Stöd och ersättningar i den strategiska planen 2023–2027

Här kan du läsa om vilka stöd och ersättningar som ingår i Sveriges förslag till strategisk plan som börjar gälla 2023. Eftersom den ännu inte är godkänd av EU-kommissionen kan det bli ändringar.

Gårdsstöd

Gårdsstödet är ett arealbaserat stöd som betalas ut för stödberättigad jordbruksmark. Syftet är att bidra till att jordbrukarna får skäliga inkomster samt mildra variationer i inkomster.

I dag är gårdsstödet cirka 130 euro och förgröningsstödet cirka 70 euro per hektar, totalt cirka 200 euro. År 2023 är det planerade stödbeloppet för gårdsstödet 154 euro per hektar. Ersättningsnivån är ungefärlig och kan komma att variera mellan åren, bland annat beroende på hur många som söker stödet och växelkursen mot euron. Systemet med stödrätter tas bort.

En ansökan om stöd ska omfatta minst 4 hektar jordbruksmark för att stödet ska betalas ut med undantag för om jordbrukaren också söker nötkreatursstöd.

Förgröningsstödet, som i dag är en del av gårdsstödet, kommer inte att finnas kvar 2023. I stället införs ettåriga miljöersättningar.

För att få fullt gårdsstöd måste du följa så kallade grundvillkor. Det gäller även för stöd till unga jordbrukare, nötkreatursstöd, ettåriga miljö- och klimatersättningar samt fleråriga miljöersättningar. Grundvillkoren kan jämföras med de tvärvillkor som finns i dag och även med vissa krav i det nuvarande förgröningsstödet.

Ett nytt grundvillkor innebär att 4 procent av åkermarken ska användas till icke-produktiva miljöytor.

Följande undantag finns från kravet på miljöytor:

  • Företag inom området för skogsundantag. Gäller i dag även för ekologiska fokusarealer i förgröningsstödet.
  • Företag med stor andel vall.
  • Företag med mindre än 10 hektar åkermark. I dag är gränsen 15 hektar åkermark.

Även ekologiska lantbruksföretag kan behöva ha så kallade miljöytor, vilket inte var fallet med ekologiska fokusarealer i förgröningsstödet.

Stöd till unga jordbrukare

Syftet är att underlätta för unga att etablera sig som jordbrukare.

Du som är 40 år eller yngre kan få stöd för det antal hektar som du får gårdsstöd för, dock inte för mer än 200 hektar. Som längst kan du få stödet i 5 år.

För 2023 är det planerade stödbeloppet 109 euro per hektar. Ersättningsnivån är ungefärlig och kan komma att variera mellan åren, bland annat beroende på hur många som söker stödet och växelkursen mot euron.

Gränsen för hur många hektar du kan få stöd för höjs från 90 till 200 hektar. Det blir krav på gymnasieutbildning eller motsvarande. I övrigt är det inga ändringar i stödet jämfört med i dag.

Nötkreatursstöd

Syftet är att stärka konkurrenskraften och motverka låg lönsamhet hos företag med nötkreatur samt att bidra till målen för biologisk mångfald.

Du kan få stöd för nötkreatur som är äldre än 1 år.

För 2023 är det planerade stödbeloppet 91 euro per djur och år. Ersättningsnivån är ungefärlig och kan komma att variera mellan åren, bland annat beroende på hur många som söker stödet och växelkursen mot euron.

Det är inga ändringar i nötkreatursstödet jämfört med i dag.

Ettåriga miljö- och klimatersättningar

Ersättning för ekologisk produktion

Syftet är att öka den ekologiska produktionen samt att främja odlingslandskapets ekosystemtjänster genom att uppmuntra varierande brukningsmetoder. Syftet är också att bidra till att uppfylla de svenska miljömålen och att möta konsumenternas efterfrågan på livsmedel med särskilda egenskaper.

Här kan du se preliminära ersättningsnivåer för 2023. Ersättningsnivåerna är ungefärliga och de kommer att variera mellan åren, bland annat beroende på hur många som söker ersättningen och växelkursen mot euron.

Ersättning för ekologisk produktion
Gröda eller djurslagUngefärlig ersättning
Spannmål/oljeväxter/proteingrödor/
andra ettåriga grödor (inte vallodling på åkermark)
147 euro per hektar
Potatis, sockerbetor och grönsaker492 euro per hektar
Frukt och bär737 euro per hektar
Djurersättning åkermark,
där 1 hektar åkermark motsvarar 1 djurenhet
177 euro per hektar

I dag finns två ersättningar för ekologisk produktion, varav den ena gäller under omställningsperioden. Från och med 2023 slås de båda ersättningarna ihop till en ersättning. Djurersättningen till betesmarker tas bort. Ersättningen blir ettårig i stället för femåriga åtaganden.

Ersättning för precisionsjordbruk planering

Syftet är anpassning av gödselmängder till grödans behov för att undvika att det blir outnyttjade gödselmängder kvar i marken som riskerar att utlakas och att det blir ett effektivt utnyttjande av tillförd växtnäring. Ett annat syfte är ett ökat skydd av dräneringsbrunnar som leder till att oönskad förekomst av växtskyddsmedel i den omgivande vattenmiljön minskar.

Det är en årlig ersättning för åkermark där följande krav är uppfyllda:

  • växtodlingsplan som inkluderar gödslingsplanering
  • växtnäringsbalans
  • markkartering
  • analys av växtnäringsinnehåll i flytgödsel
  • bevuxen zon på 2 meter runt dräneringsbrunnar ovan mark.

Marken ska finnas inom nitratkänsligt område.

Du kan inte få den här ersättningen för åkermark i träda eller mark med permanenta grödor.

Planerad ersättning 2023 är 25 euro per hektar. Ersättningsnivån är ungefärlig och kan komma att variera mellan åren, bland annat beroende på hur många som söker stödet och växelkursen mot euron.

Den här är en ny ersättning.

Ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage

Syftet är att minska växtnäringsläckaget från åkermark och att lagra in kol i marken samt att förbättra markbördigheten.

Det finns tre olika ersättningar att söka:

  • en årlig ersättning för åkermark med mellangrödor för kolinlagring som som ska ha sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor
  • en årlig ersättning till fånggrödor för minskat kväveläckage som ska ha sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor
  • en årlig ersättning för vårbearbetning av åkermark som du inte jordbearbetar på hösten efter skörd, utan tidigast den 1 januari året efter stödåret.

För ersättning till mellangröda ska marken finnas inom stödområde 6–12 eller inom område 13 utan kompensationsstöd.

För ersättning till fånggröda och vårbearbetning ska marken finnas inom nitratkänsligt område.

Här kan du se preliminära ersättningsnivåer för 2023. Ersättningsnivåerna är ungefärliga och de kommer att variera mellan åren, bland annat beroende på hur många som söker ersättningen och växelkursen mot euron.

  • 128 euro per hektar för mellangröda
  • 147 euro per hektar för fånggröda
  • 69 euro per hektar för vårbearbetning.

Ersättning för mellangröda är ny. Valet av arter i mellangrödan är fritt så länge som syftet uppnås. I nuvarande och kommande ersättning för fånggrödor kan endast vallgräs och vallbaljväxter, oljerättika eller vitsenap och i vissa fall höstråg ingå.

Ersättningen höjs för både för fånggrödor och vårbearbetning jämfört med i dag.

Ersättningen blir ettårig i stället för femåriga åtaganden och det finns inte längre krav på att viss andel av marken ska ingå i ansökan.

Kompensationsstöd

Syftet är att främja fortsatt brukande av jordbruksmark och att bevara och främja hållbara jordbrukssystem.

Det är ett arealbaserat stöd i områden där det är sämre förutsättningar att odla, så kallade stödområden. Det är olika stödnivåer beroende på stödområde (1–12) och jordbrukstyp (1–5). Djurtätheten per hektar grovfoderareal avgör vilken typ av jordbruk det klassas som.

Om den stödberättigande arealen överstiger 200 hektar inom jordbrukstyp 1, 2 eller 3 och 70 hektar inom jordbrukstyp 4 och 5 trappas stödet ner till 80 procent.

Jordbrukstyper inom kompensationsstödet:

  1. Jordbruk med betesdjur och grovfodergrödor på åkermark.
  2. Jordbruk med betesdjur och naturbetesmarker.
  3. Jordbruk med betesdjur och andra mycket extensiva naturbetesmarker.
  4. Jordbruk med växtodling. Som växtodling räknas jordbruksgrödor som spannmål, oljeväxter, proteingrödor, potatis och trädgårdsgrödor.
  5. Extensivt jordbruk, med mark som generellt sköts mer extensivt, som rörflen, gröngödsling eller foderarealer som inte betas.
  6. Mycket extensivt jordbruk. I denna typ av jordbruk ingår mark som generellt inte skördas och som därmed inte har merkostnader, som träda och mark utan gröda. Denna typ ger inget stöd.
Planerat stödbelopp (kronor) för olika typer av jordbruk i stödområde 1–12

Stöd­område

Jordbruks­typ 1

Jordbruks­typ 2

Jordbruks­typ 3

Jordbruks­typ 4

Jordbruks­typ 5

1

5 900

3 400

1 300

1 500

800

2

4 600

3 000

1 400

1 500

700

3

3 900

2 800

1 200

1 500

600

4

3 300

2 300

1 100

1 500

400

5

3 100

1 700

700

1 500

400

6

2 100

1 400

400

700

0

7

1 600

1 000

250

700

0

8

1 300

900

300

700

0

9

1 000

800

0

700

0

10

900

900

0

700

0

11

1 700

1 000

0

700

0

12

2 000

1 100

300

600

0

Förändringar i kompensationsstödet från 2023:

  • Omräkningsfaktorn för får och getter blir 0,20 i stället för 0,15. Det innebär att en get av honkön eller tacka är värd 0,20 djurenheter.
  • Stödnivån höjs för jordbrukstyp 2 i alla stödområden. Det innebär att skillnaden i stödnivå för typ 1 och 2 inte blir så stor som i dag.
  • Stödnivån höjs för jordbrukstyp 1 i alla stödområde, utom 3, 4, 6 och 7.
  • Stödnivå höjs för jordbrukstyp 3–5 i stödområde 1–5.
  • För stödnivåerna jordbrukstyp 3–4 i stödområde 6–12 sker mindre förändringar åt båda hållen.

Fleråriga miljöersättningar

Ersättning för skyddszoner och anpassade skyddszoner

Syftet är att minska ytavrinning, erosion och läckage av näringsämnen från åkermark. Detta minskar även risken för att rester av växtskyddsmedel förorenar sjöar och vattendrag.

Du kan få ersättning för skyddszoner utmed vattenområden. De ska vara minst 6 meter breda och får vara högst 10 meter breda.

Du kan även få ersättning för anpassade skyddszoner som är anlagda på delar av fält där det kan förekomma ytavrinning och erosion. Dessa får vara högst 0,1 hektar.

Åtagandet som krävs är femårigt.

Planerad ersättning:

  • 3 000 kronor per hektar för skyddszoner mot vattenområden
  • 10 000 kronor per hektar för anpassade skyddszoner.

Ersättningen för anpassade skyddszoner ökar markant. Det kommer inte längre krävas att länsstyrelsen godkänner placeringen av den anpassade skyddszonen i förväg som gäller för nuvarande ersättning. Det kommer inte att gå att söka ersättning för skyddszoner på för mark som är skadad av vägsalt.

Ersättning för skötsel av våtmarker och dammar

Syftet är att behålla en effektiv näringsretention i våtmarker och dammar samt hindra dem från att växa igen. Syftet kan också vara att gynna den biologiska mångfalden.

Det är en arealersättning för skötsel av våtmarker eller dammar. Dessa måste vara anlagda eller restaurerade.

Åtagandet som krävs är femårigt.

Ersättningen är 4 000 kronor per hektar. Till det kommer eventuell markersättning. Markersättningen är 1 000 kronor per hektar. I Götalands södra slättbygder är markersättningen 3 000 kronor per hektar.

Det är inga ändringar i ersättningen för skötsel av våtmarker och dammar jämfört med i dag.

Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement

Syftet är att bevara och förstärka hävdgynnad biologisk mångfald och synliggöra kulturmiljöer och därmed öka variationen i odlingslandskapet.

Det är en arealersättning för att sköta vissa typer av betesmark och slåtterängar.

Det finns 7 olika markklasser att söka ersättning för och 4 olika komplement.

Åtagandet som krävs är femårigt.

Här kan du se den planerade ersättningen för olika markklasser och komplement.

Belopp per marktyp

Typ av mark

Ersättning

Betesmarker och slåtterängar

med allmän skötsel

1 850 kr/hektar

Betesmarker med särskild skötsel

3 950 kr/hektar

Slåtterängar med särskild skötsel

5 500 kr/hektar

Alvarbete

1 400 kr/hektar

Skogsbete

3 500 kr/hektar

Mosaikbetesmarker

2 700 kr/hektar

Gräsfattiga marker

2 700 kr/hektar

Komplement svårtillgängliga platser

1 000 kr/hektar

Komplement manuell slåtter

7 000 kr/hektar

Komplement höhantering

1 700 kr/hektar

Komplement efterbete

700 kr/hektar

Kravet på åtagandeplaner som är fastställda av länsstyrelsen tas bort för marker med särskild skötsel. Vissa markklasser, till exempel betesmarker med särskilda värden och skogsbeten, får i stället fler generella villkor.

Ersättningsnivåerna höjs för betesmarker och slåtterängar med allmänna värden och för betesmarker med särskilda värden.

Ersättning för myrslåtterängar, lövtäkt och bränning ingår inte längre i den här ersättningen.

Ersättning för fäbodar

Syftet är att bevara ett levande fäbodbruk som förstärker och bibehåller landskapets karaktär och biologiska mångfald. Ett levande fäbodbruk gör det också möjligt att föra vidare hantverk och traditioner kring skötsel av djur och brukande av marker till kommande generationer.

Du kan få ersättning för fäbodar och areal med fäbodbete för bevarande av den betespräglade miljön i och omkring fäboden.

Åtagandet som krävs är femårigt.

Här kan du se den planerade ersättningen per år.

Fäbodar och fäbodbete

Typ av fäbod

Ersättning

Huvudfäbod med

minst 6 hektar fäbodbete

20 000 kronor per fäbod

Kompletterande fäbod med

minst 6 hektar fäbodbete

3 000 kronor per fäbod

Fäbodbete

1 000 kronor per hektar

Komplement särskild skötsel av fäbodbete

1 200 kronor per hektar

Det är inga ändringar i ersättningen för fäbodar jämfört med i dag.

Ersättning för hotade husdjursraser

Syftet med åtgärden är att stimulera och underlätta för djurägare att hålla hotade husdjursraser.

Ersättning ges som ett årligt belopp per djurenhet till de djurägare som håller renrasiga djur av utpekade hotade husdjursraser.

För fjäderfän ges ersättningen som ett årligt belopp per genbank till djurägare som håller hotade raser.

De djurslag som omfattas är nötkreatur, får, getter, svin och fjäderfän.

Åtagandena som krävs är femåriga.

Planerad ersättning:

  • getter 1 450 kronor per djurenhet
  • svin 2 050 kronor per djurenhet
  • nötkreatur 2 000 kronor per djurenhet
  • får 1 450 kronor per djurenhet
  • fjäderfän 1 000 kronor per genbank.

Hotade raser av fjäderfän kommer att ingå i ersättningen: blekingeanka, svensk gul anka, svensk blå anka, svensk myskanka, skånegås, ölandsgås, bohuslän-dals svarthöna, bjurholmshöna, gotlandshöna, hedemorahöna, kindahöna, gammelsvensk dvärghöna, svensk dvärghöna, orusthöna, skånsk blommehöna, åsbohöna, ölandshöna, öländsk dvärghöna och fiftyfive flowery.

Med undantag för höjningen av den planerade ersättningsnivån för nötkreatur och tillägget av fjäderfän är ersättningen för hotade husdjursraser oförändrad jämfört med i dag.

Djurvälfärdsersättningar

Djurvälfärdsersättning för får

Syftet är att förbättra djurvälfärden hos får som hålls för livsmedelsproduktion.

Du får ersättning per djurenhet för insatser som förbättrar djurvälfärden.

Ett åtagande krävs som varar 1 år. Du måste ha minst 1 djurenhet i din ansökan om åtagande. Djur som ger rätt till ersättning är får som används i avel eller är äldre än 1 år.

Planerad ersättning är 1 750 kronor per djurenhet. 1 djurenhet är 5 får. Den planerade ersättningsnivån per djurenhet sänks jämfört med i dag, men eftersom antalet djur per djurenhet ändras från 7 får till 5 får, blir dock den planerade ersättningen per djur högre.

Med undantag för att den planerade ersättningsnivån per djur höjs och att det kommer att krävas 2 träckprovtagningar per år, är djurvälfärdsersättningen för får oförändrad jämfört med hur den är i dag.

Djurvälfärdsersättning för kor

Syftet är att förbättra djurvälfärden hos mjölkkor som hålls för livsmedels­produktion.

Du får ersättning per djurenhet för insatser som ökar klövvården, vilket ger en bättre klövhälsa. Mjölkkor och kvigor som är över 24 månader sista ansökningsdag är stödberättigande.

Ett åtagande krävs som varar 1 år.

Planerad ersättning är 300 kronor per djurenhet. 1 ko eller kviga över 24 månader motsvarar 1 djurenhet. Den planerade ersättningsnivån per djurenhet höjs jämfört med idag.

Med undantag för höjning av den planerade ersättningsnivån är djurvälfärdsersättningen för kor oförändrad jämfört med hur den är i dag.

Djurvälfärdsersättning för suggor

Syftet är att förbättra djurvälfärden hos suggor som hålls för livsmedelsproduktion.

Du får ersättning för suggor eller betäckta gyltor per djurenhet för insatser som förbättrar djurvälfärden inom smågrisproduktion.

Ett åtagande krävs som varar 1 år.

Planerad ersättning är 2 100 kronor per djurenhet. 1 sugga eller betäckt gylta motsvarar 0,5 djurenheter. Den planerade ersättningsnivån per djurenhet höjs jämfört med i dag.

Med undantag för höjning av den planerade ersättningsnivån är djurvälfärdsersättningen för suggor oförändrad jämfört med hur den är i dag.

Startstöd

Syftet är att göra det lättare för unga att starta eller ta över en jordbruksverksamhet. Stödet ska främja generationsskiften.

Du får stödet som en startpremie:

  • 150 000 kronor om produktions­potentialen motsvarar ett halvtidsarbete på minst 860 timmar
  • 300 000 kronor om produktions­potentialen motsvarar ett heltidsarbete på minst 1 720 timmar

Beloppet betalas ut i två delutbetalningar.

Kommande startstöd kommer att likna dagens stöd i landsbygdsprogrammet. Stödet har förenklats genom att ett antal villkor har tagits bort. Exempelvis har kravet på utbildning utöver gymnasiekompetens tagits bort.

Investeringsstöd

De flesta av de investeringsstöd som ingår i den strategiska planen finns redan i dagens landsbygdsprogram. Kommande stöd kommer att likna dagens stöd, även om stödnivåer och villkor har justerats.

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft

Syftet är att förbättra konkurrenskraften för jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag. Stödet ska bidra till att uppfylla livsmedelsstrategins mål och prioriteringar, och till en produktion som är långsiktigt hållbar.

Det här kan du få stöd för:

  • anläggning av energiskog på åkermark
  • ny- och omläggning av täckdikning på åkermark
  • ny-, om- och tillbyggnad av stallar eller motsvarande inhysningssystem för djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion
  • ny-, om- och tillbyggnation av växthus och odlingstunnlar
  • ny-, om-, och tillbyggnation av byggnader för torkning och lagring efter skörd
  • ny-, om- och tillbyggnation av renvaktarstugor, renskötselanläggningar och förrådsbyggnader för rennäringsföretag, anläggningar för stödutfodring av ren, samt nybyggnation av renkurer
  • utrustning som möjliggör innovativa, effektiva eller hållbara produktionssystem.

Du kan få stöd med 30 procent av de stödberättigande utgifterna. Du kan få 40 procent om du är ung jordbrukare (dock ej för täckdikning).

Du kan maximalt få upp till 2 400 000 kronor i stöd inom en treårsperiod. I norra Sverige gäller 3 500 000 kronor.

För att ha rätt till stöd måste du ha utgifter på minst 200 000 kronor. För rennäring och energiskog är det 100 000 kronor.

Kommande investeringsstöd kommer att likna dagens stöd i landsbygdsprogrammet. De tidigare investeringsstöden för energieffektivisering, förnybar energi och ammoniak/växthusgaser upphör som egna stöd och ingår nu i detta stöd. Du kommer kunna söka stöd för begagnad utrustning och begagnat material.

Investeringsstöd för bevattningsdammar

Syftet är att begränsa effekterna av och anpassa jordbruket till klimatförändringarna.

Du kan få stöd med 30 procent av de stödberättigande utgifterna för att anlägga en bevattningsdamm i ett område med begränsad tillgång på vatten under odlingssäsongen.

Du kan maximalt få 750 000 kronor i stöd per damm.

För att ha rätt till stöd måste du ha utgifter på minst 200 000 kronor.

Investeringsstöd till bevattningsdammar är ett helt nytt stöd som kommer att införas från och med 2023. Tidigare har du bara kunnat söka stöd för dammar och våtmarker i syfte att stärka den biologiska mångfalden eller för att minska läckage av näringsämnen.

Investeringsstöd för kalkfilterdiken

Syftet är minska risken för fosforförluster till omgivande vattendrag.

Du kan få stöd med 50 procent av de stödberättigande utgifterna för att anlägga kalkfilterdike i kombination med ny- eller omläggning av täckdikning på åkermark med lerjord.

För att ha rätt till stöd måste du ha utgifter på minst 30 000 kronor.

Stöd till kalkfilterdiken är ett nytt stöd, men kalkfilterdiken har du kunnat söka stöd för även tidigare.

Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder

Syftet är att förbättra vattenförekomsternas ekologiska status och att stärka den biologiska mångfalden.

Det här kan du få stöd för:

  • anläggning och restaurering av våtmarker och dammar för att öka retention av kväve eller fosfor
  • anläggning och restaurering av våtmarker och dammar för att gynna den biologiska mångfalden
  • kalkfilterbäddar för att minska läckaget av fosfor
  • tvåstegsdiken i eller vid åkermark för att minska läckaget av kväve och fosfor
  • andra investeringar för förbättrad miljöstatus i sjöar, vattendrag och hav. Investeringarna ska förbättra miljöstatusen i sjöar, vattendrag eller hav genom olika insatser i odlingslandskapet och vara kopplade till övergödning.

Du kan få stöd med 100 procent av de stödberättigande utgifterna.

Så här mycket stöd kan du som mest få:

  • våtmarker och dammar: 400 000 kronor per hektar
  • fosfordammar: 600 000 kronor per hektar
  • tvåstegsdiken: 1 000 kronor per hektar.

För att ha rätt till stöd måste du ha utgifter på minst 30 000 kronor.

Det du kan söka stöd för i det här kommande investeringsstödet har du även kunnat söka stöd för i nuvarande period. Från 2023 kommer stödnivåerna att höjas och likriktas mellan olika insatser. Det är bara företag som kan söka stöd.

Investeringsstöd för diversifiering och utveckling av livsmedelskedjan

Syftet är att utveckla och diversifiera näringslivet på landsbygderna, och därigenom skapa tillväxt och sysselsättning, särskilt i livsmedelsrelaterade verksamheter.

Du kan få stöd med 40 procent av de stödberättigande utgifterna.

Du kan maximalt få upp till 800 000 kronor i stöd inom en treårsperiod.

För att ha rätt till stöd måste du ha utgifter på minst 100 000 kronor.

I detta nya stöd slås dagens förädlingsstöd ihop med det investeringsstöd som kan sökas av en bredare krets av landsbygdsföretagare för att skapa nya jobb. Fokus i det nya stödet är att stödja livsmedelsrelaterade verksamheter och jordbruksföretag som vill investera i annan verksamhet än jordbruk, så kallad diversifiering.

Projektstöd

De projektstöd som ingår i den strategiska planen finns även i dagens landsbygdsprogram och kommer att likna dagens stöd. Lokalt ledd utveckling kommer att genomföras enbart i en fond genom Leader – landsbygdsfonden.

Stöd till kompetensutveckling

Syftet är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden på ett sätt som bidrar till målen i den strategiska planen. Stödet ska bidra till en hållbar ekonomisk, miljömässig och social utveckling.

Du kan få stöd med 100 procent av de stödberättigande utgifterna.

Kommande stöd till kompetensutveckling kommer att likna dagens stöd. Stödet fokuserar i kommande period på tre temaområden:

  • konkurrenskraft och djurvälfärd
  • miljö och klimat
  • livsmedel och besöksnäring.

Stöd till samarbete

Syftet är att lösa utmaningar eller nyttja möjligheter inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället, men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utvecklingsarbete.

Du kan få stöd med 70–100 procent av de stödberättigande utgifterna.

Kommande stöd till samarbete kommer att likna dagens stöd. Du kommer inte kunna söka stöd för pilotprojekt, utan det gör du inom stödet till kompetensutveckling. Stödet fokuserar i kommande period på tre temaområden:

  • konkurrenskraft och djurvälfärd
  • miljö och klimat
  • livsmedel och besöksnäring.

En särskild satsning på att främja biologisk mångfald i slättbygd kommer att bli aktuell inom detta stöd.

Stöd till lantrasföreningar

Syftet är att stödja lantrasföreningarna med att organisera och leda bevarande­arbetet. Föreningarna har en nyckelroll i bevarande­arbetet genom att ha en överblick över statusen inom respektive ras.

Det här kan du få stöd för:

  • skapa och upprätthålla härstamningsregister
  • stambokföring
  • genbanksverksamhet
  • transport av genetiskt viktiga djur för avel mellan besättningar
  • hälsofrämjande åtgärder inom rasen
  • utbilda unghästar i körning
  • kartläggning av för rasen viktiga egenskaper
  • information, utbildning, rådgivning, sammanställning tekniska rapporter
  • stimulans av avelsverksamhet
  • hålla ston i avel, hålla handjur eller hålla kanin i genbank.

Du kan få stöd med 100 procent av de stödberättigande utgifterna.

För att ha rätt till stöd måste du ha utgifter på minst 50 000 kronor.

Kommande stöd till lantrasföreningar kommer att likna dagens stöd. Stöd för att hålla fjäderfän i genbank kommer dock ingå i ersättningen för hotade husdjursraser.

Innovationsstöd inom EIP-Agri

Syftet är att få fram nya innovativa lösningar på gemensamma utmaningar.

Det här kan du få stöd för:

  • bilda innovationsgrupp
  • driva innovationsprojekt.

För att bilda grupp får du stödet som en klumpsumma.

  • Om 2–4 projektdeltagare arbetar för att bilda en innovationsgrupp kan du få 80 000 kronor.
  • Om 5 eller fler projektdeltagare arbetar för att bilda en innovationsgrupp kan du få 120 000 kronor.

För att driva innovationsprojekt kan du få stöd med 50 procent av de stödberättigande utgifterna för investeringar och 100 procent av de stödberättigande utgifterna för övriga delar.

För att ha rätt till stöd måste du ha utgifter på minst 200 000 kronor.

Kommande innovationsstöd kommer att likna dagens stöd.

Stöd till Leader

Syftet är att befolkningen i ett område tillsammans ska kunna utveckla området utifrån en lokal utvecklingsstrategi.

För att genomföra projekt kan du få stöd med 40–100 procent av de stödberättigande utgifterna om den huvudsakliga nyttan av projektet tillfaller en bredare allmänhet eller är förutsättningsskapande. Om insatserna huvudsakligen gynnar kommersiell verksamhet kan du bara få stöd med 40–70 procent av de stödberättigande utgifterna.

Du kan som mest få 200 000 kronor i stöd om nyttan huvudsakligen tillfaller enstaka kommersiella verksamheter.

Inom Leader finns även särskilda stöd för

  • förberedande arbete för leaderområden – stöd för att förbereda och skriva en lokal utvecklingsstrategi.
  • förvaltning, genomförande, övervakning, uppföljning, utvärdering – stöd som ger den ideella föreningen och dess styrelse (LAG) möjligheten att genomföra sin lokala utvecklingsstrategi, vara en kontakt för alla involverade parter samt underlätta för lokala aktörer att söka stöd.

Kommande stöd till Leader kommer att likna dagens stöd. Lokalt ledd utveckling kommer däremot att genomföras enbart i en fond genom Leader – landsbygdsfonden.

Sektorsspecifika stöd

Kommande sektorsspecifika stöd kommer att likna dagens stöd, särskilt stöd till biodlingssektorn.

Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker

Syftet är att stärka primärproducenternas ställning på marknaden gentemot handelsledets aktörer. Stödet ska även förbättra arbetet med klimat- och miljöåtgärder.

Det här kan du få stöd för:

  • produktionsplanering
  • koncentration av utbudet
  • stärka konkurrenskraften
  • forskning och utveckling
  • höja produkternas kommersiella värde
  • öka konsumtionen av frukt och grönsaker
  • marknadsföring av produkterna
  • främja, utveckla och införa metoder som värnar miljön
  • motverka klimatförändringar och hantera ett förändrat klimat
  • krisförebyggande och riskhantering.

Du kan få stöd med 50–80 procent av de stödberättigande utgifterna.

Kommande stöd till producentorganisationer kommer att likna dagens stöd. Det kommer vara ett ökat fokus på att stimulera miljö- och klimatåtgärder Möjligheten att få stöd för investeringar i medlemmarnas anläggningar kommer också att begränsas för att minska överlappning med investeringsstödet för ökad konkurrenskraft. Stödet riktas mer direkt till producentorganisationerna.

Stöd till biodlingssektorn

Syftet är att bidra till bättre villkor för biodlingen så att produktionen av biodlingsprodukter kan öka samt att produkterna kan säljas till bra priser, vilket tillsammans stärker näringen.

Stödet är för gemensamma insatser. Det är inte ett stöd direkt till enskilda biodlare.

Det här kan du få stöd för:

  • att utveckla och tillhandahålla rådgivning, tekniskt stöd, utbildning, information och erfarenhetsutbyte
  • åtgärder till stöd för laboratorier som utför analyser av biodlingsprodukter
  • samarbete med specialiserade organ för genomförandet av programmen för tillämpad forskning om biodling och biodlingsprodukter
  • främjande, information och marknadsföring, inklusive aktiviteter som syftar till att öka konsumenternas medvetenhet om kvalitet på honungsprodukter och vikten av en hälsosam kost
  • åtgärder för att förbättra produktkvaliteten.

Du kan få stöd med 100 procent av de stödberättigande utgifterna.

Kommande stöd till biodlingssektorn kommer att likna dagens stöd.

Senast granskad: 2021-12-16