Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Offentlig kontroll och hälso­övervakning för vattenbruks­anläggningar

Hitta på sidan

Alla vattenbruks­anläggningar som är registrerade omfattas av offentlig kontroll. De vattenbruks­anläggningar som har ett godkännande omfattas även av hälsoövervakning. Syftet är att förebygga smittor och se till att djuren är friska och har det bra.

Alla vattenbruks­anläggningar som är registrerade omfattas av offentlig kontroll och hälsoövervakning. Även om Jordbruksverket utför hälso­övervakning är det du som vattenbrukare som har det huvudsakliga ansvaret för att kontrollera att djuren på din anläggning är friska och att de har det bra. Du ansvarar till exempel för att ta fram en biosäkerhets­plan som ska beskriva hur du arbetar med biosäkerhet på din anläggning.

Offentlig kontroll

Den offentliga kontrollen och hälso­övervakningen är riskbaserad och utförs av Jordbruksverket. Med riskbaserad menas att beroende på vilken risk din anläggning utgör för att få in smitta eller sprida smitta kan din anläggning få fler eller färre kontrollbesök och provtas mer eller mindre ofta. En odling som utgör en liten risk får färre besök och en odling som utgör en större risk får fler besök. En sättfiskodling som sätter ut fisk nationellt är till exempel förknippad med hög risk till skillnad från en så kallad RAS-anläggning som endast odlar fisk för konsumtion.

Det finns fyra riskklasser

Riskklassningen är en samlad bedömning som Jordbruksverket gör utifrån din verksamhet samt tidigare kontroller.

Riskklassningen är baserad på ett antal parametrar, till exempel inriktning på produktionen, anläggningens storlek, vilka arter som odlas och geografisk spridning.

Riskklass 1 – Hög risk

Verksamheter som bedöms utgöra stor risk för att få in eller sprida sjukdomar placeras i riskklass 1. Detta kan vara anläggningar som baserar sin produktion på vild fisk som sedan ska sättas ut i andra områden, anläggningar som har många leverantörer eller som själv levererar fisk till flera andra aktörer eller de som baserar sin produktion på importerad rom eller levande fisk. Anläggningar som har haft påvisad förekomst av allvarliga smittsamma sjukdomar ligger också i riskklass 1 under en period för att säkerställa att smittan är borta.

Anläggningar i den här riskklassen får 2 kontrollbesök per år av Jordbruksverket och provtagning för virus och bakteriell njurinflammation (BKD) görs varje år (BKD gäller inte kust­anläggningar som endast levererar fisk i kustområdet).

Riskklass 2 – Medel risk

I riskklass 2 finns de anläggningar som inte kan klassas som högrisk men som utgör en risk för att få in eller sprida sjukdomar. Detta kan vara anläggningar som har sättfisk med begränsad utsättning, eller anläggningar där man odlar stora mängder fisk för konsumtion.

Anläggningar i riskklass 2 får 1 kontrollbesök per år av Jordbruksverket och provtagning för virus respektive BKD sker vartannat år.

Riskklass 3 – Låg risk

I den här riskklassen placeras blöt- och skaldjursodlingar och fiskodlingar som utgör låg risk för att introducera och sprida sjukdomar. De flesta anläggningar som levererar till eget put and take vatten, fiskevårdsområdes­föreningar och anläggningar som säljer fisk direkt för konsumtion klassas som lågrisk­verksamheter.

Dessa anläggningar får ett kontrollbesök av Jordbruksverket vartannat år. Provtagning sker endast om det finns misstanke om att djuren skulle vara sjuka, så kallad aktiv provtagning.

Riskklass 4 – Minimal risk

I den här riskklassen placeras verksamheter som utgör minimal risk för att introducera och sprida sjukdomar. Det kan vara odling för husbehov, odling av kräftor som inte säljs vidare levande eller odlingar där odlingstillståndet inte används.

Dessa anläggningar får inget kontrollbesök av Jordbruksverket inom den offentliga kontrollen.

Den offentliga kontrollen omfattar bland annat

  • provtagning avseende sjukdomarna IHN, VHS, ILA, SVC, BKD och IPN (vid misstanke om annan anmälningspliktig sjukdom kan andra prover tas)
  • kontroll av journaler
  • kontroll av biosäkerhetsplan
  • kontroll av anläggningen
  • hälsoövervakning.

Syftet med hälsoövervakningen är att upptäcka smittsamma sjukdomar och minimera risken för introduktion och spridning av smittorna och kan till exempel bestå av provtagning vid misstanke om smittsam sjukdom.

Avgifter för offentlig kontroll av vattenbruks­anläggningar

Jordbruksverket tar ut en avgift för offentlig kontroll av vattenbruks­anläggningar. Du ska betala en årlig samordnings­avgift för offentlig kontroll av de vattenbruks­anläggningar du ansvarar för. Samordnings­avgiften är till för att täcka de kostnader som finns för kontrollarbetet på Jordbruksverket och består av en fast summa per anläggning. Avgiften varierar beroende på vilken riskklass din anläggning tillhör.

  • Riskklass 1: 11 000 kronor
  • Riskklass 2: 4 500 kronor
  • Riskklass 3: 1 500 kronor
  • Riskklass 4: 500 kronor

Om du har anläggningar i olika riskklasser ska du betala den avgift som gäller för den anläggning som tillhör den högsta riskklassen. Om du placerats i riskklass 1 som en följd av en sjukdoms­utredning och bedriver en mindre vattenbruks­verksamhet, kan Jordbruksverket besluta om att avgiften ska sättas ned till den årliga samordnings­avgift som du hade innan sjukdoms­utredningen.

Du ska också betala kostnaden för veterinärens kontrollarbete. Avgiften är till för att täcka de veterinära kostnaderna för kontrollen och varierar beroende på hur lång tid en kontroll tar. Den varierar även beroende på om det sker provtagning eller inte.

Avgift för uppföljning av brister och avgift för merarbete

Jordbruksverket kan genomföra en extra offentlig kontroll för att följa upp brister som veterinären har noterat under kontrollen på en vattenbruks­anläggning. För den extra offentliga kontrollen kommer vi att debitera dig en avgift. Hur stor avgiften är påverkas av om vi behöver åka ut till platsen eller om det räcker med en dokument­granskning. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Andra myndigheter gör också kontroller

Livsmedelsverket kontrollerar att halterna av algtoxiner och bakterier i musslor är acceptabla. Livsmedelsverket kontrollerar alltså inte djurens hälsa utan istället livsmedelssäkerhet.

Länsstyrelsen kontrollerar djurskyddet på vattenbruks­anläggningar.

Författningar

Söker efter 2021:10

Söker efter 2021:13

Söker efter 2019:75

Senast uppdaterad: 2021-06-29

Denna modul visas endast online