Grundvillkor – Honungs­produktion

Denna text om de grund­villkor som gäller för biodling är ett hjälp­medel för dig som biodlare att genomföra en egen­kontroll så du kan känna dig trygg med att du följer de lagar, för­ordningar, före­skrifter och rikt­linjer som gäller.

Du som bi­odlare har en skyldig­het att leverera säkra livs­medel. De livs­medel du levererar ska alltid uppfylla kravet på spår­barhet. Kravet om spår­barhet för livs­medel gäller för alla livs­medels­före­tagare och kan användas både för att spåra osäkra livs­medel och som ett sätt att bekräfta att den information som ges om ett livs­medel är korrekt.

Honungs­produktion räknas som primär­produktion

Produkten honung är en så kallad primär­produkt. Produktionen och hanteringen av honung i anslutning till bi­odlingen räknas som primär­produktion, allt från biodling till att du samlar upp honungen, slungar den, tappar och förpackar den. Andra produkter som utvinns från bi­odlingen är till exempel drottning­géle, pollen som samlats in av bina och utvinns från bikupan genom en så kallad bifälla samt propolis, bikitt eller kittvax.

Det finns andra verksamheter utanför bi­odlingen som inte räknas som primär­produktion, till exempel slunga andra biodlares honung, smaksätta honung för försäljning eller sälja din honung om den slungats av någon annan och du gjort ett så kallat återtag. Då räknas försäljningen istället som en detalj­handels­anläggning, och en sådan ska vara registrerad hos kommunen, även om själva biodlingen fortfarande ska vara registrerad hos länsstyrelsen. Läs mer om honung och biodling på Livsmedels­verkets webb­plats.

Kravet på säkra livs­medel och att märkningen inte får vara vilseledande på dina produkter gäller alltid oavsett om honungen säljs eller skänks bort direkt till konsumenter eller om den säljs till en detalj­handels­anläggning. Dessa krav gäller både för livsmedelsföretagare och privatpersoner som säljer honung.

Du som biodlare kan leverera som mest 500 kilo honung eller andra produkter från den egna bi­odlingen per år utan att du räknas som livs­medels­företagare i primär­produktionen och ska registrera din verksamhet hos läns­styrelsen. Det gäller oavsett om du levererar direkt till konsumenter eller till lokala detalj­handels­anläggningar som i sin tur levererar till konsumenter.

En biodlare registrerad hos läns­styrelsen får årligen leverera sammantaget högst 1 000 kilo honung och andra primär­produkter från den egna biodlingen direkt till konsument eller lokal detalj­handel utan att behöva registrera försäljnings-verksamheten hos kommunen.

Du som vill starta en biodling

Du hittar en check­lista för vad som krävs för att du ska få starta en biodling, vilka tillstånd du behöver söka samt vilka uppgifter du behöver lämna till myndigheter och kommuner på verksamt.se.

Du behöver anmäla en honungsproduktion på över 500 kilo per år till läns­styrelsen

Om du i genom­snitt producerar mer än 500 kilo honung och andra primär­produkter ska du registrera verk­samheten hos läns­styrelsen som ett livs­medels­företag i primär­produktionen. Mängden 500 kilo motsvarar honung från cirka 15 kupor. Du behöver inte registrera dig som primär­producent om du producerar och släpper ut mindre än 500 kilo honung på marknaden per år till privat­personer eller lokala detalj­handlare.

Läs mer om Registrering vid biodling och små mängder honung på Kontrollwiki – Livsmedels­verkets webbplats för för­djupning.

Producerar eller im­porterar du över 1 000 kilo per år ska du registrera dig hos kommunen

Du ska registrera dig som livsmedelsföretagare hos din kommun om du:

  • säljer mer än 1 000 kilo honung per år direkt till konsumenter eller lokala detalj­handlare, det är försäljningen utöver de 1 000 kilo som ska registreras hos kommunen
  • köper in någon annans honung för att förpacka och sälja den
  • smak­sätter honung
  • importerar honung (både från EU-länder och länder utanför EU).

Du ska då registrera dig hos din kommun minst 2 veckor innan du börjar verk­samheten.

Se även nästa avsnitt om små mängder honung.

Läs mer om Registrering vid biodling och hantering av honung på Kontrollwiki – Livsmedels­verkets webbplats för fördjupning.

Levererar du små mängder räcker det att dokumentera

Om du som biodlare bara levererar små mängder honung och andra primär­produkter från din biodling räcker det att du dokumenterar vissa delar av din verksamhet. Som små mängder räknas det om du levererar 1 000 kilo eller mindre per år. Du ska då löpande dokumentera

  • det totala antalet kupor du skördat
  • den totala produktions­mängden
  • den mängd produkter du har levererat till konsumenter
  • datum för leveransen.

Du ska kunna visa upp dokumentationen vid behov och om kontroll­myndigheten begär det. Syftet med dokumentationen är bland annat att myndigheterna ska kunna kontrollera att bi­odlarens leveranser håller sig under nivån för små mängder och att undan­tagen i lag­stiftningen alltså gäller för produktionen.

Läs mer om Leverans av små mängder honung och andra biodlings­produkter på Kontrollwiki – Livsmedels­verkets webb­plats för fördjupning.

Anmäl livs­medels­anläggning om du bereder honung

Om du har en kontinuerlig försäljning av honung och på något sätt bereder honungen så ska du skriftligt anmäla din verksamhet som livs­medels­anläggning till kommunen. Det ska du göra minst 2 veckor innan du startar verksamheten. Exempel på verksamheter som kräver en sådan skriftlig anmälan är:

  • du blandar honung från olika producenter
  • du smaksätter din honung med örter eller andra ingredienser
  • du slungar honung åt andra
  • du tappar och paketerar andras honung.

Regler om livs­medels­säkerhet vid produktion av honung

Det finns regler som bestämmer vad som ska få räknas som honung i Livsmedels­verkets föreskrifter om honung, LIVSFS 2003:10.

Honung måste uppfylla vissa specifika krav

EU har bestämt vad olika varor får respektive inte får innehålla för att få säljas med en viss varu­beteckning, till exempel honung.

Livs­medels­standarden för honung är beskriven i ett EU-direktiv som är införlivat i svensk livs­medelslag­stiftning genom Livsmedels­verkets före­skrifter (LIVSFS 2003:10) om honung.

Ha en god hygien­praxis

Som biodlare ska du följa en god hygien­praxis, för att honungen ska uppfylla kvalitets­kraven enligt bransch­rikt­linjerna Säker honungshantering. Läs mer om Bransch­riktlinjer på Livs­medels­verkets webb­plats.

Förpackningar och emballage

När du tappar upp honung får du bara använda för­packningar och emballage som är anpassade för livs­medel. Förpackningsmaterialet ska uppfylla kraven för kontaktmaterial. Mer information om kontaktmaterial finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Ren utrustning och rena arbetsredskap

Det material och den utrustning du använder ska vara anpassade för att hantera livs­medel. Det gäller oavsett vilken lokal som används. Håll arbets­redskap och utrustning rena och i gott skick så att inga främmande ämnen kan för­orena honungen. Ramar ska vara rena och mögel­fria och vid plock­skattning ska du placera ramarna i rena lådor. När du kontrollerar ramarna i kupan eller vid skattning får du inte placera ramarna direkt på marken. Du bör byta vax när det behövs för att undvika att det ansamlas bekämpnings­medel.

Lådor med ramar ska vara täckta när du trans­porterar dem eller när du mellan­lagrar dem inför slungning. Skälet till detta är att de ska skyddas mot damm och smuts, samt för att minimera antalet bin som följer med till slung­rummet.

Slungan ska vara väl ren­gjord och torr före första slungningen. Slungor av annat material än rost­fritt stål och plast bör du ren­göra mellan slungnings­tillfällena för att för­hindra att det följer med rost från slungan.

Förvara honungs­emballage säkert

Du ska se till att de för­packningar du ska använda för att tappa upp honung förvaras och hanteras på ett sådant sätt att inga främmande ämnen kommer i kontakt med för­packningarna. Du ska också se till att för­packnings­material före tappning lagras på sådant sätt att de inte för­orenas av damm, smuts eller andra främmande ämnen eller partiklar.

Transport av honungs­förpackningar ska vara säker

När du ska transportera för­packningar med honung ska du se till att transport­utrymmet är rent och att för­packningarna är skyddade så att de inte skadas.

Använd lämplig lokal och ut­rymme

Utrymmet där du hanterar honung ska vara ut­format så att risken för att honungen förorenas är så liten som möjligt. Ut­rymmet ska också ha tillräcklig belysning för att du ska kunna se till att honungen inte för­orenas. Det ska finnas skydd för armaturer så att inget glas från lampor eller skärmar kan hamna i av­täcknings­kärl eller i slungan. Det ska det finnas skydd mot skade­djur, inklusive flygande insekter. Det ska finnas lätt åt­komliga möjligheter att tvätta händer och redskap, och vattnet som används ska vara rent.

Du kan använda samma utrymme för att av­täcka, slunga och packa honungen, under förut­sättning att åt­skillnad görs i tid. Detta kan till exempel göras genom att göra ett moment och städa där emellan. Det är olämpligt att hantera skatt­lådor samtidigt som du packar färdig honung. Om du använder ett kök som arbets­utrymme så får köket inte samtidigt användas för att laga mat eller för annan verksamhet samtidigt med att du hanterar honungen.

Utrymmet du använder för av­täckning, slungning och tappning ska vara lätt att hålla rent. Du ska regel­bundet och ändamåls­enligt göra ren lokalen inför, under och efter att du av­täcker, slungar och tappar honungen.

Krav på spår­barhet

Det finns regler kring spår­barhet inom EU som även gäller honungs­produktion. Spår­barhet innebär att det ska gå att följa ett livs­medel ett steg bakåt i livs­medels­kedjan och att det ska gå att spåra ett livs­medel eller ämne ett steg framåt i kedjan. Kravet om spår­barhet för livs­medel gäller för alla livs­medels­företagare och kan användas både för att spåra osäkra livs­medel och som ett sätt att bekräfta att den information som ges om ett livs­medel är korrekt. Spår­barhet finns i förordning (EG) nr 178/2002 och gäller för livs­medel, foder, livs­medels­producerande djur och alla andra ämnen som är avsedda för livs­medels­produktion eller ingår i livs­medel.

Du ska ha dokumentation som uppfyller kravet på spår­barhet när det gäller den honung du hanterar. Dokumentationen ska minst sparas lika länge som livs­medlets håll­barhets­tid. Fem år bedöms ofta vara lämpligt.

Spårbarhet bakåt

Att ett livs­medel ska vara spår­bart bakåt i kedjan innebär att du som företagare ska kunna ange alla personer eller företag som du fått foder, djur eller andra ämnen som är avsedda för livs­medels­produktion eller som ingår i livs­medlet från. Detta innebär att du vid varje givet tillfälle måste kunna tala om från vilka personer du till exempel köpt honung eller kontaktmaterial för att vidare­förädla eller sälja. För att uppfylla kraven krävs att du dokumenterar din hantering. Denna dokumentation ska åtminstone innehålla uppgifter om

  • vem som levererat produkter
  • vad som levererats (typ och mängd av produkt inklusive identifikations­märkning)
  • när leverans skett (datum).

Leverantörs­sedlar kan räcka som dokumentation om all information finns på dem för att det enkelt ska gå att spåra livs­medlet eller fodret, informera kunder och konsumenter, och ta tillbaka produkter om en produkt visar sig vara eller misstänks vara hälso­farlig, felaktigt märkt eller på annat sätt otjänlig. Du ska kunna visa upp denna dokumentationen när en myndighet begär det.

Spårbarhet framåt

Spårbarhet framåt i kedjan innebär att du som biodlare vid varje givet tillfälle måste kunna identifiera alla företag som du levererat produkter till. Detta gäller inte för biodlare som säljer direkt till konsumenter. När du säljer eller ger någon honung ska du kunna berätta till vilken juridisk person du levererat varor. För att uppfylla dessa krav ska du ha en dokumentation som ska innehålla uppgifter om

  • vem du har levererat produkter till
  • vad du levererat (typ och mängd av produkt inklusive identifikations­märkning)
  • när du levererat (datum).

Det ska finnas en återkallelseplan

Du ska ha ett dokument som visar hur du kan veta vilket företag som har fått en produkt vid ett visst tillfälle, och utifrån detta tillfälle ska det gå att spåra övriga leveranser, exempelvis honung eller för­packnings­material. En lämplig utgångs­punkt för ditt spår­barhets­system kan vara sista för­bruknings­dag utifrån tappnings­tillfället. Lämpliga dokument kan vara exempelvis fakturor, kvitton och av­sändnings­avier, med lämpliga kompletteringar. Det ska gå att ta fram uppgifterna omedelbart, och de ska sparas hela produktens håll­barhets­tid plus 6 månader.

Förpackningar ska vara märkta

Förpackningar med upptappad honung ska vara märkta och hållas rena. Som en rekommendation kan de också förses med lock­säkring. Du som biodlare ansvarar alltid för att märkningen är korrekt, oavsett om det är du själv som paketerar och märker produkten eller om märkningen görs av någon annan på uppdrag av dig. Även stora bulk­för­packningar till tapp­stationer eller grossister ska märkas enligt reglerna, antingen på själva för­packningen eller på följesedeln.

Läs mer om Märkning av honung på Kontrollwiki – Livsmedels­verkets webb­plats för för­djupning.

Märkning av honung

När du för­packar din honung för att sälja den till enskilda konsumenter och till stor­hushåll så måste du följa reglerna för märkning. De märknings­uppgifter som krävs ska finnas antingen på själva för­packningen eller på en etikett som fästs på för­packningen.

Följande uppgifter ska finnas på förpackningen:

  • ursprungs­land
  • beteckning
  • nettovikt
  • namn eller firm­anamn och adress till till­verkaren eller säljaren
  • bäst före-datum.

Märknings­uppgifterna ska vara lätta att förstå, vara väl synliga, klart läs­bara och beständiga. De får inte på något sätt döljas, skymmas eller avbrytas av annan text eller av en illustration. De ska vara skrivna på svenska. Även stora bulk­för­packningar (över 10 kilo) som du levererar till en tapp­station eller grossister ska märkas enligt reglerna, antingen på själva för­packningen eller på följe­sedeln.

Bäst före-datum får inte ändras. Honungs­branschen rekom­menderar att ”bäst före-datum” är 2 år från för­packnings­dagen. Men det är du som producent som ska garantera att honungen håller en tillfreds­ställande kvalitet vid utgångs­datumet.

Märkning av smak­satt honung

Reglerna för märkning skiljer sig för honung och för så kallade honungs­produkter, som till exempel smak­satt honung. Det är tillåtet att smak­sätta honung med exempel­vis arom­ämnen eller andra råvaror, förutsatt att produkten säljs under en rätt­visande beteckning. Produkten är då en samman­satt produkt där honung ingår, och det måste framgå av beteckningen. Ett samman­satt livs­medel är en produkt som består av mer än en ingrediens. Det är inte tillåtet att sälja en samman­satt honungs­produkt under beteckningen ”honung”.

Följande uppgifter ska finnas på för­packningen för smak­satt honung:

  • beteckning
  • nettovikt
  • namn eller firma­namn och adress till till­verkaren eller säljaren
  • bäst före-datum
  • ingredienser
  • närings­deklaration.

Närings­deklaration är obligatoriskt om honungs­produkten ska säljas till andra företag som ligger utanför an­gränsande län. Om honungs­produkten säljs direkt till konsument eller till detalj­handel som ligger inom länet eller an­gränsande län krävs ingen närings­deklaration. Bäst före‑datum får inte ändras.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2025-01-23