Gör något för miljön och din ekonomi

Sök 1-åriga miljö- och klimatersättningar

Har du funderat på att börja odla fång- eller mellangrödor, kanske i kombination med vårbearbetning? Nu finns det ersättningar som du kan söka i din SAM-ansökan. Du kan också få ersättning när du markkarterar, gör en växtodlingsplan och en växtnäringsbalans. Du kan då söka ersättningen för precisionsjordbruk - planering. De 1-åriga ersättningarna har till syfte att effektivt använda det kväve som finns, minska kväveläckaget men också öka inlagringen av kol i marken. Mellan skörden på hösten och en vårsådd gröda finns en period för att låta en mellangröda- eller fånggröda bygga upp växtmassa där både rötter och växtligheten ovan jord binder in kol under några månader.

Vårbearbetning minskar näringsläckage och ger växterna näring

Genom att låta din åker ligga obearbetad under vintern minskar du risken för att snösmältning och regn tar med sig näringsämnen ut i vattendragen.

Det blir en ännu större effekt av att odla fång- eller mellangröda i kombination med vårbearbetning om du har en växtföljd och jordar där det fungerar. Det gäller både för att minska näringsläckaget och möjligheten till att öka mängden växtnäring till kommande växtodlingssäsong.

För dig som har sökt ersättningen för vårbearbetning och tycker det har fungerat, så är det bra att veta att villkoren i stort sett är oförändrade. Det är en 1-årig ersättning.

Du kan söka ersättningen i nitratkänsliga områden.

Ersättning för vårbearbetning

Håll marken grön - odla mellangröda och fånggröda

Odling av växtlighet mellan huvudgrödorna kan ha olika syften och det finns en rad olika begrepp som mellangröda, fånggröda och täckgröda. Vi använder mellangröda som ett samlingsbegrepp.

Begreppet fånggröda använder vi när huvudsyftet är att minska kväveläckage.

För dig som har sökt miljöersättningen för fånggrödor tidigare år och tycker det har fungerat på din gård, så är det bra att veta att villkoren i stort sett är oförändrade.

Det är en 1-årig ersättning.

Du kan söka ersättning för fånggröda i nitratkänsliga områden.

Odla fånggröda

Mellangrödan lagrar in kol och ger bättre markstruktur

Hur mycket kolinlagring en mellangröda bidrar med beror på hur stor mängd växtmassa den producerar under hösten ovan och under jord.

Rötterna har visat sig vara bättre för kolinlagringen än den växtlighet som är ovan jord. Du får nytta av detta genom att mullhalten kan förbättras på sikt och markstrukturen blir bättre. Lantbrukare som odlar mellangrödor med bra resultat i spannmålsdominerade växtföljder märker att markstrukturen förbättras, även på besvärliga lerjordar.

Nu finns det en 1-årig ersättning för att odla mellangrödor.

Du kan söka ersättningen i alla områdena utom i stödområde 1-5.

Odla mellangröda

Så här har andra lantbrukare gjort

I filmen om mellangrödor i växtföljden berättar två lantbrukare om sina erfarenheter med att odla mellangrödor och fånggrödor. De är båda överens om att mellangrödorna fyller sin funktion och gör nytta.

En av lantbrukarna finns på Vikbolandet i Östergötland och den andre finns utanför Sala i Västmanland.

Film om mellangrödor i växtföljden

Kostnadsfri rådgivning för dig och miljön

Kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Om du gör Greppa Näringens växtnäringsbalans får du jämförelsevärden för vad som kan vara rimliga värden av bland annat fosfor och kväve.

Täckdikning kan ge dig bättre skördar

Förutom att det finns 1-åriga ersättningar som är bra för både miljön och ekonomin finns det också investeringsstöd som är till för ökad konkurrenskraft. Du kan bland annat få stöd för att täckdika.

Det är en bra åtgärd för miljön och produktionen på fältet ökar. Det beror bland annat på att grödorna kan ta upp mer näring.

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft

Flera nyttor att hämta hem med fång- och mellangrödor

Fång-och mellangrödor kan vara till nytta på flera olika sätt. Därför bör du också tänka på följande när du väljer vilka arter du ska så:

Arter med olika rotsystem och rotdjup kan utnyttja vatten och växtnäring effektivare och fördela kolinlagringen bättre i marken. Rötter luckrar också jordprofilen, ökar vatteninfiltrationen och gynnar markbiologin.
Att välja arter som inte ger växtföljdssjukdomar, det gäller inte minst vid odling av oljeväxter.
En artblandning minskar risken att odlingen misslyckas om en art inte tar sig.
Ogräsbekämpning med hjälp av mellangrödor handlar om att välja arter som har en snabbare utveckling än ogräset och som skapar täta bestånd.
Baljväxter ökar kvävemängden i marken för bättre förfruktseffekt.
Icke-baljväxter tar upp kväve effektivt ur marken och minskar risken för läckage.
Mellangrödor som hinner blomma under sommaren kan gynna pollinatörer.

En ny studie där Statens lantbruksuniversitet deltar, visar att mellangrödor både kan öka avkastningen och minska tillförseln av kväve.

Mellangrödor gör gott för jorden och rustar marken för extremväder (slu.se)

Planera mera och spara pengar

Håll koll hur du gödslar genom markkartering, växtodlingsplan, växtnäringsbalans och en analys av flytgödsel om du sprider det. Du får då en bild av hur det ser ut på din gård, om det exempelvis är överskott av kväve eller fosfor eller för lite fosfor. Har du stora överskott av fosfor i din växtnäringsbalans och har haft det ett tag kanske du också ser det som höga fosforklasser på markkartan.Då kan du tjäna pengar på att rätta till det.

I din växtodlingsplan gäller det att lägga ihop alla kunskaper och se till att du får en behovsanpassad gödsling som är bra både för ekonomi och miljö.

Du minskar också risken för att växtskyddsmedel ska spridas i vattenmiljön eftersom du ska ha en bevuxen zon runt dina dräneringsbrunnar när du söker ersättningen. Du kanske tycker det blir extrajobb att så zoner runt många brunnar, men en fördel kan vara att brunnen blir lättare att se och hålla skyddsavstånd till.

Du kan söka ersättning för precisionsodling – planering, i nitratkänsliga områden.

Precisionsjordbruk - planering

EU:s flagga och texten Medfinansieras av Europeiska unionen.

Stöden medfinansieras av EU

Strategisk plan för EU:s jordbrukspolitik

Foto: Filmsnickeriet AB, Scandinav, Mostphotos, Jordbruksverket

Gör något för miljön och din ekonomi

Sök 1-åriga miljö- och klimatersättningar

Vårbearbetning minskar näringsläckage och ger växterna näring

Håll marken grön - odla mellangröda och fånggröda

Mellangrödan lagrar in kol och ger bättre markstruktur

Så här har andra lantbrukare gjort

Kostnadsfri rådgivning för dig och miljön

Täckdikning kan ge dig bättre skördar

Flera nyttor att hämta hem med fång- och mellangrödor

Planera mera och spara pengar

Stöden medfinansieras av EU

Behöver du hjälp?

Genvägar

Gör något för miljön och din ekonomi

Sök 1-åriga miljö- och klimatersättningar

Vårbearbetning minskar näringsläckage och ger växterna näring

Håll marken grön - odla mellan­gröda och fång­gröda

Mellangrödan lagrar in kol och ger bättre markstruktur

Så här har andra lantbrukare gjort

Kostnadsfri rådgivning för dig och miljön

Täckdikning kan ge dig bättre skördar

Flera nyttor att hämta hem med fång- och mellangrödor

Planera mera och spara pengar

Stöden medfinansieras av EU

Behöver du hjälp?

Genvägar

Håll marken grön - odla mellangröda och fånggröda