Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Registrering, märkning och journalföring av får och getter

Hitta på sidan

Du som håller får och getter ska registrera anläggningen där du håller djuren. Djuren ska vara märkta och du ska rapportera förflyttningar av djuren och föra stalljournal. I december varje år ska du meddela oss hur många får och getter du har. Det här behöver du göra för att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. Uppgifterna till förflyttningsregistret används också vid handläggning och kontroll av stöd.

Nya regler för registrering, märkning och journalföring

Den 21 april 2021 börjar nya regler att gälla för registrering, märkning och journalföring av får och getter.

Vi vill att du som redan är registrerad djurhållare på en produktionsplats går in och kontrollerar dina uppgifter och kompletterar dem med några uppgifter om anläggningen. Du kan redan nu göra det i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna.

De nya reglerna innebär också att de djur som märks utan individnummer, det vill säga de djur som ska slaktas före 12 månaders ålder, endast får flyttas direkt till ett slakteri. Dessa djur kommer du inte kunna flytta till annan plats förrän du fått beslut från Jordbruksverket. Djur som märks med födelseplatsens SE-nummer och ett individnummer omfattas inte av detta.

Det kommer inte längre vara ett krav på att din journalföring ska göras i journaler som blivit godkända av Jordbruksverket. Du kommer istället att kunna använda dig av en egen journal om du inte vill använda dig av en som Jordbruksverket godkänt.

De särskilda märkningsreglerna för får och getter födda före den 9 juli 2005 kommer inte längre att tillämpas .

I den här rutan står de nya regler som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller regler som gäller redan nu.

Registrera platsen där du håller får eller getter

Om du håller får eller getter på en plats ska du registrera platsen hos oss. Det gäller även om du bara har ett djur på platsen. Du får då ett produktionsplatsnummer. Det kallas även SE-nummer eller PPN. Syftet med produktionsplatsnumret är att det ska vara möjligt att spåra djuren från en plats till en annan om det skulle bli ett sjukdomsutbrott.

Det här är produktionsplatsnummer

Ett produktionsplatsnummer avser en byggnad för djur som huvudsakligen vistas inomhus, eller en anläggning, om det finns ett antal tätt liggande byggnader som tydligt utgör en enhet. Ett produktionsplatsnummer består av landsbeteckningen SE och sex siffror.

Om du har betesdrift på din anläggning är det platsens geografiska utformning som avgör om du behöver ett eller flera nummer. Om betena ligger mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, och det inte finns några andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, är det en och samma produktionsplats. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer.

Produktionsplatsnumret är knutet till den byggnad, anläggning eller plats där du bedriver din verksamhet. Du kan därför inte flytta med produktionsplatsnumret med verksamheten om du skulle flytta till en annan plats.

Så registrerar du produktionsplatsen

Du kan registrera en plats där du håller får och getter antingen i vår e-tjänst eller på en blankett. Om någon av uppgifterna som du anger sedan ändras, eller om du slutar med djurhållningen, ska du använda e-tjänsten eller blanketten för att tala om det för oss. De uppgifter som du anger läggs in i ett centralt register hos oss.

De här uppgifterna ska du ange:

  • djurhållarens namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer
  • produktionsplatsens adress, fastighetsbeteckning och kommun
  • typ av verksamhet som finns på produktionsplatsen
  • vilket djurslag som finns på produktionsplatsen
  • produktionsinriktning
  • produktionsplatsens geografiska läge (koordinater).

Om du använder e-tjänsten lämnar du uppgifter om produktionsplatsens geografiska läge där.

Om du använder blanketten ska du markera produktionsplatsens geografiska läge på en karta som du bifogar. Kartan ska vara en blockkarta, en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från internet. Om du skickar in en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från internet måste en fastighetsbeteckning finnas med. Markera med ett kryss den byggnad på din produktionsplats där dina djur huvudsakligen vistas under vinterhalvåret.

Om du redan har anmält platsens geografiska läge för något annat djurslag på produktionsplatsen behöver du inte anmäla detta på nytt.

Ska du ta över en produktionsplats eller anläggning?

Om du ska ta över en produktionsplats eller en anläggning som redan har ett produktionsplatsnummer eller ett anläggningsnummer ska du anmäla det till Jordbruksverket. Detta gör du genom att logga in i e-tjänsten Registrera anläggning för djur och avelsmaterial och välja Skapa ny anläggning. När du kommer till sista steget i registreringen så skriver du i rutan för meddelande att du ska ta över befintlig produktionsplats eller anläggning och vilket SE-nummer det gäller.

Du tar över det SE-nummer som tidigare djurhållare haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

Om det finns djur kvar på platsen som du ska ta över så skriver du det också.

Tänk på att om du ändrar djurhållare från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn som privatperson.

I undantagsfall kan du ha ett nummer för flera produktionsplatser

Om du har flera produktionsplatsnummer kan du ansöka om att få ha ett och samma nummer för två eller flera av produktionsplatserna. Det gäller också om du ska börja ha djur på ett nytt ställe och därför skulle behöva registrera en ny produktionsplats.

Du söker då dispens hos oss. Vi kan ge ett och samma nummer till platser om de ligger på rimligt avstånd från varandra och det inte finns några klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna.

När du söker dispens ska du ange vilket djurslag det gäller och bifoga en karta där det är tydligt var djuren finns och hur stort avståndet är mellan de platserna. Kartan ska vara en blockkarta, en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från internet. Om du skickar in en kopia av fastighetskartan eller en utskrift från internet måste en fastighetsbeteckning eller minst ett så kallat koordinatkryss finnas med. Om det finns andra klövdjursbesättningar i närheten ska du markera var de finns på kartan. Vi behöver den uppgiften för att kunna göra en korrekt bedömning av om besättningarna utgör en risk vid smittspårning. Ansökan om dispens skickar du till: Jordbruksverket, Djurregisterenheten, 551 82 Jönköping.

Se och ändra registrerade uppgifter för din produktionsplats

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din produktionsplats kan du se dem i e-tjänsten Anmälan djurhållning. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

Du kan också se de flesta uppgifterna om din produktionsplats på Mina sidor. Du hittar dem under rubriken Min verksamhet – Djur.

Märk dina får och getter

Får och getter ska vara märkta på olika sätt beroende på när de är födda och hur länge de är avsedda att leva. Djur som du köper in ska du inte märka om, de ska behålla sin märkning.

Får och getter ska vara märkta senast 6 månader efter födelsen med minst en öronbricka om de är avsedda att leva högst 12 månader, om de är avsedda att leva i mer än 12 månader ska de vara märkta med två öronbrickor. Djur som föds och flyttas från din produktionsplats ska alltid vara märkta innan transporten.

Både du som lämnar djur och den person som tar emot dem är ansvariga för att märkningen är rätt.

Inför slakt är det bra att ta reda på om slakteriet kräver någon särskild slaktmärkning.

Djur som inte är märkta får inte tas emot varken på slakterier eller på andra produktionsplatser.

Djur som ska bli äldre än ett år

Om dina får eller getter är avsedda att leva längre än 12 månader ska du märka dem med två öronbrickor, en i varje öra. På öronbrickorna ska det stå landsbeteckningen för Sverige (SE), födelseplatsens produktionsplatsnummer och individnumret. Individnumren ska bestå av fem siffror, det vill säga om du beställer en öronbricka med individnummer 1 kommer individnumret att vara 00001 på öronbrickan.

Inget djur som är fött i samma besättning efter den 9 juli 2005 får märkas med samma individnummer förrän tidigast 20 år efter det att den första brickan beställdes.

Djur som inte ska bli äldre än ett år

Om dina får eller getter är avsedda att leva kortare tid än 12 månader behöver du bara märka dem med en öronbricka. På öronbrickan ska det stå landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseplatsens produktionsplatsnummer. Det är frivilligt med individnummer för dessa djur.

Om du har ett djur som är märkt på detta sätt men som nu har blivit äldre än 12 månader, så ska du märka det med en till bricka som har samma individnummer som den första brickan.

Om djuren flyttas från födelseplatsen innan de har blivit 12 månader ska du även märka dem med två öronbrickor, en i varje öra. På öronbrickorna ska det stå landsbeteckningen för Sverige (SE), födelseplatsens produktionsplatsnummer och individnumret.

Om du märker lammen med bygelmärken, som till exempel PAT Horten eller Micro, tänk på att vissa slakterier kräver att djuren ska vara märkta med en öronbricka i varje öra.

Får eller getter som är födda före den 9 juli 2005

Får eller getter som är födda före den 9 juli 2005 ska du märka senast när de lämnar den produktionsplats där de är födda.

Alla djur som lämnar sin födelseplats och som inte går direkt till slakt ska du märka med två öronbrickor, en i varje öra. På öronbrickorna ska det stå landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseplatsens produktionsplatsnummer. Det är frivilligt med individnummer för dessa djur.

De får eller getter som du levererar direkt till slakt behöver du bara märka med en öronbricka där det står födelseplatsens produktionsplatsnummer.

Originalbricka, ersättningsbricka och reservbricka

Du använder originalbrickor när djuret märks för första gången.

Ersättningsbrickan är identisk med originalbrickan och du använder den när ett djur har tappat sin originalbricka.

Reservbrickan kan du använda tillfälligt när djuret tappat en bricka under förutsättning att en originalbricka eller en ersättningsbricka finns i djurets andra öra. På reservbrickan står landsbeteckningen SE och produktionsplatsnummer. Individnumret måste du skriva dit med en märkpenna.En reservbricka kan du bara använda till djur som är födda på din egen produktionsplats.

Godkända öronbrickor för får och getter

Det finns fyra godkända öronbrickor för får och getter:

  • öronbricka av flaggtyp
  • rund öronbricka
  • öronbricka av bygeltyp i metall eller plast
  • elektronisk öronbricka.

Hondelen på öronbricka av flaggtyp, rund och bygeltyp i plast finns i färgerna gul, blå, grön, orange, lila, grå och vit. Utbudet av färgerna kan variera hos leverantörerna. Öronbricka av bygeltyp i metall finns inte längre att beställa.

Hur de olika brickorna ser ut och hur du beställer dem kan du läsa om under rubriken Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning.

Märkning av får och getter vid export

De djur som du ska exportera ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem. Djuren ska alltid ha två öronbrickor.

När du exporterar djur finns det fler regler som du måste följa.

Märkning av får och getter vid import

Om du för in ett djur från ett annat EU-land ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronbrickor.

Om du ska föra in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss så får du information om vad du behöver göra.

När du importerar djur finns det fler regler som du måste följa.

Djur som inte går att märka

Ibland får djur infektioner i öronen vilket kan göra det olämpligt för dem att vara märkta med öronbrickor under läkningsprocessen. Det händer också att djur fastnar med sina öronbrickor på ett sådant sätt att det inte går att fästa en bricka i örat efter det. I de här fallen ska du ansöka hos oss om att få undantag från märkningsreglerna. Det gör du via e-postadressen nedan. För att öka möjligheten att få din ansökan beviljad bör du bifoga antingen ett veterinärintyg som styrker att djuret inte kan eller bör märkas, eller tydliga bilder på örat.

Märkningen måste göras på rätt sätt

När du märker dina djur får du bara använda öronbrickor och utrustning som är godkänd av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronbrickorna sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på leverantörernas webbplatser.

Många fördelar med elektronisk märkning

Att märka djuren med elektroniska öronbrickor kan innebära många fördelar för dig som djurhållare:

  • du sparar tid då du behöver lägga mindre tid på till exempel journalföring
  • du får en bättre uppföljning då du kan koppla den elektroniska märkningen till dataprogram där du kan se till exempel födelsedatum, vikt, stamtavla och fodermängd
  • det blir enklare att läsa av djurens identitet då det inte är nödvändigt att visuellt se den enskilda identiteten
  • det är mindre risk för fel vid journalföring och rapportering
  • länsstyrelsens djurkontroller går snabbare då djurens identitet inte behöver läsas av visuellt
  • det är säkrare att köpa eller sälja elektroniskt märkta djur då identiteten blir svårare att manipulera.

Elektroniska öronbrickor och avläsare

Alla elektroniska öronbrickor som är godkända för djur i Sverige kan du se under rubriken Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning. Om du väljer att märka djur med elektronisk öronbricka så ska du göra det i ett av öronen. Djurets andra öra ska du märka med en vanlig öronbricka.

Det finns både stationära och portabla avläsare som du kan köpa hos din märkesleverantör. All godkänd elektronisk märkningsutrustning stöder ISO 11784 och ISO 11785 och fungerar därför tillsammans med elektroniska vågar, avläsningsutrustning och andra installationer som följer dessa standarder.

Se en film om djurmärkning i andra länder

Filmen är 6 minuter och det kan ta några sekunder innan den startar. Observera att det inte är obligatoriskt med elektronisk märkning för får och getter i Sverige som det nämns i filmen.

Fördelar för alla i livsmedelskedjan

Elektronisk märkning innebär en större säkerhet gällande djurets enskilda identitet från födsel till slakt och säkerställer spårbarhet och dokumentation i hela livsmedelskedjan, vilket bidrar till konsumenternas förtroende.

Även andra i livsmedelskedjan som till exempel förmedlare, slakterier och transportörer har mycket att vinna på om fler använder elektronisk identifiering. Då identifieringen kan läsas av elektroniskt kan det finnas både tid och pengar att spara för alla.

Den elektroniska spårbarheten innebär ett snabbt och exakt sätt att behandla data som är avgörande vid förebyggande och snabb kontroll av spridning av sjukdomar som till exempel mul- och klövsjuka.

Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning

Du beställer öronbrickor och annan märkningsutrustning direkt från leverantören. Du som har får och getter kan beställa från Stallmästaren och Allflex.

Beställ direkt från leverantören

Tidigare kunde du beställa öronbrickor via Jordbruksverket. Det kan du inte längre. Du beställer numera direkt från leverantören.

Fullmakt för beställning till annan djurhållare eller till företag

Om du ska beställa åt en annan djurhållare måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

Om du beställer från Allflex

Om du beställer öronbrickor eller annan märkningsutrustning från ett annat EU-land gäller andra regler för momsbeskattning. Eftersom Allflex är momsregistrerat i ett annat EU-land (Danmark) gäller alltså andra regler om du beställer från dem. Kortfattat innebär det att en beställning från Allflex kan påverka tidpunkten för när du ska redovisa moms. Läs mer på Skatteverkets webbplats.

Stallmästaren är momsregistrerat i Sverige så dessa regler gäller inte för dem.

Godkänd märkningsutrustning

Stallmästaren

Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Stallmästaren. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Mini

Originalbricka för får och getter. Gul färg på handel. Hondel i gul, blå, grön, orange, grå, lila eller vit färg. Präglad med SE+produktionsplatsnummer och eventuellt individnummer.

OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 små

Originalbricka för får och getter. Gul färg på handel. Hondel i gul, blå, grön, orange, grå, lila eller vit färg. Präglad med SE+produktionsplatsnummer och eventuellt individnummer.

OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Rund

Originalbricka för får och getter. Gul färg på handel. Hondel i gul, blå, grön, orange, grå, lila eller vit färg. Handel präglad med SE+produktionsplatsnummer och eventuellt individnummer. Hondel utan prägling.

OS ID Stallmästaren AB Micro

Originalbricka för får och getter. Finns i färgerna gul, orange, blå, grön, grå, lila eller vit. Präglad med SE+produktionsplatsnummer och eventuellt individnummer.

OS ID Stallmästaren AB rund E23

Originalbricka för får och getter. Elektroniskt öronmärke där hondelen kan kombineras med handelen för Combi 3000 Mini eller Combi 3000 små. Gul färg, präglad med SE+produktionsplatsnummer och individnummer. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

Allflex

Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Allflex. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

Allflex dan-mark ApS Ovina

Originalbricka för får och getter. Gul färg på handel. Hondel i gul, blå, grön, orange eller vit färg. Präglad med SE+produktionsplatsnummer och eventuellt individnummer.

Allflex dan-mark ApS EID FDX-B

Originalbricka för får och getter. Elektroniskt öronmärke där hondelen kan kombineras med handelen Ovina. Gul färg, präglad med SE + produktionsplatsnummer och individnummer. Stöder ISO-standard 11784 och 11785.

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du håller djur och inte märker dem på rätt sätt kan du få avdrag på dina stöd. Du kan också bli tvungen att åtgärda felen vid vite. Det betyder att du kan bli tvungen att betala om du inte åtgärdar felen. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte. Omärkta djur eller djur med bristfällig märkning får du inte flytta från produktionsplatsen. Det innebär att de inte får lämnas till slakt eller flyttas till andra produktionsplatser. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Rapportera flytt av får och getter

Du ska rapportera alla förflyttningar av får och getter till vårt förflyttningsregister. Det ska du göra senast 7 dagar efter flytten. Du ska rapportera både när du tar emot djur på produktionsplatsen och när djur lämnar den. Det är du som är registrerad djurhållare som har ansvaret att rapportera.

Du ska även rapportera när du skickar djur till slakt, om du inte skickat in en fullmakt till Jordbruksverket om att slakteriet ska rapportera åt dig. Läs mer längre ner på sidan under rubriken Rapportering via fullmakt vid slakt.

Hemslakt av djur ska du inte rapportera till förflyttningsregistret, utan bara föra in i stalljournalen. Stalljournalen kan du läsa mer om längre ner på sidan under rubriken Journalför dina får och getter.

Du ska även rapportera när du skickar djur till destruktion. Du rapporterar på samma sätt som vid en vanlig förflyttning och anger produktionsplatsnummer SE 888888 som mottagare. Du ska rapportera det datum du skickar djurkadavren till destruktionsanläggningen.

Om du flyttar djur mellan dina egna produktionsplatser och dessa ligger inom samma eller angränsande kommun behöver du däremot inte rapportera till registret, bara föra in uppgifterna i stalljournalen.

Du ska rapportera i de här fallen

  • Du tar emot djur från en annan djurhållares produktionsplats.
  • Du skickar iväg djur till en annan djurhållares produktionsplats.
  • Du skickar djur till slakt (om du inte har gett fullmakt till slakteriet så att de sköter rapporteringen åt dig).
  • Du skickar djur till destruktion.

Rapportera senast 7 dagar efter händelsen

Du ska rapportera alla förflyttningar av dina för och getter senast 7 dagar efter att händelsen inträffat.

Godkända slakterier och landskoder

När du rapporterar djur till slakt behöver du ange slakteriets produktionsplatsnummer.

Vid export och import behöver du ange landskod.

Så rapporterar du

Du kan välja mellan att rapportera förflyttningen i vår e-tjänst eller på blankett.

När djuren lämnar din produktionsplats ska du rapportera de här uppgifterna:

  • djurslag (får eller get)
  • från vilket produktionsplatsnummer djuren flyttar
  • till vilket produktionsplatsnummer djuren flyttar
  • datum för transportens avfärd
  • hur många får eller getter som flyttas.

När djuren kommer till din produktionsplats ska du rapportera de här uppgifterna:

  • djurslag (får eller get)
  • från vilket produktionsplatsnummer djuren flyttar
  • till vilket produktionsplatsnummer djuren flyttar
  • datum för djurens ankomst
  • hur många får eller getter som flyttas.

Vid export och import ska du rapportera ytterligare uppgifter, bland annat det aktuella landets produktionsplatsnummer, även kallat landskod. Vid export är det djurhållaren på den sista produktionsplatsen i Sverige som ska rapportera förflyttningen till registret.

Rapportering via fullmakt vid slakt

Vissa slakterier kan sköta din slaktrapportering om du ger dem en fullmakt. I så fall behöver du inte själv rapportera slakten av dina djur utan ansvarar bara för att uppdatera din stalljournal.

Om du vill låta slakteriet sköta slaktrapporteringen åt dig måste du först fylla i och skicka in en fullmaktsblankett till oss. Det är först när du fått ett bekräftelsebrev tillbaka som du själv kan sluta rapportera. Tänk på att även om du gett ett slakteri fullmakt så är det fortfarande du som djurhållare som har ansvaret för att rapporteringen är korrekt.

Transportdokument vid förflyttning

Vid transporten ska det följa med ett transportdokument. Om du flyttar djur mellan två av dina egna produktionsplatser behöver du inte fylla i något transportdokument. Du behöver inte heller fylla i något transportdokument när du skickar djur till destruktion. Det är du som är djurhållare och flyttar djuren från din produktionsplats som ska fylla i transportdokumentet.

Du ska fylla i de här uppgifterna i transportdokumentet:

  • produktionsplatsnumret
  • djurhållarens namn och adress
  • djurslag (får eller get)
  • hur många djur som flyttas eller fullständig identitet
  • produktionsplatsnumret dit djuren flyttas, eller slakteriets namn och adress om djuren skickas till ett slakteri, eller den nya platsen om djuren byter betesområde
  • transportör, transportörsnummer och transportmedel
  • datum för transporten
  • din underskrift.

Vissa slakterier har sina transportsedlar godkända som ett transportdokument för får och getter. I så fall behöver du inte fylla i ett separat transportdokument när du skickar djuren till slakt. De här slakterierna har en godkänd transportsedel:

  • Almunge Kött
  • KLS, Kalmar
  • Närkes Slakteri i Gällersta AB
  • SCAN AB
  • Skara Lammslakteri
  • Värmdö Gårdsslakteri
  • Ö-slakt AB, Värmdö

Påminnelse via sms om att rapportera till förflyttningsregistret

Vi påminner dig via sms om du har händelser som du ska rapportera till förflyttningsregistret som är på väg att bli försenade. Det gör vi 6 dagar efter att händelsen har skett. Om du inte har rapporterat efter 15 dagar påminner vi dig en gång till.

Sms:et innehåller information om hur många händelser du inte har rapporterat. I e-tjänsten för att anmäla förflyttningar kan du se vilka händelser som påminnelsen gäller. Om du inte använder e-tjänsten kan du få information av vår kundtjänst. Du kan inte rapportera genom att svara på sms:et utan du rapporterar på det sätt som du brukar.

Vi kan bara påminna dig om någon annan har rapporterat till förflyttningsregistret att de tagit emot djur från dig eller lämnat djur till dig. Du kan alltså inte ta för givet att du får en påminnelse.

Du är fortfarande ansvarig för att rapportera i tid även om du inte fått någon påminnelse.

Om du får en påminnelse utan att du är sen med rapporteringen så kan det bero på att någon annan felaktigt har uppgett dig som säljare eller köpare till deras djur, eller har angett fel datum för en händelse. Då kan du kontakta oss via e-tjänstens mejlfunktion eller kontakta kundtjänst.

Om du vill ändra mobilnummer eller om du inte anmält något mobilnummer kan du göra det via Mina sidor eller kundtjänst.

Om du inte följer reglerna för rapportering

Om du håller djur och inte rapporterar dem på rätt sätt kan du få avdrag på dina stöd. Du kan också bli tvungen att åtgärda felen vid vite. Det betyder att du kan bli tvungen att betala om du inte åtgärdar felen. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte. Dessutom kan vi besluta om att du inte får flytta dina djur om de inte är rapporterade på rätt sätt. Ett sådant beslut innebär att de inte får lämnas till slakt eller flyttas till andra produktionsplatser. Vi kan besluta om detta oavsett om du söker stöd eller inte.

Räkna dina får och getter i december varje år

Varje år ska du räkna dina får och getter. Du räknar djuren någon gång mellan den 1 och 31 december. Du ska både föra in uppgifterna i din stalljournal och rapportera dem till oss. Du kan rapportera uppgifterna på två olika sätt, i vår e-tjänst eller på en blankett. Blanketten skickar vi ut i december varje år till alla som håller får eller getter.

Uppgifterna om hur många får eller getter du har ska ha kommit till Jordbruksverket senast den 15 januari året efter räkningen.

Det är samma e-tjänst som du använder för att rapportera flytt av får och getter.

Journalför dina får och getter

Du ska föra in uppgifter om alla får och getter som du har på din produktionsplats i en stalljournal. Stalljournalen ska vara godkänd av oss. Om någon av dina produktionsplatser är ett bete och det inte finns några andra klövbärande djur än dina egna där, behöver du inte föra någon separat stalljournal för betesplatsen. Det räcker med att djuren förs ut ur stalljournalen för din produktionsplats där du håller dem den mesta av tiden.

Du ska föra in ändringar i stalljournalen senast 48 timmar efter att händelsen inträffat. Födslar ska föras in senast när alla lamm eller killingar är födda och märkta, dock senast 6 månader efter att första lammet eller killingen föddes. Om djuren flyttas från produktionsplatsen innan dess måste du också föra in dem i journalen.

Journalför senast 48 timmar efter händelsen

Du ska föra in uppgifterna i stalljournalen senast 48 timmar efter att händelsen inträffat.

Det här ska du föra in i din stalljournal

Du ska journalföra de här uppgifterna:

  • djur som finns på platsen när du börjar med en ny journal
  • djur som kommer till din produktionsplats (ange produktionsplatsnumret för den plats som djuren närmast kommer ifrån)
  • djur som lämnar din produktionsplats (ange produktionsplatsnumret för den plats som tar emot djuren och uppgifter om transportören)
  • djur som du lämnar till destruktion
  • eventuella byten av öronbrickor
  • produktionsplatsens geografiska läge
  • produktionsinriktning
  • antalet får eller getter vid den årliga räkningen i december.
  • födslar med uppgift om födelseår och märkningsdatum
  • dödsfall med uppgift om månad och år när djuret dött på produktionsplatsen.

Vid journalföring av födslar och djur som kommer till en produktionsplats ska du också ange ras och genotyp om dessa är kända. Genotyp är en individs exakta genetiska egenskaper, vanligen i form av DNA.

Om du tillfälligt håller djur på en annan plats, till exempel på bete, kan du använda sidorna för tillfälligt ute. Den typen av sidor finns i de flesta godkända stalljournaler.

Oavsett när djuren är födda ska du dokumentera antalet döda djur i din besättning. Du ska också dokumentera anledningen till att djuret eller djuren dött. Detta gäller även för djur som dör i besättningen innan de uppnått den ålder då de ska märkas och föras in i stalljournalen. Du måste kunna visa upp dokumentationen om myndigheterna vill se den och du måste spara den i minst 3 år. Du får dokumentera antalet döda djur och anledningen till att de dött på vilket sätt du vill om djuren är födda innan den 31 december 2009.

Spara stalljournalen minst 3 år

Du ska spara stalljournalerna i minst 3 år.

Journalföra djur individuellt eller gruppvis

Djur som är födda efter den 31 december 2009 och som är avsedda att leva längre än 12 månader, och därmed ska vara märkta med individnummer, ska du journalföra individuellt i journalen. Men om du flyttar dessa djur mellan dina egna produktionsplatser behöver du inte journalföra djuren individuellt i samband med förflyttningarna, utan kan journalföra dem gruppvis.

Får eller getter som är avsedda att leva kortare tid än 12 månader kan du också journalföra gruppvis.

Godkända stalljournaler

När du journalför dina får eller getter måste du använda en journal som är godkänd av Jordbruksverket. Det finns både manuella och elektroniska stalljournaler som är godkända.

Jordbruksverkets journal beställer du hos Jordbruksverket, övriga hos respektive tillverkare.

Manuella journaler

Just nu är de här manuella journalerna godkända:

  • Jordbruksverkets stalljournal för får och getter version 1.1
  • Jordbruksverkets stalljournal för får och getter version 1.2

Version 1.2 går att beställa. Den andra versionen går inte längre att beställa men om du redan har den kan du fortsätta använda den.

Elektroniska stalljournaler

Just nu är den här elektroniska journalen godkänd:

Elitlamm

Mer information om stalljournalen hittar du på företagets webbplats.

Om du inte följer reglerna för journalföring

Om du håller djur och inte journalför dem på rätt sätt kan du få avdrag på dina stöd. Du kan också bli tvungen att åtgärda felen vid vite. Det betyder att du kan bli tvungen att betala om du inte åtgärdar felen. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte. Dessutom kan vi besluta om att du inte får flytta dina djur om de inte är journalförda på rätt sätt. Ett sådant beslut innebär att de inte får lämnas till slakt eller flyttas till andra produktionsplatser. Vi kan besluta om detta oavsett om du söker stöd eller inte.

Det här gäller för beten

Huvudregeln är att samma regler gäller för beten som för andra produktionsplatser. Det finns dock vissa lättnader i reglerna om du själv står som djurhållare på både betet och den plats där djuren vistas största delen av året. Du hittar allmän information om vad som gäller för registrering av produktionsplats, märkning, rapportering och journalföring högre upp på sidan. Här nedan har vi samlat det som är specifikt för just beten.

Produktionsplatsnummer på beten

Det är platsens geografiska utformning som avgör om betet ska ha ett eget produktionsplatsnummer. Om betet ligger mindre än 500 meter från din gård fågelvägen, och det inte finns klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, kan betet räknas till gårdens produktionsplatsnummer. I annat fall ska du skaffa ett separat nummer för betet. Om du har flera beten som ligger mindre än 500 meter från varandra och ingen annan har sina klövdjur mellan dina beten kan dessa beten ha ett gemensamt nummer.

Om du ska ha dina djur på bete hos någon annan som inte har egna djur får ni komma överens om vem som ska vara djurhållare på betet. Det behöver alltså inte vara samma person som äger marken.

Märkning av lamm och killingar som föds på beten

Lamm och killingar som föds på beten ska du märka med det produktionsplatsnummer där deras mödrar hålls den största delen av tiden. Om de ska bli äldre än ett år ska de även märkas med individnummer.

Stalljournal på beten

Om någon av dina produktionsplatser är ett bete och det inte finns några andra djur än dina egna där, behöver du inte föra någon separat stalljournal för betesplatsen. Det räcker med att du för ut djuren ur stalljournalen på din produktionsplats där du håller dem största delen av tiden.

Om du har dina djur på bete hos någon annan djurhållare måste den djurhållaren föra stalljournal på betet. Det samma gäller för dig om du har en annan djurhållares djur på dina beten.

Författningar

Söker efter 2007:14

Senast uppdaterad: 2021-03-02