Produkter från djur i utbildning, för konservering och som konstprojekt

Om du vill använda hela eller delar från djur i din undervisning eller i ett konstprojekt kan du behöva tillstånd för det. Om du har en konservatorverksamhet eller på annat sätt preparerar delar av djur kan du istället behöva anmäla din anläggning. Här kan du läsa om hur du söker tillstånd, anmäler din anläggning och hur du ska hantera produkterna.

Utbildning

Du får använda följande typer av animaliska biprodukter (ABP) i undervisningen utan att det krävs registrering eller särskilt tillstånd:

  • delar av djur som varit livsmedel tills de lämnades ut från till exempel ett slakteri eller en livsmedelsbutik, till exempel luftstrupe, hjärta, lungor, lever eller njure,
  • hela djur som var livsmedel tills de lämnades ut, till exempel kräftor, musslor eller orensad fisk
  • hela eller delar av vilda djur som du inte misstänker kan innebära smittrisk.

Slakterier får inte lämna ut ögon från nötkreatur, får och getter som är äldre än ett år, till undervisningen. Men ögon från övriga friska slaktade djur får du använda och kan i många fall lämnas ut utan att du behöver särskilt tillstånd.

Den som levererar produkter till dig behöver bara fylla i registreringsnummer på handelsdokumentet som ska följa med produkterna om du har anmält din verksamhet till Jordbruksverket och fått ett registreringsnummer.

Det behövs inte något handelsdokument vid leveranser av hela eller delar av vilda djur.

Söka tillstånd för andra typer av animaliska biprodukter

Vill du använda andra typer av animaliska biprodukter i undervisningen måste du söka tillstånd. Det kostar 500 kronor att söka tillstånd. Du söker tillstånd på en blankett.

Konstnärlig verksamhet och utställningar

Du behöver ha tillstånd för att använda animaliska biprodukter, det vill säga obearbetade eller ofullständigt bearbetade produkter, vid utställningar och i konstnärlig verksamhet.

Söka tillstånd för animaliska biprodukter
Vill du använda animaliska biprodukter måste du söka tillstånd. Det kostar 500 kronor att söka tillstånd. Du söker tillstånd på en blankett.

Konservatorverksamhet och annan verksamhet för preparering av djur

En konservatorverksamhet tar emot döda djur eller djurdelar för preparering så att de kan bevaras under en längre tid till exempel i utställningar eller för undervisning.

För att du ska få ta emot material för preparering måste du innan du påbörjar din verksamhet anmäla din anläggning hos Jordbruksverket och följa reglerna för hantering av animaliska biprodukter. Reglerna är olika beroende på vad det är för typ av material.

Du behöver inte anmäla till Jordbruksverket om du hanterar eller framställer jakttroféer eller andra prepareringar för personliga eller icke kommersiella ändamål.

Du måste även följa reglerna för artskydd och CITES.

Anmäla din anläggning

Det kostar inget att anmäla anläggningen men du kommer att få betala en årlig kontrollavgift.

Du anmäler din anläggning på en blankett.

Hantera resterna från de animaliska biprodukterna

Efter avslutad verksamhet måste du ta hand om resterna av de animaliska biprodukterna på rätt sätt. Rester från produkter som du inte behöver tillstånd för kan du hantera som avfall enligt miljölagstiftningen. För information om detta ska du vända dig till din kommun.

Om resterna från de animaliska biprodukter kommer från ett slakteri är det enklast att lämna tillbaka resterna till slakteriet. Om detta inte är möjligt ska du skicka resterna till en anläggning som har tillstånd att hantera animaliska biprodukter av den aktuella kategorin, till exempel en avfallsförbränningsanläggning. Då ska resterna även ha ett handelsdokument.

Har du mindre mängder rester kan du frysa ner dem och samla ihop tills du har en större mängd. Svensk Lantbrukstjänst är det enda företag som har rikstäckande hämtning av animaliska biprodukter.

Kontroll

Syftet med kontrollen inom området animaliska biprodukter och därav framställda produkter är att säkerställa att produkter hanteras i enlighet med gällande regelverk. Detta för att förebygga och minimera risker för människors och djurs hälsa och framför allt skydda säkerheten i livsmedels- och foderkedjan.

Det är företaget som har ansvaret för att hanteringen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter är säker. Kontroll­myndigheternas uppgift är att bedöma om företaget lyckats med detta.

Den offentliga kontrollen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter ingår i den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.

Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (livsmedelsverket.se)

Uppföljning av kontrollen

Kontrollen i livsmedels­kedjan utvärderas varje år för att tydliggöra de eventuella förbättringar som kan genomföras för att åstadkomma en likvärdig, rättssäker och effektiv kontroll. Rapporterna finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Jordbruksverket kontrollerar anläggningar inom området animaliska biprodukter och därav framställda produkter

I Sverige har Jordbruksverket det övergripande ansvaret för kontrollen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter. Länsstyrelserna kontrollerar bland annat transporter och eventuella omlastnings­platser. Transport av matavfall ligger inom kommunens kontrollansvar. Livsmedelsverket kontrollerar bland annat animaliska biprodukter från livsmedels­anläggningar. Jordbruksverket kontrollerar resten av området inom animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

Bland annat kontrollerar vi

  • att företaget har rätt godkännande eller registrering
  • de egenkontroller som ett företag ska ha upprättat för att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen
  • företagets riskhantering enligt HACCP-principen
  • spårbarhet
  • användning av handelsdokument
  • märkning
  • dokumentation och åtgärder kring skadedjursbekämpning.

Så går kontrollen till

Kontrollen ska i första hand ske oanmäld. Efter kontrollen skickar vi en kontroll­rapport till dig där du kan se resultatet från kontrollen och vad som eventuellt krävs av dig. Om ditt företag har fått avvikelser ska du normalt sett inom en månad från det att du har fått kontroll­rapporten lämna in en skriftlig bekräftelse på att avvikelserna är åtgärdade eller lämna en åtgärds­plan till Jordbruksverket. Vi kommer då att bedöma det du skickat in och därefter meddela dig vår bedömning.

Kontrollen är avgiftsbelagd

Avgiften för den offentliga kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass.

Inför varje år får du som är ansvarig för en anläggning ett beslut där du kan se din avgift. Den totala kontroll­avgiften är uppdelad på de antal år som går mellan kontrollerna. Om du exempelvis ska ha kontroll vart tredje år så är avgiften uppdelad på tre år. Du betalar alltså avgift varje år oavsett om du får en kontroll det aktuella året eller inte.

Om du vill avboka en kontroll måste du göra det före klockan 15 dagen före kontroll­besöket, annars får du betala en avgift på 2 100 kronor.

Anmäl till Jordbruksverket om du upphör med din verksamhet

Om du upphör med din verksamhet måste du avregistrera dig hos Jordbruksverket. För att slippa betala den årliga avgiften kommande år ska du avregistrera dig senast den 31 december. Alla verksamheter som fortfarande är registrerade hos oss den 1 januari får betala den årliga avgiften för det året.

Om du ändrar eller slutar med din ­verksamhet ska du meddela det på samma blankett som du anmälde din verksamhet.

Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete

Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Anläggningstyp

Anläggningar för animaliska biprodukter får en anläggningstyp som speglar den verksamhet som anläggningen har. Det kan exempelvis vara förbrännings­anläggning eller bearbetnings­anläggning.

Risk- och erfarenhetsklasser

Varje anläggningstyp är kopplad till en riskklass. Riskklasserna är uppdelade i olika riskklasser som består av en * eller en siffra mellan 1–10. Vilken riskklass en anläggning har beror på verksamhets­typen. En anläggning med hög risk hamnar i en låg riskklass. I vår vägledning rekommenderas det vilken riskklass en anläggningstyp ska ha. För varje riskklass finns det en rekommenderad kontroll­frekvens. Anläggningar för animaliska biprodukter som exempelvis har riskklass 3 får en kontroll per år, medan anläggningar för animaliska biprodukter som har riskklass 7 får en kontroll vart femte år.

Det finns två typer av erfarenhets­klasser, normal och höjd. Alla nya anläggningar hamnar i erfarenhets­klass normal. Efter offentlig kontroll kan denna erfarenhets­klass komma att ändras till höjd om anläggningen exempelvis har visat goda resultat vid den offentliga kontrollen. Den höjda erfarenhets­klassen innebär en sänkning av nästkommande års årsavgift.

Kontrollfrekvens

Anläggningstyp och riskklass ligger till grund för hur ofta en anläggning får kontroll, det vill säga kontroll­frekvensen. Här kommer några exempel.

Anläggningstypen bearbetnings­anläggning rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 5 om de bearbetar kategori 3-material, vilket motsvarar en kontroll vart tredje år. Den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning blir då en kontroll vart tredje år.

Avgift

Avgiften för den offentlig kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass.

Du kan se tabeller över hur avgifterna för ABP-anläggningar är beräknade utifrån kontrollintervall på vår sida där alla kontrollavgifter samlas.

Om du har frågor om kontroller eller avgifter kan du kontakta djurkontroll­enheten.
foderabpkontroll@jordbruksverket.se

Författningar

Söker efter 2006:84

Söker efter 2007:21

Söker efter 2019:75

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2022-01-31