Grundvillkor – Växtföljd

Grundvillkoret om växtföljd innebär att det finns begränsningar när det gäller hur många år i rad du får odla samma gröda på marken. Kravet på växtföljd gäller ettåriga grödor på åkermark i hela landet. Genom att följa grundvillkoret bidrar du till att bevara markens potential.

Undantag från grundvillkoret under 2023

Under 2023 finns det ett undantag från grundvillkoret som innebär att kraven inte gäller under 2023, förutom att det du odlar på marken under 2023 kan påverka vad du kan odla på marken under 2024 och framåt. Från år 2024 finns det krav på grödbyte efter ettåriga grödor, och de kraven gäller i hela landet. Vissa gårdar och vissa grödor omfattas dock inte av krav på att byta gröda.

Reglerna i den här texten gäller från år 2024, med år 2023 som första år i växtföljden.

Tänk på att du alltså kan behöva byta redan mellan grödan som skördas 2023 och det du sår för att skörda 2024. Reglerna gäller alltså även höstsådden 2023.

Kraven talar om hur ofta du måste byta gröda

Grundvillkors­kravet om växtföljd innebär dels att du varje år måste byta gröda på en viss andel av din åkerareal, dels att du måste ha bytt gröda på hela arealen efter 3 år. Men vissa gårdar är undantagna från kraven om att byta gröda, och grödbyte krävs heller inte efter alla typer av grödor.

Definition av gröda

Det finns ett antal definitioner av gröda enligt detta villkor som du behöver känna till. I begreppet gröda ingår här odling av något av de olika släkten som definieras i den botaniska indelningen av grödor samt odling av någon av arterna när det gäller korsblommiga växter, potatis­växter eller gurkväxter. Även mark i träda räknas som en gröda, liksom gräs eller annat örtartat foder. Höstgrödor och vårgrödor räknas som olika grödor, även om de hör till samma släkte.

Gårdar och grödor som är undantagna från grundvillkoret

Grundvillkoret gäller inte dig som har:

  • certifierad ekologisk produktion
  • en åkerareal som är mindre än 10 hektar
  • mer än 75 procent av den stöd­berättigande jordbruks­arealen som vall och/eller permanent gräsmark
  • mer än 75 procent av åkermarken som vall, mark i träda, odling av baljväxter eller en kombination av dessa.

Grödor som är undantagna från kraven om grödbyte:

  • Fleråriga grödor såsom vall, buffertzoner, fältkanter, blommande fältkanter, frukt­odlingar och plantskolor.
  • Träda, grönsaker, bär, medicinal­växter eller skydds­zoner.

Varje år måste du byta gröda på minst 33 procent av din åkerareal

Varje år måste du byta gröda på minst 33 procent av din åkerareal, förutom efter grödor som är undantagna från kraven på grödbyte.

Specialregel för exempelvis flerårig vall eller träda som roterar i växtföljden

Det finns en specialregel som i vissa fall kan vara användbar för den som exempelvis har flerårig vall eller träda som roterar i växtföljden:

Om du jämfört med föregående år har bytt gröda från icke-undantagna (ettåriga) grödor till undantagna grödor får detta byte räknas med när du beräknar hur stor areal som du bytt gröda på jämfört med föregående år. Men om du räknar in sådana byten när du beräknar hur stor areal som du bytt gröda på, ska arealen med byte från icke undantagen till undantagen gröda även räknas med i den areal för vilken grödbyte krävs. Med andra ord ska den aktuella arealen då läggas till i både nämnaren och täljaren när du beräknar hur stor andel av arealen som du har bytt gröda på.

Du får inte odla någon ettårig gröda mer än 3 år i rad på samma markyta

Du får inte odla samma gröda mer än 3 år i rad på samma skifte, förutom grödor som är undantagna kraven på grödbyte. Odlar du samma gröda 4 år i rad på samma yta har du inte uppfyllt kravet för grundvillkoret.

Du kan i vissa fall få odla majs och färskpotatis längre än 3 år i rad

Det får du om du uppfyller följande:

  • Du odlar majs med insådd av vall, bestående av gräs eller gräs i blandning med vallbaljväxter, som du sår senast i juni och som du bryter tidigast 1 mars året därefter. Om du tillämpar detta konsekvent varje år räknas det som mellangröda och gör då att du får odla majs mer än 3 år i rad och kan ändå uppfylla grundvillkoret.
  • Du odlar färskpotatis som du skördar före 1 juli och den följs varje år av en eller flera grödor, inklusive fång- och mellangrödor, och dessa har en sammanlagd växtperiod på minst 10 veckor. Om du gör detta konsekvent varje år får du odla färskpotatis mer än 3 år i rad och uppfyller ändå grundvillkoret. Om du odlar sallat och/eller spenat efter färskpotatisen måste dessa har en sammanlagd växtperiod på minst 8 veckor, i stället för kravet om 10 veckor som gäller för övriga efterföljande grödor.

En bra växtföljd bidrar till att bevara markens potential

Syftet med att ha ett villkor om växtföljd är att bevara markens potential. Liknande villkor finns i alla medlemsländer i EU. Målet är att undvika ensidig odling av en och samma gröda, år efter år, på samma skifte.

Markens potential består i första hand av dess struktur, fertilitet, mängden organiskt material i marken och markens kemiska innehåll. Där ingår även eventuella föroreningar, som sänker markens potential.

Att byta gröda kan minska behovet av växtskyddsmedel, öka den biologiska mångfalden och öka skördarna.

Författningar

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2023-01-26