Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Reptiler och amfibier – CITES

Många arter av reptiler är utrotningshotade. Därför finns det CITES-regler som ska säkerställa en hållbar handel med dessa arter. Du som handlar med hotade arter måste kunna bevisa att djuren har laglig bakgrund och i många fall behöver du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd.

Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES. Här kan du läsa om reglerna för arter som vi ofta får frågor om. Om du inte hittar den art som är aktuell i ditt fall kan du läsa mer på sidan med allmän information om hotade arter.

Reptilgrupper som vi ofta får frågor om

Reptiler klarar sig utan mat och vatten en längre tid och är lätta att dölja i förpackningar under transporter. Det gör dem till populära smuggelobjekt. Men djuren får betala ett mycket högt pris. De tar ofta stor skada i samband med smugglingen.

Här kan du läsa om arter som förekommer både i laglig och olaglig handel.

Fler reptilarter finns listade i både A och B, men nedan listar vi de specifika arter i de olika artgrupperna som vi får flest frågor om.

Ormar

Boaormar (Boidae) – många arter förekommer i handel. Alla arter är B-listade utom dessa som är A-listade:

  • Dumerilboa (Acrantophis dumerili)
  • Madagaskarboa (Acrantophis madagascariensis)
  • Argentinsk kungsboa (Boa constrictor occidentalis)
  • Monasmalboa (Epicrates monensis)
  • Jamaicaboa (Epicrates subflavus)
  • Europeisk sandboa (Eryx jaculus)
  • Madagaskarträdboa (Sanzinia madagascariensis)

Pytonormar (Pythonidae) – många arter förekommer i handel. Alla arter är B-listade utom indisk tigerpyton (Python molurus molurus) som är A-listad.

Många sällsynta arter är eftertraktade samlarobjekt. Här är exempel på arter som är efterfrågade i handeln:

  • Huggormsarterna Atheris desaixi och Bitis worthingtoni är B-listade. De finns i Kenya och är mycket efterfrågade på den illegala marknaden.
  • Den exotiska giftormen Trimeresurus mangshanensis (Viperidae) är B-listad. Den finns i bergstrakterna i södra Kina. Färre än 500 ormar finns kvar i det vilda.
  • Spindelsvanshuggormen Pseudocerastes urarachnoides är B-listad. Arten är endemisk för en del av Iran. Det betyder att den bara finns just där.

Arterna har ett starkt skydd i sina hemländer men behöver även skyddas genom att de länder som importerar arterna hjälper till att övervaka handeln.

Sköldpaddor

Sköldpaddor smugglas i mycket stor omfattning. Djuren används inte bara levande som sällskapsdjur utan även i form av produkter som prydnadsföremål, turistsouvenirer och livsmedel. Förutom några enstaka undantag omfattas nästan alla sköldpaddsarter av CITES-reglerna, till exempel samtliga arter av landsköldpaddor (Testudinidae spp.).

Exempel på A-listade sköldpaddsarter:

  • havssköldpaddor Cheloniidae spp.
  • storhalssköldpaddor Platysternidae spp.
  • indisk stjärnsköldpadda Geochelone elegans
  • pannkakssköldpadda, torniersköldpadda Malacochersus tornieri
  • sköldpadda Mauremys annamensis
  • sköldpadda Cuora bourreti
  • sköldpadda Cuora picturata.

Invasiva sköldpaddsarter

Bland sköldpaddsarterna finns även så kallade invasiva arter, det vill säga arter som inte funnits på en plats tidigare men som kommer till platsen med mänsklig hjälp och sedan sprids snabbt och kan tränga ut de inhemska arterna. Vattensköldpaddan Trachemys scripta har tre underarter som är listade som invasiva arter:

  • gulbukig vattensköldpadda (Trachemys scripta scripta)
  • rödörad vattensköldpadda (Trachemys scripta elegans)
  • gulörad vattensköldpadda (Trachemys scripta troostii).

Levande exemplar av dessa arter får du till exempel inte byta, föda upp, transportera, använda eller hålla. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om invasiva arter.

Ödlor

Ödlor finns i många olika arter och storlekar från de minsta geckoödlorna till komodovaranerna och förekommer i stor omfattning i illegal handel. Levande djur av vissa arter är speciellt eftertraktade av samlare och ödleskinn används i tillverkning av produkter.

Här är exempel på A-listade ödlor:

  • psykedelisk gecko Cnemaspis psychedelica – en mycket vacker och färgglad ödla som enbart förekommer på två öar i Vietnam
  • blå dvärggecko Lygodactylus williamsi
  • kinesisk xenosaur/krokodilödla Shinisaurus crocodilurus
  • ödleart Ceratophora erdeleni
  • ödleart Ceratophora karu
  • ödleart Ceratophora tennentii
  • dvärgödla Cophotis ceylanica
  • dvärgödla Cophotis dumbara
  • geckoödla Gonatodes daudini
  • bandad fijileguan Brachylophus fasciatus
  • ökenvaran Varanus griseus
  • Varanus bengalensis (saknar svenskt artnamn)
  • Varanus flavescens (saknar svenskt artnamn)
  • Varanus komodoensis (saknar svenskt artnamn)
  • Varanus nebulosus (saknar svenskt artnamn)
  • ödlesläktet Brachylophus spp.
  • leguansläktet Cyclura spp.

Här är exempel på B-listade ödlor:

  • leguansläktet Ctenosaura spp.
  • geckosläktet Goniurosaurus spp.
  • geckoödla Paroedura androyensis
  • tokaygecko Gekko gecko
  • Lyriocephalus scutatus (saknar svenskt artnamn)
  • havsleguan, havsödla Amblyrhynchus cristatus
  • ödlesläktet Varanus spp.
  • leguansläktet Conolophus spp.
  • paddlegunsläktet Phrynosoma spp.

Amfibier (groddjur)

Amfibier är populära smuggelobjekt eftersom samlare är beredda att betala mycket höga priser för enstaka djur för att få sin samling komplett.

Här är exempel på A-listade arter av amfibier:

  • Neurergus kaiseri (saknar svenskt artnamn)
  • Telmatobius culeus (saknar svenskt artnamn).

Här är exempel på B-listade arter av amfibier:

  • Pilgiftgrodor Dendrobatidae
  • Tylototriton spp.
  • Paramesotriton spp.
  • Echinotriton chinhaiensis (saknar svenskt artnamn)
  • Echinotriton maxiquadratus (saknar svenskt artnamn)
  • glasgrodor Centrolenidae spp.
  • lemurlövgroda Agalychnis spp.

Invasiva amfibier

Bland amfibierna finns även så kallade invasiva arter, det vill säga arter som inte funnits på en plats tidigare men som kommer till platsen med mänsklig hjälp och sedan sprider sig snabbt och kan tränga ut de inhemska arterna. Oxgrodan Lithobates catesbeianus är listad som en invasiv art.

Levande exemplar av invasiva arter får du till exempel inte byta, föda upp, transportera, använda eller hålla. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om invasiva arter.

Handel med reptiler inom EU

För A- och B-listade reptiler måste du bevisa djurets lagliga bakgrund

A- och B-listade reptiler som du ska handla med inom EU måste ha laglig bakgrund. Läs mer om hur du bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan.

Export och återexport av reptiler till länder utanför EU

Du behöver ha ett CITES-tillstånd för export eller återexport

För att exportera eller återexportera A-, B- och C-listade reptiler till länder utanför EU måste du ha CITES-tillstånd.

  • Du ska söka CITES-tillstånd för export om djuret har sitt ursprung i Sverige eller annat EU-land och aldrig har vistats utanför EU.
  • Du ska söka CITES-tillstånd för återexport om djuret har sitt ursprung i ett land utanför EU och har importerats till EU, eller om djuret har sitt ursprung i ett EU-land och har vistats utanför EU vid ett eller flera tillfällen.

Det krävs tillstånd både för sällskapsdjur och för djur avsedda för handel. Tillstånd behövs oavsett om någon person reser ihop med djuren eller om djuren skickas separat.

Du söker tillstånden i vår e-tjänst.

Det här ska du ange och bifoga när du söker CITES-tillstånd för export för reptiler

I ansökan ska du ange och bifoga

  • uppgift om djurens ålder och om möjligt uppgift om djurens kön
  • färgmorfer och djurens ungefärliga längd, om du söker tillstånd för ormar
  • djurens ungefärliga längd, om du söker tillstånd för ödlor
  • mikrochipnummer, om djuren är märkta med chip (märkning är obligatoriskt för A-listade arter men inte för B-listade)
  • tydliga uppgifter om djurens föräldrar - detta är obligatoriskt oavsett om du söker för A- eller B-listade arter
  • eventuellt extra uppgifter om djurens ursprung, om du söker tillstånd för så kallade högriskarter
  • kopia på djurets CITES-intyg eller föräldrarnas CITES-intyg, om sådant finns.

Du måste fylla i varje art för sig och redovisa ursprung för alla djur du söker för. Om flera djur av samma art har exakt samma ursprung (föräldradjur, ursprungsland etc.) så anger du det i ansökan och behöver då inte redovisa varje djur för sig.

Men om du söker tillstånd för flera djur som är av samma art, men inte har samma ursprung (om de till exempel har olika föräldradjur, olika ursprungsländer etc.), så måste du i e-tjänsten välja Lägg till exemplar och redovisa ursprung även för dessa djur.

Till ansökan ska du bifoga kopia på djurets härstamningsbevis (uppfödarintyg) eller motsvarande likvärdig dokumentation om djurets bakgrund. EU kommer att skärpa kraven på laglig bakgrund för B-listade djur. Det innebär att vi kommer att ställa högre krav på uppgifter om föräldradjuren i härstamningsbevisen.

Om djuret har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för härstamningsbevis bifoga en kopia på CITES importtillstånd. Om föräldradjuren (eller ett av dem) har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för härstamningsbevis bifoga du kopia på importtillstånden.

Om du söker tillstånd för en A-listad art som har CITES-intyg, ska du skicka in intyget i original till Jordbruksverket, oavsett om intyget är utfärdat i Sverige eller i ett annat EU-land.

För A- och B-listade reptiler måste du bevisa djurets lagliga bakgrund

A- och B-listade reptiler som du ska exportera eller återexportera till ett land utanför EU måste ha laglig bakgrund.

Du ska bevisa djurens lagliga bakgrund när du söker CITES-tillståndet. Läs mer om hur du bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan.

A-listade reptiler måste vara märkta

A-listade reptiler som ska exporteras eller återexporteras till ett land utanför EU ska dessutom vara märkta för att kunna kopplas ihop med CITES-tillståndet.

För B-listade reptiler finns inget krav på märkning men vi rekommenderar att även dessa exemplar märks, så att de kan kopplas ihop med dokumentationen om laglig bakgrund. Eftersom vissa reptiler uppnår en hög ålder, kan det dessutom vara värdefullt att exemplaret är märkt om arten senare behöver ett starkare skydd och därför blir A-listad.

Läs mer om märkning på den allmänna sidan.

Hårdare krav för att få CITES-tillstånd för vissa arter och specifika individer

Om du söker CITES-tillstånd för så kallade högriskarter ska du bifoga så mycket information som möjligt till din ansökan. Högriskarter är till exempel arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av exportförbud i sitt ursprungsland. Det kan även vara speciellt eftertraktade djur från ö-populationer. Om inte uppgifterna i din ansökan är tillräckliga kommer vi att kontakta dig för ytterligare information om djurets bakgrund.

Säljare och köpare har samma ansvar

Du som inte själv exporterar eller återexporterar, men som säljer djur till köpare som i sin tur ska söka CITES-tillstånd hos Jordbruksverket, är ansvarig att förse köparen med relevant information om djurets lagliga bakgrund. När vi handlägger ansökan kan denna information bli avgörande för om vi kan utfärda tillstånd. Om djurets lagliga bakgrund inte kan styrkas får den som söker tillstånd avslag på sin ansökan. För dig som säljer djur i större omfattning ställs krav i såväl reglerna för artskydd som reglerna för djurskydd.

Du som köper djur som ska exporteras eller återexporteras har samma ansvar som säljaren och därför måste du vara säker på att djuren du tänker köpa är uppfödda i fångenskap och har laglig bakgrund. Du har även ansvar för att kontrollera att de uppgifter du får från säljaren är korrekta.

Export av reptiler till Norge

Om du ska exportera reptiler till Norge så bör du läsa informationen som den norska myndigheten Miljødirektoratet har sammanställt.

Kontakta Tullverket i god tid

Det är Tullverket som kontrollerar export och återexport av hotade reptiler. Du som ska exportera eller återexportera reptiler ska därför kontakta Tullverket i god tid i förväg. Information om detta och kontaktuppgifter till Tullverket får du tillsammans med CITES-tillståndet.

Du måste överlämna CITES-tillståndet i original till tulltjänstemännen. Kopia accepteras inte.

Det är viktigt att tullen stämplar och noterar tull-ID på CITES-tillståndet (grått) och de två kopiorna (gul och grön). Därefter får du tillbaka den gula kopian som du ska spara, den är ditt bevis på att djuret har exporterats eller återexporterats på ett lagligt sätt.

Vid behov kan tullen samråda med Jordbruksverket. Finns det tveksamheter om djurets arttillhörighet kan tullen tillkalla en artbestämmare för artbestämning av djuret. Kostnaderna för detta betalas av tillståndsinnehavaren.

Export och återexport av CITES-listade arter är bara tillåten över särskilda tullkontor.

Import av reptiler från länder utanför EU

Du behöver ha CITES-tillstånd för att importera reptiler till Sverige och andra EU-länder. Du söker tillståndet i vår e-tjänst.

Import av levande djur och djur­produkter kan innebära en smitt­risk

Du kan behöva fler tillstånd än CITES-tillstånd för att få importera levande djur eller djur­produkter. Det beror på att det finns en risk för spridning av smitt­samma sjukdomar vid import från ett land utanför EU. När det gäller levande djur krävs ibland karantän eller isolering under en tid. Det kan också finnas krav på en veterinär gräns­kontroll vid importen. Kontakta gärna vår kund­tjänst för mer information.

Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud

Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskydds­brott. I Sverige är straffet för artskydds­brott böter eller fängelse i upp till fyra år.

Senast granskad: 2023-02-22