Umeå universitet: Hälsa, klok avel och tydliga försöksbeskrivningar

Umeå universitets djurverksamhet är en relativt liten organisation, berättar Anders Thornell som är veterinär på universitetet. De har korta kommunikationsvägar som bygger på ömsesidig respekt och förståelse för varandras uppdrag. Grundprincipen är att bra forskning förutsätter friska och sunda djur.

Universitetet har två fakulteter som arbetar med djurmodeller, Medicinska fakulteten och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, som har ett gemensamt djurskyddsorgan. Universitet har också ett marint forskningscentrum, som har ett eget djurskyddsorgan.

Gnagare, zebrafisk och gris

Den biomedicinska försöksverksamheten är organiserad inom enheten för komparativ biologi, Umeå Centre for Comparative Biology. Idag har de cirka 7 500 gnagare, varav majoriteten är möss. Det finns också en facilitet för zebrafisk. 12 djurtekniker jobbar i verksamheten, som har cirka 60 forskargrupper knutna till sig.

Djuren används för att studera allt från infektionssjukdomar och cancer till utvecklingsbiologi och metabola syndrom som kan leda till diabetes och fetma.

— Men det pågår också forskning om neurodegenerativa sjukdomar, åldrande, luktsinnet och ögat, berättar Cathrine, som arbetar i verksamheten. Vi har även grisar som används i klinisk forskning och undervisning.

Planerad avel ger färre djur

Djurskyddsorganet arbetar med att förändra synen på avel och överskottsdjur. Till exempel erbjuder de forskare att frysa ner sperma från mus-stammar för att avla fram dessa vid behov. På så sätt kan man minska antalet djur som föds upp i onödan.

— Djur är inget man plockar ner från hyllan när man behöver dem. Vi ska inte acceptera överskottsdjur som bara finns för säkerhets skull, menar Anders. Det går relativt fort att få fram nya möss vid behov. Dessutom är det bra att försöka bromsa den genetiska driften genom att begränsa antalet generationsväxlingar.

Gasbinda har ersatt vaktpostdjur

Elisabeth berättar om hur de jobbar med hälsoinventering och hygien. Ett gott exempel på 3R är hur de har fasat ut alla vaktpostdjur, det vill säga de djur som historiskt har använts för att spåra smitta. Metoden med vaktpostdjur är att exponera djuren för gammalt bäddmaterial med urin och fekalier från burar som testas för smitta, det vill säga vaktpostmössen utsätts för en dålig miljö. Metoden är dessutom bristfällig då man vet att flera typer av smittor inte överförs med gammalt bäddmaterial.

I Umeå görs hälsoinventeringarna genom att man fäster en gasbinda över röret för utgångsluften i ställningen för burar, och eventuella patogener som färdas på dammpartiklar kan fångas upp. Bitar av gasbindan skickas sedan på analys, vilket är en säkrare och billigare metod än att använda vaktpostmöss.

Löpande beskrivningar av varje försök

För att underlätta skötseln av djur under pågående försök ska försöksledare skriva en instruktion. Det är en detaljerad beskrivning av varje försök, som ska uppdateras löpande och finnas i nära anslutning till det aktuella djuret. På så sätt kan alla som ska hantera djuret se exakt vad som ska hända i närtid, vem som ansvarar för experimentet och vem som ska göra vad.

I många cancer- och infektionsstudier kan experimentet i sig leda till att djuret insjuknar. Då är det är helt avgörande att de djurtekniker som hanterar djuren är insatta i vad som ska hända, vilka avbrytningspunkter som gäller, vem man kan kontakta om djuret inte mår bra och vem som ansvarar för vad. Djurteknikern Sara:

— Min primära uppgift som djurtekniker är alltid att se till att djuret mår bra, så avvikelser på grund av ett experiment måste stå helt klart för mig.

Träna på att hantera djur

Vi pratar också om utbildning och fortbildning. I den praktiska delen av universitetets försöksdjursutbildning får alla träna på hantering av försöksdjur. Det handlar om att lära sig lyfta, flytta och hålla djuren på ett bra sätt.

— Vi betonar för alla nya studenter och kursdeltagare hur viktig hanteringen är, hur den påverkar djuren och på så sätt även studierna som djuren ingår i, säger Elisabeth. Det är en ständigt pågående diskussion oss kollegor emellan – hur kan vi förbättra och förfina vår hantering.

Vinsten i att träffa andra kollegor

Vi undrar hur 3R-centret kan stötta i det dagliga arbetet och vad vi skulle kunna göra tillsammans. Vi är överens om att 3R-centret kan lyfta frågor som lokala djurskyddsorgan jobbar med på en internationell nivå; att undersöka vad som pågår i andra länder, för att sprida och dra nytta av det i Sverige.

— Vi skulle gärna träffa kollegor från andra länder, inte bara i nationella sammanhang, menar de. Att dela bästa praxis med varandra, att få möjlighet att träffas i mindre grupper och nätverk, det skulle betyda mycket för att stimulera 3R och kompetensutvecklingen på alla plan.

Goda exempel på 3R

Sveriges 3R-center publicerar löpande intervjuer och artiklar om goda exempel på 3R hos svenska universitet, myndigheter och företag. Du hittar alla artiklar på vår webbplats.