Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Registrering, märkning och journalföring av grisar

Hitta på sidan

Du som håller en eller flera grisar ska registrera anläggningen där du håller djuren. Djuren ska vara märkta och du ska och rapportera förflyttningar av djuren och föra stalljournal. Det här behöver du göra för att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. Uppgifterna till förflyttningsregistret används också vid handläggning och kontroll av stöd. Kravet på registrering och märkning gäller även för minigrisar. 

Nya regler för registrering och märkning

Den 21 april började nya regler att gälla.

Du ska ha ett förflyttningsdokument när du flyttar grisar.

Grisarna ska märkas senast 9 månader efter födseln.

De nya reglerna gäller också för hållna vildsvin.

Registrera anläggningar

Registrera direkt

Du som håller grisar har sedan tidigare haft krav på att registrera din anläggning när du börjar med djur eller när du tar över en anläggning. Du kan då inte vänta tills den 1 oktober utan måsta göra det innan du startar.

De här djuren ska du registrera, märka och journalföra

Du ska registrera, märka och journalföra de arter som tillhör familjen Suidae: Babyrousa ssp., Hylochoerus ssp., Phacochoerus ssp., Porcula ssp.,Potamochoerus ssp., Sus ssp. Det innebär att du ska registrera, märka och journalföra bland annat tamsvin, vildsvin, hjortsvin och skogssvin. Du gäller även för minigrisar.

Om du inte har någon produktionsplats sedan tidigare

Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet.

Om du ska ta över en tidigare produktionsplats eller anläggning

Om du ska ta över en befintlig anläggning som redan har ett produktionsplatsnummer ska du anmäla att du tar över anläggningen till Jordbruksverket. Detta gör du i e-tjänsten. Om det finns djur kvar på platsen som du tar över, kan du också ange det i e-tjänsten.

Du tar över det nummer som den tidigare registrerade aktören haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

Tänk på att om du ändrar registrerad aktör från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn som privatperson.

Om har en produktionsplats sedan tidigare

Du som redan har en produktionsplats ska inte skapa en ny anläggning. Du behåller ditt tidigare produktionsplatsnummer, men det heter numer anläggningens registreringsnummer. Du behöver dock komplettera dina uppgifter om din anläggning och lägga till andra djurarter om du har andra djur som till exempel hästar och höns. Det ska du göra senast den 1 oktober i e-tjänsten Registrera anläggning.

Komplettera med bland annat följande uppgifter:

  • antal djur som du avser att hålla på anläggningen och maxkapacitet per art
  • beskrivning av anläggningen i form av areal eller antal byggnader
  • arter.

I undantagsfall kan du ha ett registreringsnummer för flera anläggningar

En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning.

I andra fall där du önskar att dina olika anläggningar ska ha samma registreringsnummer ska du kontakta oss för en bedömning. Du mejlar till:

Årlig kostnad för registrering

Efter att du har registrerat dig kommer du att få betala en årlig avgift på 50 kronor per anläggning. En faktura skickas hem till dig. Det är samma kostnad för alla anläggningar oavsett djurslag. Tänk på att gå in och avregistrera dig om du inte längre driver en anläggning som håller djur eller avelsmaterial.

Se och ändra registrerade uppgifter för din anläggning

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor. Du hittar dem under rubriken Min verksamhet – Djur.

Märk dina grisar

Grisarna ska vara märkta senast 9 månader efter födseln, om grisarna lämnar anläggningen där de är födda innan dess ska de vara märkta vid flytten. Djur som föds och flyttas från din anläggning ska alltid vara märkta innan du flyttar dem. Grisarna ska vara märkta med en öronbricka eller en tatuering som Jordbruksverket har godkänt. Du ska utföra märkningen så att den inte förorsakar lidande hos grisen. Om ditt djur skulle tappa en öronbricka ska du så snart som möjligt märka det med en ersättningsbricka. Djur som du köper in ska du inte märka om, de ska behålla sin märkning.

Vildsvin som hålls i ett godkänt vilthägn under extensiva förhållanden behöver du märka först när du flyttar dem från den anläggning där de är födda. Extensiva förhållanden innebär att de inte är vana vid regelbunden mänsklig kontakt.

Öronbrickorna ska ha landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer. Det är frivilligt med individnummer. Öronbrickorna ska sitta säkert under djurets livstid. Du får inte ta bort, ändra eller göra brickorna oläsliga. Om en gris skulle tappa en öronbricka ska du så snart som möjligt märka om den med en ersättningsbricka.

Tatueringen ska innehålla landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer. Rekommendationen är att tatueringen ska sitta på bogen eller på halsen. Märkningen behöver vara läsbar under djurets hela livstid.

Märkning av grisar som flyttas inom en distributionskedja

Om du som är slaktgrisproducent har ett gällande mellangårdsavtal med en smågrisproducent så kan du få ta emot omärkta grisar från den. Om du har mellangårdsavtal innebär det att du ingår i en distributionskedja. Förutsättningen är att du som är slaktgrisproducent märker djuren med leverantörsnummer innan du skickar djuren till slakt. Du behöver också anmäla till Jordbruksverket vilka avtal du har och vilka leverantörnummer som du använder på din anläggning. Du får anmäla högst tre mellangårdsavtal.

För att du som slaktgrisproducent ska kunna märka djuren på detta enklare sätt får du inte blanda omärkta grisar från olika anläggningar på din egen anläggning eller vid transport. Du måste också se till att grisar inte flyttar mellan olika stallavdelningar. Det är viktigt att du rengör stallavdelningarna enligt Jordbruksverkets bestämmelser.

Om du inte skickar in någon anmälan till Jordbruksverket ska grisarna vara märkta med landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer när de lämnar den anläggning där de föddes. Detta gäller även om du tar emot grisar från en anläggning som du inte har ett mellangårdavtal med.

Märkning av grisar vid slakt i internintegrerad produktion

Om du levererar grisar direkt till ett slakteri från anläggning som de föddes på kan du märka djuren med ett leverantörsnummer i stället för landsbeteckningen SE och födelseanläggningens registreringsnummer. Du kan också märka grisarna på detta sätt om du enbart flyttar grisar mellan anläggningar där du själv är djurhållare. Förutsättningen är att du som registrerad aktör har anmält till Jordbruksverket vilka leverantörsnummer du använder på din anläggning.

Om du har internintegrerad produktion med flera egna anläggningar får du inte blanda omärkta grisar från olika anläggningar på din anläggning eller vid transport. Du måste också se till att grisar från olika besättningar inte flyttas mellan olika stallavdelningar. Det är viktigt att du rengör stallavdelningarna enligt Jordbruksverkets bestämmelser.

Om du inte skickar in någon anmälan till Jordbruksverket eller om dina grisar som går till slakt är födda på en annan anläggning ska dessa vara märkta med landsbeteckningen för Sverige (SE) och födelseanläggningens registreringsnummer när de lämnar den anläggning där de föddes.

Märkning av grisar som du för ut från Sverige

De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem.

Tänk på att du ska rapportera att grisarna förs ut ur landet till förflyttningsregistret för grisar. Det är den registrerade aktören på den sista svenska anläggningen som ansvarar för att det blir gjort. Läs om hur du rapporterar förflyttningar längre ner på sidan under rubriken Rapportera flytt av grisar.

Märkning av grisar som du tar in till Sverige

Om du tar in ett djur från ett land inom EU ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronbrickor.

Om du ska ta in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss för närmare instruktioner om vad du behöver göra.

När du tar in ett djur till Sverige finns det fler bestämmelser som du måste följa.

Märkningen måste göras på rätt sätt

När du märker dina djur får du bara använda öronbrickor och utrustning som är godkänd av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronbrickorna sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser.

Många fördelar med elektronisk märkning

Att märka djuren med elektroniska öronbrickor kan innebära många fördelar för dig som är registrerad aktör:

  • du sparar tid då du behöver lägga mindre tid på till exempel journalföring
  • du får en bättre uppföljning då du kan koppla den elektroniska märkningen till dataprogram där du kan se till exempel födelsedatum, vikt, stamtavla och fodermängd
  • det blir enklare att läsa av djurens identitet då det inte är nödvändigt att visuellt se den enskilda identiteten
  • det är mindre risk för fel vid journalföring och rapportering
  • länsstyrelsens djurkontroller går snabbare då djurens identitet inte behöver läsas av visuellt
  • det är säkrare att köpa eller sälja elektroniskt märkta djur då identiteten blir svårare att manipulera.

Elektroniska öronbrickor och avläsare

Alla elektroniska öronbrickor som är godkända för djur i Sverige kan du se under rubriken Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning. Om du väljer att märka djur med elektronisk öronbricka så ska du göra det i ett av öronen. Djurets andra öra ska du märka med en vanlig öronbricka.

Det finns både stationära och portabla avläsare som du kan köpa hos din märkesleverantör. All godkänd elektronisk märkningsutrustning stöder ISO 11784 och ISO 11785 och fungerar därför tillsammans med elektroniska vågar, avläsningsutrustning och andra installationer som följer dessa standarder.

Se en film om djurmärkning i andra länder

Filmen är 6 minuter och det kan ta några sekunder innan den startar. Observera att det inte är obligatoriskt med elektronisk märkning för får och getter i Sverige som det nämns i filmen.

Fördelar för alla i livsmedelskedjan

Elektronisk märkning innebär en större säkerhet gällande djurets enskilda identitet från födsel till slakt och säkerställer spårbarhet och dokumentation i hela livsmedelskedjan, vilket bidrar till konsumenternas förtroende.

Även andra i livsmedelskedjan som till exempel förmedlare, slakterier och transportörer har mycket att vinna på om fler använder elektronisk identifiering. Då identifieringen kan läsas av elektroniskt kan det finnas både tid och pengar att spara för alla.

Den elektroniska spårbarheten innebär ett snabbt och exakt sätt att behandla data som är avgörande vid förebyggande och snabb kontroll av spridning av sjukdomar som till exempel mul- och klövsjuka.

Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning

Du beställer öronbrickor och annan märkningsutrustning direkt från leverantören. Du som har grisar kan beställa från Stallmästaren och Allflex.

För beställning av tatueringshammare och tatueringspistol, kontakta Kjells karosseri (tidigare Imerco), Kristianstadsvägen 61, 312 32 Laholm, telefonnummer 0430–718 44.

Beställ direkt från leverantören

Tidigare kunde du beställa öronbrickor via Jordbruksverket. Det kan du inte längre. Du beställer numera direkt från leverantören förutom för de djur som har sitt ursprung i ett annat land.

Fullmakt för beställning till annan registrerad aktör eller till företag

Om du ska beställa åt en annan person som är registrerad aktör för en anläggning måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

Om du beställer från Allflex

Om du beställer öronbrickor eller annan märkningsutrustning från ett annat EU-land gäller andra regler för momsbeskattning. Eftersom Allflex är momsregistrerat i ett annat EU-land (Danmark) gäller alltså andra regler om du beställer från dem. Kortfattat innebär det att en beställning från Allflex kan påverka tidpunkten för när du ska redovisa moms. Läs mer på Skatteverkets webbplats.

De övriga två leverantörerna är momsregistrerade i Sverige så dessa regler gäller inte för dem.

Godkänd märkningsutrustning

Stallmästaren

Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Stallmästaren. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

OS ID Stallmästaren AB Combi Pig

Originalbricka för gris. Gul handel, hondelen finns i färgerna gul, blå, orange, vit och grön. Präglad med SE+födelseplatsens registreringsnummer. Det går att beställa brickan med präglat individnummer. Hondelen med eller utan prägling. Tillverkaren rekommenderar att brickorna används till smågrisar.

OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Rund

Originalbricka för gris. Gul handel, hondelen finns i färgerna gul, blå, orange, vit och grön. Handelen är präglad med SE+födelseplatsens registreringsnummer. Hondelen är utan prägling.

OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Små

Originalbricka för gris. Handel präglad med SE+födelseplatsens registreringsnummer. Det finns utrymme för att skriva dit individnummer. Det går att beställa brickan med präglat individnummer. Hondelen kan beställas som rund eller flaggtyp. Rund finns i färgerna gul, blå, orange, vit och grön. Flaggtypen finns bara som gul. Den runda hondelen är utan prägling.

OS ID Stallmästaren AB Micro

Originalbricka för minigris som uppnår en vuxenvikt på mindre än 80 kg. Finns i färgerna gul, orange, blå, grön, grå, lila eller vit. Präglad med SE+födelseplatsens registreringsnummer och eventuellt individnummer.

OS ID Stallmästaren AB Combi 3000 Stor

Originalbricka för gris. Gul han- och hondel. Präglad med med SE + födelseplatsens registreringsnummer. Det går att beställa brickan med präglat individnummer. Hondelen med eller utan prägling. Hondelen finns som rund eller flaggtyp.

Allflex

Här kan du se öronbrickor som du kan beställa från Allflex. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

Allflex dan-mark Pentag

Originalbricka för gris. Handel av flaggtyp, hondel rund. Gul färg på handelen, hondelen finns i färgerna gul, orange, blå, grön och vit. Präglad med SE+födelseplatsens registreringsnummer med utrymme för att skriva på individnummer. Det går att beställa brickan med förpräglat individnummer. Enkel- eller dubbelsidig prägling.

Allflex dan-mark ApS Rund

Originalbricka för gris. Gul färg på handelen, hondelen finns i färgerna gul, orange, blå, grön och vit. Handelen är präglad med SE+födelseplatsens registreringsnummer. Hondelen är utan prägling.

Kjells karosseri

Här kan du se märkningsutrustning som du kan beställa från Kjells karosseri. Tänk på att bilderna inte återges i naturlig storlek.

Imerco tatueringshammare

Tatueringshammare för gris, 8 enheter (SE + 6 enheter), 345 millimeter, 320 gram. För mer information kontakta Imerco.

Imerco tatueringspistol

Halstatueringspistol för gris, 1 enhet, 300 millimeter, 950 gram.

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Rapportera flytt av grisar

Du ska rapportera till vårt förflyttningsregister när du tar emot grisar. Om du flyttar djur mellan dina egna anläggningar, och dessa ligger inom samma eller angränsande kommun, behöver du inte rapportera till registret, bara föra in uppgifterna i stalljournalen.

Det är den som är registrerad aktör på den anläggning som tar emot grisarna som ansvarar för att rapportera till förflyttningsregistret. Du kan ge någon annan, till exempel en förmedlare, fullmakt att sköta rapporteringen åt dig. Det kan du göra på Mina sidor eller på blankett.

Förflyttningen ska vara rapporterad senast 7 dagar efter att grisarna har anlänt till anläggningen. När grisarna flyttas ska de vara märkta och journalförda på rätt sätt.

Rapportera senast 7 dagar efter flytten

Du ska rapportera flytt av grisar senast 7 dagar efter att du tagit emot dem på din anläggning.

De här uppgifterna ska du rapportera

När du rapporterar till förflyttningsregistret för grisar ska du ange det här:

  • från vilken anläggning grisarna flyttas
  • vilken anläggning som tagit emot dem
  • datum för transportens avfärd och ankomst
  • hur många grisar som flyttas.

När du flyttar djur till Sverige eller från Sverige ska du rapportera fler uppgifter, bland annat numret på hälsointyget. När du flyttar djur från Sverige är det den registrerade aktören på den sista anläggningen i Sverige som ska rapportera förflyttningen till registret.

Godkända slakterier och landskoder

När du rapporterar djur till slakt behöver du ange slakteriets registreringsnummer för sin anläggning.

När du tar in djur till Sverige och för ut djur från Sverige behöver du ange landskod.

Så rapporterar du

Du kan välja att rapportera förflyttningen elektroniskt eller på blankett. Om du väljer elektronisk rapportering finns det två alternativ. Du kan antingen rapportera direkt i vår e-tjänst eller så kan du skicka in en elektronisk fil. Rapporteringsfilen är framförallt ett hjälpmedel för dig som rapporterar många förflyttningar eller som sköter rapporteringen åt andra.

Om du inte följer reglerna för rapportering

Om du inte följer reglerna för rapportering av dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar din djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Journalför dina grisar

När du har djur ska du

  • ha en stalljournal där du bland annat fyller i uppgifter om vilka djur du har, när de flyttas till eller från din anläggning. Det gör du för att djuren ska gå att spåra vid eventuella sjukdomsutbrott
  • ha en läkemedelsjournal och dokumentera dödsfall.

Dessa krav kommer från olika lagstiftning. Du kan välja att dokumentera uppgifter utifrån dessa två krav i en och samma journal eller separat.

Stalljournal

Om du har grisar på din anläggning ska du föra in uppgifter om dem i en stalljournal. Uppgifterna ska du föra in i journalen senast 48 timmar efter att händelsen inträffat. Du ska spara journalerna i minst 3 år.

Du ska journalföra de här uppgifterna:

  • inköpta djur som finns på platsen när du börjar med en ny journal
  • antal djur som lämnar anläggningen och datum för flytten (ange den anläggning som tar emot djuren med anläggningens registreringsnummer eller namn och fullständig adress)
  • antal djur som kommer till anläggningen och datum för flytten (ange den anläggningen som djuren kommer ifrån med anläggningens registreringsnummer eller namn och fullständig adress).

Du ska dokumentera antalet döda djur i din besättning. Du ska också dokumentera anledningen till att djuret eller djuren dött. Det gäller även om djuren inte är märkta eller införda i stalljournalen. Du måste kunna visa upp dokumentationen om myndigheterna vill se den och du måste spara den i minst 3 år. Du får dokumentera antalet döda djur och anledningen till att de dött på vilket sätt du vill.

Journalen behöver inte vara godkänd men vi har tagit fram några manuella stalljournaler för gris som du kan använda:

Stalljournal för grisar, version 1.1

  • Stalljournal för specialiserad slaktgrisproduktion, version 1.1
  • Journal för svin, får och getter (trycks inte längre).
  • Beställ stalljournal för grisar, version 1.1

Journalför senast 48 timmar efter händelsen

Du ska föra in uppgifterna i stalljournalen kronologiskt och senast 48 timmar efter att händelsen inträffat.

Förflyttningsdokument – en del av journalen

När du flyttar grisar ska ett förflyttningsdokument följa med till den nya anläggningen. Om du flyttar djur mellan två av dina egna anläggningar behöver du inte fylla i något förflyttningsdokument. Du behöver inte heller fylla i något förflyttningsdokument när du skickar djur till destruktion.

Det är du som är registrerad aktör och flyttar djuren från din anläggning, som ska fylla i förflyttningsdokumentet som ska följa till den nya anläggningen.

Spara stalljournalen minst 3 år

Du ska spara stalljournalerna minst 3 år.

Dokumentationen om döda djur ska du spara minst 3 år.

Om du inte följer reglerna för journalföring

Om du inte följer reglerna för hur du ska journalföra dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få avdrag på dina stöd men även få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får lämna dina djur till slakt eller flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar din djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten. Det gäller oavsett om du söker stöd eller inte.

Läkemedelsjournal och dokumentation av döda djur

I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Du ska också dokumentera vilka djur som dör och anledningen till att de dör. Läkemedelsjournalen och dokumentationen om döda djur ska du spara i 5 år.

Det här ska du dokumentera i din läkemedelsjournal

När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:

  • djurets identitet
  • diagnos eller orsak till behandlingen
  • läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid
  • namn på förskrivande veterinär
  • datum för behandlingen samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar
  • namn på den som har utfört behandlingen.

Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen ska du spara i minst 5 år.

Författningar

Söker efter 2021:13

Senast uppdaterad: 2021-07-01

Denna modul visas endast online