Vårt uppdrag
Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar. Vi arbetar bland annat med att utveckla matproduktionen i landet och att skydda djur och växter. Vi får vårt uppdrag från regeringen. Dessutom har vi ett tätt samarbete med EU inom våra ansvarsområden.
Det här gör Jordbruksverket
Jordbruksverket finns för att främja en ökad och hållbar matproduktion och god djurvälfärd i hela Sverige. Vi bidrar till en levande landsbygd.
Vi arbetar i huvudsak för tre saker:
- att Sverige ska ha en konkurrenskraftig, hållbar, lönsam och ökande matproduktion
- att Sverige ska nå sina miljömål och att produktionen ska bli mer resurseffektiv
- att Sverige ska ha ett gott skydd av djur, växter och hälsa.
Vi sätter upp mål och delmål, som leder oss i vårt arbete med att utveckla verksamheten. Sedan följer vi kontinuerligt upp hur vi lyckas. Resultatet presenterar vi i vår årsredovisning.
Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske
Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Det innebär att vi har ett samlat ansvar för att följa och bidra till Sveriges utveckling inom jordbruk, djurhållning, fiske, rennäring, trädgård och landsbygd. Vi gör bland annat analyser och sammanställer statistik inom områdena.
Ansvar för EU-stöd
Vi ansvarar för att betala ut pengar från EU‑fonder till olika stödmottagare. Pengarna kommer från fem olika EU‑fonder:
- Europeiska garantifonden för jordbruket
- Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
- Europeiska havs- och fiskerifonden
- Europeiska regionala utvecklingsfonden
- Europeiska socialfonden.
Vi förvaltar även de här fonderna för Sveriges räkning – antingen hela fonden eller delar av den. Att förvalta fonderna innebär att vi exempelvis har ansvar för att ta fram regler för hur pengarna får användas. Vi ska också följa upp och kontrollera att pengarna används på rätt sätt. Det gör vi i nära samarbete med länsstyrelserna och flera andra myndigheter.
Ansvar för miljömål
Jordbruksverket har ett särskilt ansvar för att hjälpa Sverige att nå de miljömål som riksdagen har beslutat om. Vi arbetar med flera av miljömålen och är dessutom ansvarig myndighet för målet Ett rikt odlingslandskap. Vi sitter också med i Miljömålsrådet.
Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet
Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och en del av Sveriges civila försvar. Det innebär att vi, tillsammans med andra myndigheter och aktörer, ska planera för samhällsstörningar, höjd beredskap och ytterst krig. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska vi fortsätta med vårt arbete och fokusera på det som är av särskild vikt för totalförsvaret. Som beredskapsmyndighet ska vi också ha särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, samt hantera fredstida krissituationer.
Vi har ett särskilt ansvar för samhällsstörningar inom tre områden: allvarliga smittsamma djursjukdomar, förorenat djurfoder och angrepp på växter från så kallade karantänskadegörare.
Instruktion och regleringsbrev
Det finns en instruktion som talar om vad Jordbruksverket ska arbeta med och fokusera på. Varje år tar regeringen även fram ett regleringsbrev för hur Jordbruksverket ska styras.
Instruktion
I Jordbruksverkets instruktion står det om alla områden som vi ska jobba med. Du kan läsa hela instruktionen för Jordbruksverket på riksdagens webbplats.
Regleringsbrev
I regleringsbrevet anger regeringen vilka mål och återrapporteringskrav som Jordbruksverket har under året. Regeringen kan även ge särskilda uppdrag till oss i regleringsbrevet. Det står också hur arbetet ska finansieras och hur mycket vi kan betala ut i olika stöd.
Du hittar regleringsbrevet på Ekonomistyrningsverkets webbplats. Där finns även våra regleringsbrev från tidigare år.
Årsredovisning och budgetunderlag
För att regeringen ska kunna följa upp vårt arbete lämnar vi in en årsredovisning och ett budgetunderlag till regeringen varje år.
Årsredovisning
Årsredovisningen innehåller analyser och bedömningar av verksamhetens resultat utifrån de mål och uppgifter Jordbruksverket har från regeringen. I årsredovisningen hittar du även en finansiell redovisning med resultat- och balansräkningar, anslagsredovisning och noter.
Budgetunderlag
Budgetunderlaget innehåller förslag på hur Jordbruksverkets verksamhet ska finansieras under de tre närmast följande räkenskapsåren.
Våra regeringsuppdrag
Jordbruksverket får också olika uppdrag från regeringen, som visar vad vi ska fokusera på i vårt arbete under den närmaste tiden inom områden som jordbruk, landsbygd, fiske och hållbarhet.
Projekt som medfinansieras med pengar från EU
Jordbruksverket har sökt stöd från EU för att driva vissa projekt. Här kan du läsa om projekt som vi har fått pengar för.
Datainsamling inom EU:s gemensamma fiskeripolitik
Data Collection Framework, DCF, styr hur EU-länderna ska kunna samla in, hantera och dela data och statistik från yrkesfisket, fritidsfisket, vattenbruket och beredningsindustrin.
I Sverige har Havs- och vattenmyndigheten ansvar för genomförandet och samordningen av det nationella datainsamlingsprogrammet. Jordbruksverket ansvarar för insamlingen och rapporteringen av data för vattenbruket samt för beredningsindustrin. Det finansieras till 60 procent av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.
Datainsamling för vattenbruk
Syftet med datainsamlingen är att säkerställa att vi har tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna genomföra EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det gör vi genom att samla in, förvalta och använda miljörelaterade och socioekonomiska data. Data som tas fram fungerar som ett kunskapsunderlag för att kunna ge råd som efterfrågas.
Data som samlas in rapporterat till EU-kommissionen.
I samband med bearbetning av data sammanställer Jordbruksverket, tillsammans med övriga länder, en ekonomisk rapport om utvecklingen i hela EU:s vattenbruk.
Datainsamling för fiskberedningsindustrins ekonomiska statistik
Syftet med datainsamlingen är att ha underlag så att vi kan följa beredningsindustrins utveckling över tid. Det är viktigt för att förstå hur konkurrenskraftiga beredningsföretagen är och hur vilken betydelse de har i de områden där de är belägna, vilket i stor utsträckning är i kustnära glesbygdsområden. Den data som tas fram bearbetas, analyseras och finns på EU-kommissionens webbplats.
Datan är viktig för att kunna förvalta och utveckla fiskeripolitiken och politiken för livsmedelsindustrin. Data som samlas in rapporteras till EU‑kommissionen.
Främjande av framtidens fiske
Inom projektet arbetar Jordbruksverket med att möjliggöra en effektiv utveckling av svensk fiskerinäring genom ett ökat samarbete och samverkan mellan intressenter och bidra till att stärka konkurrenskraften i svenskt fiske.
Målet med projektet är att vidareutveckla ett svenskt fiske genom inhämtande av kunskap via utredningar, rapporter, studiebesök och deltagande på nationella och internationella konferenser samt liknande tillställningar. Spridning av den inhämtade kunskapen sker genom nätverksbyggande aktiviteter så som genomförandet av nationella yrkesfiskekonferenser, nätverksbyggande och kunskapsspridande möten för att öka samarbetet mellan yrkesfiskets olika intressenter för att stärka ett hållbart framtida fiske.
Insatserna består bland annat av samrådsmöten, nätverksbyggande och kunskapsspridande möten för att aktivt arbeta med att stärka svenskt yrkesfiske. Upphandling av studier och rapporter avseende utmaningar och möjligheter inom svenskt yrkesfiske samt anordnande av konferenser, seminarier och workshops görs för att uppnå målen med projektet.
Kunskapsinhämtning och nätverksbyggande aktiviteter är viktiga för att kunna stärka och utveckla svensk fiskerinäring.
Internationellt utvecklingsarbete
Jordbruksverket är en av de svenska myndigheter som samarbetar för att bidra till hållbar utveckling utomlands. Det gör vi genom att sprida vår expertkompetens inom områden som jordbruk, djurhållning och matproduktion till andra länders förvaltningar.
Det internationella utvecklingsarbetet bidrar till att uppnå regeringens mål med politiken för global utveckling (PGU) och de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030).
Författningar
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2025-01-02