Sysselsättning i jordbruket 2020

Referensår: 2020 Produktkod: JO0401 Ämnesord: Företag, Struktur, Sysselsättning

Kristin Gustafsson 036-15 57 54 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Antal sysselsatta i jordbruket minskar

År 2020 var antalet sysselsatta i jordbruket 166 300, en minskning med 3 % sedan 2016 års undersökning. Antalet män och kvinnor som är sysselsatta inom jordbruk minskade med 4 respektive 1 % år 2020 jämfört med 2016.

I enskilda företag har antalet sysselsatta minskat med knappt 3 % sedan föregående mätning 2016. Sysselsättningen i juridiska företag har minskat med knappt 6 % under samma period.

Fler företagare över 65 år

Den största åldersgruppen bland företagarna i enskilda företag var personer äldre än 65 år och motsvarade 37 % av företagarna år 2020. För 2016 var motsvarande siffra 34 %. Drygt 17 % av de enskilda företagarna år 2020 var kvinnor, motsvarande en ökning med en procentenhet sedan 2016.

Flest driftsledare, 29 %, finns i åldersgruppen 55-64 år, följt av åldersgruppen 45-54 år där 25 % av driftsledarna finns. Andelen kvinnor som är driftsledare i juridiska företag år 2020 var 16 %, en ökning med 2 procentenheter sedan 2016.

Sysselsättningen utanför jordbruket minskar

År 2020 hade 55 % av företagare, maka/make/sambo och familjemedlemmar i enskilda företag, en sysselsättning utanför jordbruket. Av dessa var det 43 % som hade en huvudsyssla utanför jordbruket, en minskning med 10 procentenheter sedan 2016.

Totalt bland företagarna hade 36 % en huvudsyssla och 18 % en bisyssla utanför jordbruket år 2020. Andelen företagare med en huvudsyssla utanför jordbruket år 2016 var 48 %.

Syfte

Undersökningen om sysselsättning i jordbruket är en urvalsundersökning som ingår i de EU-reglerade strukturundersökningarna. Undersökningar om strukturen i jordbruket genomförs inom EU i varierande omfattning vid tre tillfällen under en 10-årsperiod. I juni 2020 genomfördes en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag i Sverige, varav ett urval om 23 001 företag även besvarade frågor om sysselsättning.

I denna statistikrapport redovisas resultatet avseende sysselsättningen i jordbruket i Strukturundersökningen 2020. I redovisningen särskiljs relevanta grupper, såsom enskilda företag och juridiska företag samt stadigvarande sysselsatta och tillfälligt sysselsatta.

För stadigvarande sysselsatta i enskilda företag redovisas statistik för företagaren, företagarens maka/make/sambo, sysselsatta familjemedlemmar, och övriga stadigvarande sysselsatta. För stadigvarande sysselsatta i juridiska företag redovisas statistik för driftsledaren samt för övriga stadigvarande sysselsatta.

Statistik om sysselsättning i jordbruket används, både nationellt och inom EU, bland annat till att följa den långsiktiga utvecklingen inom jordbrukssektorn. Statistiken kan exempelvis användas som underlag för analyser inför kommande jordbrukspolitiska beslut och till analyser av jordbrukssektorns bidrag till sysselsättningsgraden, som är en viktig faktor i medlemsländernas och unionens ekonomiska utveckling.

I Sverige används undersökningens resultat bland annat av Näringsdepartementet, Jordbruksverket, länsstyrelser, kommuner, branschorganisationer, och enskilda företag till marknadsbedömningar, kalkyler, prognoser och utredningar med mera.

I Jordbruksverkets statistikdatabas redovisas statistiken för riket, fördelat på län, produktionsområde, storleksgrupp åker- och jordbruksmark, samt på ålder och kön. Även medelfel, som är ett mått på osäkerheten i de skattade variablerna, redovisas i statistikdatabasen.

Sysselsättning i jordbruket

Antalet sysselsatta inom jordbruket uppgick år 2020 till 166 300 personer, vilket är 5 100 personer färre än vad som uppmättes 2016 då jordbruket sysselsatte 171 400 personer. Minskningen sedan 2016 års undersökning motsvarar knappt 3 %. Sedan 2010 har antalet sysselsatta inom jordbruket minskat med 12 600 personer, motsvarande 7 %.

Av samtliga sysselsatta i jordbruket år 2020 var 43 % kvinnor, en ökning med knappt en procentenhet jämfört med 2016. Sedan 2016 har antalet kvinnor sysselsatta inom jordbruket minskat med 800 personer, motsvarande 1 %. Antalet män har sedan 2016 minskat med 4 300 personer, motsvarande 4 %. Sedan 2010 har antalet kvinnor sysselsatta inom jordbruket minskat med 4 %, medan antalet män minskat med 9 %.

År 2020 var 86 % av antalet sysselsatta inom jordbruket stadigvarande sysselsatta. Detta är en minskning med en halv procentenhet sedan 2016. Av de stadigvarande sysselsatta år 2020 var drygt 44 % kvinnor, medan 35 % av tillfälligt sysselsatta i jordbruket var kvinnor. Sedan 2016 motsvarar det en minskning med drygt 1 respektive drygt 2 procentenheter.

Förändringen av stadigvarande och tillfälligt sysselsatta män och kvinnor mellan 2010 och 2020 tydliggörs i figur A.

Figur A. Antal sysselsatta personer i jordbruket efter anställningsform, 2010-2020

Figur A. Antal sysselsatta personer i jordbruket efter anställningsform, 2010-2020

I figur B visas antalet sysselsatta i jordbruk 2020 fördelat på län. Flest antal sysselsatta inom jordbruket, 30 000 personer, fanns i Västra Götalands län följt av Skåne län som sysselsatte 25 500 personer och Östergötlands län som sysselsatte 9 600 personer år 2020. Lägst antal sysselsatta, 3 400 personer, återfanns år 2020 inom jordbruket i Jämtlands län.

Figur B. Antal sysselsatta personer i jordbruket fördelat på län, 2020

Figur B. Antal sysselsatta personer i jordbruket fördelat på län, 2020

Sysselsatta i enskilda företag

I enskilda företag var totalt 144 300 personer sysselsatta år 2020. Det innebär en minskning med knappt 3 % jämfört med år 2016. Antalet företagare med enskilda företag har sedan 2016 minskat med 4 200 personer eller drygt 7 %. Minskningen sedan 2010 var knappt 19 %.

Antalet sysselsatta familjemedlemmar i enskilda företag var 67 900 personer år 2020, vilket är 700 eller motsvarande 1 %, färre antal sysselsatta jämfört med 2016. Jämfört med 2010 minskade antalet sysselsatta familjemedlemmar i enskilda företag med 9 %.

Antalet övriga stadigvarande sysselsatta i enskilda företag har ökat med knappt 500 personer, motsvarande 7 %, sedan undersökningen 2016. Jämfört med år 2010 är 3 % fler övriga stadigvarande sysselsatta i enskilda företag 2020.

Antalet tillfälligt sysselsatta i enskilda företag har sedan 2010 ökat kontinuerligt fram till 2020. År 2016 var antalet tillfälligt sysselsatta 14 900 personer, medan 15 600 personer uppmätts vara tillfälligt sysselsatta år 2020. Ökningen motsvarar 5 % sedan 2016 respektive drygt 48 % sedan 2010.

Figur C. Antal sysselsatta personer i enskilda företag, 2010-2020

Figur C. Antal sysselsatta personer i enskilda företag, 2010-2020

Sysselsatta i juridiska företag

Med juridiska företag menas här främst aktiebolag. Även handelsbolag, stat, kommuner, stiftelser med flera ingår, men utgör en mycket liten andel.  

Antalet sysselsatta i juridiska företag uppmättes år 2020 till 22 000 personer, vilket innebär en minskning med 1 300 personer eller knappt 6 % sedan 2016. Jämfört med 2010 var antalet sysselsatta i juridiska företag 5 % fler år 2020.

Antalet stadigvarande sysselsatta i juridiska företag minskade från 15 400 sysselsatta personer till 14 500 sysselsatta personer, mellan 2016 och 2020. Minskningen motsvarar knappt 6 %. Jämfört med år 2010 har antalet stadigvarande sysselsatta i juridiska företag minskat med knappt 1 %.

Antalet tillfälligt sysselsatta i juridiska företag minskade med knappt 6 % mellan 2016 och 2020. Sedan 2010 har antalet tillfälligt sysselsatta i juridiska företag ökat med knappt 18 %.

Figur D. Antal sysselsatta personer i juridiska företag, 2010-2020

Figur D. Antal sysselsatta personer i juridiska företag, 2010-2020

Årsverken i jordbruket

En person som arbetar 1 800 timmar eller mer per år anses arbeta heltid och utföra ett årsverke eller AWU (Annual Working Units). Det totala antalet årsverken i jordbruket 2020 uppgick till 54 800, vilket är en minskning med 900 årsverken eller knappt 2 % sedan 2016. Sedan 2010 har antalet årsverken minskat med 7 500 eller 12 %.

Figur E. Antal årsverken i jordbruket, 2010-2020

Figur E. Antal årsverken i jordbruket, 2010-2020

Antalet årsverken i enskilda företag har minskat vid varje mätning sedan 2010, och ännu längre tillbaka. I enskilda företag uppmäts antalet årsverken till 41 700 stycken år 2020, en minskning med 1 900 eller 4 % sedan 2016. Jämfört med år 2010 har antalet årsverken i enskilda företag minskat med 18 %.

I figur F illustreras hur antalet årsverken i enskilda företag har minskat för företagare, dess familjemedlemmar, samt totalt sett för övriga stadigvarande sysselsatta. För tillfälligt sysselsatta ökade antalet årsverken med närmare 1 500 eller 66 % mellan 2016 och 2020.

Antalet årsverken utförda av företagare i enskilda företag minskade med 10 % jämfört med 2016. Antalet årsverken i denna grupp ökade med 4 % och minskade med 12 % för kvinnor respektive män år 2020 jämfört med 2016.

Under samma period minskade antalet utförda årsverken utförda av företagarnas familjemedlemmar med 7 % och 5 % för kvinnor respektive män.

Antal årsverken utförda av övriga stadigvarande sysselsatta kvinnor ökade med drygt 3 % medan antalet minskade för stadigvarande sysselsatta män med 7 %.

I gruppen tillfälligt sysselsatta kvinnor ökade antalet utförda årsverken med 37 % och för tillfälligt sysselsatta män ökade antalet med 86 % jämfört med 2016.

Figur F. Antal årsverken utförda i enskilda företag, 2010-2020

Figur F. Antal årsverken utförda i enskilda företag, 2010-2020

Antalet årsverken i juridiska företag uppgick 2020 till 13 100, vilket är en ökning med knappt 1 100 eller knappt 9 % sedan 2016.

Bland stadigvarande sysselsatta i juridiska företag har antalet årsverken minskat med 3 % sedan 2016. För kvinnor minskade antalet med knappt 1 % medan antalet minskade med knappt 4 % för stadigvarande sysselsatta män.

Antalet årsverken utförda av tillfälligt sysselsatta i juridiska företag har totalt sett ökat med 71 % sedan mätningen år 2016. För kvinnor ökade antalet med drygt 8 % medan antalet årsverken utförda av tillfälligt sysselsatta män ökade med 155 % mellan 2016 och 2020.

Antalet årsverken utförda av tillfälligt sysselsatta män har sedan 2016 års undersökning ökat markant. Den markanta ökningen beror troligtvis på de restriktioner som gällde under våren 2020 till följd av Covid-19. Restriktionerna som gällde i mars-april 2020 medförde att färre utländska arbetare var sysselsatta under undersökningsperioden juni 2019 till maj 2020, och att inhemsk arbetskraft då istället anställdes tillfälligt.

Inhyrd personal redovisas inte i statistiken utan särskiljs från tillfälligt sysselsatta. Eftersom den utländska arbetskraften nästan uteslutande är anställd och uthyrd av bemanningsföretag skedde ett skifte av inhyrd personal och tillfälligt sysselsatta i början på växtodlingssäsongen 2020. Utländsk arbetskraft tillkom dock senare under säsongen.

Antal årsverken efter storleksgrupp åkermark

Antal årsverken varierar beroende på företagets storlek, här mätt i brukad areal. I figur G nedan visas variationen efter storleken på den brukade åkerarealen. I figuren tydliggörs att antal årsverken ökar i grupperna med mindre än 2 hektar åkermark och med över 100 hektar brukad areal åker. Även i grupperna med 5,0-10,0 och 20,1-30,0 hektar åkermark har antal årsverken ökat sedan 2016.

Tidsåtgången är som allra störst i de företag som brukar störst areal åkermark. I gruppen areal åkermark över 100 hektar var antalet årsverken 18 800 år 2020. Antal årsverken för antal sysselsatta i storleksgruppen 50,1-100,0 hektar åkermark var 7 800 under samma period. Minst tid, 3 400 årsverken, används i företag med 2,1-5,0 hektar brukad åkerareal.

Figur G. Antal årsverken efter storleksgrupp åkermark, 2010-2020

Figur G. Antal årsverken efter storleksgrupp åkermark, 2010-2020

Jämfört med övriga län är antalet årsverken, liksom antalet sysselsatta, störst i Västra Götalands län och i Skåne län med 9 300 årsverken respektive 10 200 årsverken.

Undersöks istället kvoten mellan antalet årsverken och antalet sysselsatta framkommer en annorlunda bild. Kvoten visar på det genomsnittliga antalet årsverken per sysselsatt inom jordbruk. En kvot som är lika med 1 innebär att varje sysselsatt i genomsnitt arbetar heltid, det vill säga att personen genomför ett årsverke.

Kvoten illustreras i figur H, där Skåne län hamnar tillsammans med Östergötlands län, Kalmar län och Hallands län i intervallet 0,36-0,40. Västra Götalands län hamnar i intervallet 0,31-0,35 tillsammans med Södermanlands län, Jönköpings län, Blekinge län och Västmanlands län. Den högsta kvoten, 0,44, fanns 2020 i Gotlands län.

Figur H. Antal årsverken per sysselsatt person fördelat på län, 2020

Figur H. Antal årsverken per sysselsatt person fördelat på län, 2020

Sysselsättning fördelat på arbetstid

Av de som registrerats som stadigvarande sysselsatta år 2020 arbetade totalt 14 % heltid eller minst 1 800 timmar i jordbruksföretaget, 7 % av kvinnorna och 19 % av männen. Motsvarande andel som arbetade heltid år 2016 var 14 %, 8 % av kvinnorna och 19 % av männen.

Den största andelen stadigvarande sysselsatta, 61 %, återfinns i gruppen som arbetar mindre än 450 timmar per år i jordbruksföretaget. Den minsta andelen stadigvarande sysselsatta, 5 %, finns i gruppen som arbetar mellan 1 350-1 799 timmar i jordbruksföretaget.

Figur I. Antal stadigvarande sysselsatta efter årlig arbetstid, 2020

Figur I. Antal stadigvarande sysselsatta efter årlig arbetstid, 2020

De allra flesta i enskilda företag, 66 % av de stadigvarande sysselsatta, arbetade mindre än 450 timmar i jordbruket år 2020, en ökning med 3 procentenheter sedan 2016. I juridiska företag arbetade 22 % av de stadigvarande sysselsatta mindre än 450 timmar per år, år 2020, vilket är en minskning med 2 procentenheter sedan 2016.

Tablå A. Andel stadigvarande sysselsatta efter årlig arbetstid och företagsform, procent, 2020

Tablå A. Andel stadigvarande sysselsatta efter årlig arbetstid och företagsform, procent, 2020

I juridiska företag arbetade 43 % av de stadigvarande sysselsatta 1 800 timmar eller mer i företaget, en ökning med 3 procentenheter sedan 2016. Motsvarande siffra för stadigvarande sysselsatta i enskilda företag var 11 %, vilket är oförändrat sedan 2016.

Sysselsättning efter driftsinriktning

Flest antal sysselsatta, 52 200, fanns år 2020 inom småbruk. I enskilda företag återfanns 35 % av antalet sysselsatta inom småbruk. I juridiska företag var störst andel personer, 47 %, sysselsatta inom växtodling.

I enskilda företag stod företagare och deras partner för ungefär två tredjedelar av antal sysselsatta inom växtodling, skötsel av lantbruksdjur, samt blandat jordbruk. Inom småbruk stod denna grupp för 79 % av antal sysselsatta.

Flest antal stadigvarande sysselsatta i juridiska företag fanns inom skötsel av lantbruksdjur, medan flest antal tillfälligt sysselsatta personer fanns i företag med växtodling som driftsinriktning.

Tablå B. Antal sysselsatta i jordbruk efter driftsinriktning och företagsform, 2020

Tablå B. Antal sysselsatta i jordbruk efter driftsinriktning och företagsform, 2020

Sett till antal årsverken fördelat efter driftsinriktning stod skötsel av lantbruksdjur för 43 % av det totala antalet årsverken utförda i jordbruk år 2020.

Flest antal årsverken, 18 200 motsvarande 44 % av antalet årsverken i enskilda företag utfördes inom driftsinriktningen skötsel av lantbruksdjur. I enskilda företag utförde företagare närmare hälften av alla årsverken inom skötsel av lantbruksdjur. Minst antal årsverken i enskilda företag utfördes av tillfälligt anställda inom blandat jordbruk.

I juridiska företag utfördes totalt sett flest årsverken inom växtodling. Fördelat på stadigvarande och tillfälligt sysselsatta utfördes istället flest årsverken av stadigvarande sysselsatta inom skötsel av lantbruksdjur. Andelen tillfälliga sysselsatta inom växtodling i juridiska företag var 38 %, och 15 % inom skötsel av lantbruksdjur.

Ett jordbruksföretags driftsinriktning anger företagets huvudsakliga verksamhet. Indelningen efter jordbruksföretagens driftsinriktning baseras på uppskattningar av det standardiserade arbetsbehovet. Läs mer om typologi i statistikrapporten Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020. Svensk typologi

Företagares och driftsledares ålder

Den största åldersgruppen bland företagare i enskilda företag 2020 var personer äldre än 65 år. Antalet uppmättes till knappt 19 700 personer, motsvarande 37 % av företagarna. För 2016 var motsvarande andel 34 %. År 2010 var personer i åldrarna 55-64 år den största åldersgruppen bland företagare i enskilda företag och åldersgruppen över 65 år stod för 29 % av företagarna.

Tablå C. Antal sysselsatta fördelat på ålder och företagsform, 2020

Tablå C. Antal sysselsatta fördelat på ålder och företagsform, 2020

Drygt 17 % av alla enskilda företagare 2020 var kvinnor, vilket är 1 procentenhet mer jämfört med 2016. De flesta kvinnor som är företagare återfinns i åldersgrupperna över 65 år och 55-64 år med 30 %, respektive 27 % av det totala antalet kvinnor som är företagare. Minst antal kvinnor som är företagare i enskilda företag år 2020 finns i åldersgruppen under 24 år.

I juridiska företag finns flest driftsledare, 29 % respektive 25 %, av driftsledarna i åldersgrupperna 55-64 år och 45-54 år. Andelen kvinnor som är driftsledare i juridiska företag år 2020 var 16 %, en ökning med 2 procentenheter sedan 2016.

Bland driftsledare återfinns de flesta kvinnor, 29 % respektive 28 % av kvinnor som är driftsledare, i åldersgrupperna 45-54 år och 55-64 år. Minst antal av både män och kvinnor som är driftsledare finns i gruppen under 24 år.

Figur J. Könsfördelning mellan företagare respektive driftsledare efter ålder, 2020

Figur J. Könsfördelning mellan företagare respektive driftsledare efter ålder, 2020

Sysselsättning utanför jordbruket

För företagare, make/maka/sambo och familjemedlemmar i enskilda företag undersöks även sysselsättning utanför jordbruket. År 2020 hade 57 % av dessa en sysselsättning utanför jordbruket, jämfört med 66 % år 2016. Drygt 43 % av företagarna, make/maka/sambo och familjemedlemmar hade den sysselsättningen som sin huvudsyssla. Motsvarande andel för 2016 var 53 %.

Närmare 79 % av de personer som angett att de har en sysselsättning, antingen som huvudsyssla eller bisyssla, utanför jordbruket 2020 hade den sysselsättningen som sin huvudsyssla.

Figur K. Antal företagare och familjemedlemmar på enskilda företag efter sysselsättning utanför jordbruket, 2020

Figur K. Antal företagare och familjemedlemmar på enskilda företag efter sysselsättning utanför jordbruket, 2020

Bland företagarna hade 45 % en huvudsyssla och 18 % en bisyssla utanför jordbruket år 2020. Andelarna 2016 var 48 respektive 19 %.

Av maka/make/sambo till företagaren hade 43 % en huvudsyssla utanför jordbruket, en minskning med 20 procentenheter sedan 2016. Andelen partners med en bisyssla utanför jordbruket var 6 % år 2020.

Andelen familjemedlemmar som hade en huvudsyssla utanför jordbruket år 2020 var 47 %, en minskning med 3 procentenheter sedan 2016. Andelen familjemedlemmar som hade en bisyssla utanför jordbruket 2020 var 9 %.

Sysselsättning efter utbildningsnivå

För första året redovisas även driftsledarnens högsta utbildningsnivå i 2020 års rapport. Drygt 38 400 eller 65 % av de totalt 58 791 jordbruksföretagarna 2020 hade praktisk lantbrukserfarenhet. Knappt 7 % hade lantbruksutbildning på högskolenivå, medan 12 % och knappt 16 % hade lantbruksutbildning på grundläggande respektive gymnasienivå.

Tabeller

I följande tabeller redovisas statistiken efter riket och län. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns längre tidsserier samt uppgifter för produktionsområden, och storleksklass åkermark och jordbruksmark. I databasen redovisas även medelfel.

Statistik för hela Sverige

Statistik fördelat på län

Utbildning

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas sysselsättningen inom jordbruket under perioden juni 2019 - maj 2020. Statistiken baseras på uppgifter i Lantbruksregistret (LBR) 2020 som i sin tur är resultatet av Strukturundersökningen 2020, vilket är en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag i Sverige.

Med jordbruksföretag i LBR avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2020 uppfyllde något av följande kriterier:

  • brukade mer än 2,0 ha åkermark
  • brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
  • innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2020 till och med den 4 juni 2020 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar).

Med jordbruksföretagare avses den person som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten på jordbruksföretaget. Enskilt företag eller enskild firma är en företagsform där företaget är nära knutet till företagaren som privatperson. Detta i motsats till juridiska eller bolagiserade företag, exempelvis aktiebolag, där företaget är ett eget rättssubjekt.

Driftsledare är den person som är ansvarig för den dagliga driften på företaget. Ett årsverke eller en AWU innebar 1 800 arbetade timmar inom jordbruket under ett år, vilket motsvarar en heltidstjänst, oavsett om denna arbetsinsats genomförs av en eller flera sysselsatta.

De variabler som redovisas i denna statistikrapport är:

  • antal sysselsatta i jordbruket,
  • antal årsverken (Annual Working Units, AWU) i jordbruket,
  • antal personer med verksamhet utanför jordbruket.

Variablerna redovisas efter indelningarna region, storleksgrupp åkermark, storleksgrupp jordbruksmark, sysselsättningsförhållanden, kön, ålder och arbetstid i jordbruket. Driftsledarens högsta utbildningsnivå redovisas efter ålders- och könsindelning, samt driftsinriktning.  

Statistiken redovisas tillsammans med medelfel (angivna i procent) i Jordbruksverkets statistikdatabas. I de fall medelfelet utgör 35 % eller mer av värdet bedöms tillförlitligheten inte vara god nog. Därför redovisas varken värdet eller medelfelet, utan ersätts istället av två punkter (..).

Så tar vi fram statistiken

Jordbruksverket undersöker regelbundet jordbrukets struktur genom de EU-reglerade Strukturundersökningarna. Undersökningar av strukturen i jordbruket genomförs i varierande omfattning tre gånger under en tioårsperiod i samtliga EU-medlemsländer. Var tionde år genomförs undersökningarna som totalundersökningar, medan medlemsländerna kan välja att göra urvalsundersökningar mellanliggande år.

En totalundersökning av samtliga jordbruksföretag genomfördes i juni 2020 och ska göras igen år 2030. Av de totalt 63 688 jordbruksföretagen som ingick i rampopulationen för Strukturundersökningen 2020 fick ett urval om 23 001 företag även besvara frågor om sysselsättningen i jordbruket. Frågorna behandlade hur många personer som arbetat i jordbruksföretaget och hur många timmar de arbetat, både tillfälligt sysselsatta och stadigvarande sysselsatta, under perioden juni 2019 – maj 2020.

Ungefär 95 % av företagen i urvalet besvarade undersökningen. I de fall då frågor bara delvis besvarats eller inte besvarats alls har saknade värden skattats baserat på svar från andra företag med liknande förhållanden och utifrån det standardiserade antalet arbetstimmar på företagen. Resultaten har sedan räknats upp för att motsvara samtliga företag.

Mer om hur vi tar fram statistiken finns att läsa i dokumentet Statistikens framställning under Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel, samt modellfel. Av dessa fel bedöms främst modellfel kunna påverka statistikens tillförlitlighet.

Urvalsfel förekommer om företag felaktigt valts ut till undersökningen och urvalet därför inte är representativt för samtliga företag. Åren 2013, 2016 och 2020 gjordes sysselsättningsdelen i undersökningen som en urvalsundersökning. De senare årens resultat kan därmed ha urvalsfel till skillnad från år 2010 då sysselsättningen i jordbruket totalundersöktes.

Övertäckning förekommer inte, medan undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen, som utgörs av LBR, inte har blivit komplett. Ramen för 2020 års undersökning består av LBR 2019 kompletterat med information från administrativa register såsom Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IAKS) och Jordbruksverkets Nötkreatursregister (CDB).

Svarsbortfallet i enkätundersökningen var 5 %. De 95 % av företagen som besvarade undersökningen besvarade den med olika grad av partiellt bortfall. För att korrigera för det partiella bortfallet har saknade värden skattats baserat på svar från andra företag med liknande förhållanden och utifrån det standardiserade antalet arbetstimmar på företagen.

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i enkätundersökningen är felaktiga och inte motsvarar sanna uppgifter. Kontroller görs dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden.

Bearbetningsfel kan förekomma vid inläsning av resultat, rättning av uppgifter samt vid beräkningar. Såväl mätfel som bearbetningsfel förekommer i viss mån, men bedöms i sin helhet ha mycket liten betydelse för resultaten.

Modellfel förekommer i den grad antagandena om standardiserat arbetsbehov är felaktiga. Vid partiellt bortfall har saknade värden skattats och bygger i stor utsträckning på det standardiserade arbetsbehovet i jordbruket.

Utförligare beskrivning av statistikens tillförlitlighet finns i avsnitt 2 i Kvalitetsdeklarationen under Metod och kvalitet.

Bra att veta

Statistikens jämförbarhet

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs årligen samman i Lantbruksregistret, LBR.

Fram till och med 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in av Statistiska Centralbyrån (SCB). Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. Därmed har även administrativa register såsom Jordbruksverkets register för arealbaserade stöd (IAKS) samt Jordbruksverkets Nötkreatursregister (CDB) kunnat användas för att hämta in vissa uppgifter.

Inför skapandet av LBR 2010 ändrades definitionen för vad som räknas som ett jordbruksföretag och är sedan dess en sammanslagning av de tidigare svenska avgränsningarna i LBR och EU:s avgränsningar. Uppgifterna för år 2010 och senare är därför inte fullt jämförbara med föregående års siffror. De nya avgränsningarna i LBR från och med 2010 påverkar främst antalet företag i storleksklassen 2,0 hektar åkermark eller mindre.

Mer information om statistiken, dess framställning och dess kvalitet, ges i dokumenten Statistikens framställning och Kvalitetsdeklaration under Metod och kvalitet.

Annan statistik

Uppgifter om antalet jordbruksföretag efter exempelvis brukningsform och företagskategori och antalet jordbruksföretagare efter ålder och kön redovisas i rapporten Jordbruksföretag och företagare 2020.

Uppgifter om jordbruksföretagens driftsinriktning redovisas i rapporten Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020. Svensk typologi.

Summary in English

Decreasing agricultural labour force

The number of workers in the Swedish agricultural sector totalled 166 300 in 2020, a decrease by nearly 3 % since 2016. The number of women in the agricultural labour force decreased by 1 %, while the number of men decreased by 4 %.

The number of workers in sole trader holdings has decreased by 3 % since the 2016 survey. The number of workers in legal entities has decreased by 6 % during the same period.

Sole traders getting older

In 2020, about 37 % of the sole traders were of age 65 or above. The corresponding rate for 2016 was 34 %. About 17 % of the sole traders in 2020 were women, an increase by 1 percentage point compared with 2016. The highest number of managers of legal entities, 29 %, found in the age group 55-64 years, followed by the age group 45-54, where about 25 % of managers are found. About 16 % of all managers of legal entities in 2020 were women.

Decrease of other gainful activities

In 2020, about 43 % of sole traders, their partners and family members had a major occupation outside the agricultural sector. The corresponding rate for the 2016 survey was 53 %.

The rate of sole holders with a major occupation outside the agricultural sector in 2020 was 36 %, a decrease by 12 percentage points compared with 2016.

Publiceringsdatum: 2021-06-15