Arbetet med att ta fram nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby

Det första dialogmötet pågår under minst en halvdag beroende på antalet deltagare. Vi träffas fysiskt på plats i Jordbruksverkets lokaler i Jönköping. Alla deltagande bransch- och intresse­organisationer får då utrymme att lyfta sina synpunkter på vårt förslag, som vi på Jordbruksverket sedan kan arbeta vidare utifrån.

Målet är att alla ska komma till tals och känna sig delaktiga.

Några månader efter det första dialogmötet bjuder vi in samma bransch- och intresse­organisationer till ett andra dialogmöte. Under tiden har vi arbetat med förslaget utifrån de behov och lösningar som kom fram under det första mötet, samt de synpunkter som vi har fått in från privatpersoner. Deltagande organisationer kommer att få ta del av det nya förslaget inför det andra mötet så att det kan förankras inom organisationen. Under mötet kommer alla att få utrymme att diskutera ändringarna och spela in ytterligare förslag utifrån sin organisation.

Om det behövs kommer vi att fortsätta bearbeta förslaget och vid behov bjuda in till ytterligare dialog med berörda.

De nuvarande reglerna är nästan 30 år gamla. Vi vet idag mycket mer om vad djur behöver för att må bra och vi har sedan några år en ny djurskyddslag som vi behöver förhålla oss till.

Idag ställer både djurskyddslagen och samhället högre krav på att den som har djur har rätt kompetens om djur och djurs behov. Djurskyddslagen säger bland annat att djur ska hållas och skötas i en god miljö och på ett sätt som främjar deras välfärd. Djur ska också kunna utföra sina naturliga beteenden. Det kan handla om vilket behov de har av att röra sig och på vilket sätt, deras sociala behov och vilka resurser de behöver ha tillgång till i sin närmiljö. Vi behöver därför anpassa våra regler så att de stämmer överens med den nuvarande djurskyddslagen.

Förslaget som gick ut på remiss är baserat på relevant och aktuell forskning om olika djurs behov, som har sammanställts av det vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruks­universitet (SLU). Förslaget är även framtaget med hjälp av synpunkter från sakkunniga inom olika intresse­organisationer, myndigheter och djursjukvården.

Under det fortsatta arbetet ska vi i dialog med fler berörda organisationer och föreningar revidera förslaget så att vi når fram till en acceptabel nivå. Förslaget kommer baseras på avvägningar mellan djurens välfärd och andra samhällsintressen.

Stora delar av förslaget som gick ut på remiss våren 2025 gav positiva eller inga reaktioner alls, men några delar väckte starkare reaktioner än vi förväntade oss. Det uppstod också flera missförstånd om vad vi föreslog och hur arbetsprocessen går till när vi uppdaterar våra föreskrifter.

Utifrån reaktionerna var det tydligt att vi behöver ha mer dialog med berörda djurägare och organisationer för att hitta kloka avvägningar mellan djurens välfärd och andra samhällsintressen, och för att förhindra missförstånd. Därför valde vi att dra tillbaka vår remiss.

Det är för tidigt att säga hur de uppdaterade förslagen kommer att se ut. Reglerna behöver uppdateras utifrån djurskyddslagen och den kunskap som vi har idag. Djurskydds­intresset ska väga tungt, men vi ska i dialog med fler berörda organisationer och föreningar revidera förslaget så att vi når fram till en acceptabel nivå för både djur och djurägare.

Vårt fortsatta arbete kommer främst att handla om de delar som väckte mest reaktioner, vilket var mått och utrymmeskrav samt att utfordra djur med levande insekter.

Om du har kaniner för produktion av kött, ull eller päls gäller redan nu andra regler än för sällskapsdjur. Då räknas kaninerna som djur inom lantbruket och du kan läsa mer om vad som gäller för dem på vår webbplats. Reglerna som vi ska ta fram i det här arbetet gäller bara kaniner som hålls för sällskap och hobby.

• Kaniner inom lantbruket

Enligt djurskydds­lagstiftningen får vi använda djur för olika samhälls­viktiga ändamål och djuren ska alltid ha en god djurvälfärd. Olika sätt att använda djur innebär olika förutsättningar och risker för djurvälfärden. Därför behöver reglerna för djurhållning se olika ut. Reglerna ska både göra det möjligt att använda djur för viktiga samhälls­ändamål och säkerställa att djuren har det bra.

Nej, du behöver vänta in en bekräftelse från oss om att organisationen är anmäld och registrerad att delta. Bekräftelsen skickas från oss till den mejl som du anger i din anmälan.

Det här berör många organisationer och det är därför svårt att hitta datum som passar alla, men för att skapa så goda förutsättningar som möjligt har vi meddelat datumen för dialogmötena i god tid. Under dialogmötet ska organisationernas representanter förmedla det som på förhand är förankrat inom organisationen. Representanterna behöver därför inte vara sakexperter. Om ni ändå inte har möjlighet att delta är ni välkomna att lämna organisationens svar via de särskilt framtagna formulären för varje djurslag, som finns på vår webbplats.

Nej, syftet med dialogmötet är att vi tillsammans ska fortsätta arbetet med de nya reglerna och att varje organisation lyfter fram sina synpunkter på mötet.

Om en organisation inte har möjlighet att delta på dialogmötena, kan man skicka in sina synpunkter via de särskilt framtagna formulären på vår webbplats.

I arbetet med förslaget som gick ut på remiss följde vi vår vanliga föreskrifts­process. Vi är alltid noga med att ha med dem som påverkas när vi tar fram nya regler, men det kan ske på olika sätt. I det här fallet är antalet berörda bransch- och intresse­organisationer väldigt många. Förslaget påverkar också ett stort antal djurägare. Därför valde vi att arbeta fram det första förslaget med en samrådsgrupp som bestod av sakkunniga från olika berörda organisationer och myndigheter. Remissen skickades sen till alla berörda organisationer och myndigheter som vi kände till och publicerades på vår hemsida så att alla, inklusive enskilda djurägare kunde lämna synpunkter. Målet var att få in synpunkter från så många berörda som möjligt så att vi utifrån en samlad bild kunde göra rimliga justeringar. När vi skickar ut ett förslag på remiss är det alltså vår möjlighet att ha ett brett samråd med så många som möjligt, inklusive allmänheten.

Reaktionerna på förslaget gjorde det tydligt för oss att vi behöver ha mer dialog med fler berörda, redan innan vi går ut med en remiss, när vi arbetar med förslag som påverkar allmänheten i så här stor utsträckning. Målet är att tidigare i processen få in fler synpunkter och motverka missförstånd kring vad vi föreslår och varför. Det här är en fråga som engagerar allmänheten och vi behöver därför jobba på ett annat sätt än vi brukar.