Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Sorter och utsäde för ekologisk produktion samt Vall i ekologisk produktion och effektiva system för betesdrift

Jordbruksverket utlyste 13 miljoner kronor för samarbetsprojekt som främjar samarbete för att utveckla ekologisk produktion.

Du kunde söka stödet mellan den 15 september och den 30 november 2023.

Sök utbetalning

Vem kan få stöd?

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.

Det kan du få stöd för

Denna utlysning för samarbetsprojekt inom ekologisk produktion är uppdelad i olika områden:

  • Sorter och utsäde för ekologisk produktion
  • Vall i ekologisk produktion samt effektiva system för betesdrift

Du kan läsa om bakgrunden och målet med vad som ska främjas inom de båda områdena i de utfällbara styckena här nedanför.

Sorter och utsäde för ekologisk produktion

Bakgrund

I hela det ekologiska lantbruket finns idag en diskussion om de sorter som har tagits fram för konventionell odling även passar inom det ekologiska lantbruket. De växer bra och ger ofta hög avkastning. Men vad är det man förlorar med att använda material anpassat till konventionell produktion? Till stor del beror användandet av sorter för konventionell odling på att marknaden för dessa är större. Det är också svårt att hitta producenter av ekologiskt utsäde. Men hur är det med behovet av robustare grödor i ett förändrat klimat och resistenta grödor som inte kräver kemiska växtskyddsmedel? Även den nya EU-förordningen för ekologisk produktion med ett ökat krav på användning av ekologiskt utsäde och ekologiskt förädlade sorter innebär utmaningar inom ekologisk produktion. Allt utsäde ska vara ekologiskt odlat från och med år 2037.

Det är viktigt att främja utveckling kring vad som ökar skördarna i ekologisk odling som växtförädling för ekologisk produktion i ett nordiskt klimat. Jordbruksverket bedömer att behovet finns av att få fram väl anpassade sorter för ekologiska odlingsbetingelser, det vill säga sorter som:

  • avkastar bra i ett odlingssystem med organisk växtnäring
  • är robusta och motståndskraftiga mot sjukdomar och som konkurrerar bra med ogräs
  • har tidig utveckling och är effektiva vad gäller näringsupptag, ofta tack vare ett större rotsystem.

Det finns ett behov av en mer omfattande aktiv ekologisk utsädesproduktion, eftersom inhemsk utsädesproduktion av friskt utsäde i en orolig omvärld är att föredra. Inhemsk ekologisk utsädesproduktion är också viktig för att minska införsel och spridning av nya ogräs via utsäde från andra länder. Vi behöver ha bra populationssorter som vi kan producera eget utsäde av om brist skulle uppstå.

Det är av intresse att ta fram nya proteingrödor som kan odlas ekologiskt, med hänsyn till kvaliteter såsom smak, näringstillgänglighet och aminosyrasammansättning.

Inom ekologisk trädgårdsproduktion är det svårt att ha storskalig produktion av ekologiskt utsäde i Sverige på grund av den korta växtsäsongen. Men det är positivt med en utvärdering av sortmaterialet anpassat för ekologisk trädgårdsproduktion. Det är också positivt med utveckling av gårdsbaserad fröproduktion hos mindre odlare eller företag som specialiserar sig på att ta fram ekologiskt grönsaksfrö i en mindre omfattning.

Vad utlysningen ska främja

Jordbruksverket utlyser totalt 6 miljoner kronor inom området ”Sorter och utsäde för ekologisk produktion”. Vi kommer att bevilja stöd för max 3 projekt. Projekten ska ha som mål att

  • få fram fler sorter lämpade för ekologisk produktion
  • öka den inhemska utsädesproduktionen i Sverige av sorter som är lämpade för ekologisk produktion av lantbruksgrödor med sikte på att bli självförsörjande på ekologiskt utsäde

eller

  • ha en utvärdering av sortmaterialet anpassat för ekologisk produktion inom trädgårdsnäringen såsom frukt, bär, växthus eller frilandsodling.

Vall i ekologisk produktion samt effektiva system för betesdrift

Bakgrund

Vallen är motorn i ekologisk produktion. En hög andel vallfoder till idisslare ger en hög självförsörjningsgrad, vilket minskar produktionens sårbarhet. Vall är förutom ett högkvalitativt foder också motorn i en ekologisk växtföljd då den förser efterföljande grödor med kväve. Dessutom minskar vallen problemen med många ogräs, förbättrar jordens struktur och binder koldioxid. Vall är en frisk gröda med få växtskyddsproblem. Det finns dock problem med vallens uthållighet och användning.

För idisslarnas del vill vi kunna ersätta en stor andel av koncentrat med protein från vall. Det innebär att vallen måste innehålla mycket protein. För att få in mer vall på rena växtodlingsgårdar är exempelvis ett system med grön bioraffinering en möjlighet. I systemet förädlas då vallen till ett högvärdigt proteinkoncentrat som är mycket viktigt för ekologisk fjäderfäproduktion och grisproduktion då man inte kan ge dessa djurslag syntetiska aminosyror. Presskakan kan bli foder till idisslare eller bli biogas. Vall kan också komma in på ekologiska växtodlingsgårdar som en avsalugröda till biogasproduktion. För att minska plastanvändningen är ny teknik för att producera hö av intresse.

Inom ekologisk djurproduktion är betesvallen en grundläggande del i produktionen, med krav på både beteskonsumtion och betestid. Ett välskött bete kan vara fördelaktigt både ekonomiskt och ur ett djurvälfärdsperspektiv. Mer kunskap behövs kring betesoptimering vad gäller system för bete som en strategi för effektivt resursutnyttjande. Utevistelse och bete är viktigt för konsumenternas förtroende för den ekologiska djurhållningen, men är också viktigt för utvecklingen av svenskt jordbruk över lag mot ökad robusthet och bättre djurhälsa. Men det kan vara problematiskt att få till beten där korna har hög beteskonsumtion, bra betesrotation och en bra utformning av drivgångar till beten och kotrafik, som exempelvis vid automatisk mjölkning. Utveckling av mobilt mjölkningssystem skulle kunna bidra till högre betesutnyttjande och god djurvälfärd. Stängsling är arbetskrävande och medför höga kostnader. En fortsatt utveckling av system med lättskötta stängsel är önskvärt.

Det finns ett behov av att utveckla samspelet mellan artsammansättningen i betet, avkastning, biologisk mångfald, risk för växtnäringsläckage, anpassning till lokala förhållanden och olika vädersituationer, längd på betesperiod, produktkvalitet med mera.

Vad utlysningen ska främja

Jordbruksverket utlyser totalt 7 miljoner kronor inom området ”Vall i ekologisk produktion samt effektiva system för betesdrift”. Vi kommer att bevilja stöd för max 4 projekt. Projekten ska ha som mål att utveckla system för

  • vallodling
  • användning av vall
  • betesdrift.

Utgifter du kan få stöd för

De utgiftstyper du kan få stöd för är utgifter för personal, indirekta kostnader och övriga utgifter. Du kan inte få stöd för investeringar, marknadsföring eller forskning.

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalnings­datum från och med den dag då du skickade in din ansökan till Jordbruksverket.

Utgifter för personal

Du kan få stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet. Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din lönekostnad.

Du eller eventuell samarbetspart som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme. I de fallen redovisar du det som en övrig utgift.

Indirekta kostnader

Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH‑kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra det. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, kontorsmaterial och telefoni.

Övriga utgifter

Övriga utgifter är till exempel mat och fika vid externa möten, resor, traktamenten, konsultarvoden för andra än samarbetsparter och andra utgifter med direkt koppling till projektet.

Så mycket stöd kan du få

Du kan få 100 procent i stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Stöd för indirekta kostnader lämnas i form av en schablon. Vid beräkningen används en schablonsats på 15 procent av de sammanlagda utgifterna för löne­kostnaderna.

Du kan få 100 procent i stöd för övriga utgifter, till exempel för resor, material, utrustning och köpta tjänster, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Villkor för stödet

De villkor som gäller för just ditt projekt kommer att stå i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.

  • Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slut­utbetalning senast den 15 januari 2028.
  • Vi beviljar inte stöd till sådant som myndigheter, staten, regioner och kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.

Planera din budget

Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. I budget­mallen ska du ange de utgifter som du tror projektet kommer att ha och som det finns exempel på under rubriken Utgifter du kan få stöd för ovan. Du måste beskriva din utgift och vad den omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.

Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetsparter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, löne­specifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.

Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.

Du måste ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet

Du som söker stödet måste vara kreditvärdig och ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet. Du som sökt stödet har det övergripande ansvaret både för projektets genomförande och för dess ekonomi. När du fått beslut om projektstöd och projektet pågår behöver du finansiera utgifterna tills vi betalar ut stödet. Du måste ha haft faktiska utgifter och betalat dina fakturor innan du kan söka utbetalning.

Så söker du stödet

Du söker stödet i vår e‑tjänst. Ansökan är öppen 15 september till och med 30 november 2023.

  • Logga in med BankID.
  • Gå till ”E‑tjänster inom Mina sidor”.
  • Välj ”Projekt-, investerings- och företagsstöd”.
  • Starta tjänsten.
  • Under punkt 3 ”Välj stöd”, ska du välja ”Samarbete”.
  • Under punkt 4 ”Komplettera med rätt inriktning” ska du välja ”Samarbete” och därefter ”Miljö och klimat” och sedan "Ekologisk produktion".
  • Under punkt 5 ”Genomförande” ska du ange var projektet kommer att genomföras. Välj ”Hela landet” även om du genomför projektet regionalt. Detta är en nationell utlysning som handläggs av Jordbruksverket. Om du inte väljer ”Hela landet” kommer ansökan inte in till Jordbruksverket utan till länsstyrelsen i den region du valt.

Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansöknings­dag.

Ibland behövs fullmakt för e‑tjänsten

I de flesta fall behöver du en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

Så bedömer vi din ansökan

Vi kommer att bedöma ansökningarna utifrån bland annat följande kriterier:

  • Projektet har en bra sammansättning av aktörer.
  • Projektet uppfyller identifierade behov angivna i utlysningen.
  • Projektet skapar nytta genom resultats­pridning till målgruppen.
  • Projektet har tydliga mål.

Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering av ansökningar och om hur vi viktar dem när du loggar in i e‑tjänsten efter punkt 5.

När du har skickat in din ansökan

Om vi bifaller din ansökan om stöd kommer ditt beslut att innehålla information om de villkor som gäller och det du behöver göra. Men här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.

Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om ditt projekt blir prioriterat krävs vidare handläggning innan Jordbruksverket kan fatta ett formellt beslut.

Om du påbörjar ditt projekt innan du fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de regler som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Olika typer av utbetalningar

Det finns olika typer av utbetalningar.

Förskottsutbetalning

Du kan söka förskottsutbetalning så fort du har fått ditt beslut om stöd.

Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 250 000 kronor. En del av beloppet kommer från EU och en del från Sverige. Du kan högst få förskott med den del som kommer från Sverige. Beloppet står i ditt beslut om stöd.

När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.

Statliga myndigheter, regioner och kommuner kan inte söka förskottsutbetalning.

Delutbetalning

Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då projektet haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalt alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.

När du söker delutbetalning ska du i en lägesrapport beskriva vad som har utförts i projektets aktiviteter. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till de genomförda aktiviteterna som du söker delutbetalning för. Det är även viktigt att du beskriver problem och utmaningar samt eventuella förändringar som uppstått i projektet som vi har nytta av att känna till. Vid ansökan om delutbetalning kontrollerar vi att stödmottagaren jobbar mot målet enligt beslutet om stöd.

Slututbetalning

Du ska söka slututbetalning senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med ditt projekt och ha betalat alla dina utgifter. Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls.

När du söker slututbetalning ska du göra en slutrapport som beskriver vad du har gjort och vilka resultat och mål du har uppnått. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till genomförda aktiviteter samt att aktiviteterna stämmer överens med beslutet om stöd. Vid ansökan om slututbetalning kontrollerar vi att projektets mål är uppnått.

Redovisa utgifterna för projektet separat i din bokföring

Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven

Det är viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.

Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:

  • Utgiften på fakturan ska gå att koppla till ditt projekt.
  • Fakturan ska vara adresserad till, och betald av, den som sökt stödet.

Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.

Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.

Exempel på betalningsbevis

Det här är olika typer av betalningsbevis:

  • utskrift av betalning via internetbank
  • betalorder för bank- och plusgiro i kombination med kontoutdrag
  • kvitto från banken
  • kontoutdrag som visar en betalning via autogiro
  • lönespecifikation
  • kvitto vid kontant-, betalkorts- och Swishbetalning. Kombineras med kontoutdrag eller utdrag ur bokföringen om det inte framgår på kvittot vem som betalat.

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Du ska ta reda på om du eller dina samarbetsparters är upphandlingsskyldiga.

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen i projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta för projektet.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.

Särskilda regler för redovisning mellan samarbetsparter

Det är du som är projektägare och stödmottagare som ska söka utbetalning av stödet och som ska redovisa projektets utgifter och inkomster till oss. Det innebär att dina samarbetsparter ska

  • vidare­fakturera sina utgifter i projektet till dig som är stödmottagare med samma fakturabelopp som samarbetsparten själv mottagit, oberoende om parten är moms­redovisnings­skyldig eller inte
  • bifoga kopior av sina fakturor tillsammans med betalnings­bevis som visar att det är de som har betalat fakturorna
  • bifoga faktura­kopiorna så som de ser ut, även om de innehåller utgifter som inte hör till projektet. Markera de utgifter som hör till projektet
  • bifoga underlag till fakturan som motsvarar det underlag som du som stödmottagare behöver bifoga när du redovisar till oss.

Den arbetstid som samarbetsparterna fakturerar dig som stödmottagare ska kunna styrkas med signerad projektdagbok och lönespecifikation.

Kontakta oss

Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.

Om du har frågor om utlysningens bakgrund och vilka projekt utlysningen ska främja kan du vända dig till Birgitta Johansson.

Om du har frågor om stödets regler och andra administrativa frågor kan du vända dig till landsbygdsstödsenheten.

Vill du hellre ta dina frågor per telefon kan du skicka ett mejl till landsbygdsstödsenheten och be om att bli uppringd.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2022:27

Det här är ett stöd inom EU:s jordbruks­politik

Senast granskad: 2024-10-02