Logotyp Jordbruksverket

Handel inom Sverige och EU med hotade djur och produkter av hotade djur

CITES-listade levande djur och produkter av djur kan behöva CITES-intyg för att få förekomma i handel eller andra kommersiella aktiviteter inom EU.

Ansök om CITES-intyg

Ansökan om uppdaterat eller ersatt CITES-intyg eller CITES-tillstånd

Ansökan om undantag från artskyddsförordningen

Det här är CITES

Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES.

CITES står för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora och kallas även för Washington­konventionen.

Det finns cirka 5 600 djurarter och över 30 000 växtarter som är starkt hotade på grund av omfattande handel världen över.

I Sverige är det Jordbruksverket som är administrativ CITES-myndighet och samordnar CITES-arbetet. Vi samarbetar med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska Riksmuseet som är vetenskapliga myndigheter för CITES i Sverige, och med de operativa myndigheterna som är Tullverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Åklagar­myndigheten och länsstyrelserna.

Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall

Det finns cirka 5 600 djurarter och över 30 000 växtarter som omfattas av CITES. För att veta vad som gäller för ditt djur, din växt, ditt föremål eller din produkt måste du börja med att ta reda på växt- eller djur­artens vetenskapliga namn, det vill säga det latinska namnet. Om du vet det svenska art­namnet kan du söka på internet för att få fram det latinska namnet. Om du inte vet art­namnet behöver du få hjälp med art­bestämning av någon som har mycket kunskap inom det specifika området och kan hjälpa till med art­bestämning.

Jordbruksverket har inte några art­bestämmare och kan därför inte erbjuda art­bestämning av levande djur och växter eller produkter av djur och växter. När det exakta art­namnet är fastställt kan du gå vidare och ta reda på vilka regler som gäller för den specifika växt- eller djur­arten genom att läsa på våra webbsidor.

Sök i Speciesplus eller i EU:s art­lista för att sedan läsa om reglerna längre ner på sidan

Du kan också leta upp den aktuella arten i data­basen Speciesplus eller i EU:s art­lista för att se i vilken bilaga i EU:s lista arten finns. När du vet vilken av bilagorna A–D arten finns i, kan du läsa om reglerna längre ner på den här sidan. I reglerna hänvisar vi nämligen till vilken bilaga arten finns i. Om den finns i bilaga A skriver vi att arten är A-listad osv. Du hittar EU:s artbilaga längre ned på den här sidan under rubriken Författningar.

I Speciesplus fyller du i det latinska art­namnet i sökrutan och klickar på Search. Under rubriken CITES kan du under CITES LISTING se i vilken appendix arten är listad och under EU listing, som ligger längre ner, kan du se i vilken EU-bilaga arten är listad.

Kontakta oss om du har frågor

Du kan också kontakta oss för att ta reda på vilka regler som gäller för den art som är aktuell för dig. För att vi ska kunna ge dig rätt information om reglerna är det viktigt att du först informerar oss om det vetenskapliga (latinska) artnamnet på den växt- eller djurart som är aktuell för dig.

Läs om de arter och produkter vi får flest frågor om

Vi har samlat information om reglerna för de arter och produkter vi får flest frågor om:

Mer om CITES-konventionens appendix och EU-listans bilagor

CITES-konventionens appendix med hotade arter

I CITES-konventionen, det avtal som ligger till grund för hela CITES-samarbetet, delas arterna in i appendix I, II och III, beroende på hur pass hotade de är.

Alla CITES-länder utanför EU använder konventionens appendix när man utfärdar CITES-tillstånd.

  • I appendix I står de arter som är utrotnings­hotade.
  • I appendix II står de arter som riskerar att bli utrotnings­hotade om inte handeln kontrolleras.
  • I appendix III står de arter som är utrotnings­hotade i ett visst land.

Konventionens appendix uppdateras löpande.

EU-listans bilagor med hotade arter

EU har infört en egen artlista som utgår från CITES-konventionens indelning. Men EU har tagit med fler arter och anser också att vissa arter behöver ett starkare skydd än vad de har enligt CITES-konventionen. I EU:s lista delas arterna upp i fyra bilagor, A–D.

EU-länderna använder både konventionens appendix och EU-listans bilagor när man utfärdar CITES-tillstånd.

Här på webbplatsen utgår vi från EU:s indelning när vi beskriver vilka regler som gäller för de olika arterna.

  • I bilaga A finns de mest hotade arterna. Denna bilaga överens­stämmer i stort sett med CITES-konventionens appendix I. Även arter från appendix II och arter där EU har ett speciellt bevarande­intresse står i den här bilagan, till exempel brun­björn och kungs­örn.
  • I bilaga B står främst arter från appendix II men även arter från appendix III som EU anser behöver skyddas mer.
  • I bilaga C står arter som är utrotnings­hotade i ett visst land.
  • I bilaga D står arter som importeras till EU i så stor omfattning att kontroll krävs.

EU:s bilagor uppdateras löpande.

Handel inom Sverige och EU

Kommersiella aktiviteter är förbjudna med A- och B-listade djurarter

Huvudregeln är att kommersiella aktiviteter är förbjudna inom Sverige och EU med A‑listade och B-listade djurarter. Det är arter som finns i bilaga A och B i EU:s artlista. Förbudet gäller

  • levande djur
  • delar av djur
  • produkter av djur.

Men det finns ändå möjlighet att i vissa fall handla med A- och B-listade arter på ett hållbart sätt.

För A-listade arter behöver du CITES-intyg

När det gäller de A-listade arterna kan du i vissa fall få undantag från förbudet. Då måste du ha ett CITES-intyg. Du söker intyget i vår e-tjänst. Sedan prövar vi din ansökan. Läs mer under rubriken Så söker du CITES-intyg.

För B-listade arter behöver du kunna visa exemplarets lagliga bakgrund

Om du ska sälja eller köpa exemplar som innehåller någon eller några B-listade arter ska dokument som visar exemplarets lagliga bakgrund följa med vid köpet. Både säljare och köpare har ansvar att tänka på detta. Dokument som visar laglig bakgrund kan till exempel vara kopia på import­tillstånd eller ett dokument från inköps­stället eller uppfödaren, där den lagliga bakgrunden tydligt bekräftas. Enbart ett inköps­kvitto är inte tillräckligt. Du som köper ska kontrollera dokumenten och det är viktigt att du sparar dem, för om du någon gång kommer att sälja exemplaret är det du som säljare som måste skicka med dessa papper till nästa ägare. Utan dokument som visar exemplarets lagliga bakgrund är handel förbjuden.

Undantag från kravet på CITES-intyg

Det finns tillfällen då du inte behöver ha CITES-intyg för dina A-listade arter.

Antikundantaget – gäller vissa föremål bearbetade före den 3 mars 1947

I CITES-reglerna finns det så kallade antik­undantaget. Det innebär att du inte behöver ha CITES-intyg när du handlar med eller på annat sätt genomför kommersiella aktiviteter med föremål som är bearbetade före den 3 mars 1947. Det är ditt ansvar att bevisa på ett trovärdigt sätt att föremålet är så gammalt att det verkligen omfattas av antik­undantaget.

Om länsstyrelsen eller polisen gör en kontroll i samband med att du till exempel annonserar ut eller säljer föremål och du inte på ett trovärdigt sätt kan bevisa föremålets ålder, kan du komma att åtalas för artskyddsbrott.

De här föremålen räknas som bearbetade

För att räknas som bearbetat föremål måste exemplaret vara så pass förändrat i sig självt att det inte kan förväxlas med obearbetade exemplar.

För att föremål eller delar av CITES-listade djur eller växter ska omfattas av antik­undantaget ska deras ”obearbetade naturliga utseende på ett påtagligt sätt ha förändrats för att utgöra smycken, prydnads-, konst- eller nyttoföremål, eller musik­instrument (…) Sådana exemplar kan dock bara anses som bearbetade exemplar om de utan tvekan hör till någon av de nämnda kategorierna och kan användas utan att skulpteras, bearbetas eller förändras ytterligare.” Så står det i EU:s förordning 338/97 artikel 2 w.

För exemplar där ”råmaterial” har ett stort ekonomiskt värde, till exempel noshörnings­horn, ställs mycket höga krav på föremålet för att det ska anses som bearbetat. Polerade eller delvis snidade bitar av horn omfattas inte av undantaget. Du behöver alltså CITES-intyg för dem.

Exempel:

  • Alla bearbetade produkter av elefantelfenben – inget undantag
  • Monterat noshörnings­horn (med eller utan skalle) – inget undantag
  • Infattad björn- eller tigerklo – inget undantag
  • Uppstoppad fågel – undantag
  • Handväska eller skor av krokodil­skinn – undantag

Ett antikt föremål som har renoverats med material som bevisligen är pre­konventionellt, det vill säga taget från naturen innan arten ifråga började omfattas av CITES-reglerna, kan fortfarande omfattas av undan­taget.

Så bevisar du föremålets ålder

Du måste kunna bevisa föremålets ålder på samma sätt som när du söker CITES- intyg eller CITES-tillstånd. För föremål av högrisk­arter ställs särskilt höga bevis­krav. Dessa bevis måste vara tillgängliga innan undantaget tillämpas, det vill säga innan föremålet används i kommersiella aktiviteter.

Du kan bevisa föremålets ålder med proveniens, det vill säga till exempel kvitton, räkningar, intyg från experter, officiella dokument och i vissa fall även fotografier och tidnings­artiklar. Det är inte säkert att det räcker med till exempel ett kvitto. Ibland kan det behövas fler dokument för att vi ska kunna vara säkra på att föremålet är tillräckligt gammalt.

För högrisk­arter som till exempel elefant, noshörning, tiger, havs­sköldpaddor, havs- och kungsörn krävs intyg av experter som inte kan anses jäviga.

Särskilt svårt är det att skilja mellan antika föremål och sådana föremål som har omarbetats från gamla exemplar. Varken ålders­bestämning i laboratorium eller expert­intyg är i sådana fall tillräckligt för att bevisa föremålets ålder.

Observera att det förekommer ny­produktion av föremål som ska se gamla ut, så föremål kan se antika ut fastän de inte är det.

Mer att tänka på när du handlar med antika föremål

Föremål som har förts illegalt till Sverige eller EU omfattas inte av antik­undantaget.

Föremål som har importerats till EU med hjälp av de enklare reglerna för personliga tillhörig­heter och föremål, får inte säljas.

Det krävs CITES-tillstånd för att exportera antika A-, B- och C-listade föremål till länder utanför EU. Dessutom kan länder ha import­förbud för föremål av vissa arter: Kina tillåter till exempel inte import av föremål tillverkade av noshörnings­horn. USA har bland annat förbud mot import av samtliga elfenbens­föremål som sålts efter den 25 februari 2014. Kontakta CITES-myndigheten i mottagarlandet för att ta reda på vad som gäller.

Undantag för föremål som lämnas tillfälligt till konservator eller liknande

Du behöver inte heller ha CITES-intyg för föremål som du tillfälligt lämnar till exempelvis en konservator för uppdrags­arbete, till exempel restaurering. Konservatorn behöver inte CITES-intyg för att utföra uppdrags­arbetet. Om du ska sälja föremålet till konservatorn/restaureraren måste du dock ansöka om CITES-intyg.

Undantag för vissa levande fåglar som är födda och uppfödda i fångenskap

Du behöver inte ha CITES-intyg för levande fåglar som är födda och uppfödda i fångenskap och som finns i bilaga 10 i EU:s förordning 865/2006. Förordningen hittar du längst ner på sidan under rubriken Författningar.

Undantag för vetenskaplig institution

En vetenskaplig institution kan få generellt undan­tag från att söka CITES-intyg. Kravet för detta är att institutionen är godkänd av Jordbruks­verket och att den antingen har avels­program för de aktuella arterna eller bedriver forskning eller utbildning för att gynna arternas över­levnad.

Fler bestämmelser vid handel inom Sverige och EU

Det finns även bestämmelser om artskydd som du kan behöva följa när du genomför kommersiella aktiviteter med hotade djur­arter eller produkter av hotade djur­arter.

Så söker du CITES-intyg

Ta reda på vad det är du behöver söka så att du inte söker fel eller gör en ansökan i onödan. Läs mer högre upp på sidan under rubriken Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall.

Du söker CITES-intygen i våra e-tjänster.

Tänk på att alla intyg kostar och att det tar tid att få dem.

Jordbruksverket prövar alla ansökningar och kan ibland avslå ansökningar om CITES-intyg. Därför är det viktigt att du inte handlar med eller reser med ditt exemplar innan du har fått det intyg du har ansökt om.

Oavsett om CITES-intyget är utfärdat i Sverige eller i ett annat EU-land är det viktigt att du läser igenom hela CITES-intyget noga, för där står vilka villkor som gäller för ditt djur. Om inte villkoren uppfylls kan intyget vara ogiltigt.

Mer information hittar du på sidorna nedan där e-tjänsterna finns. Där kan du också läsa om hur länge dokumentet är giltigt och vad som händer om din ansökan avslås.

Det här ska du ange och bifoga när du söker

I vissa fall behöver du ange specifika uppgifter eller bifoga specifika dokument, beroende på vad du söker för. Läs mer på respektive sida:

A- och B-listade arter måste ha laglig bakgrund

A- och B-listade arter som ska användas i kommersiella aktiviteter måste ha laglig bakgrund. Vad som är bevis på laglig bakgrund varierar bland alla ca 38 000 CITES-listade arter och kan inte sammanfattas i en kort information. Beroende på exemplaret och dess ursprung ställs olika krav på vilka dokument som behövs för att styrka exemplarets lagliga bakgrund. Om exemplaret tidigare har förekommit i handel ska handeln ha skett på ett lagligt sätt. Utan dokumentation som bevisar djurets lagliga bakgrund får du inte använda arterna i kommersiella aktiviteter (Rådets förordning (EG) nr 338/97). Vad som menas med kommersiella aktiviteter kan du läsa högre upp på sidan.

Dokument som bevisar laglig bakgrund

A-listade arter

För A-listade arter måste du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd utfärdat av Jordbruks­verket eller motsvarande myndighet i annat land. Den som ansöker om intyget eller tillståndet behöver i ansökan bifoga dokumentation som bevisar den lagliga bakgrunden.

Om djuret har importerats till EU ska du bifoga en kopia på CITES import­tillstånd. Om båda föräldra­djuren, eller ett av dem, har importerats till EU ska du också bifoga kopia import­tillstånd för det eller de föräldra­djur som har importerats. Kopia på import­tillståndet ska följa djuret och föräldra­djuren vid varje ägar­byte inom EU.

Om djuret är fött i ett EU-land ska du bifoga ett härstamnings­intyg (uppfödar­bevis) eller någon annan likvärdig dokumentation som

  • visar att djuret är en avkomma av föräldra­djur som är födda i fången­skap
  • innehåller tydliga uppgifter om föräldra­djuren och om uppfödaren (namn, och adress).

Enbart ett inköps­kvitto är inte tillräckligt som bevis på djurets lagliga bakgrund.

Djuret eller produkten måste märkas för att kunna kopplas ihop med dokumentationen

Levande djur av A-listade arter och produkter av A-listade djur måste vara märkta för att kunna kopplas ihop med CITES-intyget eller CITES-tillståndet. Läs mer under rubriken Märkning av levande djur och produkter.

B-listade arter

Om du ska handla med B-listade arter med ett land utanför EU behöver du ha ett CITES-tillstånd för export utfärdat av Jordbruks­verket. Den som ansöker om tillståndet ska bifoga dokument som bevisar djurens lagliga bakgrund. För handel inom EU behövs inget CITES-intyg med du måste ändå ha dokumentation som bevisar djurens lagliga bakgrund.

Hur du ska bevisa laglig bakgrund för B-listade arter är inte exakt specificerat i reglerna. Beroende på arten och/eller exemplaret och dess ursprung ställs olika krav på vilka dokument som behövs för att styrka exemplarets lagliga bakgrund.

För arter som har sitt ursprung i EU, är lätt­förökade och förekommer i stor utsträckning inom handeln kan det vara tillräckligt med endast ett härstamnings­bevis (uppfödar­bevis) eller ett motsvarande dokument. Härstamnings­intyget eller den likvärdiga dokumentationen ska

  • visa att djuret är en avkomma av föräldra­djur som är födda i fångenskap
  • innehålla tydliga uppgifter om föräldra­djuren och om uppfödaren (namn och adress).

Enbart ett inköps­kvitto är inte tillräckligt som bevis på djurets lagliga bakgrund.

Om djuret har importerats till EU kan ett CITES import­tillstånd fungera som bevis på djurets lagliga bakgrund. Om båda föräldra­djuren, eller ett av dem, har importerats till EU ska du också bifoga kopia import­tillstånd för det eller de föräldra­djur som har importerats. Kopia på import­tillståndet ska följa djuret och föräldra­djuren vid varje ägar­byte inom EU.

För arter som är sällsynta, svåra att föröka i fången­skap eller som omfattas av handels- eller export­förbud i ursprungs­landet, krävs mer information för att bevisa laglig bakgrund. Exempel på sådana arter är

  • geckoödlor från Nya Zeeland (Naultinus spp.)
  • galapagoslandleguan (Conolophus subcristatus)
  • kinesisk huggorm från Hunan-provinsen (Trimeresurus mangshanensis)
  • gulstjärtad sotkakadua (Calyptorhynchus funereus)
  • svartnäbbad amazon (Amazona agilis).
Djuret bör märkas för att kunna kopplas ihop med dokumentationen

Vi rekommenderar att du märker dina levande djur av B-listade arter för att de ska kunna kopplas ihop med dokumentationen om laglig bakgrund. Läs mer under rubriken Märkning av levande djur och produkter. För levande B-listade djur, som till exempel vissa reptiler och fåglar som ofta uppnår en hög ålder, kan det dessutom vara värdefullt att exemplaret är märkt om arten senare behöver ett starkare skydd och därför blir A-listad.

Säljare och köpare har samma ansvar

Du som säljer djur ska förse köparen med relevant information om djurets bakgrund.

Du som köper djur har samma ansvar som säljaren och därför måste du vara säker på att de djur du tänker köpa är uppfödda i fången­skap och har laglig bakgrund. Ställ alltid krav på dokumentation. Du har ett ansvar att kontrollera att de uppgifter du får är korrekta. Du bör till exempel ställa dig frågan om arten är lätt­förökad i fången­skap och om det är tillåtet att handla med den och exportera den från ursprungs­landet. Du som köper djur på till exempel mässor eller via internet ska vara extra försiktig så att du bara köper djur med laglig bakgrund. Ställ krav på säljaren och acceptera inte härstamnings­bevis som saknar tydliga uppgifter om föräldra­djuren och uppfödaren. Om du är osäker ska du låta bli att köpa djuret.

Både artskydds- och djurskydds­reglerna innehåller krav på dig som säljer djur i större omfattning.

Den svenska artskydds – och djurskydds­lagstiftningen förbjuder hållande av vissa arter

Enligt den svenska artskydds- och djurskydds­lagstiftningen är det förbjudet för privat­personer att hålla vild­fångade djur, med undantag för fisk. Det är också förbjudet för privat­personer att hålla apor, rovdjur, rovfåglar och fågel­arter som förekommer vilt inom EU:s europeiska territorium, oavsett om djuren är vild­fångade eller upp­födda i fången­skap. Om du ska köpa djur från andra EU-länder, eller från länder utanför EU, måste du därför kontrollera att det är tillåtet för privat­personer att hålla djuren i Sverige.

Det är också förbjudet att importera, exportera, förvara, transportera, köpa eller sälja levande djur och växter av många arter (gäller alla levnads­stadier) om du inte har beviljats undantag av Jordbruks­verket.

Märkning av levande djur och produkter av djur

Levande djur av A-listade arter och produkter av A-listade djur som du ska använda i kommersiella aktiviteter måste ha ett CITES-intyg. För att exemplaret ska kunna kopplas ihop med intyget måste exemplaret vara märkt.

För levande djur av B-listade arter finns inget krav på märkning men vi rekommenderar att även dessa exemplar märks, så att de kan kopplas ihop med dokumentationen om laglig bakgrund. För till exempel vissa reptiler och fåglar som ofta uppnår en hög ålder, kan det dessutom vara värdefullt att exemplaret är märkt om arten senare behöver ett starkare skydd och därför blir A-listad.

Så här ska levande djur vara märkta

Fåglar

Fåglar som är födda i fången­skap ska märkas med en individuellt märkt fast fotring, det vill säga en ring som är utan söm och med en storlek som gör att ringen inte kan avlägsnas. Om detta inte är möjligt på grund av djurskydds­skäl är det tillåtet att märka fågeln med mikrochip­transponder som överens­stämmer med ISO-standarderna 11784:1996 (E) och 11785:1996 (E).

A-listade fåglar som inte har ring­­märkts med fast fotring som bo-unge måste märkas med mikro­chip av en veterinär. För att dessa fåglar ska kunna få CITES-intyg måste djur­ägaren kunna visa dokumentation som knyter fågelns bakgrund till fågeln på annat sätt än genom fotring.

Andra levande ryggrads­djur

Andra levande ryggrads­djur som är födda i fången­skap ska märkas med mikrochip­transponder som överens­stämmer med ISO-standarderna 11784:1996 (E) och 11785:1996 (E).

Bilder kan ersätta om mikro­chip inte fungerar

I vissa fall är levande djur för små för att märkas med mikro­chip. Till exempel kan sköld­paddor, ormar, ödlor och amfibier inte alltid märkas med mikro­chip förrän de uppnått en viss storlek eller vikt – och vissa arter kan aldrig märkas. I dessa fall finns möjlig­het att använda bilder på CITES-intyget för att identifiera djuret. Beroende på vilken art intygen utfärdas för så gäller intyg med foto­identifikation ibland för flera ägar­byten till dess att djuret är tillräckligt stort för att märkas med mikro­chip. Ibland gäller intygen enbart för en försälj­ning från intygs­innehavaren till nästa ägare och därefter är intyget förbrukat och ogiltigt och ska skickas tillbaka till Jordbruks­verket. Gemensamt för dessa intyg är att de enbart gäller inom Sverige och inte för försälj­ning etc. till andra EU-länder.

Här kan du läsa om kraven på bilderna som ska användas i CITES-intyg för sköld­paddor, ormar och ödlor.

Sköldpaddor
  • Bilderna ska vara i färg.
  • För att undvika reflexer vid fotografering med blixt bör sköldpaddan vara torr och ren vid fotograferingen.
  • Vi vill ha två identiska bilder som visar sköld­paddan ovanifrån så att rygg­skölden syns tydligt, samt två identiska bilder som visar djurets under­sida så att buk­skölden syns tydligt.
  • Bilderna ska vara tagna på så nära håll som möjligt och hela djuret ska finnas med på bilden.
  • Bakgrunden ska avvika från djurets färger. I många fall är en vit eller svart-vit-rutig bak­grund bra. Man kan använda ett schack­bräde eller ett rutigt tyg som bak­grund när man tar bilderna.
  • Lägg gärna en linjal nedanför djuret så att linjalen inkluderas i bilden och syns i bildens neder­kant. Den ger en uppfatt­ning om djurets storlek.
Ormar och ödlor
  • Bilderna ska vara i färg.
  • Vi vill ha två identiska bilder som visar hela ormen eller ödlan och två bilder på djurets huvud. Alla bilder ska vara tagna ovanifrån.
  • Bakgrunden ska avvika från djurets färger. I många fall är en vit eller svart-vit-rutig bakgrund bra. Man kan använda ett schack­bräde eller ett rutigt tyg som bak­grund när man tar bilderna.
  • Bilderna ska vara tagna på så nära håll som möjligt och hela djuret ska finnas med på bilden.

Läs CITES-intyget noga för att ta reda på vad som gäller för ditt djur

Oavsett om CITES-intyget är utfärdat i Sverige eller i annat EU-land så är det viktigt att du läser igenom hela CITES-intyget noga, för där står vilka villkor som gäller för ditt djur. Om inte villkoren uppfylls kan intyget vara ogiltigt.

Exempel på villkor i intygen kan vara att bilderna på djuret måste förnyas med vissa tids­intervall under flera år, eller att djuret ska märkas med mikro­chip inom en viss tid eller när det uppnått en viss stor­lek eller vikt. Vissa intyg är giltiga enbart för den innehavare vars namn står på intyget och vissa intyg gäller endast inom det EU-land som utfärdat intyget, eller för en försäljning till ett annat EU-land.

Märkning med mikro­chip

Om intyget innehåller krav på att djuret ska märkas med mikro­chip ska en veterinär eller annan behörig person märka djuret och skriva ett intyg om att djuret har märkts. Djur­ägaren ska därefter ansöka hos Jordbruksverket om ett nytt uppdaterat intyg. En kopia på intyg om märkning ska bifogas till ansökan. Djurägaren ska också skicka in CITES-intyget i original till Jordbruks­verket, tillsammans med sitt namn och sin adress.

Produkter av djur måste också märkas eller på annat sätt kunna identifieras

Även produkter som innehåller A-listade djur måste kunna identifieras i ett CITES-intyg, genom märk­ning eller på annat sätt, till exempel med hjälp av bilder. Vad som gäller för olika produkter kan du läsa om här:

Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud

Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskydds­brott. I Sverige är straffet för artskydds­brott böter eller fängelse i upp till fyra år.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
1999:89

Du kanske också är intresserad av det här

Länk till sidan:
https://jordbruksverket.se/25323.html
Sidan uppdaterades senast 2025-02-18.

Läs qr-koden med mobilen för att öppna sidan