Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. I programmet finns mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.
Programmet är en del av EU:s strategi för en smart och hållbar tillväxt
EU har en strategi för tillväxt och jobb inom EU fram till år 2020. Syftet är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europa genom en smart och hållbar tillväxt för alla. För att nå detta övergripande mål har alla länder tagit fram nationella program inom olika områden. De program som Jordbruksverket ansvarar för är
- havs- och fiskeriprogrammet
- landsbygdsprogrammet
- regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
I varje program finns pengar som man kan söka till projekt och investeringar som syftar till att uppnå programmets mål.
Programmen finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, under perioden 2014–2020.

Vill du veta mer om fonderna?
Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka program inom europeiska struktur- och investeringsfonderna som berör Sverige. Här kan du läsa om programmen, fonderna och vilka resultat de gett.
Mål med programmet
Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Stöden i landsbygdsprogrammet ska bidra till prioriterade mål inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden. De prioriterade målen är uppdelade i fokusområden som beskriver målen mer detaljerat.
Landsbygdsprogrammet finansieras av Sverige och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det finns 37 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2020. Cirka 62 procent av budgeten går till området miljö och klimat.
Det är Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget som ansvarar för ersättningarna och stöden inom landsbygdsprogrammet.
Bilagor till landsbygdsprogrammet 2014–2020
Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:
1. Bilagor som visar kalkyler, schabloner och villkor
- Basvillkorstabell
- Basprislista 2014
- Betets förädlingsvärde
- Beräkning av förgröningsavdrag
- Karta över nitratkänsliga områden
- Tvärvillkor och andra bindande normer
- Kalkyler för miljöersättningar
- Betesmarker och slåtterängar
- Fäbodar
- Hotade husdjursraser
- Minskat kväveläckage
- Restaurering av betesmarker och slåtterängar
- Skyddszoner
- Skötsel av våtmarker och dammar
- Vallodling
- Kalkyler för ekologisk produktion
- Ekologisk produktion
- Omställning till ekologisk produktion
- Kalkyler för företags- och projektstöd
- Enhetskostnader för djurstallar
- Klumpsummor för att bilda innovationsgrupper
- Leder genom skog och öppen mark
- Schabloner för projektstöd
- Kalkyler för miljöinvesteringar
- Engångsröjning
- Reglerbar dränering
- Stängsel mot rovdjur
- Kalkyler för skogens miljövärden
- Kompensationsstödet
- Intyg oberoende granskare
- Kalkyler för djurvälfärdsersättningar
- Extra djuromsorg för får
- Extra djuromsorg för suggor
- Utökad klövhälsovård för mjölkkor
- Kalkyler för lokalt ledd utveckling
- Enhetskostnad förberedande stöd
2. Förhandsutvärdering
3. Kontroll av miljöersättningar
4. Möjliga kombinationer av insatser för arealbaserade ersättningar respektive djurvälfärdsersättningar
5. Programtext för ersättning för extra djuromsorg för suggor
6. Referenser till SWOT
7. Urvalskriterier
Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.
8. Utvärderingsplan
9. Åtgärder kopplade till definition av landsbygdsområde
Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.
10. Övergångsåtgärder
Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.
Ändringar i landsbygdsprogrammet
Den 22 december 2020 fattade regeringen beslut om landsbygdsprogrammets innehåll och budget för åren 2021 och 2022. Totalt kommer ca 10,5 miljarder kronor att fördelas till olika stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet under förlängningsåren. Programmet ska skickas till EU-kommissionen för godkännande innan vi kan öppna stöden för ansökan. Just nu pågår EU-förhandlingar om de olika EU-reglerna som styr landsbygdsprogrammet. Det är först när dessa är beslutade som Sverige kan skicka in det ändrade programmet till EU-kommissionen.
Ersättningar och stöd i landsbygdsprogrammet
I landsbygdsprogrammet ingår olika ersättningar och stöd.
Miljöersättningar
Lantbrukare som utför miljötjänster för samhället kan få miljöersättning för det. Det kan till exempel handla om att sköta betesmarker och slåtterängar, att hålla utrotningshotade husdjursraser eller att anlägga skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska näringsläckaget ut i våra vattendrag.
Ersättning för ekologisk produktion
Lantbrukare som vill satsa på ekologisk produktion kan få ersättning för det. Även den som vill ställa om produktionen till ekologisk kan få ersättning för det.
Kompensationsstöd
Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva ett lantbruk.
Djurvälfärdsersättningar
Lantbrukare kan få ersättning för extra djuromsorg. Syftet med ersättningen är att djuren ska må bättre. Det finns tre olika djurvälfärdsersättningar:
- extra djuromsorg för får
- extra djuromsorg för suggor
- utökad klövhälsovård för mjölkkor.
Miljöinvesteringar
Den som gör investeringar som gynnar miljön kan få stöd. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller arbete för att förbättra vattenkvaliteten. Stöden är till för att förbättra miljön.
Miljöåtgärder i skogsbruket
Skogsbrukare kan få stöd för miljöåtgärder i skogen. Dels i samband med katastrofer, Syftet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Du kan få stöd för
- naturvårdsbränning
- skapa våtmarker
- rensa kulturmiljöer
- sköta natur- och kulturmiljöer
- gallra fram ädellöv eller lövrik skog
- röja och rensa stenmur.
Kompetensutveckling och rådgivning
Syftet med kompetensutveckling och rådgivning är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och på det sättet bidra till att nå målen med landsbygdsprogrammet. Den som är landsbygdsföretagare kan inte själv söka stöd för kompetensutveckling eller rådgivning, däremot kan landsbygdsföretagare ta del av den.
Företagsstöd
Det finns olika sorters företagsstöd. Du som tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka startstöd. Du som redan har en verksamhet inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka investeringsstöd för att utveckla företaget.
Projektstöd
De flesta projektstöden är stöd till investeringar. Det kan till exempel vara att investera i bredband, att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden och att investera i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Det kan också vara investeringar som ger möjligheter till rekreation för allmänheten och förbättrar möjligheten till turism. Investeringarna ska även skapa och behålla service eller ta tillvara på och vårda natur- och kulthistoriska byggnader. Projektstöd är till för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att finansiera det själv. Dessutom ska nyttan av stödet nå fler än den som söker stödet.
Samarbetsprojekt
Det finns möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Syftet är att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden.
Innovationsprojekt
Det finns ett stöd för att bilda innovationsgrupper och för att starta innovationsprojekt inom europeiska innovationsparternskapet, EIP. Syftet är att skapa bättre kopplingar mellan forskning, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring. Det ska också leda till att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden.
Lokalt ledd utveckling
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är ett arbetssätt som finns inom hela EU. Här samverkar privata, offentliga och ideella aktörer för att utveckla landsbygden lokalt.
I Sverige finansieras lokalt ledd utveckling av fyra fonder. Dessa är landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Landsbygdsnätverket
Det svenska landsbygdsnätverket är kopplat till landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. I landsbygdsnätverket samlas de aktörer som arbetar med landsbygds- samt havs- och fiskeriutveckling i Sverige.
Landsbygdsnätverket skapar mötesplatser där olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan informera varandra och dela erfarenheter. Tillsammans kan aktörerna utveckla metoder som sedan kan användas i arbetet med programmen.
På landsbygdsnätverkets egen webbplats kan du läsa om nätverket och vad det arbetar med. Där hittar du också en kalender över olika aktiviteter.
Handlingsplaner
Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.
För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.
Jordbruksverkets nationella handlingsplan
I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.
Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.
Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).
Vi har tagit fram handlingsplanen tillsammans med fyra referensgrupper. De kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll när vi inför varje uppdatering av handlingsplanen ska se över och eventuellt ändra våra prioriteringar.
De fyra referensgrupperna för handlingsplanen är: konkurrenskraft och skapa jobb, växt och miljö, djurvälfärd och mat och besöksnäring.
Referensgrupper för nationell handlingsplan
I arbetet med den nationella handlingsplanen finns fyra referensgrupper.
Referensgrupp växt och miljö
- Betodlarna
- Branschråd för Lantbrukets Rådgivningsföretag
- Ekologiska lantbrukarna
- Energigas
- Havs- och vattenmyndigheten
- Hushållningssällskapet
- JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
- Kemikalieinspektionen
- Lantbrukarnas Riksförbund
- LRF Mjölk
- Länsstyrelserna
- Naturvårdsverket
- Odling i balans
- Riksantikvarieämbetet
- Salixodlarna
- Skogsstyrelsen
- Spannmålsodlarna
- Stiftelsen Lantbruksforskning
- Svebio
- Sveriges Biodlares Riksförbund
- Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Världsnaturfonden WWF
Referensgrupp skapa jobb och attraktivitet – insatser inom mat, dryck, besöksnäring och andra branscher på landsbygden
- Ekoturismföreningen
- Eldrimner
- Hushållningssällskapet
- Lantbrukarnas Riksförbund
- Livsmedelsföretagen
- Livsmedelsverket
- Länsstyrelserna
- Organic Sweden
- Riksantikvarieämbetet
- Sametinget
- Svenska musterier
- Svenska vinodlare
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Tillväxtverket
- Visit Sweden
- Visita
Referensgrupp djur
- Gimrarna
- Hushållningssällskapet
- Hästnäringens nationella stiftelse
- Lantbrukarnas Riksförbund
- LRF Häst
- LRF Konsult
- Länsstyrelserna
- Rådgivningsbolaget
- Svensk fågel
- Svenska fåravelsförbundet
- Svenska hästavelsförbundet
- Svenska köttföretagen AB
- Svenska ägg
- Sveriges Biodlares Riksförbund
- Sveriges grisföretagare
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Sveriges nötköttsproducenter
- Växa Sverige
Referensgrupp Lantrasföreningar
- Avelsföreningen för svenska ardennerhästen
- Föreningen allmogegeten
- Föreningen allmogekon
- Föreningen för svensk lågland
- Föreningen gotlandskaninen
- Föreningen gutefåret
- Föreningen landtsvinet
- Föreningen nordsvenska hästen
- Föreningen svenska allmogefår
- Föreningen äldre boskap
- Gutefårakademin
- Jämtlands läns semin och bockavelsförening
- NordBi
- Representant för fäbodbrukarna
- Ryaklubben
- Svensk fjällrasavel
- Svenska finullsföreningen
- Svenska lanthönsklubben
- Svenska russavelsföreningen
- Sveriges rödkulleförening
Övervakningskommittén följer arbetet
För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.
Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.
Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.
Följ övervakningskommitténs arbete
Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.
Så går det för programmet
Vilka som fått stöd
Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat
- vilken fond pengarna kommer ifrån
- inom vilken kategori mottagaren har fått stöd
- utbetalt stöd
- geografisk plats.
Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet
Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2020-10-01.
Åtgärd | Budget, kronor | Beviljade ansökningar | Beviljade stöd, kronor | Utbetalade stöd, kronor |
---|---|---|---|---|
Kompetensutveckling | 990 miljoner | 509 | 978 miljoner | 511 miljoner |
Rådgivning | 415 miljoner | 142 | 372 miljoner | 141 miljoner |
Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård och rennäring | 2 306 miljoner | 2 754 | 2 272 miljoner | 1 745 miljoner |
Investeringsstöd till förnybar energi och klimat | 348 miljoner | 831 | 344 miljoner | 221 miljoner |
Förädlingsstöd | 131 miljoner | 290 | 120 miljoner | 82 miljoner |
Miljöinvesteringar | 307 miljoner | 1 340 | 277 miljoner | 193 miljoner |
Startstöd | 141 miljoner | 551 | 137 miljoner | 106 miljoner |
Investeringsstöd för jobb på landsbygden | 313 miljoner | 588 | 311 miljoner | 241 miljoner |
Service, infrastruktur och | 882 miljoner | 1 639 | 851 miljoner | 593 miljoner |
Bredband | 4 353 miljoner | 631 | 4 272 miljoner | 1 907 miljoner |
Skogens miljövärden | 108 miljoner | 2 102 | 106 miljoner | 62 miljoner |
Lantrasföreningar | 26 miljoner | 102 | 26 miljoner | 15 miljoner |
Innovationsstöd | 394 miljoner | 360 | 378 miljoner | 144 miljoner |
Samarbete | 688 miljoner | 352 | 646 miljoner | 229 miljoner |
Åtgärder inom lokalt ledd utveckling | 1 175 miljoner | 1 690 | 1 071 miljoner | 615 miljoner |
Summa | 12 577 miljoner | 13 881 | 12 160 miljoner | 6 804 miljoner |
Statistik för miljöersättningar i landsbygdsprogrammet
I tabellen finns uppgifter om alla miljöersättningar som fortfarande gäller oavsett programperiod.
Samma lantbrukare kan ha flera ansökningar, i vissa fall även för samma typ av miljöersättning om de har utökat sitt åtagande under nuvarande programperiod. Det kan då finnas små överlappningar i statistiken.
Miljöersättning | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Betesmarker och slåtterängar, | 25 100 styck | 404 200 ha |
Fäbodar, programperiod 2014-2020 | 200 styck | 15 300 ha |
Restaurering av betesmarker och slåtterängar, programperiod 2014-2020 (gäller år 2018) | 1 100 styck | 5 500 ha |
Minskat kväveläckage - fånggröda, | 27 600 ha | |
Minskat kväveläckage - vårbearbetning, | 22 300 ha | |
Minskat kväveläckage - fånggröda och | 46 300 ha | |
Minskat kväveläckage totalt, | 3 200 styck | 96 300 ha |
Skyddszoner, programperiod 2014-2020 | 3 600 styck | 11 600 ha |
Vallodling, programperiod 2014-2020 | 8 900 styck | 220 500 ha |
Skötsel av våtmarker och dammar, | 800 styck | 3 300 ha |
Skötsel av våtmarker och småvatten, | 700 styck | 2 200 ha |
Anläggning eller återställande av | 100 styck | 300 ha |
Hotade husdjursraser, | 900 styck | Uppgift saknas |
Statistik för ersättningar för ekologisk produktion
I tabellen kan du se antal ansökningar för alla ersättningar som gäller ekologisk produktion år 2019 samt omfattning.
Ersättningar | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Ersättning för ekologisk produktion, | 4 100 styck | 148 800 ha |
Ersättning för ekologisk produktion, | 3 900 styck | - |
Ersättning för omställning till | 900 styck | 24 200 ha |
Ersättning för omställning till | 200 styck | - |
Statistik för djurvälfärdsersättningar
I tabellen kan du se antal ansökningar om djurvälfärdsersättningar år 2019 och antal djurenheter som ingår.
Djurvälfärdsersättningar, programperiod 2014-2020 | Antal ansökningar | Djurenheter |
---|---|---|
Extra djuromsorg för får | 2 200 styck | 23 000 styck |
Extra djuromsorg för suggor | 400 styck | 55 800 styck |
Utökad klövhälsovård för mjölkkor | 2 200 styck | 213 000 styck |
Statistik för kompensationsstöd
I tabellen kan du se antal ansökningar om kompensationsstöd år 2019 och areal.
Kompensationsstöd, programperiod 2014-2020 | Antal ansökningar | Areal |
---|---|---|
Växtodlingsgröda | 328 800 ha | |
Grovfodergröda | 801 000 ha | |
Extensiv gröda | 400 ha | |
Totalt | 24 400 styck | 1 130 200 ha |
Inspiration och resultat
Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.
Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
- Renodlat – inspiration till egenodling och självhushållning
- Malin i Ratan – ekologiska hantverkstvålar
- Swedish foodcamp by MittSkåne
- Bygdeägt AB utvecklar lanthandeln som servicepunkt
- Innovativa transportlösningar med utgångspunkt från Röjans station
- Mälardalens smådjurskrematorium
- Jag är en sång mellan dina läppar (lokalt ledd utveckling)
- Aktiva byar (lokalt ledd utveckling)
- Sommarkul (lokalt ledd utveckling)

Bloggen Programmen och pengarna
Programmen och pengarna är en blogg där vi presenterar resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.
Utvärdering och uppföljning
Vi gör löpande utvärderingar av programmen för att de ska kunna förbättras, både under tiden de genomförs och i senare programperioder. Utvärderingarna ska också hjälpa oss att bedöma om programmen har uppnått sina mål och om resurserna har använts på ett effektivt sätt.
Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingarna, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Såväl externa utvärderare, som konsulter eller forskare, och medarbetare på Jordbruksverket genomför utvärderingarna.
Rapporterna kvalitetsgranskas av en rådgivande forskargrupp knuten till utvärderingssekretariatet. Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna.
Vi gör också uppföljningar av hur det har gått hittills i landsbygdsprogrammet. I dem kan du till exempel se vad pengarna har använts till, var i landet de hamnat och vilka som har fått stöd.
Arbetet med uppföljning och utvärdering finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder.
Publicerade utvärderingar
- Ersättning för ekologisk produktion och företagens ekonomi Utvärdering av investeringsstöd för energi och klimatFörväntade effekter av investeringsstöd inom landsbygdsprogrammetHållbara leadereffekter i teori och praktik
- Upplevda effekter av investeringsstödÄr skyddszonerna placerade på rätt plats för att hindra erosion?Djurvälfärdsersättningar
- Hur påverkar nivå på miljöersättningar viljan att söka?EIP-Agri – lärdomar från första åren, halvtidsrapport med fokus på införande och uppstartBilagor till EIP-Agri – lärdomar från första årenLandsbygdsprogrammet 2014-2018, resultat och förväntade effekterTillämpningen av urvalskriterier i landsbygdsprogrammet 2014–2020Innovationer i jordbruket och på Sveriges landsbygder – en sammanställning av Jordbruksverkets innovationsundersökning 2017Lagom höga stöd? – En litteraturstudie om stödeffekter och en kartläggning av stödnivåer i landsbygdsprogrammet 2014–2020Bredbandssatsningar inom landsbygdsfonden och regionalfonden, slutrapportInterventionslogiken och effekttänkandet i LeaderFörstudie av investeringsstöd för minskad näringsbelastningBredbandssatsningar inom landsbygdsfonden och regionalfonden,
delrapport 1Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättningLöpande lärande utvärdering av LandsbygdsnätverketWhat measures should be taken to improve conditions for Swedish Farmland Birds, as refected in the Farmland Bird Index?Utvärdering av genomförandeorganisationerna för de Europeiska struktur- och investeringsfondernaKunskapsöversikt: Om förutsättningarna för utvärdering av resultat och effekter av bredbandsstöd i SverigeBra vallersättning och kompensationsstöd. Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön och samhällsekonomin?
Publicerade uppföljningar
Publicerade utvärderingar – förra landsbygdsprogrammet
Slututvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013 består av fyra delrapporter: åtgärder för ökad konkurrenskraft, åtgärder för bättre miljö, åtgärder för landsbygdsutveckling samt programmets samlade effekter.
Delrapport Åtgärder för ökad konkurrenskraft
Internationella Handelshögskolan i Jönköping har haft ansvaret för utvärderingen av frågor som gäller konkurrenskraft. Arbetet har utförts tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan. Pia Nilsson, forskare i nationalekonomi, har varit uppdragsledare. Delar av rapporten har även publicerats i den vetenskapliga tidskriften Land Use Policy.
- Rapporten Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraftFilm: Sammanfattning av hela delrapporten Åtgärder för ökad konkurrenskraftPresentation: Sammanfattning av hela delrapporten Åtgärder för ökad konkurrenskraftFilm: Fördjupning 1 – Bidrag till ökad konkurrenskraftPresentation: Fördjupning 1 – Bidrag till ökad konkurrenskraftFilm: Fördjupning 2 – Bidrag till diversifieringPresentation: Fördjupning 2 – Bidrag till diversifieringFilm: Fördjupning 3 – Kompetensutveckling och synergieffekterPresentation: Fördjupning 3 – Kompetensutveckling och synergieffekterTidskriften Land Use Policy
Delrapport Åtgärder för bättre miljö
Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet har haft ansvaret för utvärderingen av frågor som handlar om miljö och klimat. Professor Henrik Smith har varit uppdragsledare. I arbetet deltog även forskare från institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för mark och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds tekniska högskola.
- Rapporten Utvärdering av åtgärder för bättre miljö
- Film: Sammanfattning av hela delrapporten Åtgärder för bättre miljö
- Presentation: Sammanfattning av hela delrapporten Åtgärder för bättre miljö
- Film: Fördjupning 1 – Energi- och klimatåtgärder
- Presentation: Fördjupning 1 – Energi- och klimatåtgärder
- Film: Fördjupning 2 – Greppa näringen och andra åtgärder för att minska näringsläckage
- Presentation: Fördjupning 2 –Åtgärder för att minska näringsläckage
- Presentation: Greppa näringen
- Film: Fördjupning 3 – Åtgärder för att gynna biologisk mångfald
- Presentation: Fördjupning 3 – Åtgärder för att gynna biologisk mångfald
Delrapport Åtgärder för landsbygdsutveckling
Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet har ansvarat för utvärderingen av frågor inom landsbygdsutveckling. Arbetet utfördes tillsammans med forskare vid Kungliga Tekniska högskolan. Uppdragsledare var fil dr Cecilia Waldenström.
- Rapporten Utvärdering av åtgärder för landsbygdsutveckling
- Film: Sammanfattning av hela delrapporten Åtgärder för landsbygdsutveckling
- Presentation: Utvärdering av åtgärder för landsbygdsutveckling
- Beviljade projekt
- Film: Bidrag till hållbar utveckling av landsbygden
- Film: Strukturella hinder för att utnyttja potentialen i politiken
- Film: Bredbandsstöden – men hur ska fiber främja utveckling och tillväxt?
Delrapport Programmets samlade effekter
En forskargrupp på Högskolan i Halmstad har haft det övergripande ansvaret för slututvärderingen. Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap, har lett arbetet med att författa delrapporten där programmets samlade effekter bedöms.
- Rapporten Synteser för en hållbar landsbygdsutveckling, utvärdering av programmets samlade effekter
- Presentationer från dagen
- Film: Sammanfattning av hela delrapporten Programmets samlade effekter
- Film: Processuella utmaningar i programgenomförandet rörande styrning och lärande
- Film: Innehållsliga utmaningar 1: Klimatfrågorna
- Film: Innehållsliga utmaningar 2: Innovativa ansatser
- Film: Innehållsliga utmaningar 3: Horisontella frågor om jämställdhet och integration
- Dialogsammanställning från analysseminarium 17 maj 2016
Andra utvärderingar
Kontakta oss
Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.
Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer
Synpunkter och klagomål
Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.

Senast uppdaterad: 2020-12-23