Landsbygdsprogrammet 2014–2022
Landsbygdsprogrammets syfte var att utveckla Sveriges landsbygd. I programmet fanns mål för utvecklingen. För att nå målen fanns det olika stöd och ersättningar för bland annat miljö, hållbarhet och innovation.
Programperioden för landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014–2022 hade en budget på drygt 48 miljarder kronor för hela perioden. Genomförandet kan pågå till och med år 2025.
Bilagor till landsbygdsprogrammet 2014–2020
Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:
1. Bilagor som visar kalkyler, schabloner och villkor
- Basvillkorstabell
- Basprislista 2014
- Betets förädlingsvärde
- Beräkning av förgröningsavdrag
- Karta över nitratkänsliga områden
- Tvärvillkor och andra bindande normer
- Kalkyler för miljöersättningar
- Betesmarker och slåtterängar
- Fäbodar
- Hotade husdjursraser
- Minskat kväveläckage
- Restaurering av betesmarker och slåtterängar
- Skyddszoner
- Skötsel av våtmarker och dammar
- Vallodling
- Kalkyler för ekologisk produktion
- Ekologisk produktion
- Omställning till ekologisk produktion
- Kalkyler för företags- och projektstöd
- Enhetskostnader för djurstallar
- Klumpsummor för att bilda innovationsgrupper
- Leder genom skog och öppen mark
- Schabloner för projektstöd
- Kalkyler för miljöinvesteringar
- Engångsröjning
- Reglerbar dränering
- Stängsel mot rovdjur
- Kalkyler för skogens miljövärden
- Kompensationsstödet
- Intyg oberoende granskare
- Kalkyler för djurvälfärdsersättningar
- Extra djuromsorg för får
- Extra djuromsorg för suggor
- Utökad klövhälsovård för mjölkkor
- Kalkyler för lokalt ledd utveckling
- Enhetskostnad förberedande stöd
2. Förhandsutvärdering
3. Kontroll av miljöersättningar
4. Möjliga kombinationer av insatser för arealbaserade ersättningar respektive djurvälfärdsersättningar
5. Programtext för ersättning för extra djuromsorg för suggor
6. Referenser till SWOT
7. Urvalskriterier
Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.
8. Utvärderingsplan
9. Åtgärder kopplade till definition av landsbygdsområde
Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.
10. Övergångsåtgärder
Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.
Vill du veta mer om fonderna?
Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka EU-fonder som finns i Sverige. Här kan du läsa om fonderna och vilka resultat de har gett.
Handlingsplaner
Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.
För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.
Jordbruksverkets nationella handlingsplan
I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.
Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.
Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).
Övervakningskommittén följer arbetet
För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.
Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.
Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.
Följ övervakningskommitténs arbete
Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.
Så går det för programmet
Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet
Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2023-11-07.
Åtgärd | Budget, kronor | Beviljade ansökningar | Beviljade stöd, kronor | Utbetalade stöd, kronor |
---|---|---|---|---|
Kompetensutveckling | 1 518 043 854 | 611 | 1 478 485 000 | 976 908 000 |
Rådgivning | 560 249 335 | 159 | 544 892 000 | 327 954 000 |
Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård och rennäring | 3 253 572 233 | 3 883 | 3 206 589 000 | 2 687 609 000 |
Investeringsstöd till förnybar energi och klimat | 451 177 381 | 982 | 406 757 000 | 354 714 000 |
Förädlingsstöd | 224 261 472 | 431 | 180 092 000 | 144 494 000 |
Miljöinvesteringar | 454 861 230 | 2 048 | 397 082 000 | 325 870 000 |
Startstöd | 206 203 581 | 819 | 202 150 000 | 176 950 000 |
Investeringsstöd för jobb på landsbygden | 448 575 029 | 773 | 418 619 000 | 352 061 000 |
Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd | 1 246 705 695 | 2 193 | 1 208 731 000 | 982 744 000 |
Bredband | 4 520 142 776 | 697 | 4 411 350 000 | 3 667 369 000 |
Skogens miljövärden | 151 794 141 | 3 025 | 147 789 000 | 107 831 000 |
Lantrasföreningar | 33 600 226 | 122 | 33 296 000 | 25 915 000 |
Innovationsstöd | 534 032 712 | 403 | 524 781 000 | 366 646 000 |
Samarbete | 1 025 021 868 | 511 | 930 067 000 | 602 161 000 |
Åtgärder inom lokalt ledd utveckling | 1 658 268 221 | 2 554 | 1 597 472 000 | 1 226 710 000 |
En satsning från det europeiska återhämtningsinstrumentet (EURI) | 566 209 390 | 726 | 567 609 000 | 282 273 000 |
Summa | 16 852 719 144 | 19 937 | 16 255 761 000 | 12 608 211 000 |
Statistik för miljöersättningar i landsbygdsprogrammet
Det är bara två miljöersättningar som fortfarande kan sökas inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Siffrorna som redovisas för dessa ersättningar gäller åtaganden som påbörjats under programperioden men som fortsätter löpa en tid till. Vissa av miljöersättningarna som inte längre kan sökas har ersatts med liknande ersättningar i den strategiska planen.
Miljöersättning | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Betesmarker och slåtterängar, | - | - |
Fäbodar | - | - |
Restaurering av betesmarker och slåtterängar | 600 stycken | 3 000 ha |
Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) | - | - |
Skyddszoner | - | - |
Vallodling | 1 300 stycken | 37 800 ha |
Våtmarker och dammar, totalt | - | - |
Skötsel av våtmarker och dammar | - | - |
Skötsel av våtmarker och småvatten, | - | - |
Anläggning eller återställande av | - | - |
Hotade husdjursraser | - | - |
Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 18 juni 2023.
Statistik för ersättningar för ekologisk produktion
Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2022. Istället finns en liknande ersättning i den strategiska planen.
Ersättningar | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Ersättning för ekologisk produktion, | - | - |
Ersättning för ekologisk produktion, | - | - |
Ersättning för omställning till | - | - |
Ersättning för omställning till | - | - |
Statistik för djurvälfärdsersättningar
Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Istället finns liknande ersättningar i den strategiska planen.
Djurvälfärdsersättningar | Antal ansökningar | Djurenheter |
---|---|---|
Extra djuromsorg för får | - | - |
Extra djuromsorg för suggor | - | - |
Utökad klövhälsovård för mjölkkor | - | - |
Statistik för kompensationsstöd
Det går inte längre att söka kompensationsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Istället finns ett liknande stöd i den strategiska planen.
Kompensationsstöd | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Kompensationsstöd | - | - |
Sök mottagare av stöd
Vilka som fått stöd
Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat
- vilken fond pengarna kommer ifrån
- inom vilken kategori mottagaren har fått stöd
- utbetalt stöd
- geografisk plats.
Projektbank över alla beviljade projekt
I Projektbanken som finns hos Tillväxtverket kan du söka fram alla projekt som vi har beviljat stöd till.
I Projektbanken kan du bland annat läsa om:
- vad projektet heter
- vad projektet handlar om
- vem som är projektägare
- hur mycket medel som har beviljats
- när projektet startade och slutar
- vilka kommuner som berörs av projektet.
Inspiration och resultat
Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.
Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
- Renodlat – inspiration till egenodling och självhushållning
- Malin i Ratan – ekologiska hantverkstvålar
- Swedish foodcamp by MittSkåne
- Bygdeägt AB utvecklar lanthandeln som servicepunkt
- Innovativa transportlösningar med utgångspunkt från Röjans station
- Mälardalens smådjurskrematorium
- Jag är en sång mellan dina läppar (lokalt ledd utveckling)
- Aktiva byar (lokalt ledd utveckling)
- Sommarkul (lokalt ledd utveckling)
Bloggen Programmen och pengarna
Programmen och pengarna är en blogg där vi presenterar resultat från uppföljning och utvärdering av de EU‑program som Jordbruksverket ansvarar för; den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (tidigare landsbygdsprogrammet) och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.
Utvärdering och uppföljning
Vi har utvärderat landsbygdsprogrammet både löpande och efter att programmet avslutats. Utvärderingarna pågår fortfarande. Syftet med utvärderingarna är att förbättra kommande program. De hjälper oss att bedöma om programmet varit utformat för att möta behoven hos de som söker stöden och ersättningarna och om programmet nått sina mål på ett effektivt sätt. Arbetet med utvärdering finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingar, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Utvärderingarna genomförs av såväl externa konsulter och forskare som av medarbetare på Jordbruksverket. Alla utvärderingar görs av personer som inte har varit delaktiga i att utforma programmet eller som inte i sin nuvarande tjänst eller sitt nuvarande uppdrag arbetar med att genomföra programmet.
Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna, och alla utvärderingar granskas och kvalitetssäkras av oberoende experter. Generellt följer granskarna utvärderingarna från planering till färdig utvärderingsrapport.
Publicerade utvärderingar
- Små företag med lokala visioner. En utvärdering av förädlingsstödet 2014–2022
- Stöd till kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Utvärdering av tekniskt stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Utvärdering av det svenska landsbygdsnätverket 2014–2022
- Effekten på kolinlagring i åkermark. Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Stöd till miljöåtgärder i skogen. En utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Att ”få ut EU till köksborden" Utvärdering av lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige 2014–2020
- Att utvärdera och skapa långsiktiga effekter av leaderinsatser
Publicerade uppföljningar
- Stöd till tjänster och infrastruktur på landsbygden
- Innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Kompensationsstöd till jordbruk i Sverige
- Restaurerade betesmarker och slåtterängar
- Lokala indikatorer inom lokalt ledd utveckling
- Urvalskriterierna som styr vilka projekt som får stöd inom lokalt ledd utveckling
- Miljöersättning för vallodling i landsbygdsprogrammet
- Stöd till de samiska näringarna
- Leader eller inte Leader – det är frågan
- Kompetensutveckling och rådgivning
- Nya jobb i landsbygdsprogrammet 2014–2020
Urvalskriterierna som styr fördelningen av stöd - Lantbrukares attityder till miljöersättningar och intresse för miljörådgivning
- Lantbrukares framtidsbedömningar och framtidstro
- Beslutsomgångarnas funktionalitet och alternativ
- Vem får startstöd?
- Miljöprojekt inom lokalt ledd utveckling
- Restaurering och engångsröjning av betesmarker och slåtterängar
- Projektens spridning mellan fokusområden inom lokalt ledd utveckling
- Projektstöd i landsbygdsprogrammet som liknar lokalt ledd utveckling
- Är det möjligt att finansiera alla insatser inom lokalt ledd utveckling genom jordbruksfonden?
- Indikatorer och statistik uppdelat per kön
- Arbetet i LAG – lokalt ledd utveckling
- Ändringar i administrationen av lokalt ledd utveckling
- Investeringsstöd till jordbruk för ökad konkurrenskraft
- Våtmarker och dammar
- Stöd till bredband
- Programmen och pengarna 2018. Resultat av stöd till turism inom landsbygdsprogrammet samt inom lokalt ledd utveckling 2018
Vår definition av landsbygd
Vi har en landsbygdsdefinition för att bättre kunna beskriva hur utvecklingen sker i olika typer av landsbygder jämfört med i städer. Avsikten är inte att den ska användas för att jämföra enskilda kommuner.
Kommunerna delas in i olika kategorier
Jordbruksverket har sedan 2015 en landsbygdsdefinition för landsbygdsprogrammet 2014‑2023, som innebär att vi delar in kommunerna i sex olika kategorier. Metoden för att kategorisera kommunerna påminner om den som Jordbruksverket tidigare har använt men flera kommuner har nu klassificerats på ett annat sätt.
I vissa fall behöver vi dela in kommunerna på två grövre sätt; en med fyra kategorier och en annan med enbart två kategorier.
Beskrivning av kategorierna
De sex kategorierna har bestämts utifrån befolkningstäthet och närhet till städer.
- Mycket glesa landsbygdskommuner - kommuner med hela befolkningen i glest befolkade områden och med minst 90 minuters genomsnittlig resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är mycket avlägset belägna.
- Glesa landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är avlägset belägna.
- Tätortsnära landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner nära en större stad.
- Glesa blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner som är avlägset belägna.
- Täta blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner nära en större stad.
- Storstadskommuner - kommuner med mindre än 20 procent av befolkning i glest befolkade områden och med angränsande kommuner som har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem storstadskommuner.
Du kan läsa mer om de olika kategorierna i en rapport från Tillväxtanalys.
Utmaningar med att definiera landsbygdskommuner
En svårighet med att definiera landsbygden på kommunnivå är att de flesta kommuner är väldigt olika varandra och många känner därför inte att det är rättvisande att definiera landsbygden på detta sätt. Däremot så är det nödvändigt att använda grova kategoriseringar för att visa på strukturella skillnader på nationell nivå. Mycket annan statistik finns också tillgänglig just på den kommunala nivån.
Kontakta oss
Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.
Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer
Synpunkter och klagomål
Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2024-01-09