Hundar, katter och andra sällskapsdjur från Ukraina

Det finns regler för att ta in djur till Sverige, bland annat för att förhindra att vi får in rabies. Rabies är en dödlig sjukdom som kan drabba både människor och djur. Just nu råder undantags­regler för hundar och katter som kommer med sina ägare som flytt från Ukraina. Det innebär att vi bedömer från fall till fall vilka åtgärder som är nödvändiga.

Bedömningarna handlar framför allt om hur stor risken är att djuret bär på rabies och hur den risken ska hanteras så att inte folkhälsan eller djurhälsan i Sverige äventyras. Ukraina är ett högriskland för rabies och har varje år flera fall hos både hundar och katter.

Vi jobbar för att så många som möjligt ska kunna ta med sina sällskapsdjur till Sverige samtidigt som vi säkerställer att vi inte får in rabies.

Det här händer med djuret när det kommer till Sverige:

  • Djuret uppfyller kraven för införsel: Djuret får vistas fritt i Sverige.
  • Djuret uppfyller inte alla krav för införsel: Djuret får vara isolerat i hemmet en tid, maximalt 4 månader i så kallad hemisolering.
  • De få djur som av någon anledning inte kan isoleras i hemmet: Jordbruksverket hjälper till med isoleringsplats, maximal tid i isolering är 4 månader.

Informationen på den här sidan gäller hundar, katter och illrar. Undantagsreglerna gäller bara om djuret kommer till Sverige med sin ägare som är flykting från Ukraina eller om djuret kommer med en annan person, i anslutning till djurägarens flykt till Sverige, och det finns en ifylld djurägareförsäkran. I fallen nedan gäller i stället de ordinarie reglerna som du kan läsa om under rubriken Reglerna i normalfallet:

  • Djuren kommer med en annan person än ägaren. Det saknas en djurägareförsäkran eller så reser inte djurägaren till Sverige i anslutning till djurets resa.
  • Djurägaren har med sig fler än 5 djur.
  • Djurägaren har med sig djur som ska säljas eller adopteras bort.

För andra djur, till exempel marsvin, kaniner och fåglar, gäller de vanliga reglerna för införsel till EU.

Ta kontakt med tullpersonal eller veterinär vid den svenska gränsen

När djurägare kommer till gränsen med sina sällskapsdjur ska de anmäla djuren till tullpersonalen eller till en veterinär, om en sådan finns på plats. Om djuren inte uppfyller reglerna för att komma till Sverige så kontaktar tullpersonalen Jordbruksverket. Vi tittar på djurets handlingar och frågar djurägaren om djuret för att kunna bedöma vad som behöver göras. På grund av det akuta läget där människor flyr från krig så varierar det vilka handlingar de har med sig.

Om det finns en veterinär på plats så är det veterinären som tittar på djurets handlingar och ställer frågor till djurägaren för att kunna bedöma vad som behöver göras.

Djur som inte kontrollerats vid den svenska gränsen måste till veterinär

Om ett sällskapsdjur från Ukraina befinner sig i Sverige utan att ha kontrollerats av tullpersonal eller en veterinär vid gränsen, ska djuret inom en månad eller så fort som möjligt tas till en veterinär. Veterinären kontrollerar då djuret och dess handlingar.

Det är viktigt att kontakta veterinären i förväg, eftersom djuret inte får komma i kontakt med andra djur eller besökare på kliniken.

Man kan kontakta vilken veterinär som helst. Vi har inte kontaktuppgifter till alla veterinärer men här är kontaktuppgifter till våra distriktsveterinärer.

Jordbruksverket står för besökskostnaden, det vill säga grundavgift, eventuell id-märkning, blodprov med antikroppsanalys, och andra åtgärder som vi beslutar om.

Om djuret är akut sjukt eller skadat och behöver behandlas av djurskyddsskäl ska djurägaren betala för behandlingen. I de fall där djurägaren inte har råd att låta behandla djuret, kan Jordbruksverket stå för avlivningskostnaden.

Djuret behöver ofta isoleras en kortare eller längre tid

Om det inte går säkerställa att djuret är skyddat mot rabies, så behöver djuret isoleras. Det kan bli antingen hemisolering eller isolering på en särskild anläggning.

Om djuret isoleras i väntan på svar på antikroppstest, och testresultatet sedan visar tillräcklig mängd antikroppar mot rabies, så blir isoleringen oftast bara ett par veckor.

Om djuret inte är vaccinerat, eller testresultatet visar på för låg mängd antikroppar, så blir isoleringen fyra månader. Det kan nämligen ta flera månader innan ett djur som blivit smittat med rabies visar symtom. Först efter fyra månader kan vi alltså vara säkra på att djuret inte har rabies.

I sällsynta fall kan Jordbruksverket behöva fatta beslut om att avliva djur som av olika anledningar varken kan hemisoleras eller isoleras på en särskild anläggning, till exempel för att de är för sjuka.

Hemisolering

Hemisolering innebär att ett djur bara får träffa djur och människor som ingår i dess egen familj och som redan har varit i kontakt med djuret. Det är för att se att djuret är friskt och inte riskerar att smitta nya djur och människor. Tillsammans kan vi stoppa rabies och undvika att få in sjukdomen i Sverige.

Det här gäller vid hemisolering.

Djuret måste bo med sin ägare

Djur som har fått ett beslut om hemisolering måste bo tillsammans med sin ägare under isoleringstiden. Det är alltså inte möjligt att en annan person tar hand om djuret i sitt hem medan djurägaren bor någon annanstans.

Djuret får inte komma i kontakt med andra människor eller djur

Det är bara de som bor i hushållet där djuret är isolerat som får komma i kontakt med det. Djurägaren får till exempel inte ta med djuret till en plats där andra människor eller djur kan komma i kontakt med det. Man får inte heller bjuda hem personer som kan komma i kontakt med djuret. Om djurägaren har flera djur måste alla djur isoleras från andra djur och människor under samma tidsperiod.

Djuret måste rastas i koppel eller sele

Djuret får bara rastas i koppel eller sele, skilt från andra djur. Det får inte rastas där risken är stor att träffa på lösspringande hundar eller andra djur, till exempel i en allmän park.

Djuret får inte säljas eller skänkas bort

Man får inte sälja, lämna över eller skänka bort djuret till någon annan person som ska ansvara för det under tiden för hemisoleringen.

Djuret får inte byta adress

Det är inte tillåtet att byta adress under hemisoleringen. Om djurägaren och djuret ändå måste flytta ska djurägaren kontakta Jordbruksverket.

Inga nya djur

Det får inte komma till nya djur i hushållet under isoleringen.

Om djuret visar tecken på rabies, biter någon eller dör

Om djuret visar tecken på rabies, biter en ett annat djur eller en människa eller dör under isoleringsperioden ska djurägaren kontakta en veterinär direkt och berätta att djuret kommer från Ukraina och sitter i hemisolering.

Bara akuta veterinärbesök

Djuret får bara besöka veterinär om det är akut sjukt eller om det finns en bokad tid för blodprovstagning för att kontrollera att djuret har antikroppar mot rabies. Djurägaren måste då säga till veterinären innan att djuret kommer från Ukraina och sitter i hemisolering.

Vid nödvändiga transporter

Om det är nödvändigt att transportera djuret, till exempel till en veterinär, ska djuret i första hand vara i ett separat utrymme för att inte komma i kontakt med andra djur eller människor. Det kan till exempel vara en godkänd djurtransport eller i ett kombiutrymme i en bil. I andra hand ska djuret hållas så skilt som möjligt från andra djur och människor. Om djuret reser med allmänna kommunikationsmedel, som buss eller tåg, ska hundar ha munkorg eller vara i bur (mindre hundar). Katter ska vara i bur.

Hemisoleringen kontrolleras

Jordbruksverket kan göra en kontroll av hemisoleringen för att säkerställa att djurägaren följer reglerna.

Isolering på en särskild anläggning under officiell tillsyn

På de särskilda anläggningarna för isolering finns kunnig personal som tar väl hand om djuret. Djuret får ett eget rum med tillhörande rastgård. Om flera djur kommer från samma familj så kan de sitta tillsammans.

Isoleringen på anläggningen betalas av Jordbruksverket. Däremot måste djurägaren själv stå för eventuell veterinärvård hos veterinär utanför anläggningen och för hämtningen av djuret när tiden för isoleringen är över.

Man får tyvärr inte besöka sitt djur under isoleringsperioden, men skulle det vara något särskilt med djuret blir man så klart kontaktad.

Djurägaren får mer detaljerad information när det blir beslut om isolering.

Reglerna i normalfallet

Här är reglerna för att ta in hundar och katter till Sverige som gäller i normalfallet, utan de tillfälliga undantagsreglerna för djur från Ukraina:

Ta hand om flyktingars hundar eller katter

Vill du hjälpa till att ta hand om ukrainska hundar och katter i ditt hem? Du kan ta emot djur om de uppfyller alla regler för att komma till Sverige, men inte kan bo med sina ägare på flyktingboendet. Jordbruksverket har dock ingen information om djur som behöver sådana tillfälliga platser. Men när det gäller hundar kan du anmäla ditt intresse för att ta emot hundar från Ukraina på Svenska Kennelklubbens, SKK:s, webbplats. Där kan du också läsa om andra sätt att hjälpa ukrainska hundar.

Tänk på att djur som har fått ett beslut om hemisolering måste bo tillsammans med sin ägare under isoleringstiden. Du kan alltså inte ta emot ett sådant djur, utan att djurets ägare också bor hos dig. Ett djur i hemisolering får dessutom inte ha kontakt med djur eller människor utanför den egna familjen.

Tänk på att du inte ska ta emot djur som inte har kontrollerats av en veterinär, eftersom Ukraina är ett så kallat högriskland för rabies.

Så här kan du bli smittad med rabies av ett infekterat djur

  • Du blir biten.
  • Du blir nafsad eller slickad på huden där du har ett sår eller hudskada uppstår.
  • Djurets saliv kommer i kontakt med dina slemhinnor – exempelvis ögon, mun och näsa.

Så här gör du om du blir utsatt för möjlig smitta

  • Tvätta genast huden, såret eller ansiktet noga med tvål och vatten i minst 10 minuter.
  • Kontakta genast vården. Kontakta i första hand närmaste akutmottagning eller 1177.se. Tala om att djuret är i hemisolering på grund av risk för rabies. Sjukvården bedömer då om du behöver behandling mot rabies eller inte.

Det här gäller även för dig som är vaccinerad eftersom du kan behöva behöva kompletterande behandling.

All vård vid risk för rabiessmitta är kostnadsfri.

Informationsmaterial att sprida till flyktingar från Ukraina

Här kan du som kommer i kontakt med flyktingar från Ukraina skriva ut informationsmaterial som du kan dela ut eller sätta upp.

Information till flyktingar som är i Sverige och har med sig sitt sällskapsdjur

Här finns information om hur djuret ska hållas till dess att det har undersökts av en veterinär och hur veterinärbesöket går till. Informationen är både på ukrainska och engelska.

För veterinärer

På vår sida för veterinärer finns information om hur du ska hantera sällskapsdjur från Ukraina som kommer till din mottagning.

Djur och djurägare som åker tillbaka till Ukraina

Hundar, katter och illrar som ska återvända till Ukraina ska vara både id-märkta och vaccinerade mot rabies. Djurägaren måste kontakta en veterinär som kan göra detta. Djurägaren betalar själv för vaccinationen, medan Jordbruksverket står för märkningen.

Det är Ukraina som kräver id-märkning och vaccination.

Vid vaccinationen utfärdas ett veterinärintyg, som kan visas upp vid gränspassagen. EU-pass utfärdas inte till ukrainska djur som reser med flyktingar.

Djurägare som vill åka tillbaka utan att ta med sig sitt djur som sitter i hemisolering

När en djurägare med ett djur i hemisolering vill åka tillbaka till Ukraina tillfälligt utan att ta med sig sitt djur, ska djurägaren kontakta Jordbruksverket. Det är inte tillåtet att flytta djuret till en annan person. Det är dock möjligt att

  1. få tillstånd av Jordbruksverket att lämna över djuret till någon som bor på samma adress som djuret är isolerat på
  2. få tillstånd av Jordbruksverket att istället isolera djuret på en särskild anläggning under officiell tillsyn.

Kontakta Jordbruksverket

Oavsett om djurägaren tar med sig sitt djur till Ukraina eller inte, så ska hen kontakta Jordbruksverket.

Frågor och svar

Vad är rabies?

Rabies är en dödlig sjukdom som kan drabba både människor och djur. I Europa är räv den vanligaste bäraren av sjukdomen. Rävar kan i sin tur smitta andra djur som hundar och katter, men också människor. Rabies är dock ovanligt hos hundar och katter i EU, och Sverige är fritt från rabies sedan 1886.

I länder där rabies är vanligare kan man se att människor vanligen smittas av hundar och katter. Sjukdomen sprids via saliv, till exempel om du blir biten eller blir slickad i ansiktet eller på ett hudsår.

Inkubationstiden för rabies, det vill säga tiden mellan smitta och symtom, kan vara flera månader. Sjukdomen är så gott som alltid dödlig när symtom har börjat visa sig.

Läs mer på vår sida om rabies.

Vilka är de ordinarie reglerna för att ta in sällskapsdjur från Ukraina till Sverige?

  • Id-märkning krävs för att djuret ska kunna kopplas ihop med till exempel ett vaccinationsintyg.
  • Rabiesvaccination krävs för att djuret ska utveckla antikroppar som skyddar mot rabies. Det tar normalt cirka tre veckor.
  • Antikroppstest (titertest) krävs för att kontrollera att djuret har fått ett tillräckligt skydd efter vaccinationen. Det kan göras tidigast 30 dagar efter vaccinationen. Vissa djur har sämre förmåga att producera antikroppar och får inte tillräckligt skydd av en vaccination. De kan behöva vaccineras flera gånger.
  • Fyra månaders väntetid efter vaccinationen (tre månader efter antikroppstest) krävs för att vänta ut inkubationstiden hos djur som vaccinerats första gången och kan ha blivit smittade precis före vaccinationen. Detta krävs vid införsel från länder där det förekommer relativt ofta att sällskapsdjur smittas av rabies, till exempel Ukraina.

Läs mer på våra sidor om att ta in djur till Sverige.

Varför måste ukrainska djur som vaccinerats i Polen sitta i isolering i Sverige medan polska djur slipper det?

I Polen och andra EU-länder är det ovanligt med rabies hos sällskapsdjur. Vi räknar därför med att polska djur som vaccineras i Polen inte har rabiesvirus i kroppen när det vaccineras. Då räcker det med en rabiesvaccination och att man väntar tills det bildats antikroppar, vilket tar cirka tre veckor.

I Ukraina däremot förekommer rabies ibland hos sällskapsdjur. Det finns därför en risk att djur från Ukraina kan ha smittats av rabies innan de lämnade Ukraina, alltså innan de vaccinerades i Polen.

Om ett djur från Ukraina inte var vaccinerat när det lämnade Ukraina, utan blivit vaccinerat i Polen (eller något annat EU-land) så behandlar vi det på samma sätt som om det skulle varit helt ovaccinerat. Det gör vi eftersom det kan ha smittats innan det lämnade Ukraina och då hjälper det inte att det är vaccinerat i Polen. Djuret måste då isoleras i fyra månader i Sverige för att vi ska vara säkra på att det inte utvecklar symtom på rabies.

Om ett djur har antikroppar mot rabies, hur vet man att de kommer från vaccination och inte från att djuret är infekterat?

Antikroppstest kan inte användas för att ta reda på om ett djur har en rabiesinfektion. Det kan bara användas för att kontrollera antikroppar efter vaccination. Om ett blodprov visar att ett djur har antikroppar så bedömer man alltid att det kommer från vaccination. Antikroppar från en infektion kan inte påvisas förrän djuren redan visar symtom.

Om ett djur smittats innan det vaccineras mot rabies skyddar inte vaccinationen mot sjukdom. Djuret kan då utveckla antikroppar samtidigt som det har viruset i kroppen. Efter vaccinationen behöver man därför vänta en period som motsvarar inkubationstiden (4 månader) innan man kan vara tillräckligt säker på att djuret inte har viruset i kroppen. Införselkraven omfattar därför en vänteperiod på 4 månader mellan vaccinationen och inresan.

Varför rabiestestar man inte djuren vid gränsen?

Det finns inget test man kan göra för att ta reda på om ett levande djur har rabies. Det går nämligen bara att fastställa rabies på döda djur eftersom man måste undersöka hjärnmaterial.

Varför vaccinerar man inte djuren mot rabies i Sverige?

När det gäller djur från Ukraina är det störst risk att djuret har blivit smittat medan det var i Ukraina. Att vaccinera djuret vid svenska gränsen eller när det kommit in i Sverige är därför inte meningsfullt, vaccinet gör ingen nytta då.

Vaccination är en förebyggande åtgärd som skyddar mot att bli smittad, det är inte ett botemedel eller skydd mot vidare spridning om djuret redan är smittat. Om djuret är ovaccinerat när det kommer till Sverige, eller har vaccinerats under resan till Sverige, så kommer det därför att behöva sitta i isolering.

Om djurägaren senare ska åka med sitt djur tillbaka till Ukraina eller till ett annat land så behöver dock djuret vaccineras inför den resan.

Behöver man vaccinera svenska hundar och katter?

Eftersom det nu kommer många sällskapsdjur tillsammans med flyktingar från Ukraina innebär det sannolikt en förhöjd risk för att vi ska få in rabiessmittade djur till landet, om än på en låg nivå. Med de åtgärder vi gör är dock risken för vidare spridning till svenska djur mycket låg. Det behövs därför inte någon allmän rekommendation eller krav på rabiesvaccination av svenska hundar eller katter.

Om du ska resa till ett annat land så behöver ditt djur dock vaccineras.

Människor som exponerats för rabiesvirus behandlas ju med rabiesvaccinationer och antikroppar. Varför gör vi inte likadant med djur?

Det finns inga tydliga forskningsresultat som visar att sådan behandling efter exponering fungerar lika bra på hundar som den gör på människor. Risken är stor att viruset förökar sig i djuret och djuret i stället smittar andra djur och människor.

Hur gör andra länder med hundar och andra djur från Ukraina?

EU-länderna hanterar djur från Ukraina på olika sätt. Det beror på att de har olika förutsättningar att ta hand om djuren. Det finns flera faktorer som påverkar vad ett land kan göra:

  • antalet platser i landet som djuren kan komma in på
  • lagar som påverkar vad landet får göra
  • hur mycket pengar ett land kan avsätta för att exempelvis isolering av djur och veterinärkostnader
  • hur mycket praktiska resurser som finns i form av isoleringslokaler, kontrollpersonal, veterinärer och liknande.

Det förekommer både isolering i statliga lokaler och isolering i hemmet. Vissa länder vaccinerar alla djur medan andra väljer att inte göra det. Alla länder försöker att id‑märka och isolera djuren i fyra månader tills rabiesrisken är över.

I Sveriges har vi valt att ha en balanserad hantering där vi tar hänsyn till de humanitära behoven, samtidigt som vi säkrar att vi fortsätter att ha ett gott smittskydd som hindrar att vi får in allvarliga sjukdomar som rabies.

Kontakta oss

Om du har generella frågor om hur vi hanterar sällskapsdjur från Ukraina kan du kontakta Jordbruksverkets kundtjänst via telefon eller mejl.

Du kan också ställa frågor i vårt forum Fråga oss. Där kan du även läsa svar som andra har fått.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2023-02-24