Så sköter du din katt

För att din katt ska må bra behöver du känna till kattens grundläggande behov och de regler som finns för att ha hand om katter. Du kan även behöva söka tillstånd från länsstyrelsen om du exempelvis vill starta en verksamhet med katter eller ha många katter.

Se till din katt minst 2 gånger per dag

Katter är självständiga djur. De är inte flockdjur på samma sätt som till exempel hundar. Men även katter mår bra av att träffa både människor och andra djur. 

Du ska se till din katt minst 2 gånger per dag. Nyfödda, sjuka eller skadade katter ska du se till oftare. Det gäller också katter som beter sig onormalt och dräktiga honkatter vid tiden kring förlossningen. Om du har en katt som får gå ute kan du ställa fram mat minst 2 gånger om dagen. Då lär den sig rutinen att komma hem när det är matdags. Även utekatter och ladugårds­katter är beroende av vård och omsorg från sin ägare.

Sköt om päls, tänder och klor

Det är viktigt att du sköter om kattens päls så den inte får tovor. Du ska också sköta om kattens tänder så den inte får tandsten eller får ont i munnen. Du kan även behöva klippa klorna på katten om den inte kan sköta om dem tillräckligt bra själv.

Kattungar

Kattungar ska vara tillsammans med sin mamma i en trygg och lugn miljö. Du får inte skilja kattungarna från kattmamman, annat än tillfälligt, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad, och inte förrän de är 12 veckor.

Om du behöver leverera en kattunge lite innan den är 12 veckor ska du försäkra dig om att den är redo att skiljas från sin mamma. Det innebär att

  • en veterinär ska göra en hälsobedömning av kattungen före leveransen och göra bedömningen att kattungen är redo att lämna sin mamma
  • kattungen helt har övergått till att äta fast föda
  • kattungen visar med sitt beteende att den är redo att skiljas från mamman.

Tecken på att kattungar är redo att lämna sin mamma, eller hennes ersättare, är att katthonan inte längre erbjuder ungarna möjligheten att dia och att hon inte längre tvättar sina ungar som hon gör när de är riktigt unga. Kattungarna bör inte jama efter sin mamma när hon inte är hos dem.

Kattungar ska vara planerade

Som kattägare är du skyldig att se till att din katt inte förökar sig oplanerat. En planerad kull innebär bland annat att du tar hand om kattungarna.

För att förhindra att din katt förökar sig oplanerat kan du till exempel

  • låta en veterinär kastrera katten
  • hålla katten inomhus vissa perioder på året
  • ha katten i en rastgård
  • eller ge preventivmedel till din honkatt.

Rådfråga en veterinär om du behöver hjälp med att välja vilken metod som är bäst för dig och din katt.

Foder och vatten

Varje dag ska du ge din katt foder som garantera att den får i sig tillräcklig, allsidig och välbalanserad näring. Katten mår inte bra om den väger för mycket eller är för mager. Om flera katter får mat samtidigt är det viktigt att alla kan äta i lugn och ro utan att störa varandra.

Din katt ska ha fri tillgång till dricksvatten. Om katten är helt eller delvis utomhus när det är minusgrader ska du vara säker på att den kan dricka tillräckligt mycket vatten. Då ska du ge den vatten minst 2 gånger per dag.

Utrymmen och miljö för katter

Du ska se till att din katt trivs i sin miljö, att den till exempel har en egen liggplats, möjlighet att klättra, klösa och vässa sina klor och att den har ställen att gömma sig på. För katter som alltid är inomhus är det särskilt viktigt att de blir aktiverade eller får någon annan typ av sysselsättning. De ska också få mental stimulans och möjlighet att tillgodose sina behov av att söka föda och jaga.

Rum och andra utrymmen för katter ska vara anpassade efter hur många katter som finns där. Alla katter ska ha tillgång till en ren, torr och mjuk liggplats där de kan ligga i naturlig ställning. Honkatter med ungar ska ha en lugn plats för sig och sina ungar.

Inomhusmiljön där katterna är ska ha en temperatur och luftfuktighet som är lämplig för dem. Det ska finnas insläpp för dagsljus och belysning som inte irriterar katterna.

Katter får inte vara bundna, men du får använda koppel när du går ut och går med din katt. Det räknas inte som att katten är bunden.

Om katten har fri tillgång till ett kombinerat inomhus- och utomhusutrymme ska minst ett av utrymmena uppfylla kraven på minsta tillgängliga utrymme. Det innebär att antingen inom- eller utomhusutrymmet måste vara minst lika stort som för en katt som bara har tillgång till ett inom- eller utomhusutrymme. Det andra utrymmet ses då som ett bonusutrymme och måste inte uppfylla måttkravet.

Förvaringsutrymmen

I förvaringsutrymmen för katter ska det finnas en liggplats som är upphöjd från marken. Om katten är i en rastgård ska den ha tillgång till en koja eller ett inomhus­utrymme i anslutning till rastgården som skydd mot väder och vind.

Rastgårdar och andra utrymmen för katter ska vara minst 6 kvadratmeter för 1–3 katter. Om du har fler än 3 katter i samma utrymme ska ytan per katt vara minst 2 kvadratmeter. Den kortaste sidan ska vara minst 1,2 meter och takhöjden minst 1,9 meter. Rastgårdar får gärna vara större, men aldrig mindre än dessa mått.

Om det finns veterinär­medicinska skäl får du i samråd med en veterinär förvara din katt på annat sätt än vad reglerna säger.

Boxar för tillfällig förvaring av katter

Boxar för katter på katt­pensionat, avelsbox för katthona med ungar och annan tillfällig förvaring, i högst 90 dagar, ska ha en yta på minst 1,5 kvadratmeter. Den kortaste sidan ska vara minst 1,2 meter och takhöjden minst 1,9 meter.

Om flera katter är i boxen ska varje katt kunna röra sig på minst 0,7 kvadratmeter. Boxarna får gärna vara större men aldrig mindre än dessa mått. Hona med ungar räknas som 2 katter, oavsett hur många ungar hon har.

Burar i samband med transport och utställning

Du får bara ha din katt i bur när du transporterar den och i samband med utställningar och liknande arrangemang. Buren ska då vara minst 0,5 meter lång, 0,3 meter bred och 0,35 meter hög.

Operativa ingrepp och avlivning

Det är bara tillåtet att operera djur om det är nödvändigt av veterinär­medicinska skäl. Det innebär till exempel att det inte är tillåtet att operera bort klorna på en katt för att den ska sluta klösa. Du får inte heller göra ingrepp som förändrar utseendet på din katt.

Id‑­märkning och kastrering

Det finns undantag från att operativa ingrepp bara får göras när det är nödvändigt av veterinär­medicinska skäl. Djurhälso­personal får, trots att det inte finns veterinär­medicinska skäl för ingreppet, till exempel kastrera och identitetsmärka katter med mikrochip eller tatuering.

Märkning med mikrochip får också utföras av en person som med godkänt resultat har gått en utbildning i identitets­märkning av katter.

En katt som redan är id-märkt får inte märkas om. Katten får bara märkas igen om det krävs för att den ska kunna få ett pass och om den befintliga märkningen har slutat fungera eller om den inte går att läsa. Du får till exempel inte märka om din katt för att kattluckan inte längre kan läsa av mikrochipet.

Här kan du läsa mer om vad som krävs för att få identitets­märka djur med mikrochip:

Om din katt behöver avlivas

Om en katt blir skadad eller sjuk på ett sådant sätt att det inte längre kan leva ett bra liv ska det avlivas. Den som avlivar katten ska kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivnings­metoden.

Det är viktigt att djur inte utsätts för lidande i samband med avlivningen. Avlivning av djur kan vara svårt och komplext och är det är därför mycket viktigt att säkerställa att avlivningen går rätt till. Ta kontakt med en veterinär för att få hjälp med avlivningen eller för att få råd om hur du kan gå tillväga för att säkerställa att avlivningen utförs korrekt.

Djurägare får avliva sina djur själva, men det finns regler för hur djur ska avlivas. Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid, eter, kloroform genom frysning eller andra metoder som medför onödigt lidande. De metoder som är tillåtna för att avliva djur finns i våra föreskrifter om avlivning.

Det är också tillåtet att skjuta en katt om man har ett vapen med vapenlicens för att få avliva djur. Kattungar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom ett hårt slag mot huvudet. Slaget ska då utföras med sådan kraft och precision att det medför omedelbar medvetslöshet och död.

Ta hand om en död katt

Kremering

Du kan välja att kremera din katt. Det finns godkända kremerings­­anläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinär­klinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.

Nedgrävning

Du får begrava din katt på egen eller annan lämplig mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan till exempel bero på var marken ligger och hur stor den är.

I vissa delar av landet finns det även begravnings­­platser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.

Avel

Om du använder katter i avel måste du tänka på djurens välfärd. Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden.

Honkatten måste vara minst 10 månader

En honkatt måste vara minst 10 månader gammal får att få paras avsiktligt.

Katter som inte ska användas i avel

Du får inte använda katter i avel om de

  • inte är i god fysisk eller psykisk hälsa
  • har sjukdomar eller funktions­nedsättningar som avkommor riskerar att ärva
  • är överdrivet rädda eller aggressiva
  • inte kan föröka sig på ett naturligt sätt.

Här kan du läsa mer om katter som du inte får använda i avel.

Förbud mot avel med katter som riskerar att föra vidare sjukdomar eller funktions­­nedsättningar

Du får inte använda katter i avel om någon av följande punkter är aktuella:

  • De har sjukdomar, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan ärvas av och medföra lidande för deras avkommor, eller som kan hindra avkommorna att bete sig naturligt.
  • De är eller är med stor sannolikhet bärare av recessivt anlag för sjukdom, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan medföra lidande eller negativt påverka avkommornas naturliga beteende. Undantaget är om de paras med en katt som är konstaterat fri från motsvarande anlag.
  • Parningskombinationen ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman. Med funktionshinder avses ett tillstånd som försvårar naturliga beteenden eller funktioner hos djur.
  • De uppvisar beteende­störningar i form av överdriven rädsle­reaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för katten vardagliga situationer.
  • De saknar normalt utvecklade könsorgan samt saknar sådana kropps- och fortplantnings­­funktioner som är normala för arten och som främjar ett naturligt beteende.
  • Parningskombinationen kan resultera i en ökad risk för förlossnings­svårigheter.

Förbud mot avel med rädda och aggressiva katter

Katter som är överdrivet rädda eller omotiverat aggressiva får du inte använda i avel. Anledningen är att djur inte mår bra av sådana beteenden, och det finns risk att beteendet förs över till kattungen.

Förbud mot avel med katter som saknar förmåga att föröka sig naturligt

Du får inte använda katter i avel om de inte kan föröka sig naturligt. Du får inte heller använda en honkatt i avel om katten inte kan föda på ett naturligt sätt. Risken är att anlag för svåra förlossningar förs vidare till nästa generation.

Det kan hända att veterinären måste ta till kejsarsnitt, men det får inte ske för ofta. Därför får du inte fortsätta att para en honkatt om den har förlösts med kejsarsnitt 2 gånger. Om veterinären upptäcker att det första kejsarsnittet berodde på anatomiska defekter hos katten så får den inte användas i avel fler gånger.

Insemination och semin­verksamhet

Inseminationer eller sperma­samling i Sverige får endast utföras av en veterinär som har gått en utbildning för semin med hund och katt. Utbildningen ska vara godkänd av Jordbruksverket.

Om du vill hantera eller sälja sperma måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket.

Sök tillstånd för semin­verksamhet med katter

Du söker tillstånd för semin­verksamhet med katter i vår e-tjänst.

Du kan få tillstånd för de här momenten:

  • samling och behandling av sperma
  • lagring av sperma
  • distribution av sperma
  • seminering.

För att få tillstånd för semin­verksamhet måste verksamheten övervakas av en ansvarig veterinär. Den ansvariga veterinären ska ha gått en särskild utbildning som är godkänd av Jordbruksverket.

Registrera anläggningar för avelsmaterial

Du som driver en anläggning där det finns avelsmaterial ska registrera anläggningen i vår e‑tjänst. De anläggningar som ska vara registrerade är anläggningar för insamling, produktion, bearbetning eller lagring. Som avelsmaterial räknas ägg, embryo och sperma.

Tillstånd för verksamheter med katter och katthållning i större omfattning

Vill du ha många katter, eller driva en verksamhet med katter? Då kan du behöva söka tillstånd för det hos länsstyrelsen. Det gäller om du vill

  • driva en yrkesmässig verksamhet med katter
  • hålla, föda upp, upplåta eller sälja ett större antal katter
  • hyra ut eller förvara och utfodra andras katter i större omfattning.

Då ska du söka tillstånd

Här är de situationer då du måste söka tillstånd. Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.

Hålla 10 eller fler katter som är äldre än 12 månader

Du måste ha tillstånd för att få hålla 10 eller fler katter som är äldre än 12 månader. Det gäller till exempel om du har egna katter eller ladugårdskatter.

Föda upp katter

Du måste ha tillstånd för att få föda upp 3 kullar eller fler per år.

Om du föder upp katter yrkesmässigt behöver du alltid ha tillstånd, oavsett hur många kullar det är.

Hyra ut katter

Du måste ha tillstånd för att få hyra ut 3 eller fler katter per år.

Om du hyr ut katter yrkesmässigt behöver du alltid ha tillstånd, oavsett hur många katter det är.

Sälja katter

Du måste ha tillstånd om du vill sälja flera katter, men gränserna är olika beroende på vem som har fött upp katterna.

  • Om du har fött upp katterna själv krävs tillstånd för att sälja katter från 3 eller fler kullar per år.
  • Om någon annan har fött upp katterna krävs tillstånd för att sälja 3 eller fler katter per år.

Om du säljer katter yrkesmässigt behöver du alltid ha tillstånd, oavsett hur många katter det gäller.

Förvara eller utfodra andras katter (till exempel katthem, kattpensionat och omplaceringshem)

Du måste ha tillstånd för att förvara eller utfodra 4 katter eller fler. Det gäller till exempel

  • om du har katthem, kattpensionat eller liknande där du tar emot 4 eller fler katter samtidigt mot betalning
  • om du har ett omplaceringshem där du tar emot 4 eller fler katter för att förmedla dem till nya ägare
  • om du yrkesmässigt förvarar eller utfodrar andras katter, oavsett omfattning.

Driva en yrkesmässig verksamhet med katter

Du måste ha tillstånd om du yrkesmässigt håller, upplåter, säljer, förvarar, föder upp eller utfodrar katter, oavsett omfattning.

Sök tillståndet hos länsstyrelsen

Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.

När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen

  • att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
  • att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskydds­reglerna.

Du måste ha tillräckligt med personal och rätt kompetens

Det ska finnas tillräckligt med personal för att driva din verksamhet och ta hand om djuren. Du måste också ha rätt kompetens, antingen genom utbildning eller motsvarande erfarenhet.

Kraven på kompetens innebär att du ska ha goda kunskaper inom de områden som berör just din verksamhet. För att få tillstånd för katthållning kan du behöva ha kunskap inom dessa områden:

  • kattens beteende, inklusive oönskade beteenden som påverkar djuret eller katthållningen negativt
  • kattens grundläggande fysiologiska behov, inklusive rörelsebehov
  • kattens behov av en god social och fysisk miljö
  • stress hos katter
  • enklare smittskydd
  • tillsyn och skötsel av katter samt enklare kattsjukvård
  • djurskyddslagstiftningen
  • avelsrelaterade problem inom kattpopulationen som berörs
  • praktik.

Det är länsstyrelsen som avgör om du har rätt kompetens och förutsättningar för att få tillstånd.

Lokalen ska godkännas – även om det är ditt eget hem

Du måste söka tillstånd oavsett om du har verksamheten i ditt hem eller på annan plats. Lokalerna ska godkännas av länsstyrelsen. Om du byter lokaler måste du alltså söka ett nytt tillstånd.

Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet

Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).

Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uppfödare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.

Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd

Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.

Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.

Brottsligt att inte ha tillstånd

Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.

Vissa djur är förbjudna att hålla som privatperson i Sverige

Det är förbjudet att hålla andra rovdjur än hundar, katter, grävlingar och tama illrar som sällskapsdjur. Det är också förbjudet att hålla eller sälja korsningar, så kallade hybrider, mellan tamkatt och vilda kattdjur. Exempel på ett vilt kattdjur är serval. Individer räknas som hybrider från och med den första till och med den fjärde generationen efter att en tamkatt har parats med ett vilt kattdjur. Från och med den femte generationen räknas individen som en tamkatt och den får då hållas som ett sällskapsdjur.

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.

Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskydds­lagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Är det tillåtet att ge sin katt enbart veganfoder?

Katten är en striktare köttätare än hunden. Den är beroende av foder som innehåller viktiga komponenter, till exempel taurin som den inte själv kan producera i kroppen, och som normalt endast finns i animalisk vävnad. Enligt våra regler ska utfodringen av katten säkra en god hälsa, förebygga hälsostörningar och resultera i ett hälsosamt hull. Det är därför svårt att leva upp till reglerna om katten bara får veganfoder.

Finns det någon lägsta ålder för en kattunge på kattpensionat?

Nej, det finns ingen åldersgräns för kattungar på kattpensionat.

Måste det finnas personal dygnet runt på ett kattpensionat?

Om katterna sitter en och en, eller om enbart katter som är vana vid varandra hålls tillsammans, behöver det inte finnas personal på natten. Brandsäkerheten på ett kattpensionat ska säkra att katterna kan räddas om det börjar brinna.

Finns det några regler för hur sjuka eller skadade katter ska tas omhand på ett kattpensionat?

Det finns inga särskilda regler för kattpensionat. Om katten är svårt sjuk eller skadad så måste en veterinär undersöka den och den ska få lugn och ro i ett närbeläget, lagom uppvärmt utrymme.

Om katten är sjuk har den troligen redan smittat andra katter innan det den visade symtom. Men genom att flytta den sjuka katten kan det förhindra att smittan sprids ytterligare.

Finns det några regler om avstånd till grannar för kattpensionat eller liknande?

Du bör kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddsförvaltning eller motsvarande för att få svar om vad som gäller i just ditt fall. Kommunen har rätt att reglera var en del verksamheter kan etableras om det ligger i tätbebyggt område.

Behöver jag som fastighetsägare ha tillstånd för att hyra ut en lokal till en verksamhet med katter som det krävs tillstånd för?

Generellt sett behöver inte fastighetsägare söka tillstånd för att hyra ut till en verksamhet som ska ha tillstånd. Om du till exempel hyr ut ett hus till någon som har 10 katter är det oftast djurägaren som ska ha tillstånd. Men om du hyr ut ett stall till någon som ska ha ett kattpensionat kan länsstyrelsen dock bedöma att både fastighetsägare och djurhållaren behöver tillstånd.

Om du är osäker kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2020:8

Söker efter grundforeskrifter:
2019:27

Söker efter grundforeskrifter:
2023:20

Söker efter grundforeskrifter:
2023:21

Söker efter grundforeskrifter:
2019:8

Senast granskad: 2024-05-20

Till toppen