Verksamhet med försöksdjur
Det finns många regler kring användningen av försöksdjur. Den som utför djurförsök måste ha rätt utbildning och flera olika tillstånd och godkännanden.
Det här är djurförsök
Sverige och EU definierar djurförsök på olika sätt. I Sverige är det syftet som avgör om det är ett djurförsök eller inte. I Sverige behöver ett djur alltså inte lida för att det ska räknas som ett försöksdjur.
EU definierar djurförsök som när man utsätter djur för ett lidande i vetenskapligt syfte. Med lidande menar vi ett ingrepp i nivå med ett nålstick.
Ett djurförsök i Sverige är när du använder djur i något av följande syften:
- grundforskning och tillämpad forskning
- diagnos av olika sjukdomar
- utveckling och tillverkning av läkemedel eller kemiska produkter
- undervisning där du avlivar djur, gör kirurgiska ingrepp i djur, injicerar eller tappar blod från djur eller om du orsakar djur lidande på annat sätt
- eller för syften som är jämförbara med dessa.
Att ändra djurens arvsmassa med hjälp av genteknik eller kemiska metoder är också djurförsök. Likaså avel som bevarar en stam av djur med förändrad arvsmassa. I Sverige räknar vi även provfiske som djurförsök.
Det här är försöksdjur
Ett försöksdjur är ett djur som du föder upp för eller använder i djurförsök. Det kan till exempel vara laboratoriemöss, vilda djur med radiosändare, kor som provar nya mjölkningssystem eller en hund som får prova en ny behandling hos veterinären. Även efter ett försök räknas djuret som ett försöksdjur så länge du håller det på en försöksdjursanläggning.
Djur som används i undervisning och inte riskerar att utsättas för lidande räknas som undervisningsdjur, och inte som försöksdjur.
Destinationsuppfödning
Möss, råttor, marsvin, hamstrar, ökenråttor, kaniner, hundar, katter, illrar, vaktlar, primater och alla genetiskt modifierade ryggradsdjur måste vara uppfödda i syfte att användas i försök. Det kallas destinationsuppfödning. Detta gäller inte till exempel kor, grisar och hästar.
Undantag för privatägda hundar och katter
Privatägda hundar och katter som bor i sin vanliga miljö kan användas i djurförsök, till exempel för att testa nya läkemedel för djur eller för att diagnosticera en sjukdom inom en särskild ras. Dessa behöver då inte vara destinationsuppfödda.
Personal och kompetens
Personal som arbetar med försöksdjur måste ha kunskap om det försök som verksamheten har ansökt om. Till exempel ska de veta hur en försöksplan tas fram eller om det finns andra metoder som är bättre för djuren eller kan minska antalet djur i försök.
Alla som utför djurförsök och all personal som tar hand om och avlivar djuren ska ha en försöksdjursutbildning som är relevant för djurslaget och för uppgiften.
Det ska finnas en tillståndshavare som ansvarar för att det finns tillräckligt med personal och rätt kompetens i verksamheten. Det ska finnas en föreståndare för djurens välbefinnande och skötsel, en föreståndare för information och en föreståndare för utbildning och kompetens som ansvarar för verksamheten med försöksdjur. Det ska finnas en veterinär eller annan expert knuten till verksamheten.
Djurskyddsorgan
Alla verksamheter som använder, föder upp, förvarar eller på annat sätt hanterar försöksdjur ska ha ett så kallat djurskyddsorgan. Djurskyddsorganet ska verka för en god djurvälfärd i verksamheten.
Ett djurskyddsorgan ska minst bestå av
- en föreståndare som är ansvarig för djurens välbefinnande och skötsel
- en veterinär eller expert
- en representant för den personal som sköter djuren
- en forskare, om verksamheten använder försöksdjur
- en etolog, i verksamheter med primater.
Djurskyddsorganets uppgifter
Djurskyddsorganet ska verka för en god djurvälfärd i verksamheten. Djurskyddsorganet ansvarar för att
- ge personal råd i djurskyddsfrågor när det gäller att föda upp, köpa in, hålla, sköta och använda försöksdjur
- ge personal råd om hur de kan arbeta för att uppfylla kravet om att ersätta, begränsa och förfina djurförsök (3R) samt också hålla sig uppdaterade och informera personal om utvecklingen inom 3R-området
- ta fram och granska interna rutiner för övervakning, rapportering och uppföljning av djurens välfärd, men också för det övergripande djurskyddsarbetet i verksamheten
- arbeta för att verksamheten prioriterar en god djuromsorg
- följa utvecklingen och resultatet av de försök som verksamheten bedriver för att se vilka effekter det har på djurskyddet för de djur som används i verksamheten
- ge råd när djur placeras ut i hem och lämpliga metoder för socialisering av djuren
- försäkra att alla råd och beslut som djurskyddsorganet fattar, journalförs och sparas i minst 3 år och på begäran kan göras tillgängliga för Jordbruksverket, för de regionala djurförsöksetiska nämnderna, för den centrala djurförsöksetiska nämnden och för länsstyrelsen
- granska de planer som verksamhetens veterinär eller expert tar fram
- sätta sig in i och använda råd från Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål
- besluta om ändringar av befintliga etiska godkännanden som inte påverkar djurens välfärd negativt.
Tillstånd för försöksdjursverksamhet
Du måste ha flera olika tillstånd och godkännanden för att använda försöksdjur och för att få göra djurförsök.
- Den anläggning och de lokaler där försöksdjuren hålls ska vara godkända av Jordbruksverket. Om försöken ska göras i en så kallad bruksbesättning, till exempel mjölkkor i en vanlig ladugård, behöver anläggningen inte godkännas som försöksdjursanläggning.
- Du ska söka tillstånd från Jordbruksverket för att föda upp och för att använda försöksdjur. Du får endast föda upp försöksdjur om det finns behov att använda dem i försök.
- Du behöver även tillstånd för att förvara eller tillhandahålla försöksdjur som du inte själv föder upp eller använder. Kontakta Jordbruksverket om du vill ha mer information om detta.
- Varje djurförsök ska prövas av en regional djurförsöksetisk nämnd. Du får inte börja med ett försök innan nämnden har godkänt det.
Här söker du tillstånden:
- Godkännande av anläggningar där försöksdjur hålls och tillstånd att använda och föda upp försöksdjur söker du hos Jordbruksverket.
- Om du vill ta in försöksdjur till Sverige eller hålla försöksdjur som är genetiskt modifierade söker du också tillstånd hos Jordbruksverket.
- Ansökan om etiskt godkännande för att få utföra djurförsök prövas av en regional djurförsöksetisk nämnd.
Djurslag som du behöver söka tillstånd för
Tillstånd krävs för däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur, fiskar, rundmunnar och bläckfiskar.
Det krävs inga tillstånd för ryggradslösa djur (utom bläckfiskar), som till exempel insekter.
De regionala djurförsöksetiska nämnderna
Det finns sex regionala djurförsöksetiska nämnder i Sverige. Varje nämnd består av 14 ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden är jurister. Av de tolv övriga ledamöterna är hälften forskare, försöksdjurstekniker eller försöksdjurspersonal och hälften är lekmän. Några av lekmännen kommer från djurskyddsorganisationer.
Vissa ansökningar ska skickas till en bestämd nämnd oavsett var i landet försöket ska göras.
Den regionala djurförsöksetiska nämnden prövar om nyttan med försöket är större än det lidande som djuren kan utsättas för under försöket. Det får heller inte finnas något lika bra alternativ utan djur som kan ge forskarna svar på de vetenskapliga frågeställningarna de har.
Nämndens beslut är bindande, men kan överklagas till den centrala djurförsöksetiska nämnden.
Centrala djurförsöksetiska nämnden
Utöver de regionala djurförsöksetiska nämnderna finns det en central djurförsöksetisk nämnd. Den centrala djurförsöksetiska nämnden prövar överklaganden av beslut som en regional djurförsöksetisk nämnd har fattat. Nämnden gör också utvärderingar av djurförsök i efterhand.
Försöksdjursstatistik
Jordbruksverket ansvarar för att samla in statistik om användningen av försöksdjur i Sverige. Vi sammanställer uppgifterna och rapporterar sedan till regeringen, EU‑kommissionen och Europarådet. EU‑kommissionen gör en sammanställning av den samlade statistiken från EU‑länderna vart tredje år. I EU:s databas ALURES finns EU:s samlade statistik tillgänglig för allmänheten.
Vi publicerar den svenska användningen av försöksdjur på vår webbplats årsvis.
Ta del av populärvetenskapliga sammanfattningar
För att allmänheten ska veta vilken forskning med djur som pågår i Sverige ska alla kunna ta del av en populärvetenskaplig sammanfattning av varje djurförsök. Det är Jordbruksverket som ansvarar för att publicera de populärvetenskapliga sammanfattningarna.
I en sådan sammanfattning kan du läsa om försökets syfte och nytta, men också om graden av lidande för djuret. Du kan också se hur djurförsöket relaterar till kraven på ersättning, begränsning och förfining av djurförsök (3R). Alla texter är avidentifierade och innehåller inga namn eller adresser.
Du kan använda en söktjänst för att ta del av vilka djurförsök som görs i Sverige. Du kan söka på fritext och filtrera på områden som
- årtal
- planerat slutdatum
- syfte
- djurslag
- antal djur
- sjukdomar
- svårhetsgrad
- om försöket ska eller har utvärderats.
Söktjänsten är numera gemensam för hela EU och från och med 2021 publicerar vi alla svenska sammanfattningar i EU:s databas, ALURES. Det innebär att det finns två olika databaser; en svensk och en på EU-nivå. Svenska populärvetenskapliga sammanfattningar från tiden före 2021 är sökbara i den svenska databasen. Sammanfattningar från och med 2021 är sökbara i ALURES.
Smittskydd
Det är viktigt att alla som arbetar med eller besöker verksamheter som har djur ser till att inte sprida smitta. Det handlar om att i varken sprida smitta mellan djur eller mellan djur och människor. Alla djurhållare ska medverka till att minska risken för spridning av smitta.
När det gäller smittskydd och sjukdomar finns det regler för varje enskilt djurslag.
Hygienregler och antibiotikaresistens
Det finns hygienregler som gäller för alla som har djur. Om du har besöksverksamhet, det vill säga när du erbjuder allmänheten att ha direktkontakt med dina djur, finns det fler regler som du ska följa.
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Bakterier kan dock bli resistenta, det vill säga utveckla motståndskraft, mot ett eller flera sorters antibiotika. Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP, som är exempel på resistenta bakterier, finns det krav som du måste följa.
När det gäller hygienregler och antibiotikaresistens finns det regler för varje enskilt djurslag.
Kontakta oss om du har frågor
Om du har frågor kan du höra av dig till oss.
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2024-09-10