Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Gör något för miljön och din ekonomi – sök miljö- och klimat­ersättningar

Har du funderat på att börja odla fång- eller mellangrödor, kanske i kombination med vårbearbetning? Då finns det 1‑åriga ersättningar som du kan söka i din SAM-ansökan. Ersättningarna har till syfte att effektivt använda det kväve som finns, minska kväve­läckaget men också öka inlagringen av kol i marken. Det finns också ersättningar för dig som anlägger skyddszoner längs vatten, och för dig som mark­karterar och gör en växtodlingsplan och en växtnäringsbalans.

Skyddszoner förbättrar vattenkvalitén

Om du anlägger en skyddszon där det är risk för ytavrinning, erosion och fosforförluster bidrar du till bättre vattenkvalitet i sjöar och vattendrag.

Miljöersättningen för skyddszoner är 5‑årig och går att söka om du har åker­mark inom nitrat­känsligt område.

Om du vill lägga skyddszonen längs med vattendrag, dike eller sjö söker du ersättning för skyddszon, men om det finns risk för ytavrinning och erosion inne på ett skifte väljer du ersättningen anpassad skyddszon.

I SAM Internet finns kartor där du kan se om det finns risk för erosion på dina skiften.

Mellangrödan lagrar in kol och ger bättre markstruktur

Hur mycket kolinlagring en mellangröda bidrar med beror på hur stor mängd växtmassa den producerar under hösten ovan och under jord.

Rötterna har visat sig vara bättre för kol­inlag­ringen än den växtlighet som är ovan jord. Du får nytta av detta genom att mullhalten kan förbättras på sikt och mark­strukturen blir bättre. Lantbrukare som odlar mellangrödor med bra resultat i spannmåls­dominerade växtföljder märker att markstrukturen förbättras, även på besvärliga lerjordar.

Du kan söka den 1‑åriga ersätt­ningen för att odla mellangröda i alla områden utom i stöd­område 1‑5.

Vårbearbetning minskar näringsläckage och ger växterna näring

Genom att låta din åker ligga obear­betad under vintern minskar du risken för att snö­smältning och regn tar med sig närings­ämnen ut i vatten­dragen.

Det blir en ännu större effekt av att odla fång- eller mellan­gröda i kombination med vår­bear­betning om du har en växtföljd och jordar där det fungerar. Det gäller både för att minska närings­läckaget och möjligheten till att öka mängden växtnäring till kommande växt­odlings­säsong.

Du kan söka den 1‑åriga ersättningen för vårbearbetning i nitratkänsliga områden.

Håll marken grön - odla mellan­gröda och fång­gröda

Odling av växtlighet mellan huvud­grödorna kan ha olika syften och det finns en rad olika begrepp som mellan­gröda, fånggröda och täckgröda. Vi an­vänder mellangröda som ett samlings­begrepp.

Begreppet fånggröda använder vi när huvudsyftet är att minska kväveläckage.

Du kan söka den 1‑åriga ersättningen för fånggröda i nitratkänsliga områden.

Så här har andra lantbrukare gjort

I filmen om mellangrödor i växtföljden berättar två lantbrukare om sina erfarenheter med att odla mellangrödor och fånggrödor. De är båda överens om att mellangrödorna fyller sin funktion och gör nytta.

En av lantbrukarna finns på Vikbolandet i Östergötland och den andre finns utanför Sala i Västmanland.

Kostnadsfri rådgivning för dig och miljön

Du kan göra växtnäringsbalans för gården via Greppa Näringens Mina sidor eller i beräkningsverktyget Vera. Du kan även planera din gödsling utifrån din inskickade SAM-ansökan i beräkningsverktyget Vera.

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på.

Flera nyttor att hämta hem med fång- och mellangrödor

Fång-och mellangrödor kan vara till nytta på flera olika sätt. Därför bör du också tänka på följande när du väljer vilka arter du ska så:

  • Arter med olika rotsystem och rotdjup kan utnyttja vatten och växtnäring effektivare och fördela kolinlagringen bättre i marken. Rötter luckrar också jordprofilen, ökar vatteninfiltrationen och gynnar markbiologin.
  • Att välja arter som inte ger växtföljdssjukdomar, det gäller inte minst vid odling av oljeväxter.
  • En artblandning minskar risken att odlingen misslyckas om en art inte tar sig.
  • Ogräsbekämpning med hjälp av mellangrödor handlar om att välja arter som har en snabbare utveckling än ogräset och som skapar täta bestånd.
  • Baljväxter ökar kvävemängden i marken för bättre förfruktseffekt.
  • Icke-baljväxter tar upp kväve effektivt ur marken och minskar risken för läckage.
  • Mellangrödor som hinner blomma under sommaren kan gynna pollinatörer.

En ny studie där Statens lantbruksuniversitet deltar, visar att mellangrödor både kan öka avkastningen och minska tillförseln av kväve.

Planera mera och spara pengar

Håll koll hur du gödslar genom markkartering, växtodlingsplan, växtnäringsbalans och en analys av flytgödsel om du sprider det. Du får då en bild av hur det ser ut på din gård, om det exempelvis är överskott av kväve eller fosfor eller för lite fosfor. Har du stora överskott av fosfor i din växtnäringsbalans och har haft det ett tag kanske du också ser det som höga fosforklasser på markkartan.Då kan du tjäna pengar på att rätta till det.

I din växtodlingsplan gäller det att lägga ihop alla kunskaper och se till att du får en behovsanpassad gödsling som är bra både för ekonomi och miljö.

Du minskar också risken för att växtskyddsmedel ska spridas i vattenmiljön eftersom du ska ha en bevuxen zon runt dina dräneringsbrunnar när du söker ersättningen. Du kanske tycker det blir extrajobb att så zoner runt många brunnar, men en fördel kan vara att brunnen blir lättare att se och hålla skyddsavstånd till.

Du kan söka ersättning för precisionsodling – planering, i nitratkänsliga områden.

EU:s flagga och texten Medfinansieras av Europeiska unionen.

Stöden med­finansieras av EU

Foto: Filmsnickeriet AB, Scandinav, Mostphotos, Jordbruksverket