Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Ekologiska nötkreatur

Hitta på sidan

Du som har ekologiska nötkreatur måste följa särskilda regler för att djuren ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel utfodra dina nötkreatur med ekologiskt foder, låta dem vistas ute så mycket som möjligt och ha stallbyggnader som passar för deras behov. Reglerna gäller utöver andra regler som finns för nötkreatur.

På den här sidan informerar vi om EU:s regler för ekologisk produktion. De gäller utöver de andra reglerna för att ha nötkreatur, som du kan läsa om på sidorna för det.

Om du är certifierad enligt ett privat regelverk, till exempel KRAV eller Demeter, ska du även följa de reglerna. Dessutom kan de företag som köper dina produkter ha ytterligare regler.

Följ omställningstiden för ekologisk produktion

Vill du sälja animalie­produkter som ekologiskt producerade produkter? Då ska du vara certifierad för ekologisk produktion samt föda upp och hålla djuren enligt reglerna för ekologisk djurhållning. Det måste också gå en viss tid, så kallad omställnings­tid, innan dina produkter räknas som ekologiska.

För nötkreatur gäller följande omställningstid:

  • minst tre fjärdedelar av djurens livstid för köttproduktion (12 månader eller längre)
  • minst 6 månader för mjölkproduktion.

Du kan läsa mer om att börja med ekologisk produktion i våra broschyrer.

Utfodra djuren med ekologiskt odlat foder

Allt foder som nötkreaturen äter ska vara ekologiskt producerat. Det gäller både certifierade djur och de djur som är under omställning till ekologisk produktion.

Kalvar ska du utfodra med naturlig mjölk, helst modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under minst tre månader. Du bör ge kalven mjölken på ett sätt som tillgodoser kalvens behov av att suga.

För nötkreatur ska minst 60 procent av den dagliga foderransonen vara grovfoder. Till dina mjölkproducerande djur får du sänka grovfoderandelen till 50 procent under högst tre månader tidigt i laktationen.

Under betesperioden ska du utfodra dina djur med bete så långt det går.

Egenproducerat foder

Minst 60 procent av fodret som du ger till dina nötkreatur under året ska komma från din ekologiska gård.

Om du inte har möjlighet att producera 60 procent av fodret själv får du använda foder som har odlats i samarbete med andra gårdar med ekologisk produktion i samma region. Som odling i samarbete räknas till exempel

  • när dina djur betar på andras mark
  • när du köper certifierat foder från närliggande gårdar som du har spridningsavtal för gödsel med.

Foderråvaror och fodertillsatser

Du får bara använda de godkända foderråvaror och fodertillsatser som finns uppräknade i EU‑förordningen om ekologisk produktion (nr 889/2008, tillämpnings­reglerna). Förordningen finns länkad under rubriken Författningar.

Om du köper in foder som inte är framtaget för certifierad ekologisk djurhållning, så ska du försäkra dig om att foderråvarorna och tillsatserna får användas i ekologisk djurhållning.

Du får ge djuren vitaminer som har framställts ur naturliga foderråvaror. Även syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer är tillåtna. För nötkreatur gäller det endast

  • A‑vitaminer
  • D‑vitaminer
  • E‑vitaminer.

Foder från mark under omställning till ekologisk produktion

Huvudregeln är att ekologiska djur ska äta ett ekologiskt foder, men du får använda en del foder från mark som ställs om till ekologisk produktion. Reglerna är olika beroende på om fodret är skördat det första eller andra året under omställningen.

Foder från första årets omställning

De här reglerna gäller för foder som är skördat det första året under omställningen:

  • Av djurens totala fodergiva får högst 20 procent vara foder från första årets omställning.
  • Fodret ska bestå av bete, fleråriga foderväxter (vall eller sly från betesmarker) eller proteingrödor.
  • Marken ska tillhöra ditt jordbruks­företag. Det betyder att du ska äga, arrendera eller ha stödrätter för marken.
  • Marken ska inte tidigare ha odlats ekologiskt på produktions­enheten under de senaste fem åren.
Det här räknas som proteingrödor

Som proteingrödor räknas

  • trindsäd, det vill säga vicker, lupin och ärter (utom konservärter)
  • åkerbönor (som här likställs med bondbönor och hästbönor)
  • sötlupiner (som får ge högst 5 procent bittra frön)
  • sojaböna.

Om du blandar proteingrödor med spannmål ska utsädets vikt bestå av mer än 50 procent proteingrödor för att räknas som proteinfoder.

Grödorna kan skördas gröna, som helsädesgröda, eller odlas till mogen skörd.

Foder från andra årets omställning

De här reglerna gäller för foder som är skördat det andra året under omställningen:

  • När ett skifte har legat under omställning under minst 12 månader kan du skörda så kallat omställnings­foder från det skiftet. Det gäller alla grödor.
  • Om du använder omställnings­foder från din egen mark får djurens hela foder­ranson bestå av sådant foder. Om du däremot köper in omställnings­foder får det utgöra högst 30 procent av djurens fodergiva.

Undantag från kravet på ekologiskt foder efter katastrofer och exceptionella händelser

Om din egen produktion av foder har gått förlorad på grund av en katastrof eller exceptionell händelse kan du ansöka om att få utfodra dina djur med icke‑ekologiskt foder under en begränsad tid. En katastrof eller exceptionell händelse kan till exempel vara extrema väderförhållanden, utbrott av sjukdomar, föroreningar eller bränder som lett till att du har förlorat foder.

Så ansöker du om undantaget

Du ansöker om undantag för att få utfodra med icke‑ekologiskt foder genom blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer – ansökan om undantag.

Vi tar ut en avgift på 1 800 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura.

Tänk på att du bara får utfodra djuren med icke‑ekologiskt foder om Jordbruksverket har godkänt din ansökan. Däremot får du skörda icke‑ekologiskt foder innan beslutet har kommit.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Rådgivning om foder i ekologisk mjölkproduktion

Många av reglerna för ekologisk produktion gör att det finns begränsningar i utfodringen som du behöver tänka på. Det leder till att vissa metoder blir extra viktiga i ekoproduktionen. Här tar vi upp några råd som kan hjälpa dig på traven.

Vallfodret – grunden i den ekologiska foderstaten

Vallfodret är stommen i utfodringen av ekologiska mjölkkor. Kornas mjölk­avkastning avgörs till stora delar av kvaliteten på vallfodret. Det gäller att få så hög smältbarhet och proteinkvalitet som möjligt. Du kan läsa mer om proteinkvalitet i vår broschyr om bra proteinfoder till mjölkkor.

När det gäller skörden är det viktigt att skörda vall

  • i bra väder (det ska inte regna)
  • i rätt utvecklings­stadium.

Ett bra riktmärke är att skörda när gräset börjar gå i ax.

Det går att få mycket mjölk på stora andelar vallfoder i foderstaten. En förutsättning är att du analyserar ditt vallfoder så att det kan kompletteras med rätt kraftfoder. Den totala foderstatens sammansättning är viktig, eftersom rätt balans mellan olika näringsämnen ger mest mjölk.

Under betesperioden är betet stommen i kornas foderstat. Se till att förse korna med bete av hög kvalitet och i tillräcklig mängd.

Spannmål är ett bra komplement

Näst vallfoder och bete är spannmål en stor del av mjölkkornas foderstat. Det finns god tillgång på alla spannmålslag i Sverige, och alla fungerar i foderstater till mjölkkor.

Odla egna ekologiska proteingrödor

Kor som ger mycket mjölk behöver oftast även proteinfoder. Det är viktigt att ha en inhemsk odling av ekologiska proteinfodermedel. De viktigaste är

  • åkerböna
  • ärter
  • raps
  • lupin.

För att du ska få bra skördar av åkerbönor eller ärter behöver du både bra odlings­förhållanden och rätt odlingsteknik. Ekologisk höstraps är en lönsam gröda, men skadegörare kan vara ett problem i vissa trakter.

Raps och biprodukter, som till exempel rapskaka, är bra proteinfoder. Forskning visar att rapsproteinet är bättre än protein från soja. Lupin är inte så vanlig, men har ett högt proteininnehåll på 30–35 procent. Små mängder lupin i foderstaten ökar därför proteinförsörjningen markant.

Producera hellre eget foder än att köpa in från foderfirmor

Det går att köpa helt ekologiska koncentrat och färdigfoder från olika foderfirmor. Du kan dock oftast räkna med att få bättre ekonomi i ditt företag ju större andel du har av egenproducerat foder. Inköpt foder innehåller för det mesta importerat foder, och det ökar problemen med växtnärings­överskott – både på gården och i hela Sverige. Import av foder är dessutom ofta sämre för klimatet än egenproducerat foder.

Om du använder egenproducerat proteinfoder är det extra viktigt att mikro­organismerna i vommen även får tillräckligt med energi från fodret. Det kan du få från

  • tidigt skördat vallfoder
  • mindre mängd olja i rapsprodukter
  • spannmål.

Rådgivning om foder i ekologisk nötköttsproduktion

Här ger vi råd som kan hjälpa dig med utfodringen i ekologisk nötköttsproduktion.

Bäst ekonomi och uthållighet med mycket vallfoder

Vallfodret är stommen i utfodringen. Välj rätt kvalitet till de olika djurslagen och komplettera med rätt foder till vallfodret.

  • Dikorna bör äta ett fiberrikt foder, exempelvis sent skördat vallfoder, helsäd av spannmål etc.
  • Ungtjurar och kalvar behöver ett spätt och energirikt vallfoder. De ska ha ett vallfoder som kan utfodras till mjölkkor.
  • Kvigor och stutar behöver ett vallfoder av medelkvalitet. Här är även betet viktigt för att ekonomin i produktionen ska bli bra.
Riktvärden för energi­innehåll och utvecklings­stadium för vallen och olika nötdjur

Djurslag

Energiinnehåll och utvecklingsstadium

Dikor (icke lakterande)

8–9,5 MJ/kg ts, vall skördat där gräsen är i ax

Kvigor, stutar och dikor i laktation

10–10,5 MJ/kg ts, vall skördat där gräsen är i axgång

Tjurar och kalvar

10,5–11,5 MJ/kg ts, vall skördat där gräsen är i begynnande axgång

Ibland är det inte praktiskt möjligt att skörda olika kvaliteter av vallfoder vid samma skörd. Det kan då vara klokt att

  • skörda förstaskörden tidigt till de snabb­växande djuren
  • skörda andraskörden sent till de mer långsam­växande djuren.

Om det går att blanda foder på gården är det enklare att uppnå rätt kvalitet på grovfodret till rätt djurkategori.

Utfodra med kraftfoder vid behov

Olika djur behöver olika mycket kraftfoder:

  • Kalvar upp till sex månader behöver ett kraftfoder av bra kvalitet med en hög koncentration av protein. Välj det bästa vallfodret till dessa djur och komplettera med kraftfoder.
  • Tjurar över sex månader behöver fortsatt utfodring med kraftfoder. Spannmål är ofta tillräckligt om vallfodret är klöverdominerat och därmed innehåller mycket protein.
  • För kvigor, stutar och dikor räcker det ofta att utfodra med vallfoder. Dikor kan dock behöva lite spannmål under laktation, medan kvigor och stutar ibland kan behöva det under slutgödningen.

Räkna på foderstaten och följ reglerna för högsta inblandning av kraftfoder i ekologisk produktion.

Satsa på betet

För att lyckas med ekologisk nötkötts­produktion är låga foderkostnader helt avgörande för ekonomin. Bete är det fodermedel som kostar allra minst, och naturbeten med miljöersättning är viktiga för lönsamheten i dikoproduktionen.

För växande nötkreatur är en kombination av naturbete och åkermarksbete oftast nödvändigt för att uppnå en bra tillväxt. Utnyttja återväxtbete på slåttervallar till dessa djur, så de får parasitfria beten med bra näringsvärde sent på betessäsongen.

Varje gård har olika förutsättningar för betesdrift. En genomtänkt betesstrategi kan vara det som lyfter lönsamheten och minskar parasit­belastningen på gården.

Du kan läsa mer i våra broschyrer om ekologiska nötkreatur.

Ta in ekologiskt uppfödda nötkreatur till din besättning i första hand

De djur du tar in i din besättning ska vara födda och uppvuxna på ekologiska gårdar.

Undantag från regeln om ekologiskt uppfödda djur

Du får i undantagsfall ta in ett begränsat antal icke‑ekologiska djur för avel. Innan du gör det ska du alltid undersöka om det finns lämpliga ekologiskt uppfödda djur. I så fall ska du välja dessa framför andra djur.

Du får bara ta in icke‑ekologiska djur om du inte kan få tag på tillräckligt många ekologiskt uppfödda djur.

Djur som du köper in för att föda upp till slakt ska dock alltid komma från ekologiskt hållna besättningar.

Undantag som inte kräver tillstånd

I de här undantagsfallen behöver du inte söka tillstånd från Jordbruksverket.

  • När du första gången sätter samman en ekologisk besättning kan du köpa in ett obegränsat antal kalvar som inte är ekologiska. Kalvarna du tar in måste vara yngre än 6 månader.
  • Om du har färre än 10 nötkreatur får du köpa in 1 djur som inte är ekologiskt per år.
  • Du får köpa in icke‑ekologiska avelstjurar utan begränsning, om du inte får tag på ekologiska.
  • Du får årligen köpa in nötkreatur som inte är ekologiska i ett antal som motsvarar 10 procent av antalet vuxna nötkreatur i besättningen.
  • Om du ska byta djurras eller utveckla en ny djurspecialisering får du köpa upp till 40 procent icke‑ekologiska kvigor, om du inte kan få tag på ekologiska avelsdjur. Du ska kunna visa för ditt kontrollorgan vilka försök du har gjort för att utöka besättningen med ekologiska djur.
  • Om du vill ta in avelsdjur av en hotad ras får du även köpa in upp till 40 procent icke‑ekologiska kor, om det inte går att hitta ekologiska djur av den rasen. Du ska kunna visa för ditt kontrollorgan vilka försök du har gjort för att utöka besättningen med ekologiska djur.

Tillstånd krävs för att få utöka din besättning väsentligt genom att köpa in icke-ekologiska avelsdjur

Du måste ansöka om undantag hos Jordbruksverket om du vill köpa in mer än 10 procent icke‑ekologiska kvigor för avel (beräknat på antalet vuxna nötkreatur).

För att få undantag ska syftet med inköpet vara att du utökar din besättning väsentligt. I ansökan måste du därför redogöra för

  • hur stor besättning du planerar för
  • vilken betydelse köpet av de icke‑ekologiska djuren har för att nå den planerade storleken på besättningen.

Du måste också dokumentera vad du har gjort för att få tag på ekologiska djur. Du kan till exempel spara skriftliga besked från livdjursförmedlare du varit i kontakt med.

Du får köpa in högst 40 procent kvigor räknat på det antal vuxna djur som du kommer att ha efter rekryteringen.

Så ansöker du

Ansök om undantag genom e-tjänsten Ansökan om inköp av icke‑ekologiska avelsdjur.

Du kan också ansöka via blankett.

Ansökan ska ha kommit in till oss senast 30 arbetsdagar innan du beräknar att sätta in djuren.

Vi tar ut en avgift på 900 kronor för att handlägga din ansökan. Du kan betala med kort eller mot faktura.

Tillstånd krävs för att få förnya din besättning med icke‑ekologiska djur efter katastrofer eller exceptionella händelser

Om många av dina djur dör på grund av en katastrof eller exceptionell händelse kan du ansöka om att få förnya besättningen med djur som inte är ekologiska. En katastrof eller exceptionell händelse kan exempelvis vara sjukdomar, olyckshändelser eller bränder.

Så ansöker du

Du ansöker om undantag för att få förnya din besättning genom blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer – ansökan om undantag.

Vi tar ut en avgift på 1 700 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Låt djuren fortplanta sig naturligt

Ekologiska djur ska fortplanta sig naturligt, men inseminering är tillåten.

Hormonbehandlingar eller liknande metoder är bara tillåtna om det finns veterinär­medicinska skäl.

Ha stallbyggnader som tillgodoser djurens behov

Det är viktigt att du skapar en miljö som passar nötkreatur. Stallbyggnaderna ska tillgodose djurens naturliga behov.

Det är särskilt viktigt är att djuren har tillräckligt stort utrymme och har det bekvämt. Du får exempelvis inte hålla dina djur bundna. Ytan inomhus ska vara tillräckligt stor för att alla djuren ska kunna vistas där samtidigt. Minst hälften av den totala golvytan som djuren har tillgång till ska bestå av helt golv.

Byggnader för nötkreatur ska även ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats. Viloplatsen ska bestå av helt golv, och det ska finnas rymliga torra bäddar med strö. Ströet ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial.

Utrymmeskrav i stallbyggnaderna

Utrymmeskrav för ekologiska nötkreatur

Djurkategori¹

Minsta utrymme per djur inomhus²

Kalv, högst 90 kg

1,70 kvadratmeter³

Kalv, högst 150 kg

2,20 kvadratmeter³

Nötkreatur, högst 200 kg

2,50 kvadratmeter

Nötkreatur, högst 250 kg

2,90 kvadratmeter³

Nötkreatur, högst 350 kg

4,0 kvadratmeter

Nötkreatur, mer än 350 kg

5 kvadratmeter och minst 1 kvadratmeter per 100 kg

Mjölkkor och amkor, inklusive kalvar upp till 3 månaders ålder

8,5 kvadratmeter³

Avelstjur

10 kvadratmeter

¹ Viktangivelserna anger vikten för levande djur. De många viktangivelserna beror på att viktindelningen inte är densamma i det ekologiska regelverket som i det svenska djurskyddsregelverket.

² Kraven uttrycks som den totala arean ett enskilt djur ska ha i en gemensam box.

³ Det svenska djurskyddsregelverket är striktare än det ekologiska regelverket.

Kalvar får inte vara ensamma

Du får inte ha kalvar i enskilda boxar när de är äldre än en vecka. Det är endast tillåtet för att till exempel begränsa sjukdomar.

Undantag om uppbundna nötkreatur

Huvudregeln är att nötkreatur inte får hållas uppbundna eller isolerade, men det finns undantag. Du får i vissa fall hålla enskilda djur bundna under en begränsad tid. Det kan vara av hänsyn till säkerhet, djurskydd eller veterinära skäl. Även nötkreatur i fångbås räknas som uppbundna.

Vuxna nötkreatur som hålls i besättningar med högst 45 platser för uppbundna djur får hållas uppbundna vintertid, om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som tillgodoser djurens behov.

Under den tid som djuren står uppbundna ska varje djur rastas utomhus minst två gånger per vecka.

Ungdjur i åldern 6–20 månader ska gå i lösdrift. För att vänja ungdjuren vid uppbindning får de hållas uppbundna under 1 månad som längst. De ska dock fortfarande rastas utomhus minst två gånger per vecka.

Skilj på konventionella och ekologiska djur

Om du har både konventionell och ekologisk djurhållning måste konventionellt och ekologiskt hållna djur finnas i klart avskilda byggnader eller stallavdelningar och vara av olika art. Du ska även förvara och hantera ekologiskt foder och gödsel från ett ekologiskt företag tydligt åtskilt från konventionellt foder och gödsel.

Du får inte ha ekologiska och konventionella djur av samma art på en ekologisk gård, om det inte är i forsknings- eller utbildningssyfte. I sådana fall behöver du dessutom söka undantag från Jordbruksverket.

Ge djuren möjlighet att vistas ute

Dina nötkreatur ska alltid ha tillgång till bete under sommarmånaderna och när vädret tillåter. Vår och höst ska djuren ha tillgång till utevistelse. Utevistelsen kan vara på en rastgård eller annan mark som är lämplig.

Tjurar över 1 år är undantagna från kravet på betesgång, om tjurarna har tillgång till rastgård utomhus.

Du får hålla djuren inomhus när det inte är möjligt att ha djuren ute av hänsyn till djurens välbefinnande eller markens tillstånd, till exempel om det är för blött. Vintertid får du hålla djuren inomhus om de hålls i lösdrift.

Du får inte ha för många djur på marken

Antalet djur som du har utomhus på betesmarker eller annan lämplig mark ska vara så pass lågt att inte marken blir upptrampad eller vegetationen blir överbetad.

Det finns även gränser för hur mycket kväve och fosfor du får sprida på din mark. Under en femårsperiod får du sprida högst

  • 170 kilo kväve per hektar och år
  • 22 kilo fosfor per hektar och år.

Om det blir nödvändigt behöver du minska antalet djur. Du kan läsa mer på våra sidor om växtnäring.

Ge förebyggande hälsovård och sjukvård vid behov

Du ska skydda dina djur mot sjukdomar och parasiter. Det gör du genom förebyggande åtgärder, som att

  • välja lämpliga djurraser, hybrider och djurlinjer
  • använda uppfödnings­metoder som är anpassade till varje arts behov, främjar god motstånds­kraft mot sjukdomar och hindrar infektioner
  • använda foder med hög kvalitet samt ge tillgång till bete och utevistelse, så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras
  • använda betesrotation och ett lämpligt antal djur på markerna för att undvika överbeläggning, vilket ofta leder till sämre djurhälsa.

Det är också viktigt att du rengör och desinficerar byggnader, djurutrymmen, utrustning och redskap ordentligt, för att hindra att sjukdomar sprids och att djuren smittar varandra.

Vårda ditt djur om det blir sjukt

Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat är du skyldig att ge det nödvändig vård eller avliva det på ett skonsamt sätt.

Du får använda läkemedel eller antibiotika om det är nödvändigt för att bota djuret eller för att undvika smärta och lidande. Sådana läkemedel får dock aldrig användas för förebyggande hälsovård. Rutinmässig avmaskning är inte tillåten.

När det är befogat av veterinär­medicinska skäl är det tillåtet att behandla djuret med vaccin och parasitmedel.

Rutinmässiga ingrepp är inte tillåtna

Operativa ingrepp får inte göras rutinmässigt. De tillåtna ingreppen måste utföras av kvalificerad personal, och djurens lidande ska bli så litet som möjligt. Ingreppen ska dessutom göras vid den lämpligaste åldern för djuren.

Det är tillåtet att avhorna kalvar av säkerhetsskäl, om det sker under bedövning och före dess att kalven är åtta veckor.

Kastrering är tillåten senast vid åtta veckors ålder. Det ska ske under bedövning och av kvalificerad personal. I enstaka fall där det finns dokumenterade skäl är det tillåtet att kastrera vid en högre ålder.

Författningar

Söker efter 2015:29

Du kanske också är intresserad av det här

Senast uppdaterad: 2021-01-20