Anmälningsskyldighet av sjukdomar och smittämnen

För att förhindra utbrott och minska smittspridning är det viktigt att upptäcka sjukdomar och smittor tidigt. Vissa smittsamma sjukdomar och smittämnen ska därför anmälas. Anmälningsskyldigheten berör veterinärer, personal inom obduktions- eller laboratorieverksamhet och aktörer. För antibiotikaresistenta bakterier gäller särskilda regler.

Vilka har anmälningsskyldighet?

Veterinärer och de som arbetar obduktions- eller laboratorieverksamhet har en skyldighet att anmäla konstaterade fall av vissa djursjukdomar och smittämnen. För vissa sjukdomar och smittämnen gäller anmälningsskyldigheten redan vid misstanke.

Även aktörer (exempelvis djurhållare) har en anmälningsskyldighet och ska kontakta en veterinär om hen konstaterar något av följande hos sina djur:

  • ökad dödlighet
  • andra tecken på allvarlig sjukdom
  • väsentligt minskad produktion som man inte vet vad den beror på.

Detta räknas som aktör

En aktör är varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för djur eller djurprodukter, även för en begränsad tidsperiod. Till exempel räknas transportörer och de som håller lantbruksdjur som aktörer. Sällskapsdjurshållare och veterinärer ingår inte i begreppet aktör.

Om en aktör misstänker en så kallad förtecknad sjukdom eller om en sådan sjukdom påvisas hos aktörens djur, ska aktören anmäla det till en distriktsveterinär.

En lista över vilka djursjukdomar och smittämnen som ska anmälas vid konstaterade fall och vid misstanke finns i bilaga 1 samt 3 kap 7 § till Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen.

Söker efter 2021:10

Vad gäller VTEC med epidemiologisk koppling mellan djur och människa är diagnosen bekräftad när identisk VTEC-stam har isolerats från djur och människa med EHEC-infektion. De tekniker som är godkända för en sådan verifiering är molekylärbiologisk typning utförd med PFGE-teknik, MLVA-teknik eller genom helgenomsekvensering.

Anmälan vid misstanke

Vid misstanke om sjukdomar eller smittämnen ska du göra följande:

  • Anmäla sjukdomar och smittämnen som omfattas av epizooti- eller zoonoslagen samt sjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige, skyndsamt via telefon till Jordbruksverket och till länsstyrelsen.
  • Anmäla förtecknade sjukdomar som inte omfattas av första punkten direkt till Jordbruksverket.
  • Anmäla misstanke om hästinfluensa typ A, kvarka, virusabort (centralnervös form) och virusarterit direkt till länsstyrelsen.

Exempel på sjukdomar som ska anmälas redan vid misstanke:

    • q-feber hos nötkreatur
    • alveolär echinococcos hos hunddjur
    • papegojsjuka hos fåglar
    • mycoplasmainfektion med M. gallisepticum hos fjäderfä
    • marteilios hos blötdjur.

    Anmälan av konstaterade fall

    Vid konstaterade fall av sjukdomar eller smittämnen ska du göra följande:

    • Anmäla alla fall av djursjukdomar och smittämnen som omfattas av anmälningsskyldighet i vår e-tjänst för rapportering av bekräftade indexfall av djursjukdomar eller smittämnen.

    Nya sjukdomar som ska anmälas

    Några sjukdomar och smittämnen som ska anmälas då de påvisas har tillkommit på grund av att vi ska rapportera dem internationellt.

    Det gäller:

    • Mykoplasmainfektion med Mykoplasma synoviae hos fjäderfä
    • Infektiös bronkit hos fjäderfä
    • Infektion med salmonid alphavirus (SAV) hos fisk
    • Acute hepatopancreatic necrosis disease (AHPND) hos kräftdjur
    • Infektion med Batrachochytrium salamandrivorans hos amfibier
    • Infektion med bovint herpesvirus 1 (IBR/IPV/IBP) hos hjort- och kameldjur

    Förtecknade sjukdomar

    EU har sammanställt en gemensam förteckning över sjukdomar som utgör en risk för djurs och människors hälsa i hela unionen eller i delar av den. De förtecknade sjukdomarna finns i artikel 5.1.a i djurhälsoförordningen och i bilaga II i förordning 2018/1629.

    Hantering av förtecknade sjukdomar

    Det finns regler för hur vi ska hantera de olika förtecknade sjukdomarna om eller när de upptäcks. Hanteringen styrs av vilken kategori sjukdomen tillhör. De förtecknade sjukdomarna kategoriseras i kategori A, B, C, D och E. Misstanke om en sjukdom i kategori A eller om en sådan påvisas ska anmälas omedelbart. Andra förtecknade sjukdomar ska anmälas utan onödigt dröjsmål. De förtecknade sjukdomarna omfattas redan idag av anmälningsskyldighet genom antingen epizootilagen, zoonoslagen, bisjukdomslagen eller Jordbruksverkets föreskrifter.

    Vilken kategori en förtecknad sjukdom tillhör framgår av bilagan i förordningen 2018/1882.

    Kategori A – ska utrotas omedelbart

    För vissa sjukdomar som normalt inte finns inom EU ska sjukdomarna utrotas omedelbart. Dessa är sjukdomar i kategori A. Det gäller till exempel elakartad lungsjuka hos nötkreatur, mul- och klövsjuka, får- och getkoppor, klassisk och afrikansk svinpest hos gris och afrikansk hästpest och rots hos häst. De flesta sjukdomar i kategori A finns normalt inte i Sverige och många omfattas också av epizootilagen.

    Kategori B – ska utrotas i hela EU

    Sjukdomar i kategori B är sjukdomar där målet är att sjukdomen ska utrotas inom hela EU. Det gäller sjukdomar som Sverige redan är fria från såsom tuberkulos hos nötkreatur, brucellos hos nötkreatur, får och get samt rabies.

    Kategori C – relevanta för vissa länder

    Sjukdomar i kategori C är sjukdomar som är relevanta för vissa länder. Det kan vara att länder är fria från eller har utrotningsprogram för sådana sjukdomar.

    Kategori D och E – regler för handel och övervakning

    Sjukdomar i kategori D omfattas av regler för handel inom EU, exempelvis mjältbrand. Sjukdomar i kategori E ska övervakas, till exempel Q-feber.

    Statistik över anmälningspliktiga sjukdomar

    Vi sammanställer varje år statistik över anmälningspliktiga djursjukdomar i Sverige.

    I statistiken framgår bara indexfall. Indexfall av en sjukdom är det fall av en djursjukdom eller ett smittämne som omfattas av anmälningsskyldighet och som först påvisas under en sammanhängande smittperiod hos en och samma art i en anläggning, hos bisamhällen i en bigård, i ett vilthägn, i ett fiskodlingsläge, i en kräftodling, i ett område för blötdjursodling, hos vilt i en kommun, hos vild fisk, vilda blötdjur eller vilda kräftdjur i ett vattenområde eller hos sällskapsdjur i enskild ägo.

    Antibiotikaresistenta bakterier

    När det gäller anmälningsplikt för MRSA, MRSP, andra meticillinresistenta koagualspositiva stafylokocker och ESBLcarba finns det särskilda krav som gäller både för provtagande veterinär och för laboratorier.

    Om provtagande veterinär skickar prover för analys till ett laboratorium utanför Sverige övertar den provtagande veterinären laboratoriets skyldigheter.

    Dessa fall ska anmälas

    Anmälningsskyldigheten av antibiotikaresistenta bakterier gäller:

    • Endast indexfall för pälsdjur, vattenlevande djur och livsmedelsproducerande djur
    • Indexfall och samtliga övriga fall för alla hästdjur och alla övriga djur. (Med hästdjur menas hästar, åsnor, mulor samt korsningar mellan dessa).

    Krav som ställs på laboratoriet för ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP

    Diagnosen av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP är misstänkt (preliminär diagnos) vid följande tillfällen:

    1. ESBL-CARBA misstänks när isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales visar nedsatt känslighet för karbapenemer vid testning med fenotypiska metoder.
    2. MRSA misstänks när isolat av Staphylococcus aureus visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder.
    3. MRSP misstänks när isolat av Staphylococcus pseudintermedius visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder.

    Anmäla misstanke (preliminär diagnos) till provtagande veterinär och till länsstyrelsen

    Ett laboratorium ska skyndsamt meddela behandlande veterinär om de misstänker (preliminär diagnos).

    Laboratoriet ska också snarast skicka anmälan av preliminär diagnos till länsstyrelsen på en blankett.

    Provtagande veterinär ansvarar för att anmäla till länsstyrelsen om provet har skickats för analys till ett laboratorium utanför Sverige.

    Misstänkt (preliminär diagnos) av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP måste bekräftas

    Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska se till att bakterieisolat av Enterobacterales, med misstänkt ESBL-CARBA, MRSA eller MRSP omgående skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt för konfirmering, typning, registrering samt kontroll av resistensmönster.

    Provtagande veterinär ansvarar för att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt om provet har skickats för analys till ett laboratorium utanför Sverige.

    Diagnosen av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP är bekräftad vid följande tillfällen:

    1. ESBL-CARBA är bekräftad när gener som medierar resistens av typen ESBL-CARBA har konstaterats hos isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales med molekylärbiologiska metoder.
    2. MRSA är bekräftad när arten Staphylococcus aureus är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder.
    3. MRSP är bekräftad när arten Staphylococcus pseudintermedius är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder.

    Om en preliminär diagnos av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP inte blir bekräftad vid den konfirmerande undersökningen ska den som anmält den preliminära diagnosen meddela aktuell länsstyrelse detta.

    Krav som ställs på laboratoriet för meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker andra än Staphylococcus aureus och S. pseudintermedius

    Diagnosen av andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker är misstänkt (preliminär diagnos) vid följande tillfälle:

    När isolat av dessa bakteriearter visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder.

    Misstänkt (preliminär diagnos) av andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker måste bekräftas

    Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska se till att bakterieisolatet omgående skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt för konfirmering, typning, registrering samt kontroll av resistensmönster.

    Provtagande veterinär ansvarar för att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt om provet har skickats för analys till ett laboratorium utanför Sverige.

    Diagnosen av andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker är bekräftad vid följande tillfälle:

    Diagnosen är bekräftad när arten är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder.

    Anmälan av bekräftad diagnos av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP eller andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker

    Laboratoriet ska anmäla den bekräftade diagnosen inom fem arbetsdagar Anmälan görs i vår e-tjänst för rapportering av bekräftade indexfall av djursjukdomar eller smittämnen.

    Författningar

    Söker efter 2002:98

    Söker efter 1999:102

    Söker efter 2021:10

    Söker efter 2013:14

    Senast granskad: 2021-12-13