Hållbarhet i Jordbruksverkets arbete
Jordbruksverket arbetar aktivt för att Sverige ska producera livsmedel på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. I det arbetet utgår vi från både de nationella miljömålen och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Vi försöker också minska vår egen påverkan på miljön så mycket som möjligt.
En hållbar utveckling är målet
På Jordbruksverket strävar vi efter att verka för en hållbar utveckling inom våra ansvarsområden, som exempelvis jordbruk och fiske. Hållbar utveckling innefattar tre dimensioner:
- ekonomisk hållbarhet
- miljömässig hållbarhet
- social hållbarhet.
Det räcker alltså inte att bara fokusera på en eller två dimensioner, utan utvecklingen ska vara hållbar utifrån alla tre. Till exempel arbetar vi för att matproduktionen i landet ska
- vara konkurrenskraftig och långsiktigt lönsam
- bidra till att uppfylla Sveriges miljömål, nationella och internationella klimatmål samt de globala hållbarhetsmålen
- ge människor och samhällen förutsättningar att utvecklas, både på landsbygden och i tätorter.
Samverkan är en nyckel till hållbarhet
För att lyckas i hållbarhetsarbetet är samverkan den viktigaste faktorn. Därför samarbetar vi med olika samhällsaktörer från den privata sektorn, det civila samhället och andra myndigheter – både internationellt och inom Sverige.
De nationella miljömålen
I Sverige har vi mål för miljöarbetet som riksdagen har beslutat om: sexton miljökvalitetsmål och ett generationsmål. Syftet med miljökvalitetsmålen är att vi ska uppnå en miljömässigt hållbar utveckling i landet. Generationsmålet specificerar vad som krävs för att nå målen inom en generation.
Jordbruksverket är en så kallad miljömålsmyndighet. Det innebär att vi har ett särskilt ansvar för ett av de sexton miljömålen, nämligen det som heter Ett rikt odlingslandskap. Det innebär också att vi i vår verksamhet ska arbeta för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Vi sitter även med i Miljömålsrådet.
Här berättar vi mer om de miljökvalitetsmål som vi arbetar mest med.
De globala hållbarhetsmålen – Agenda 2030
FN:s medlemsländer har enats om Agenda 2030 med 17 globala mål för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Flera av målen knyter an till Jordbruksverkets arbete med lantbruk och tillgång till mat. Dessa områden är kärnan av det globala hållbarhetsarbetet, enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO (Food and Agriculture Organization). Utan mat, mark och vatten faller nämligen de andra hållbarhetsmålen, och därför är det särskilt viktigt att fokusera på de områdena.
Jordbruksverket arbetar aktivt med 12 mål
På Jordbruksverket tar vi ständigt hänsyn till olika aspekter av hållbarhet när vi fattar beslut. Det tillhör vårt uppdrag som myndighet. I 12 av de 17 målen finns det en direkt koppling till Jordbruksverket, och de flesta andra har någon form av anknytning till vår verksamhet.
Här kan du läsa om vad Jordbruksverket arbetar med inom de mål som berör oss mest.
Vi rapporterar hur väl målen uppfylls
De globala målen följs upp med hjälp av utvalda indikatorer, som visar hur väl vi uppfyller målen. Jordbruksverket är en av de myndigheter som har ansvar för att rapportera flest indikatorer. De indikatorer som Jordbruksverket ansvarar för att rapportera finns inom
- mål 2 Ingen hunger
- mål 5 Jämställdhet
- mål 12 Hållbar konsumtion och produktion
- mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald.
Vår miljöpolicy
Jordbruksverkets miljöpolicy beskriver hur vi arbetar för att nå de mål som regeringen och riksdagen har satt upp för miljön.
Några exempel på mål som vi har i vår miljöpolicy:
- Allt miljöarbete på Jordbruksverket ska vara en integrerad och självklar del av verksamheten.
- Besluten vi fattar ska hjälpa oss att nå miljömålen på ett kostnadseffektivt sätt.
- Vi ska verka för att anpassa EU:s gemensamma jordbrukspolitik, så att den blir mer miljövänlig. Det gör vi till exempel genom att förse politikerna med relevant sakkunskap i form av utredningsunderlag och rapporter.
- Vi ska kontinuerligt redovisa jordbrukets effekter på miljön.
- Vi ska hela tiden försöka minska vår egen miljöpåverkan, framför allt den som beror på transporter och energiförbrukning. Därtill ska vi bli bättre på att hushålla med råvaror och på att använda energi mer effektivt.
Vi redovisar vår miljöpåverkan
Varje år skickar Jordbruksverket in en redovisning av verksamhetens miljöpåverkan till Naturvårdsverket. Där redovisar vi hur vår verksamhet har påverkat miljön under året, både direkt och indirekt. Vår direkta miljöpåverkan handlar till exempel om
- hur vi reser
- hur effektivt vi använder energi
- vilka upphandlingar vi gör
- hur väl vi sorterar vårt avfall.
Vår indirekta miljöpåverkan handlar snarare om beslut, regler och andra styrmedel som kan påverka miljön.
Jordbruksverket är miljödiplomerat
Jordbruksverket är miljödiplomerat enligt kraven i Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017).
Med hjälp av Svensk Miljöbas kan vi inför våra beställare och andra som är intresserade redovisa att vårt miljöarbete fungerar. Standarden är framtagen av föreningen SUSA – Sustainable standards(SUSA).
Det här gäller för vårt huvudkontor i Jönköping samt våra sju regionkontor.
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2019-07-02