Stöd till jordbruket och landsbygden 2023–2027

År 2023 förnyas jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige och resten av EU. Nu pågår ett omfattande arbete för att förbereda inför den nya perioden och de kommande stöden. Här kan du läsa om arbetet och vad vi vet just nu.

Sveriges strategiska plan

Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik 2023–2027, till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättning för.

Den 16 december 2021 fattade regeringen beslut om ett förslag till den svenska strategiska planen. Förslaget är överlämnat till EU‑kommissionen som ska granska planen under 2022. Sverige och EU-kommissionen kommer att förhandla om innehållet i planen under den här tiden. Det kan alltså bli ändringar i stöden och ersättningarna innan kommissionen slutligen godkänner planen.

Budget

Den totala budgeten för den strategiska planen är cirka 60 miljarder kronor för perioden 2023‑2027.

Budgetöversikt för strategiska planen

Stöd

Avrundat belopp

Gårdsstöd, stöd till unga jordbrukare, nötkreatursstöd samt ettåriga miljö- och klimatersättningar

34,9 miljarder kronor

Kompensationsstöd, fleråriga miljöersättningar, djurvälfärdsersättningar, startstöd, investeringsstöd och projektstöd, Leader

24,8 miljarder kronor

Sektorsspecifika stöd (stöd till biodlingssektorn, stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker)

380 miljoner kronor

Stöd och ersättningar i den strategiska planen

Den strategiska planen omfattar stöd och ersättningar som motsvarar dagens jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd samt stöden och ersättningarna i nuvarande landsbygdsprogram.

Planen bygger på miljömässigt hållbara och konkurrenskraftiga företag. Stöden till jordbruket styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och det blir större fokus på hållbarhet. Det blir också satsningar på kunskap och innovationer samt stöd till investeringar och unga jordbrukare.

Via länken nedan kan du läsa korta sammanfattningar av alla stöd och ersättningar som ingår i strategiska planen.

Stöd som inte ingår i planen

Det finns stöd som inte kommer att ingå i den strategiska planen, till exempel

  • bredband
  • kommersiell service
  • biogas
  • rovdjursstängsel
  • engångsröjning av betesmark
  • vallodling
  • restaurering av betesmarker
  • bränning och lövtäkt (skötsel av betesmarker).

Dessa stöd kommer inte längre att finansieras med pengar från EU. De flesta av dem, förutom stöd till vallodling, kommer att vara möjliga att söka på annat sätt med nationell finansiering.

Det nationella stödet till norra Sverige ingår inte den strategiska planen. Stödet kommer att gå att söka som vanligt.

Arbetet på EU-nivå

I december 2021 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet om de övergripande reglerna för den nya jordbrukspolitiken och de nya stöden. EU:s medlemsländer har också kommit överens om en långtidsbudget för den nya stödperioden 2023–2027.

De här reglerna ska ge medlemsländerna bättre och mer flexibla verktyg för att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar, hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt ska länderna kunna fortsätta att stödja lantbrukare på ett sätt som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.

Nästa steg i EU:s arbete med jordbrukspolitiken är att är att EU-kommissionen ska besluta om tillämpningsregler.

På EU-kommissionens webbplats kan du läsa mer om arbetet med den europeiska lagstiftningen och den inriktning för den gemensamma jordbrukspolitiken.

EU:s mål med den gemensamma jordbrukspolitiken

EU-kommissionens utgångspunkt är att jordbrukspolitiken ska bli mer resultatinriktad. Medlemsländerna är nu friare att utforma innehållet i sina respektive strategiska planer, under förutsättning att de EU-gemensamma målen kan uppnås på bästa sätt.

Den strategiska planen är uppbyggd kring tre allmänna mål. Det är mål som alla medlemsländer i EU ska arbeta utifrån. Den strategiska planen ska

  • främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar en långsiktig livsmedelstrygghet
  • stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till unionens miljö- och klimatrelaterade mål
  • förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden.

De tre övergripande målen är sedan nedbrutna i nio särskilda mål:

  • säkra jordbrukaren en skälig inkomst
  • öka konkurrenskraften
  • stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan
  • motverka klimatförändringar, klimatanpassa jordbruket och främja hållbar energi
  • främja hållbar utveckling och effektiv användning av naturresurser
  • bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald, stärka ekosystemen och bevara livsmiljöer och landskap
  • främja generationsskiften
  • bidra till levande landsbygder
  • säkerställa hög livsmedelskvalitet och ett gott djurskydd.

Regeringen äger den strategiska planen

Det är regeringen som äger den strategiska planen och ansvarar för innehållet i den. Det är även regeringen som ansvarar för den svenska förordningen som kommer att arbetas fram under 2022.

Jordbruksverkets ansvarar för att stöden ska vara möjliga att söka från 2023. Det innebär till exempel att vi tar fram föreskrifter, information om stöden och e-tjänster.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2021-12-16