Leader i nästa ­period

Nu förbereder Jordbruksverket nästa ­period för Leader, 2023–2027. När nästa ­period startar ska allt vara förberett för att kunna starta åtgärder inom Leader. Det innebär att nya leader­områden ska vara etablerade och godkända och att det ska vara möjligt att söka stöd.

Du kan prenumerera på den här sidan genom att skriva in din mejladress i formuläret längst ner. Då får du ett mejl när informationen på sidan uppdateras.

Lokalt ledd utveckling benämns Leader i nästa period

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att förbereda för finansiering från en fond, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i kommande period. I nuvarande period har det varit möjligt att finansiera projekt via fyra fonder. Eftersom begreppet lokalt ledd utveckling är förknippat med flerfondsarbete kommer Jordbruksverket att använda begreppet Leader för att benämna arbetet med utvecklingsmetoden i nästa period.

Jordbruksverket ser flera administrativa förenklingar med en enfondslösning eftersom leaderföreningarna vid utformning, genomförande och uppföljning av sin strategi endast behöver förhålla sig till regelverket för en fond. Det kan i sin tur skapa förutsättningar för bättre målstyrning och ökat effekt- och resultatfokus.

Under 2019 tog Jordbruksverket fram en rapport som visade att över 90 procent av de insatser som genomförts inom socialfonden, regionalfonden och havs- och fiskerifonden under perioden 2014–2020 i teorin hade kunnat finansieras av jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Detta innebär att det kommer finnas möjlighet att genomföra flera av de satsningar som tidigare låg inom socialfonden, regionalfonden samt havs- och fiskerifonden inom landsbygdsfonden. Det är därför viktigt att ta tillvara de erfarenheterna från flerfondsarbetet i nuvarande period.

Förberedelser och preliminär tidplan

Att etablera nya leaderområden är en lång process och Jordbruksverket arbetar med att förbereda för Leader i nästa period. Vi väntar nu på att förslaget till Sveriges strategiska plan, där Leader ingår, ska bli godkänd av EU-kommissionen. I förslaget till strategisk plan framgår att 1,715 miljarder kronor ska gå till Leader. Se den preliminära tidsplanen för en överblick av hela processen.

Ansökan om att bilda leaderområde

Den 15 oktober 2021 var sista dagen att ansöka om att bilda leaderområde och skicka in den lokala utvecklingsstrategin. Intresset har varit stort och det finns nu 40 aktuella ansökningar om att bilda leaderområde i Sverige.

Ansökan om att starta leaderområde

Den 15 oktober 2022 är sista dagen att ansöka om att starta leaderområde. Urvalskommittén har utfört sitt uppdrag med att bedöma samt poängsätta de lokala utvecklingsstrategierna. Jordbruksverket har meddelat samtliga leaderområden att de är prioriterade och vilken budget de har möjlighet att få. Nu ska leaderområdena färdigställa sina strategier och ansöka om att starta leaderområde.

Vi kommer att informera på den här sidan när ansökan öppnar.

Förberedelser inför ansökan om att starta leaderområde

Det är bara de partnerskap som fått sina utvecklingsstrategier prioriterade av Jordbruksverket som kan ansöka om att starta leaderområde. För att få ett startbeslut av Jordbruksverket måste ansökan vara registrerad på den organisation som ska genomföra strategin.

Om den förening som ska genomföra strategin inte bildats till ansökningstillfället kan ansökan i stället skickas in av en annan organisation i partnerskapet. Innan Jordbruksverket kan ge ett startbesked måste ett byte av sökande genomföras så att rätt förening står som sökande. Bytet bör ske så snart som möjligt, dock senast den 1 april 2023.

Bilagor till ansökan om att starta leaderområde

När föreningen skickar in sin ansökan om att starta leaderområde ska den innehålla de här bilagorna:

  • lokal utvecklingsstrategi (uppdaterad med målvärde)
  • bilaga 3 Finansieringsplan
  • bilaga 4 Urvalskriterier
  • övriga bilagor om de ändrats sedan ni skickade in ansökan om att bilda leaderområde
  • föreningens styrelse och stadgar
  • besluts- och arbetsordning/delegationsordning
  • medfinansieringsintyg
  • giltig fullmakt eller intyg om firmatecknare
  • anställningsbevis eller avtal om köpt tjänst av personal om minst två personer.

Utöver dessa kan det tillkomma bilagor.

Undantag gäller för anställningsbevis eller avtal om köpt tjänst av personal om minst två personer, som kan inkomma till Jordbruksverket senast fyra månader efter datum för startbeslut.

Om ni ska byta namn på föreningen

Om ni ska behålla den nuvarande föreningen men byta namn till kommande period ska ni anmäla namnändringen till Skatteverket. Observera att namnändringen gäller hela föreningen, det vill säga att ert föreningsnamn kommer att ändras även för innevarande period.

Jordbruksverkets datasystem är baserade på organisationsnummer och ändringen kommer inte att påverka er på något sätt förutom att ni får ett nytt namn i våra datasystem.

När ert namnbyte har gått igenom hos Skatteverket ska ni meddela oss det på mejl.

Förberedande stöd

Stödet är uppdelat i två delar. Ansökan om förberedande stöd del 1 är stängd. Del 2 av stödet kan sökas av de leaderområden som blir prioriterade av Jordbruksverket och är avsett för komplettering av utvecklingsstrategin och bildande av LAG.

Mall och handbok för lokala utvecklings­strategier 2023–2027

Partnerskapen ska använda mallen och de tillhörande bilagorna när de skriver sina lokala utvecklingsstrategier. I mallen framgår det vilka avsnitt som måste vara med i utvecklingsstrategin samt en kort instruktion och vilken teckenbegränsning som gäller för varje avsnitt.

Som hjälp i strategiskrivandet har Jordbruksverket tagit fram en handbok med ytterligare anvisningar och förklaringar.

Partnerskapen har möjlighet att skiva på sin strategi fram till den 15 oktober 2021, vilket är sista dag för att lämna in strategin i samband med ansökan om att bilda leaderområde till Jordbruksverket.

Använd rätt EU-logotyp på strategins framsida

Det är viktigt att du har med rätt EU-logotyp på strategins framsida. Det är ett krav från EU att logotypen ska vara framträdande placerad på allt kommunikationsmaterial. Det gäller både tryckta och digitala produkter samt webbplatser och mobilversioner av webbplatser.

Om det finns andra logotyper på leaderstrategin utöver EU-logotypen, ska EU-logotypen ha minst ha samma storlek, mätt i höjd eller bredd, som den största av de andra logotyperna.

Logotypen ska vara i färg och finns att ladda ner på EU-kommissionens webbplats. Använd logotypen med undertexten Medfinansieras av Europeiska unionen (Co-funded by the European Union).

Den nya lokala indelningen regionala statistikområden (RegSO) ersätter församlingar

Då flera problem lyftes med det tidigare förslaget att använda församlingar för den geografiska indelningen av leaderområdena har Jordbruksverket beslutat att ersätta församlingar med den nya indelningen regionala statistikområden (RegSO). RegSO följer kommun- och länsgränser, kommer hållas konstant över tid och skiljer i mycket stor utsträckning på landsbygder och städer.

Detta innebär att den geografiska avgränsningen för leaderområden kan omfatta hela kommuner eller delar av kommuner. Om det bara är delar av kommuner som ingår ska dessa omfatta hela RegSO.

Använd listan över alla RegSO som hjälp när du fyller i Bilaga 1 Geografisk avgränsning. Mer information finns i handboken.

Urvalsprocess för lokala utvecklingsstrategier

I den fondgemensamma förordningen (CPR) står det att förvaltande myndighet ska fastställa kriterier för urvalet av strategierna. Där står också att myndigheten ska inrätta en kommitté som ska göra urvalet av strategierna och myndigheten ska sedan godkänna strategierna.

Jordbruksverket har tagit fram villkor och urvalskriterier som har sin utgångspunkt i de krav som förordningen ställer och kontrollerat att samtliga strategier uppfyller villkoren.

En urvalskommitté med representanter från ideell, privat och offentlig sektor har beslutat om poängsättning av de lokala utvecklingsstrategierna enligt de urvalskriterier som vi har tagit fram.

Prioriterade leaderområden 2023‑2027

Alla de 40 leaderområdena har blivit prioriterade. Vi har informerat alla leaderområden om vilken budget de har möjlighet att bli tilldelade. Tilldelad budget gäller under förutsättning att Sveriges förslag till strategiska plan blir godkänd av EU-kommissionen.

Leaderområdena ska nu komplettera sina strategier och visa att de kan medfinansiera den tilldelade budgeten med övrigt offentligt stöd om 33 procent. De ska också ansöka om att starta leaderområde senast den 15 oktober 2022.

Preliminär karta över leaderområden 2023–2027

Här kan du se den preliminära kartan över leaderområden som blivit prioriterade. Kartan är preliminär till dess att alla prioriterade leaderområden fått startbeslut.

Preliminär karta över leaderområden 2023–2027.

Enklare stödhantering av driftprojekten

Det kommer att bli enklare att få stöd för övriga utgifter och indirekta kostnader i driftsprojektet. Ni behöver inte redovisa övriga utgifter eller indirekta kostnader i ansökan om utbetalning. Det kommer i stället att bli en schablon på 33 procent som grundar sig på utgifterna för personal samt lönekostnadspåslag.

Utbildningsmaterial

Här finns filmer med de utbildningar som Jordbruksverket har hållit under 2020–2021.

Utbildning i strategiskrivning del 1 – Interventionslogik

I filmen går vi igenom vad en interventionslogik är, vad en sådan kan användas till och några verkliga exempel.

Utbildning i strategiskrivning del 2 – Effekter

I filmen går vi igenom vad effekter är och hur man kan jobba för att främja dem.

Utbildning i strategiskrivning del 3 – Utgångspunkter i mall och handbok

I filmen går vi igenom upplägget i strategin samt vilka förenklingar som gjorts från föregående period. Vi går även kort igenom upplägget i handboken.

Utbildning i strategiskrivning del 4 – Strategins framtagning och utvecklingsområdet

I filmen går vi igenom vilka delar av strategin som Jordbruksverket tar fram underlag till och vilka delar som leaderområdena ansvarar för. Vi går även igenom den geografiska avgränsning som ska användas samt kort om den SWOT-analys som ska göras.

Utbildning i strategiskrivning del 5 – Mål, insatsområden och indikatorer

I filmen går vi igenom de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när man väljer sina mål och insatsområden. Vi går även igenom EU:s framtida jordbrukspolitiska mål samt hur processen för framtagning av indikatorer kommer se ut i kommande period.

Utbildning i strategiskrivning del 6 – Genomförande

I filmen går vi igenom hur man kan tänka när man ska beskriva vilka kommunikationsinsatser som ska genomföras. Vi går även igenom de delar där man ska beskriva hur man samordnat sig med andra aktörer samt de delar där det ska beskrivas hur man ska främja effekter och innovationer.

Utbildning i strategiskrivning del 7 – Organisation

I filmen går vi igenom de delarna i strategin där man ska beskriva föreningen och partnerskapet samt de villkor som föreningen ska förhålla sig till.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 1 – Resultat för uppföljning

I filmen går vi igenom resultatet av den enkät om indikatorer som skickades ut under 2020.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 2 – Strukturen för indikatorer

I filmen går vi igenom de tre nivåerna för indikatorer i kommande period samt vad som ska skickas in vid olika tidpunkter.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 3 – EU‑indikatorer

I filmer går vi igenom EU-indikatorerna.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 4 – Nationella indikatorer

I filmen går vi igenom de nationella indikatorerna.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 5 – Lokala indikatorer

I filmen går vi igenom de lokala indikatorerna.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 6 – Hur man fyller i strategimallen

I filmen går vi igenom olika tillvägagångssätt att fylla i mål, insatsområden och indikatorer i strategimallen.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 7 – Exempel utifrån interventionslogiken

I filmen går vi igenom ett exempel hur man kan tänka när man gör sina interventionslogiker.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 8 – Uppföljning i nästa period

I filmen går vi igenom hur uppföljningsprocessen kommer se ut i nästa period.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 9 – Utvärdering i nästa period

I filmen går vi igenom hur man kan tänka med utvärderingar i nästa period.

Utbildning i indikatorer, uppföljning och utvärdering del 10 – Övergripande info

I filmer går vi igenom vad som har uppdaterats i handboken och strategimallen sedan senaste utkastet samt övrig information.

Frågor och svar

LAG

Måste vi starta en ny förening inför den nya perioden?

Vi kommer inte ställa krav på att ni ska starta en ny förening för nästa period. Det är helt upp till er egen förening hur ni vill göra. Det kan dock finnas vissa fördelar med att starta ny förening, till exempel för att hålla isär de olika perioderna och underlätta för redovisning.

Är det skillnad på medlemskap i föreningen och medlem i LAG?

Medlemskapet i föreningen styrs av föreningens stadgar. Styrelsen väljs av föreningen. Styrelsens representanter ska vara medlemmar i föreningen.

Vad är skillnaden mellan partnerskap och LAG?

Partnerskapet är de aktörer och intressenter som är delaktiga i strategins framtagande och delar av den utgör troligtvis också den skrivargrupp som initierar strategin. Partnerskapet är inte detsamma som leaderföreningen (LAG) men består troligtvis av de aktörer som redan ingår i eller kommer att bilda leaderföreningen.

Tidpunkter

Ska indikatorerna i strategin vara klara och inskickade den 15 oktober?

Ja, indikatorerna ni kommer använda ska vara valda när ni skickar in strategin i steg 1 (ansökan om att bilda leaderområde), den 15 oktober 2021. Era målvärden ska sedan inte fyllas i förrän ni skickar in er strategi i steg 2 (ansökan om att starta leaderområde), den 15 oktober 2022.

När ska vi lämna in medfinansierings­intyg för övrigt offentligt stöd inför kommande period?

Medfinansieringsintyg kommer att behövas i samband med att ni ansöker om att starta leaderområdet. Ansökan om att starta leaderområdet ska vara inne senast den 15 oktober 2022. Vi har inte fått några andra indikationer än att kravet på 33 procent övrigt offentligt stöd kommer ligga kvar även kommande period.

Urvalskriterier

Hur involverar ni LUS/Leader i framtagandet av mallar och urvalskriterier?

Den nya mallen är utformad med hänsyn till svaren i en enkät om urvalskriterierna som skickades till leaderkontoren och LAG-ledamöterna i alla leaderområden. Vi har haft en öppen presentation av den nya mallen för urvalskriterierna dit alla leaderområden var inbjudna för att ta emot synpunkter och göra justeringar innan mallen färdigställs och kommer även att ha en fortsatt dialog med LUS.

Urvalskriterierna tar varje LAG fram själva.

Har ni funderat på att ta fram en UK-lista, likt indikatorlistan, som leaderområdena har möjlighet att använda och välja från?

Ja. En arbetsgrupp med representanter från 15 leaderområden kommer att arbeta med att ta fram en sådan lista under våren 2022.

Det är viktigt att vi vet vilka frågor som ställs i ansökan (i de nya systemen) innan vi gör urvalskriterier, så att vi har möjlighet att göra bra urvalskriterier där vi kan hitta information till bedömning i ansökningarna.

Vi kommer att formulera frågor till ansökan som alla leaderområden kommer att få ta del av och lämna synpunkter på i december 2021. Vi hoppas att dessa frågor ska bli användbara för att få in information till bedömningen av ansökningarna.

Kommer ni bygga in budget per insatsområde i nya systemen?

Nej, det kommer vi inte att göra.

Kommer det att gå att vikta de olika kriterierna? Eller är det endast poäng för varje urvalskriterium?

Kriterierna kommer inte att viktas på samma sätt som i nuvarande period. Däremot kan varje kriterium tilldelas olika hög maxpoäng vilket ger samma funktion som viktningen.

Vad skiljer poängtrappan från dagens viktning?

I den nuvarande perioden har maxpoängen för varje kriterium varit 5 och för att ge olika kriterier olika stort utslag har kriterierna viktats. Med den nya mallen för urvalskriterier ges varje kriterium i stället en inbyggd viktning genom att maxpoängen för varje kriterium kan vara olika hög.

Poängtrappan fyller en annan funktion och handlar om att ett enskilt kriterium kan uppfyllas i olika utsträckning. Om ni vill använda en poängtrappa så väljer ni både hur många steg poängtrappan ska ha och hur hög maxpoängen för kriteriet ska vara.

Vad blir avslagsnivån om totalpoängen är 1 000?

Varje leaderområde får välja sin egen avslagsnivå. Om LAG senare vill ändra avslagsnivån kan den höjas eller sänkas.

Som en referens kommer de flesta projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet att ha en lägsta avslagsnivå på 30 procent i den nya perioden, vilket motsvarar 300 poäng i den nya mallen där den totala maxpoängen för alla kriterier kommer att vara 1 000 poäng.

Ska bedömningarna för urvalskriterier alltid ge allt eller inget?

Nej, det kommer även att vara möjligt att använda en så kallad poängtrappa. Det innebär att ett urvalskriterium kan generera olika hög poäng beroende på i hur hög utsträckning det uppfylls.

Ni har uttryckt att urvalskriterier ska vara "förutsägbara". Hur kommer styrelsens/LAG:s kompetens och bedömningar av ansökningar in i processen?

Styrelsens funktion kommer inte att förändras. Det är viktigt att urvalskriterieverktyget utformas på ett sätt som kan hjälpa LAG att göra rättvisa och konsekventa bedömningar. LAG ska inte behöva göra tolkningar av otydliga urvalskriterier vid bedömningstillfällena, utan ska få möjlighet att fokusera på att analysera och bedöma projektansökningarna.

Det som vi har haft som grundläggande villkor innan projektet tas upp för poängbedömning – är tanken nu att dessa ska in i urvalskriterierna i stället?

Det kommer vara möjligt att använda grundläggande villkor på samma sätt i kommande period som det har varit i nuvarande period.

Vana projektsökande kan bli ett problem för oss, om de söker stöd för sökandets skull och inte för att i huvudsak åstadkomma bra och förankrade insatser, och om de inte bara får information om urvalskriterierna i dialog med oss utan kan läsa sig till vad som krävs för att ansökan ska beviljas.

Vi förstår problematiken. Trots det är det viktigt att det är transparent på vilka grunder projektmedlen beviljas för både de som söker stöd och för allmänheten. Det kan finnas andra sätt att hantera den här problematiken på, till exempel genom att använda urvalskriterier eller villkor som premierar lokal förankring, samarbeten och andra grundläggande komponenter i leadermetoden.

Är det inte viktigare att koppla urvalskriterierna till målen än till insatsområdet?

Det stämmer, urvalskriterierna bör koppla till ett mål eller till ett annat syfte. Ett annat syfte kan till exempel vara projektets genomförandekapacitet, potential för långsiktighet, en grundkomponent i leadermetoden eller ett horisontellt mål.

Kommer det att vara möjligt att ha särskilda urvalskriterier för förstudier?

Ja, det kommer att vara möjligt att använda särskilda urvalskriterier för förstudier.

När ni säger att "LAG" ska bestämma urvalskriterierna, vilka menar ni då? Partnerskapet eller leaderstyrelsen?

Det är föreningen LAG (hela föreningen) som utformar processen med att ta fram kriterier och väljer vilka som ska delta i arbetet. Vi på Jordbruksverket har inga synpunkter om det.

Indikatorer

Kommer vi endast att kunna välja av de indikatorer som finns i banken? Inga helt egna?

Vi har sammanställt en bank som ni får välja ifrån för att underlätta för er. Det finns inget som hindrar att ni ställer frågor vid sidan av. Men de kommer då gå utanför den ordinarie ansökan. Vår förhoppning är att ni ska kunna känna att det vi tagit fram går att använda på bra sätt.

Kommer alla indikatorer komma upp i ansökan om slututbetalning och i ansökningsblanketten?

Alla frågor som rör EU-indikatorer och nationella indikatorer kommer ställas i ansökan om stöd och ansökan om slututbetalning i e-tjänsten. Vår ambition är också att frågorna som är kopplade till de lokala indikatorerna kommer finnas i e-tjänsten. Vi jobbar just nu med att undersöka hur det tekniskt ska kunna lösas då alla områden kommer välja olika lokala indikatorer.

Har ni tagit hänsyn till de indikatorer som funnits i andra fonder än landsbygdsfonden i indikatorbanken?

Ja, vi har tagit hänsyn till detta i det arbete vi gjort när vi gått igenom alla indikatorer och sammanställt dem.

Kommer det att finnas tydliga definitioner till samtliga indikatorer (EU, nationella och lokala)?

Ja, i indikatorbanken finns det en definition på varje indikator, indikatornamn och indikatorkod samt vilken enhet som indikatorn ska anges i. EU-indikatorernas definitioner är inte klara så de kommer att uppdateras senare i vår.

Kommer kunden alltid behöva svara på de 8 nationella indikatorerna?

Nej, frågor som rör de nationella indikatorerna kommer endast ställas i de fall de är lämpliga baserat på projektets inriktning. Till exempel kanske det inte passar att fråga en förstudie om hur många nya företag de har skapat. Men i många fall kommer de att ställas.

Måste alla sökande projekt kunna kopplas till en EU indikator som finns med i den lokala strategin?

Nej, den eller de EU-indikatorerna vi väljer behöver inte kopplas till alla era mål och insatsområden i strategin. Därför kommer ni också kunna prioritera projekt som inte bidrar till den eller de EU-indikatorerna ni har valt.

Vad är skillnaden på en produkt och en tjänst?

En fysisk produkt är en vara som man kan köpa och ta med hem, men konsumera senare. Till exempel olika matprodukter, souvenirer, kläder och möbler. En (fysisk) tjänst är istället något som man köper och konsumerar ihop istället för att ta med hem. Till exempel hårklippningar, guidade turer och upplevelser samt teaterföreställningar. I indikatorbanken har vi också skrivit lite om digitala produkter och tjänster.

Produkter som är nya lokalt – vad är lokalt?

Med lokalt tänker vi ert leaderområde.

Hur tänker ni kring företag som skapas precis innan ansökan görs och därmed inte under projekttiden (då projektet handlar om att starta upp en verksamhet) – då ska det inte räknas in eftersom det skapas innan projekttiden?

Startar man företaget för att kunna söka stödet så kan man tänka att företaget har startats under projektets mobiliseringstid och det kan därför räknas.

Det finns möjlighet till så kallade Start Ups, men hur ser det ut kring en idé kring en företagsutveckling? Alternativt en vidareutveckling av en befintlig förening eller företag på landsbygden med ett "nytt ben"? Finns det någon tänkbar indikator?

Indikator L.19 Diversifierade företag kan användas för detta.

Projekt som drivs av unga – hur länge är man ung?

Vi går efter Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors definition som innebär att man är ungdom tills man är 25 år.

Hur definierar Jordbruksverket sociala företag?

Vi tolkar sociala företag på samma sätt som Tillväxtverket.

Saknas indikator för främjande av bostadsbyggande på landsbygden?

Vi har lagt till den i indikatorbanken. Den heter L.55 Nya bostadslösningar.

Finns det en rekommendation kring mängden indikatorer per mål eller insatsområde? Är det bra med många eller få? Och har det betydelse för urvalet eller poängen för strategin hur många indikatorer man har?

Nej, vi har ingen rekommendation. Tillräckligt många för att ni ska kunna följa upp på ett bra sätt. Det finns ett urvalskriterium för strategierna som lyder "Valda indikatorer har koppling till strategins mål". De kan på ett representativt sätt spegla resultat av uppsatta mål, så det handlar inte om mängden indikatorer utan huruvida de passar bra ihop med målen.

Uppföljning och rapportering

Kommer det att finnas mål som blir ett åtagande för varje leaderområde? Antal nya jobb och så vidare?

Efter att ni fått veta er budget kommer ni att behöva sätta ett målvärde på minst en EU‑indikator. Ni får sätta målvärden på flera EU-indikatorer om ni vill det. EU kommer varje år att följa upp hur vi ligger till i förhållande till våra satta mål och vi kommer behöva förklara oss om vi eventuellt inte ligger i linje med våra uppsatta mål. Det kommer dock inte vara som i denna period då målvärdet för nya jobb till exempel sattes nationellt först och sedan portionerades ut.

Vi kommer att ha en mer strukturerad uppföljningsprocess under nästa period där vi kommer be er att skicka in en rapport om vilka resultat ni skapat under det gångna året, samt en kort text.

Kan man få ut en analys av de nationella indikatorerna per leaderområde?

Ja det går, även i nuvarande period. I ett system som kallas BLIS tar vi ut all vår statistik. Det går att få ut alla, både EU-indikatorer och nationella, så vi hoppas att vi i kommande period även kan få ut de lokala via BLIS.

Hur ska vi tänka kring den nya resultatstyrningen inom EU?

Kommande period kommer enligt EU att bli mer resultatstyrd. Vi tolkar detta som att vi kommer behöva följa upp våra resultat tätare samt att vi kommer behöva förklara för EU om vi avviker från de mål vi har satt. Vi ska ha en utbildning i indikatorer och uppföljningsprocessen i april där vi kommer diskutera detta närmare.

Strategin

Är det fritt att välja vilka stöd och medier vi vill använda för populärversionen eller måste den vara i något visst format?

Ni får välja fritt, men bra om det är något lättläst för de som söker.

Vad menas med tillgänglighets­anpassad? Finns det någonstans där vi kan hitta mer information?

DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) har information och riktlinjer kring tillgänglighets­anpassning.

Där kan du klicka dig in på till exempel "dokument och PDF" och läsa om olika krav och vad de betyder.

 Förberedande stöd

Behöver det förberedande stödet beslutas av LAG?

Nej, det behövs inget beslut från LAG, dock ska personen som skickar in ansökan ha en fullmakt eller liknande som visar att de har rätt att representera organisationen.

Många av oss har redan påbörjat arbete förra året. Är det okej att belasta kostnader på förberedande stöd?

Ja, det är okej att belasta kostnaderna, stödet ges i form av en klumpsumma och ni kommer inte behöva skicka in underlag vid ansökan om utbetalning.

Övriga frågor

Flera åtgärder i landsbygdsprogrammet, till exempel stöd för fritidsanläggningar, finns inte med i förslaget till strategisk plan. Kommer den typen av stöd i stället att garanteras inom Leader i kommande period? Kommer pengar att öronmärkas för detta?

Vilken typ av insatser som kan stödjas inom Leader beror på respektive leaderområdes lokala utvecklingsstrategi. Det är därför upp till varje leaderområde att besluta om stöd och det blir ingen öronmärkning i leaderområdets budget för detta.

Kontakta oss

Om du har frågor om förberedelserna för Leader i nästa period kan du kontakta Jordbruksverket.

Senast uppdaterad: 2022-06-30