Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Vattenbruksdjur

Hitta på sidan

Du som odlar fisk, kräftdjur och blötdjur behöver känna till regler som syftar till att hålla odlingarna fria från smitta och att djuren ska ha det bra. Du behöver ha tillstånd för att få driva vattenbruk. För ekologiska vattenbruk finns det en del fler regler att följa.

Nya regler för bland annat registrering, godkännande och förflyttning

Den 21 april börjar nya regler att gälla för vattenlevande djur. De nya reglerna innebär bland annat att kraven för registrering, godkännande, journalföring, införsel från tredjeland och förflyttning av vattenlevande djur kommer att ändras.

I den här rutan står de nya regler som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller regler som gäller redan nu.

Webbplats för vattenbruks­­företag

Svensktvattenbruk.se är Jordbruksverkets webbplats för Sveriges vattenbruks­­företagare och intresserad allmänhet. Där har vi samlat information från olika myndigheter som vattenbruks­företagare behöver för att driva sin verksamhet. På webbplatsen finns information om exempelvis

  • vilka tillstånd vattenbruks­­företagare behöver
  • vilka myndigheter som ansvarar för dessa tillstånd
  • vilken lagstiftning som är tillämplig
  • nyheter och reportage inom området.

Sök efter vattenbruk som fått tillstånd

Alla vattenbruksföretag som fått tillstånd från länsstyrelsen finns registrerade i centrala vattenbruksregistret som Jordbruksverket ansvarar för. Du kan söka efter vattenbruk i registret.

Du måste föra journal och ha en hygienplan

Föra journal

Den som är ansvarig på ett vattenbruk är ansvarig för att det förs en journal över verksamheten. Kravet på journalföring finns för att djurens hälsa på anläggningen ska vara dokumenterad och för att underlätta arbetet vid ett sjukdomsutbrott. Journalen ska sparas i minst 5 år och finnas tillgänglig för kontrollpersonal vid ett kontrollbesök.

I journalen ska det finnas uppgifter om

  • insättning av djur
  • flyttning av djur inom odlingen
  • dödlighet hos djuren
  • leverans av djur från odlingen
  • behandlingar mot sjukdomar
  • hälsokontroller
  • laboratorieundersökningar
  • resultat av dessa undersökningar.

Hygienplan

För varje vattenbruks­anläggning ska det finnas en hygienplan som är anpassad efter anläggningens förutsättningar och behov vad gäller förebyggande åtgärder kring smittskydd och hygienkrav. Planen ska ge goda förutsättningar för att minimera risken för att djursjukdomar förs in på anläggningen och sprids.

Hygienplanen kommer att kontrolleras i samband med ett offentligt kontrollbesök.

Så sköter du vattenbruks­djur

Vattenbruksdjur ska skötas så att sjukdoms­utbrott, dödlighet, stress, aggressioner och beteende­störningar förebyggs.

Krav i föreskrifter och djurskydds­lagstiftning

Våra föreskrifter om odling av fisk innehåller djurskyddskrav vid hållande av fisk för livsmedelsproduktion, utplantering och avel. Områden som regleras är bland annat odlingens utformning och placering, driftsäkerhet, personal, skötsel, hantering, transport av fisk inom odlingen, rengöring, hälsoproblem, tekniska problem, tillsyn och journalföring.

Djurskyddslagen gäller alla djur som hålls i fångenskap inklusive vattenbruksdjuren. Djur som hålls av människan ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Föreskrifter och djurskyddslagen finns längst ned på denna sida.

Kompetenskrav för att driva vattenbruk

Vid varje fiskodling ska en person utses att vara ansvarig för skötseln av odlingen. Den ansvariga personen ska ha

  • tillräcklig kompetens för att kunna sköta och övervaka arbetet på odlingen i enlighet med djurskydds­lagstiftningen
  • relevant teoretisk utbildning i fiskodlings­teknik
  • relevant praktisk erfarenhet av fiskodlings­arbete.

Alla personer som arbetar vid odlingen ska ha kompetens att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med djurskydds­lagstiftningen. De som utför den dagliga tillsynen ska ha kompetens att

  • bedöma fiskens hälsotillstånd och betydelsen av onormala beteenden som observeras hos fisken
  • bedöma hur miljön i odlingen och eventuella driftsstörningar kan påverka fisken.

Hantera odlad fisk

Våra föreskrifter om odling av fisk anger hur du ska hantera fisk. Om fiskar måste lyftas ur vattnet ska det exempelvis ske under så kort tid som möjligt och alla redskap som kommer i kontakt med fisken vid hanteringen ska vara blöta. Om fiskar ska lyftas eller hanteras en och en så ska hela fiskens kropp stödjas och fisken får inte lyftas i enstaka kroppsdelar som exempelvis gällocken. Levande fisk får inte heller läggas på is eller i isbad.

Operativa ingrepp på fisk

Operativa ingrepp och skyldigheter för djurhållare samt för personal inom djurens hälso- och sjukvård finns reglerade i Jordbruksverkets föreskrifter. Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när det är befogat av veterinärmedicinska skäl.

I föreskrifterna framgår bland annat att klippning av fettfenan och märkning av fisk får utföras av annan person än veterinär eller annan djurhälsopersonal om personen som utför ingreppet uppfyller dessa kriterier:

  • har rätt kompetens
  • gör ingreppet på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt
  • håller god hygien
  • använder rätt instrument.

Slakt av odlad fisk

När djur förs till slakt och när de slaktas ska de slippa onödigt obehag och lidande. Bedövning före slakt ska ske så att djuren snabbt blir medvetslösa. Medvetandet får inte återkomma.

Akut avlivning av odlad fisk

Vid annan avlivning än slakt och endast för odlad fisk gäller Jordbruksverkets föreskrifter om och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur.

Om du måste avliva odlad fisk akut måste du välja en avlivningsmetod som uppfyller någon av de här förutsättningarna:

  • omedelbart dödar djuret
  • snabbt leder till bedövning som varar tills djuret dör och som alltid följs av en metod som leder till döden
  • leder till död hos fisk som är bedövad eller sövd.

Fisken måste bedövas innan du skär strupen av den.

Efter avlivningen måste du eller den som utfört avlivningen kontrollera att fisken är död. När en fisk är död har de rytmiska gälrörelserna och ögonrörelserna upphört.

Om du behöver avliva stora mängder fisk snabbt, exempelvis vid utbrott av smittsamma sjukdomar, kan koldioxid användas som avlivningsmetod.

Utfodra vattenbruksdjur

Det finns krav på att fodrets struktur, innehåll och mängd liksom utfodrings­intervallerna ska vara anpassade till

  • fiskarten
  • fiskens ålder och storlek
  • vattentemperaturen
  • den övriga odlingsmiljön.

Utfodring ska ske på sådant sätt att all fisk får sin nödvändiga del av fodergivan.

Godkänt foder

Du som utfodrar livsmedels­producerande djur ska vara registrerad för det hos länsstyrelsen.

Allt foder som tas emot måste vara avsett för fiskodling och komma från återförsäljare eller direkt från registrerade eller godkända foder­anläggningar. Den som lämnar ifrån sig ett foder är ansvarig för att foderlagstiftningen följs så att fodret därigenom är säkert.

Du kan söka efter godkända foderföretagare i vår e-tjänst.

Du som tar emot fodret ansvarar för att fodret lagras, hanteras och används på ett sådant sätt att det är säkert för de djur som utfodras.

Förflyttning och transport av vattenbruksdjur

När djuren transporteras ska fordonet vara lämpligt för ändamålet.

Flytt mellan vattenbruks­anläggningar

En förflyttning av levande djur utgör alltid en risk för att sprida sjukdomar från en plats till en annan. För att minska risken för att sjukdomar sprids så finns det regler för hur en förflyttning ska gå till.

Du får inte flytta fisk från kustområden till inlandsområden eftersom det finns sjukdomar längs kusten som vi inte har i inlandet. Du kan söka undantag från denna regel hos din länsstyrelse.

Transport av fisk och skaldjur

Du som transporterar fisk ska ha ett transport­tillstånd från Jordbruksverket. Det behövs inte vid transport av skaldjur.

Under och efter transporten måste du journalföra uppgifter om

  • fiskens dödlighet under transporten
  • vattenbyten under transporten
  • besökta odlingar under transporten.

Levande vattenbruksdjur får endast flyttas till en odling eller för utsättning om de friska. Kontrollera alltid djurens hälsa innan du lastar och innan de lämnar transporten. Skulle djuren visa något symtom på sjukdom så kontakta en veterinär för att få hjälp. Du får bara flytta sjuka djur om det behövs för medicinsk behandling eller om de ska flyttas för att avlivas eller slaktas. Om odlingen är belagd med restriktioner på grund av sjukdom kan tillstånd behövas från Jordbruksverket för att kunna förflytta djuren. Fiskar som dör under transporten ska du samla in och avlägsna så snart som möjligt så att de inte skadar de övriga fiskarna.

Du måste se till fisken regelbundet under transporten.

Byte av vatten under en transport får endast ske vid godkända platser. Kontakta länsstyrelsen eller den berörda kommunen för att få mer information.

Transportbilen, utrustning och behållare som vattenbruksdjur funnits i under transporten ska desinfekteras innan den kör in på en odling. Detta bör göras då vissa virus, bakterier och parasiter kan finnas på bilen, hjulen eller i vatten och smuts som bilen fört med sig från lastplatsen.

Utsättning av vattenbruksdjur

Fisk och skaldjur sätts ut i sjöar och vattendrag för att

  • bevara och stödja bestånden av hotade arter
  • återintroducera arter som försvunnit från området
  • kompensera bortfallet av naturproducerad laxfisk i vattendrag utbyggda av vattenkraft
  • förbättra fisket.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för reglerna kring utsättning.

Du behöver tillstånd för att få sätta ut fisk

All utsättning av fisk eller skaldjur från en odling till naturvatten och flytt av fisk eller skaldjur från ett vattenområde till ett annat behöver tillstånd enligt fiskerilagstiftningen. Detta söks hos länsstyrelsen i det län som utplanteringen eller flytten sker till.

Använd kontrollerad fisk

För att minska risken att sprida smittor när du sätter ut fisk ska du välja kontrollerad och frisk fisk. Det är du som sätter ut fisken som är ansvarig för att se till att den är frisk och fri från sjukdoms symtom när den sätts ut. Genom att välja fisk från en anläggning som även omfattas av någon ytterligare form av hälsoprogram kan du minska smittrisken ytterligare.

Du får inte sätta ut signalkräfta

Signalkräftan kan vara smittbärare av kräftpest, men blir sällan själv sjuk. Det är förbjudet att sätta ut eller odla signalkräfta. Förbudet finns för att skydda vår inhemska art, flodkräftan, som lätt insjuknar i kräftpest. Den största orsaken till att kräftpest sprids är när människor tar med egna signalkräftor och sätter ut i en sjö eller ett vattendrag.

Hygienregler och antibiotikaresistens

Det finns hygienregler som gäller för alla som har djur. Om du har besöksverksamhet det vill säga när du erbjuder allmänheten att ha direktkontakt med dina djur finns det fler regler som du ska följa.

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Smittsamma djursjukdomar i vattenbruk

Sverige har ett mycket gott smittskyddsläge inom vattenbruket. Sverige är friförklarat från flera sjukdomar och vi övervakar och utrotar aktivt flera andra. För att behålla detta är det viktigt att du följer de regler som finns, bland annat när du importerar vattenbruksdjur till Sverige. Det är också viktigt att hålla en god hygien i anläggningen för att minska risken för att djuren ska bli sjuka, och för att undvika att sprida eventuell smitta. Smittor kan spridas med utrustning, båtar, djur mm.

Genom att ha god hygien på din anläggning kan du minska risken för att dina djur blir sjuka. Många virus, bakterier och parasiter sprids lätt genom att du använder samma håvar i alla bassänger, har gemensamt vattensystem utan filter i hela anläggningen, har samma kläder på dig ute som inne på anläggningen osv. Tänk efter varje gång du flyttar saker inom anläggningen, tar med något in eller ut ur anläggningen och vad du kan göra för att hålla det rent och snyggt omkring dig.

Det är förbjudet att ge djur hormoner eller andra ämnen för att påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa, bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymtom.

Nya regler för djurhälsoansvar och biosäkerhetsåtgärder

Den 21 april börjar nya regler gälla för ditt ansvar över djurhälsa och biosäkerhetsåtgärder hos vattenlevande djur.

Du som ansvarar för en vattenbruksanläggning ska vidta så kallade biosäkerhetsåtgärder. Exempel på biosäkerhetsåtgärder som du kan behöva är vidta är rengöring, rutiner för inpassering och utpassering från anläggningen där djuren hålls, karantän, isolering eller separering av nya eller sjuka djur.

I den här rutan står de nya regler som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller regler som gäller redan nu.

Om du misstänker att dina djur är sjuka

Du som är vattenbrukare har ett eget ansvar att kontrollera att djuren på din anläggning är friska. Tillsyn skall ske i den omfattning som anses vara befogad för att kunna upprätthålla ett gott smittskyddsläge vid anläggningen. Då många smittor lätt sprider sig i vatten är det extra viktigt att vara uppmärksam på onormal dödlighet, beteendeförändringar eller fysiska förändringar på djuren så att den eventuella smittan inte hinner sprida sig till hela anläggningen. Ju snabbare du ser tecken på sjukdom desto mindre kan konsekvenserna bli.

Om du misstänker att dina djur har smittats av en sjukdom ska du genast anmäla detta till din veterinär. Veterinär kommer då ut och tar prover på djuren och skickar dem på analys.

Om misstanken gäller en allvarlig sjukdom så kan Jordbruksverket införa restriktioner vid din anläggning för att minska risken för att sprida smittan. Restriktionerna kan exempelvis omfatta förbud mot att flytta djur från och till anläggningen och förbud för obehöriga att besöka anläggningen.

En vanlig åtgärd vid allvarlig smitta är att slakta ut all fisk som kan vara smittad. Har du lyckats begränsa smittan genom att hålla sjuka djur separat från de friska behöver du med största sannolikhet inte slakta ut alla djuren på anläggningen.

Nya regler för anmälningsskyldighet

Den 21 april börjar nya regler gälla för din skyldighet att anmäla sjukdomar hos dina vattenlevande djur.

För dig som håller vattenlevande djur innebär reglerna bland annat att du ska anmäla onormal dödlighet, andra tecken på allvarlig sjukdom eller väsentligt minskad produktion utan klarlagd orsak. Anmälan gör du till en veterinär för undersökning och, om det behövs, provtagning.

I den här rutan står de nya regler som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller regler som gäller redan nu.

Sjukdomar i vattenbruk

Här nedan listar vi några av de vanligaste sjukdomarna som kan drabba vattenbruksdjur.

Mer om sjukdomarna, symtom och hur de sprids kan du läsa om på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

Fisk

I Sverige omfattas bland annat följande virussjukdomar på fisk av epizootilagstiftningen:

  • Infektiös pankreasnekros (IPN serotyp Sp)
  • Viral hemorrhagisk septikemi (VHS)
  • Infektiös laxanemi (ILA, Infectious salmon anemia ISA)
  • Infektiös hematopoietisk nekros (IHN)
  • Vårviremi på karp (Spring viraemia of carp, SVC).

Följande fisksjukdomar är exempel på sådana som omfattas av anmälningsplikten:

  • Epizootisk hematopoietisk nekros (EHN)
  • Furunkulos (ASS)
  • Infektiös pankreasnekros (IPN serotyp Ab)
  • Koi-herpesvirus (KHV)
  • Renibakterios (Bacterial kidney disease, BKD).

Följande sjukdomar är exempel på produktionssjukdomar (d.v.s. inte anmälningspliktiga):

  • Flavobakterios
  • Infektiös dermatit (ASA)
  • Vibrios.

Kräftdjur

Sverige har förhållandevis få allvarliga kräftsjukdomar. Kräftor är känsliga för låga syrehalter och lågt pH (surt vatten). Några exempel på sjukdomar som kan drabba kräftdjur är

  • Kräftpest (den vanligaste kräftsjukdomen)
  • Porslinssjuka
  • Psorospermium.

Blötdjur

I Sverige har vi relativt få sjukdomar som smittar musslor och ostron, men om man får in en smitta i odlingen kan smittan lätt sprida sig eftersom djuren lever tätt. Några exempel på sjukdomar som kan drabba blötdjur är

  • Martelios
  • Bonamios
  • Haplosporidios
  • Mikrocytos.

Ersättning till djurägare vid utbrott

Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som djurägare ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat med stöd av epizootilagstiftningen i samband med utbrottet.

Vid försäljning behövs ibland djurhälsointyg

När du säljer fisk från din odling behövs ibland ett djurhälsointyg. Detta gäller bland annat om djuren kommer från en odling i ett område som omfattas av bekämpnings­åtgärder mot smittsamma sjukdomar hos vattenbruksdjur eller om djuren ska skickas till ett annat land. Av intyget ska det framgå att djuren uppfyller de hälsokrav som anges i bestämmelserna om djurhälsokrav och förebyggande av sjukdomar hos vattenlevande djur. Intyget ska fyllas i av en officiell veterinär.

Ta in vattenbruks­djur till Sverige från andra länder

Den här informationen gäller

  • levande odlad fisk samt rom och mjölke från sådan
  • levande odlade kräftdjur och blötdjur samt förstadier av sådana
  • levande vildfångad fisk och fiskyngel som ska föras till odling
  • levande vildfångade kräftdjur och blötdjur samt förstadier av sådana, som ska föras till odling.

Du måste vara registrerad för införsel

För att du ska få föra in fiskar och andra vattenbruks­djur måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. Ansökan om registrering ska lämnas in senast 30 dagar före det första beräknade införseltillfället. Registrering gäller under 1 år från den dagen du blir registrerad. Registrering/tillstånd för införsel kostar 500 kronor och betalas i samband med ansökan (betalningsbekräftelse ska bifogas med ansökan).

Det här gäller alltid

Följande villkor gäller all införsel av vattenbruksdjur:

  • Fiskar och andra vattenbruksdjur som förs in för odling eller utplantering måste vara friska.
  • De får inte komma från en odling där det finns begränsningar på grund av hälsorisk och de får inte ha varit i kontakt med djur från en sådan anläggning.
  • Rom, mjölke och förstadier till kräftdjur och blötdjur måste komma från levande djur som uppfyller de här kraven.

Observera att Jordbruksverket kan ställa andra villkor för införsel eller helt stoppa införseln om det är befogat av smittskyddsskäl.

Sveriges hälsostatus för vattenbruksdjur

En del vattenbruksdjur kan vara mottagliga eller smittbärande arter av sjukdomar. Vilka sjukdomar och mottagliga arter som är EU-listade står i bilaga 1 i Jordbruksverkets föreskrifter om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk (SJVFS 2014:4).

Det är bara tillåtet att föra in fiskar som är mottagliga för sjukdomar som Sverige har fristatus och utrotningsprogram för från andra länder, områden eller zoner som också har fristatus från respektive sjukdom.

Sverige har i dagsläget fristatus i hela landet för de EU-listade sjukdomarna viral hemorragisk septikemi (VHS), infektiös hematopoietisk nekros (IHN) och infektiös laxanemi (ISA). Fristatus innebär att Sverige har åtgärder för att förebygga att sjukdomarna förs in i landet och åtgärder för att bekämpa och minska smittspridningen om sjukdomarna skulle påträffas.

Dessutom har Sverige och andra länder tilläggsgarantier för vissa sjukdomar enligt EU-kommissionens beslut (2010/221/EU) om godkännande av nationella åtgärder för att begränsa följderna av vissa sjukdomar hos vattenbruksdjur och vildlevande vattendjur i enlighet med artikel 43 i rådets direktiv 2006/88/EG. Tilläggsgarantier kan ges för sjukdomar som inte omfattas av EU:s regelverk, men som medlemsstaten anser är av sådan karaktär att de är viktiga för medlemsstaten för att förhindra att smitta kommer in i landet.

Sverige har i dagsläget tilläggsgarantier med fristatus i hela territoriet för vårviremi hos karp (SVC) och tilläggsgarantier med fristatus i inlandszon och utrotningsprogram i kustzon för infektiös pankreasnekros (IPN) samt tilläggsgarantier med utrotningsprogram för renibakterios (BKD) i inlandszon.

Införsel från EU-länder

Det krävs hälsointyg

När levande fiskar och andra vattenbruksdjur som är avsedda för odling och utsättning förs in till Sverige från andra EU-länder måste det finnas ett hälsointyg som visar att djuren uppfyller EU:s hälsokrav för djur och produkter för vattenbruk.

Det krävs även hälsointyg för fiskar som ska bli livsmedel om de inte är slaktade och rensade före transporten.

Förflyttningar ska anmälas

Förflyttningar mellan EU:s medlemsstater av fiskar och andra vattenbruksdjur ska anmälas via Traces (TRAde Control and Expert System), en EU-gemensam databas. Det gäller flyttningar där det krävs ett hälsointyg.

Införsel från länder utanför EU

Det är bara tillåtet att föra in djur och produkter från vattenbruk från länder utanför EU som är godkända för införsel till EU. Kontakta smittbekämpningsenheten på Jordbruksverket för att få besked om vilka länder som just nu är godkända.

  • När fiskar och andra vattenbruksdjur samt produkter av dessa förs in från ett land utanför EU måste det finnas ett hälsointyg med transporten. Intyget ska visa att djuren klarar de hälsokrav som EU ställer.
  • Införseln ska anmälas senast 1 arbetsdag i förväg till gränskontrollveterinären vid gränskontrollstationen.
  • När transporten passerar gränsen ska du anmäla införseln till den aktuella tullstationen.

Förbjudet att föra in levande kräftor i Sverige

Det är förbjudet att föra in levande kräftor i Sverige. Detta är ytterligare ett sätt att skydda flodkräftan och förhindra att smittsamma sjukdomar sprids. Om du köper levande kräftor, för exempelvis utplantering i sjöar, ska du vara uppmärksam på att kräftorna verkligen kommer från Sverige och att du har tillstånd från din länsstyrelse.

Karantän

Införsel av till exempel ål tillåts endast om de först sätts i karantän när de förs in i landet. Karantänen måste vara godkänd av Jordbruksverket och ansökan om insättande av karantän ska lämnas till länsstyrelsen och åtföljas av ritning över anläggningen. Länsveterinär och smittskyddsexpert besiktigar platsen för den tilltänkta karantänen, granskar ritningarna och lämnar sedan ett yttrande till oss.

Vi meddelar ett preliminärt godkännande och då kan du starta byggnationen. Slutbesiktning och slutligt godkännande ska ske innan anläggningen tas i bruk.

Karantänen ska vara på sådan plats att smittöverföring inte kan ske till odling eller till vilda fiskbestånd.

Föra ut vattenbruks­djur från Sverige till andra länder

Den här informationen gäller

  • levande odlad fisk samt rom och mjölke från sådan
  • levande odlade kräftdjur och blötdjur samt förstadier av sådana
  • levande vildfångad fisk och fiskyngel som ska föras till odling
  • levande viltfångade kräftdjur och blötdjur samt förstadier av sådana, som ska föras till odling.

Vattenbruksdjur till EU-länder, Norge och Island

Fiskar och andra vattenbruksdjur som förs ut för odling eller utplantering måste vara friska. Det krävs ett hälsointyg som visar att djuren uppfyller EU:s hälsokrav för djur och produkter från vattenbruk.

Djuren får inte komma från en odling där det finns begränsningar på grund av hälsorisk och de får inte varit i kontakt med djur från en sådan anläggning.

Rom, mjölke och förstadier till kräftdjur och blötdjur måste komma från levande djur som uppfyller de här kraven.

Fiskar och andra vattenbruksdjur som ska bli mat får inte visa tecken på någon smittsam sjukdom.

Produkter från fiskar och andra vattenbruksdjur får inte komma från djur som när de slaktades visade tecken på någon smittsam sjukdom.

Du måste vara registrerad för utförsel

För att du ska få föra ut djuren måste du vara registrerad för utförsel hos Jordbruksverket. För att registrera dig gör du en anmälan till oss på blankett minst 30 arbetsdagar före första beräknade utförseltillfället.

Registreringen gäller under 1 år från den dag du blir registrerad. Registreringen är avgiftsfri.

Flyttningar ska anmälas

Flyttningar mellan EU:s medlemsstater av fiskar och andra vattenbruksdjur ska anmälas via Traces (TRAde Control and Expert System), en EU-gemensam databas. Det gäller flyttningar där det krävs hälsointyg.

Vattenbruksdjur till länder utanför EU

Här kan du läsa om vad som gäller när du ska exportera vattenbruksdjur till länder utanför EU.

Om djuren ska till Norge, Andorra och Färöarna gäller samma regler som för att exportera djur till ett annat EU-land.

Ta reda på om det finns exportrestriktioner

Innan du exporterar djur till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.

Skaffa ett hälsointyg

Ta i god tid kontakt med en officiell veterinär för att se om det finns ett förhandlat hälsointyg som gäller i det landet dit du ska resa eller sälja dina djur till. Om det finns ett förhandlat intyg ska veterinären utfärda det hälsointyget som visar att djuren är friska.

Om det inte finns ett förhandlat hälsointyg ska du ta kontakt med mottagarlandet och ta reda på vilket intyg de godkänner. Om de bara godkänner det egna landets intyg ska du se till att din officiella veterinär får det.

Ta kontakt med landet dit djuren ska

Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet för att ta reda på det här:

  • Vilka regler gäller i landet dit djuren ska?
  • Behöver du ansöka om något särskilt, till exempel importtillstånd?
  • Ska djuren vara i karantän eller vaccineras innan transporten?
  • Vilket hälsointyg behövs?
  • Behövs det något särskild godkännande?
  • Är det möjligt att resa dit med djuren eller exportera dem till landet?

Lämna en tulldeklaration

Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.

Kontakta oss om du har frågor

Du är välkommen att mejla till oss om du har frågor.

Ta reda på vilka regler som finns för transporten

Det är också viktigt att du tar reda på vilka regler som gäller för transporten.

Kontroller och hälsoövervakning

Alla vattenbruksodlingar som finns med i det centrala vattenbruksregistret omfattas av offentlig kontroll och hälsoövervakning. Även om Jordbruksverket utför hälsoövervakning är det du som vattenbrukare som har det huvudsakliga ansvaret för att kontrollera att djuren på din anläggning är friska och att de har det bra. Du ansvarar till exempel för att, tillsammans med veterinär eller fiskhälsoinspektör, ta fram en hygienplan som ska beskriva hur du arbetar med biosäkerhet och hygien på din anläggning.

Offentlig kontroll

Den offentliga kontrollen och hälsoövervakningen är riskbaserad och utförs av Jordbruksverket. Med riskbaserad menas att beroende på vilken risk din anläggning utgör för att få in smitta eller sprida smitta kan din anläggning få fler eller färre kontrollbesök och provtas mer eller mindre ofta. En odling som utgör en liten risk får färre besök och en odling som utgör en större risk får fler besök. En sättfiskodling som sätter ut fisk nationellt är till exempel förknippad med hög risk till skillnad från en så kallad RAS-anläggning som endast odlar fisk för konsumtion.

Det finns fyra riskklasser

Riskklassningen är en samlad bedömning som Jordbruksverket gör utifrån de uppgifter som du har angett i din årsrapport för föregående produktionsår.

Riskklassningen är baserad på ett antal parametrar, till exempel inriktning på produktionen, anläggningens storlek, vilka arter som odlas och geografisk spridning.

Riskklass 1 – Hög risk

Verksamheter som bedöms utgöra stor risk för att få in eller sprida sjukdomar placeras i riskklass 1. Detta kan vara anläggningar som baserar sin produktion på vild fisk som sedan ska sättas ut i andra områden, anläggningar som har många leverantörer eller som själv levererar fisk till flera andra aktörer eller de som baserar sin produktion på importerad rom eller levande fisk. Anläggningar som har haft påvisad förekomst av allvarliga smittsamma sjukdomar ligger också i riskklass 1 under en period för att säkerställa att smittan är borta.

Anläggningar i den här riskklassen får 2 kontrollbesök per år av Jordbruksverket och provtagning för virus och BKD görs varje år (BKD gäller inte kustanläggningar som endast levererar fisk i kustområdet).

Riskklass 2 – Medel risk

I riskklass 2 finns de anläggningar som inte kan klassas som högrisk men som utgör en risk för att få in eller sprida sjukdomar. Detta kan vara anläggningar som har sättfisk med begränsad utsättning, eller anläggningar där man odlar stora mängder fisk för konsumtion.

Anläggningar i riskklass 2 får 1 kontrollbesök per år av Jordbruksverket och provtagning för virus respektive BKD sker vartannat år.

Riskklass 3 – Låg risk

I den här riskklassen placeras blöt- och skaldjursodlingar och fiskodlingar som utgör låg risk för att introducera och sprida sjukdomar. De flesta anläggningar som levererar till eget put and take vatten, fiskevårdsområdesföreningar och anläggningar som säljer fisk direkt för konsumtion klassas som lågriskverksamheter.

Dessa anläggningar får ett kontrollbesök av Jordbruksverket vartannat år. Provtagning sker endast om det finns misstanke om att djuren skulle vara sjuka, så kallad aktiv provtagning.

Riskklass 4 – Minimal risk

I den här riskklassen placeras verksamheter som utgör minimal risk för att introducera och sprida sjukdomar. Det kan vara odling för husbehov, odling av kräftor som inte säljs vidare levande eller odlingar där odlingstillståndet inte används.

Dessa anläggningar får inget kontrollbesök av Jordbruksverket inom den offentliga kontrollen.

Den offentliga kontrollen omfattar

  • provtagning avseende sjukdomarna IHN, VHS, SVC, BKD och IPN (vid misstanke om annan anmälningspliktig sjukdom kan andra prover tas)
  • kontroll av journaler
  • kontroll av hygienplan
  • kontroll av anläggningen
  • hälsoövervakning.

Syftet med hälsoövervakningen är att upptäcka smittsamma sjukdomar och minimera risken för introduktion och spridning av smittorna och kan till exempel bestå av provtagning vid misstanke om smittsam sjukdom.

Egenkontroll och anmälningsplikt

Du ska kontrollera djurens hälsa regelbundet för att upptäcka ökad dödlighet och om de är smittade med någon av de sjukdomar som finns uppräknade i del 2 i bilaga 4 i EU:s direktiv (EG) 2006/88 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur.

Om du misstänker att djuren är sjuka ska du anmäla detta till länsveterinären eller en distriktsveterinär. Om det visar sig att det är en sjukdom som är anmälningspliktig är veterinären skyldig att anmäla misstanken till Jordbruksverket eller länsstyrelsen.

Avgifter för offentlig kontroll av vattenbruksanläggningar

Jordbruksverket tar ut en avgift för offentlig kontroll av vattenbruksanläggningar. Du ska betala en årlig samordningsavgift för offentlig kontroll av de vattenbruksanläggningar du ansvarar för. Samordningsavgiften är till för att täcka de kostnader som finns för kontrollarbetet på Jordbruksverket och består av en fast summa per anläggning. Avgiften varierar beroende på vilken riskklass din anläggning tillhör.

  • Riskklass 1: 11 000 kronor
  • Riskklass 2: 4 500 kronor
  • Riskklass 3: 1 500 kronor
  • Riskklass 4: 500 kronor

Om du har anläggningar i olika riskklasser ska du betala den avgift som gäller för den anläggning som tillhör den högsta riskklassen. Om du placerats i riskklass 1 som en följd av en sjukdomsutredning och bedriver en mindre vattenbruksverksamhet, kan Jordbruksverket besluta om att avgiften ska sättas ned till den årliga samordningsavgift som du hade innan sjukdomsutredningen.

Du ska också betala kostnaden för veterinärens kontrollarbete. Avgiften är till för att täcka de veterinära kostnaderna för kontrollen och varierar beroende på hur lång tid en kontroll tar. Den varierar även beroende på om det sker provtagning eller inte.

Avgift för uppföljning av brister och avgift för merarbete

Jordbruksverket kan genomföra en extra offentlig kontroll för att följa upp brister som veterinären har noterat under kontrollen på en vattenbruksanläggning. För den extra offentliga kontrollen kommer vi att debitera dig en avgift. Hur stor avgiften är påverkas av om vi behöver åka ut till platsen eller om det räcker med en dokumentgranskning. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Andra myndigheter gör också kontroller

Livsmedelsverket kontrollerar att halterna av algtoxiner och bakterier i musslor är acceptabla. Livsmedelsverket kontrollerar alltså inte djurens hälsa utan istället livsmedelssäkerhet.

Länsstyrelsen kontrollerar djurskyddet på vattenbruksanläggningar.

Ekologiskt vattenbruk

Här kan du läsa om reglerna för att ha ekologiskt vattenbruk. Reglerna är gemensamma för hela EU och omfattar ekologisk odling av

  • vattenbruksdjur som fisk, kräftdjur, blötdjur och tagghudingar
  • vattenlevande organismer som kan odlas för foderändamål
  • alger.

Reglerna gäller utöver de andra reglerna för att ha vattenbruk som vi tar upp på den här sidan.

Om du är certifierad enligt ett privat regelverk, till exempel KRAV eller Demeter, ska du även följa de reglerna. Dessutom kan de företag som köper dina produkter ha ytterligare regler.

Följ omställningstiden för ekologisk produktion

Vill du sälja animalie­produkter som ekologiskt producerade produkter? Då ska du vara certifierad för ekologisk produktion samt föda upp och hålla djuren enligt reglerna för ekologisk djurhållning. Det måste också gå en viss tid, så kallad omställnings­tid, innan dina produkter räknas som ekologiska.

För vattenbruksdjur gäller följande omställningstid:

  • två tredjedelar av en produktions­cykel för djur som föds upp till slakt
  • tre månader för djur som ska hållas för avel.

En del vattenbruk kan inte certifieras för ekologisk produktion

Enligt EU:s regelverk för ekologisk produktion är det förbjudet med slutna recirkulerande produktions­anläggningar för vattenbruksdjur. Produktion i den typen av anläggningar kan därför inte bli certifierad som ekologisk.

Det finns dock några verksamheter som undantas från den regeln: kläckerier, yngelanläggningar och anläggningar med produktion av arter eller organismer som används som ekologiskt foder.

Ansök om retroaktiv omställning till ekologiskt vattenbruk

Du kan ansöka om att få din omställnings­tid retroaktivt godkänd. För att få retroaktiv omställning måste du uppfylla följande krav:

  • Du får endast ha använt produkter som är tillåtna för ekologiskt produktion i ditt vattenbruk under en viss tid. Du ska även ha dokumentation som visar det.
  • Ditt kontrollorgan ska ha lämnat ett utlåtande om att du endast har använt produkter som är tillåtna för ekologiskt vattenbruk på din anläggning.
Så ansöker du

Du ansöker genom blanketten Retroaktiv omställning till ekologiskt vattenbruk – ansökan om godkännande.

I din ansökan ska du bifoga

  • en karta eller skiss över din anläggning
  • ett utlåtande från ditt kontrollorgan om att du endast har använt produkter som är tillåtna för ekologiskt vattenbruk på din anläggning.

Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du kan betala med kort i webbutiken eller mot faktura.

Utfodra med naturligt eller ekologiskt foder

Fisk som föds upp i dammar eller insjöar ska i första hand livnära sig av det som finns naturligt i dessa vatten. Om det inte finns tillräckligt med naturligt foder får du använda ekologiskt foder av vegetabiliskt ursprung.

Köttätande vattenbruksdjur ska du utfodra med ekologiska foderprodukter i första hand. Om det inte finns kan du utfodra djuren med fiskmjöl och fiskolja.

Se till att djuren kan bete sig normalt

Vattenbruksdjuren ska ha tillräckligt med utrymme för att de ska må bra och kunna bete sig på ett sätt som är naturligt för arten. Det finns särskilda regler för hur stort utrymme djuren ska ha i ekologiska vattenbruk. Du hittar tabeller med specifika mått i bilaga 13a i EU-förordning nr 889/2008, som finns länkad under rubriken Författningar.

Vattnet ska vara av god kvalitet med tillräckligt mycket syre. Temperatur- och ljusförhållanden måste vara naturliga för djuren. För sötvattens­fisk ska botten­typen vara så nära naturliga förhållanden som möjligt.

Artificiell uppvärmning eller nedkylning av vattnet som används för att odla i är bara tillåtet i kläckerier och yngel­anläggningar.

Ge förebyggande hälsovård

Den som föder upp vattenbruksdjur ska arbeta förebyggande för att djuren inte ska bli sjuka. I ekologiska vattenbruk ska du ha

  • en djurhälsoplan
  • ett kontrakt med en djurhälso­rådgivare som besöker anläggningen regelbundet.

Om det blir hälsoproblem i vattenbruket trots de förebyggande insatserna ska du i första hand använda alternativ till behandling med veterinär­medicinska läkemedel. Om alternativen inte fungerar behöver du dock använda läkemedel.

Det är förbjudet att använda hormoner för att framkalla lek.

Skilj på ekologiska och icke-ekologiska djur

Om du har ett kläckeri eller en yngel­anläggning får du föda upp både ekologiska och icke-ekologiska yngel, under förutsättning att enheterna är skilda åt.

Om du har tillväxtproduktion av vattenbruksdjur får du producera både ekologiska och icke-ekologiska djur, förutsatt att

  • enheterna inte påverkar varandra genom foderspill, medicinering, användning av rengörings­medel eller liknande
  • ekologiska enheter i rinnande vatten ligger minst 10 meter uppströms om icke‑ekologiska enheter
  • avståndet mellan ekologiska och icke-ekologiska enheter i hav och insjö är minst 25 meter.

Författningar

Söker efter 2019:6

Söker efter 2014:4

Söker efter 2012:24

Söker efter 1999:102

Söker efter 2002:98

Söker efter 2012:24

Söker efter 2013:14

Söker efter 1995:125

Söker efter 1995:71

Författningar offentlig kontroll

Söker efter 2019:75

Författningar ekologisk produktion

Söker efter 2015:29

Senast uppdaterad: 2021-03-19