Grundvillkor – Miljö­ytor

Du som omfattas av krav på miljö­ytor ska ha miljö­ytor på minst 4 procent av din åker­mark. Miljö­ytorna får inte användas för produktion.

Genom att uppfylla villkoret bidrar du till att skapa livs­miljöer för vilda djur och växter i land­skap där det finns mycket åker­mark.

Grundvillkoret gäller inte alla

Kravet gäller inte för dig som har

  • jord­bruket inom området för skogs­undan­taget (se karta)
  • mindre än 10 hektar åker­mark om du räknar bort perma­nenta grödor och perma­nent gräs­mark.
  • mer än 75 procent av din jordbruksmark med vall, permanent gräsmark på åkermark och/eller betesmarker och slåtterängar
  • mer än 75 procent av åkermarken som vall, mark i träda, odling av baljväxter eller en kombination av dessa.

Uppfyller du en eller flera av dessa fyra punkter gäller alltså kravet på miljö­ytor inte dig.

Karta som visar vilka områden i södra Sverige som inte ingår i skogsundantaget.

Kartan visar området för skogsundantaget. De röda områdena ingår inte i skogsundantaget.

De områden som är röda på kartan omfattas inte av skogs­undantaget. Har du din jordbruksverksamhet i röda områden behöver du ha miljöytor om du inte omfattas av något av de andra tre undantagen.

Beräkna hur stor areal miljö­yta du behöver ha

Du som behöver följa kraven på att ha miljö­ytor ska ha miljöytor på minst 4 procent av din åker­mark. När du räknar ut hur mycket miljö­ytor du behöver ha ska du utgå från din åker­marksareal. Åker­mark omfattar i detta sammanhang inte åkermark som är klassad som perma­nenta grödor eller perma­nent gräs­mark.

Det finns olika typer av miljö­ytor

På de ytor som du använder som miljö­ytor får du inte odla grödor för produktion, använda växt­skydds­medel eller gödsel. Du kan ha bevuxen träda, blommande träda, bevuxen fältkant, blommande fältkant och grön­gödslings­gröda som miljö­yta. Under 2024 kan du även ha fång- och mellan­grödor samt kväve­fixerande grödor som miljöyta. De får användas för produktion.

Miljöytorna har olika om­räknings­faktorer

De olika typerna av miljöytor är värda olika mycket i areal. Du ska multip­licera om­räknings­faktorn för respektive miljö­yta med areal eller längd för att beräkna areal miljö­yta i hektar.

Bevuxen träda, om­räknings­faktor 1

Bevuxen träda har om­räknings­faktor 1. Det innebär att 1 hektar bevuxen träda räknas som 1 hektar miljö­yta. Trädan kan bestå av gräs, örter eller annan växtlighet som täcker ytan. Även en träda med stubb från före­gående års odlings­säsong på räknas som bevuxen.

På din bevuxna träda får du inte göra något av följande:

  • odla grödor för produkt­ion
  • använda växt­skydds­medel eller gödsel
  • jord­bearbeta marken annat än för att så pollen- och nektar­rika örter.

För att din mark ska räknas som bevuxen träda ska den ha tagits ur produktion från den 1 januari till och med den 15 augusti. Det innebär att du får bryta trädan tidigast den 16 augusti. Om du ska använda marken för höst­sådd får du bryta trädan tidigast den 16 juli.

Du får inte slå av vegeta­tion på trädan mellan den 1 april och den 30 juni. Det finns några undan­tag från det förbudet. Du får slå av vegeta­tion på trädan om trädan kan orsaka o­önskad pollinering av en när­belägen utsädes­odling eller om marken ingår i en eko­logisk odling som är certifi­erad enligt Europeiska unionens regler. Du får också slå av vegeta­tionen från den 15 juni om trädan ska följas av höst­olje­växter och inte ligger i Blekinge, Hallands, Kalmar eller Skåne län.

Blommande träda, om­räknings­faktor 3

Blommande träda har en om­räknings­faktor 3. Om­räknings­faktor 3 innebär att 0,33 hektar blommande träda motsvarar 1 hektar miljö­yta.

På din blommande träda får du inte göra något av följande:

  • odla grödor för produktion
  • använda växt­skydds­medel eller gödsel
  • jord­bearbeta marken annat än för att så pollen- och nektar­rika örter.

För att din mark ska räknas som blommande träda ska den ha tagits ur produktion från den 1 januari. Du får bryta blommande träda tidigast den 20 oktober i Skåne, Blekinge och Hallands län och tidigast den 10 oktober i övriga delar av landet.

Du får inte slå av vegeta­tion på trädan mellan den 1 april och den 30 juni. Det finns några undan­tag från det för­budet. Du får slå av vegeta­tion på trädan under hela året om trädan kan orsaka oönskad pollinering av en när­belägen ut­sädes­odling eller om marken ingår i en ekologisk odling som är certifi­erad enligt Europeiska unionens regler.

Den blommande trädan ska bestå av minst en pollen- eller nektar­rik ört som finns med i listan nedan. Örterna ska vara etablerade senast den 15 juli och täcka mer än 50 procent av ytan.

Bevuxen fältkant, om­räknings­faktor 10 per löp­meter

För att räknas som en bevuxen fält­kant måste fält­kanten vara minst 2 meter bred. Bevuxen fält­kant har om­räknings­faktor på 10 per löp­meter. Det innebär att 1 000 löpmeter bevuxen fält­kant mot­svarar 1 hektar miljö­yta. Fältkanten kan bestå av gräs, örter eller annan växtlighet som täcker ytan. Även en fält­kant med stubb från före­gående års odlings­säsong räknas som bevuxen.

På dina bevuxna fält­kanter får du inte göra något av följande:

  • odla grödor för produktion
  • använda växt­skydds­medel eller gödsel
  • jord­bearbeta marken annat än för att så pollen- och nektar­rika örter.

För att dina fältkanter ska räknas som bevuxna fältkanter ska de ha tagits ur produktion från den 1 januari till och med den 15 augusti. Det innebär att du får bryta fält­kanterna tidigast den 16 augusti. Om du ska använda marken för höst­sådd får du bryta fält­kanterna tidigast den 16 juli.

Du får inte slå av vegeta­tion på trädan mellan den 1 april och den 30 juni. Det finns några undan­tag från det för­budet. Du får slå av vegeta­tion på trädan under hela året om trädan kan orsaka oönskad pollinering av en när­belägen ut­sädes­odling, eller om marken ingår i en ekologisk odling som är certifi­erad enligt Europeiska unionens regler. Du får också slå av vegeta­tionen från den 15 juni om trädan ska följas av höst­olje­växter och inte ligger i Blekinge, Hallands, Kalmar eller Skåne län.

Fält­kanten får inte utgöra en över­vägande del av skiftets areal, det vill säga 50 procent eller mer. För att räknas som fält­kant måste den också ligga på ett skifte där huvud­grödan utgörs av produktion.

Blommande fältkant, omräkningsfaktor 20 per löpmeter

För att räknas som blommande fält­kant måste fält­kanten vara minst 2 meter bred. Blommande fält­kant har en om­räknings­faktor på 20 per löp­meter. Det innebär att 500 löp­meter blommande fält­kant motsvarar 1 hektar miljö­yta.

På dina blommande fält­kanter får du inte göra något av följande:

  • odla grödor för produktion
  • använda växt­skydds­medel eller gödsel
  • jord­bearbeta marken annat än för att så pollen- och nektar­rika örter.

För att dina fältkanter ska räknas som blommande fältkanter ska de ha tagits ur produktion från den 1 januari. Du får bryta blommande fält­kanter tidigast den 20 oktober i Skåne, Blekinge och Hallands län, och tidigast den 10 oktober i övriga delar av landet.

Du får inte slå av vegeta­tion på trädan mellan den 1 april och den 30 juni. Det finns några undan­tag från det förbudet. Du får slå av vegeta­tion på trädan under hela året om trädan kan orsaka oönskad pollinering av en när­belägen ut­sädes­odling, eller om marken ingår i en ekologisk odling som är certifi­erad enligt Europeiska unionens regler.

De blommande fält­kanterna ska bestå av minst en pollen- eller nektar­rik ört som finns med i listan nedan. Örterna ska vara etablerade senast den 15 juli och täcka mer än 50 procent av ytan.

Fältkanten får inte utgöra en över­vägande del av skiftets areal. För att räknas som blommande fält­kant ska den också ligga på ett skifte där huvud­grödan utgörs av produktion.

Gröngödslings­gröda, om­räknings­faktor 1

Gröngödslings­gröda har en om­räknings­faktor på 1. Det innebär att 1 hektar grön­gödslings­gröda motsvarar 1 hektar miljö­yta.

På din grön­gödslings­gröda får du inte göra något av följande:

  • odla grödor för produktion
  • använda växt­skydds­medel eller gödsel
  • jord­bearbeta marken annat än för att så grön­gödslings­grödan.

För att din mark ska räknas som gröngödslingsgröda ska den ha tagits ur produktion från den 1 januari till och med den 15 augusti.

Gröngödslings­grödan ska bestå av balj­växter och gräs som ska för­bättra jord­strukturen och tillföra näring. Balj­växterna får maximalt utgöra 50 procent av utsädes­vikten. Du får bryta din grön­gödslings­gröda tidigast den 16 augusti. Om du ska använda marken för höst­sådd får du bryta grön­gödslings­grödan tidigast den 16 juli.

Anmäls grön­gödslings­gröda som en miljö­yta räknas den som en träda, eftersom du inte får använda den för produktion. Det innebär att du inte får slå av vegeta­tion på trädan mellan den 1 april och den 30 juni. Det finns några undan­tag från det förbudet. Du får slå av vegeta­tion på trädan under hela året om trädan kan orsaka oönskad pollinering av en när­belägen utsädes­odling, eller om marken ingår i en ekologisk odling som är certifi­erad enligt Europeiska unionens regler. Du får också slå av vegeta­tionen från den 15 juni om trädan ska följas av höst­olje­växter och inte ligger i Blekinge, Hallands, Kalmar eller Skåne län.

Kvävefixerande gröda, om­räknings­faktor 1

Under 2024 får du ha kvävefixerande gröda som miljöyta.

Kvävefixerande gröda har om­räknings­faktor 1. Det innebär att 1 hektar kvävefixerande gröda räknas som 1 hektar miljö­yta. Den kvävefixerande grödan ska vara huvudgröda.

Som miljöyta kvävefixerande gröda räknas följande grödkoder:

  • blandningar av baljväxter eller klöver till grovfoder/ensilage (6)
  • ärter (30)
  • konservärter (31)
  • åkerbönor (32)
  • sötlupiner (33)
  • proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål) där andelen baljväxter är minst 50 procent räknat på utsädesblandningens vikt (34)
  • bruna bönor (35)
  • vicker (36)
  • kikärtor (37)
  • sojabönor (38 och 39)
  • bönor övriga (43)
  • klöverfrövall (62)
  • lusern (302)
  • sötväppling (308)
  • linser (har ingen egen grödkod utan redovisas på grödkod 43).

Du får inte använda växtskyddsmedel i din kvävefixerande gröda.

Du kan inte ha miljöyta kvävefixerande gröda om du på samma skifte vill ha miljöyta fång- och mellangröda. Däremot kan du ha miljöyta kvävefixerande gröda och söka ersättning för fång- eller mellangröda.

Du kan inte söka ersättning för ekologisk produktion på miljöytor som du redovisar som kvävefixerande gröda.

Du kan ha bevuxen eller blommande fältkant på skiften med miljöyta kvävefixerande gröda. Om du gör detta kommer fältkantens längd multiplicerat med 5 räknas bort från miljöytan kvävefixerande gröda.

Fång- och mellangröda, om­räknings­faktor 1

Under 2024 får du ha fång- och mellangröda som miljöyta.

Fång- och mellangröda har om­räknings­faktor 1. Det innebär att 1 hektar fång- och mellangröda räknas som 1 hektar miljö­yta.

Som miljöyta fång- och mellangröda räknas växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan 2 huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnärings­förlusterna eller med syftet att öka inlagringen av kol efter huvudgrödans skörd.

  • Det finns inga krav på vilka grödor som får användas som fång- och mellangröda.
  • Fång- eller mellangröda ska sås in i huvudgrödan eller efter skörd av huvudgrödan. Fång- och mellangrödan får inte övergå i huvudgröda året efter. Undantaget är insådd av vall i huvudgrödan, där får vallen övergå i huvudgröda 2025.
  • Om du har vall som huvudgröda kan den endast följas av mellangröda som miljöyta om du först plöjer upp (bryter) vallen och därefter sår en mellangröda. Mellangrödan får då inte övergå i huvudgröda året efter. Det betyder att undantaget att mellangröda får övergå i vall inte gäller i dessa fall.
  • Miljöyta fång- och mellangröda kan inte redovisas på åkermark som redovisas som träda eller gröngödsling.
  • Fång- och mellangrödan får brytas tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län gäller den 20 oktober som tidigaste dag.
  • Du får inte använda gödselmedel eller växtskyddsmedel mellan skörd av huvudgrödan och det datum som fånggrödan får brytas.

Du kan inte ha miljöyta fång- och mellangröda om du på samma skifte vill ha miljöyta kvävefixerande gröda.

Du kan inte söka utbetalning för ett skifte med fång- och mellangröda i ersättningen för kolinlagring och minskat kväveläckage samtidigt som du redovisar skiftet som miljöyta fång- eller mellangrödor.

Du kan ha miljöyta fång- eller mellangröda och söka ersättning för ekologisk produktion.

Du kan ha bevuxen eller blommande fältkant på skiften med miljöyta fång- och mellangröda. Om du gör detta kommer fältkantens längd multiplicerat med 5 räknas bort från miljöytan fång- och mellangröda.

Godkända örter på blommande träda och blommande fält­kant

På blommande träda och blommande fältkant finns det krav på vilka örter du får odla.

Godkända örter på blommande träda och blommande fält­kant

Ettåriga grödor

Tvååriga grödor

Fleråriga grödor

Fleråriga arter som är godkända, men för vilka utsädet bör vara av inhemskt ursprung för att undvika hybridisering med vilda växter

Honungsfacelia

Blåeld

Rödklöver

Luddvicker

Oljerättika

Gul sötväppling

Vitklöver

Humlelusern

Solros

Vit sötväppling

Alsikeklöver

Vildmorot

Vitsenap


Foderlusern

Käringtand

Fodervicker


Fodergetruta

Cikoria

Bovete


Esparsett

Kummin

Alexandrinerklöver


Fänkål

Getväppling

Blodklöver


Färgkulla

Gulvial

Doftklöver


Gyllenlack

Rödklint

Grävklöver


Rödmalva

Väddklint

Blålupin


Stormåra

Prästkrage

Gullupin


Bosyska

Åkervädd

Gurkört


Ängsnäva

Fältvädd

Ringblomma


Skuggnäva

Liten blåklocka

Dansk Körvel


Jordviva

Lungörter

Dill



Svartkämpar

Koriander



Röllika

Rosenskära



Brudbröd

Slöjsilja



Äkta johannesört

Bondböna



Gulmåra

Oljedådra



Rotfibbla

Serradella



Brunört




Rödkämpar




Höskallra




Kråkvicker




Ängsvädd




Vitplister




Hårkörvel




Kungsmynta

Miljöytor omfattas av aktivitetskraven

Att du varje år måste sköta din jordbruksmark kallar vi för aktivitetskrav. Det finns vissa undantag från aktivitetskraven som kan gälla för miljöytorna.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2022:29

Söker efter grundforeskrifter:
2020:2

Senast granskad: 2024-03-14

Till toppen