Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Skötsel och stallmiljö för nötkreatur

Hitta på sidan

För att dina nötkreatur ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, utfodring, stallmiljö, bete och avel. Om du bygger om eller bygger nya stallbyggnader kan du behöva ansöka om förprövning hos länsstyrelsen. Du som har många djur kan även behöva söka miljötillstånd.

Har du ekologiska nötkreatur eller funderar på att ställa om till ekologisk djurhållning? Då ska du även följa EU:s regler för ekologisk produktion.

Så sköter du dina nötkreatur

Du ska behandla dina nötkreatur väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdomar. Du ska hålla och sköta dem i en god miljö och på ett sätt som främjar deras välfärd och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Om ett nötkreatur blir sjukt eller skadat ska du snarast se till att djuret får nödvändig vård. Om det behövs ska du tillkalla veterinär.

Förvara föremål och ämnen som kan skada dina nötkreatur så att de inte kommer åt dem.

Du ska hålla dina nötkreatur tillfredställande rena. Inspektera deras klövar regelbundet och verka dem när det behövs. Om du har ett stall med lösgående mjölkkor bör du kunna ordna ett fotbad åt dem om det behövs.

Nötkreatur är flocklevande djur. Därför ska du se till att de får sitt behov av social kontakt uppfyllt. Det gör du genom att se till att dina nötkreatur kan se och beröra andra nötkreatur.

Om du har rekryteringsdjur bör du vänja dem vid det system som du ska ha dem i som vuxna.

Se till dina nötkreatur varje dag

Du ska i normalfallet se till dina nötkreatur minst 1 gång per dag och du ska hålla dem så att det är lätt att se till dem. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur som beter sig onormalt ska du se till oftare. Högdräktiga kor och kvigor ska du också se till oftare, särskilt vid tiden kring kalvning. Kalvar som hålls inomhus ska du se till minst 2 gånger per dag.

Du får inte styra nötkreatur med elektiska stötar

Du får inte styra dina nötkreaturs beteende med utrustning eller anordningar som ger dem elektriska stötar. Undantaget från detta är elstängsel utomhus och elavvisare på fodervagnar. Annan utrustning får inte användas eller finnas monterad i ditt stall.

Djuren måste kunna röra sig på ett bra sätt

Du får inte hålla dina nötkreatur uppbundna på ett sätt som är plågsamt för dem. Uppbundna djur ska ha tillräckligt skydd mot väder och vind. Djuren ska kunna röra sig på ett naturligt sätt och kunna vila ordentligt.

Du får inte begränsa djurens rörelsefrihet genom att fästa föremål vid dem som kan hindra dem, och du får inte binda samman djuret med ett annat djur. Du får inte heller begränsa rörelsefriheten genom att du binder ihop delar av djurets kropp, om det inte sker i behandlingssyfte där djuret annars riskerar att skadas eller utsättas för lidande. Om olika delar av djurets kropp binds ihop får det inte begränsa djurets rörelsefrihet mer än vad som är nödvändigt för behandlingen. Det får inte heller vara plågsamt för djuret.

Kor får hållas uppbundna, men om du bygger ett nytt stall ska du bygga stallet så att dina nötkreatur hålls i lösdrift. Alla tjurar och stutar som är äldre än 6 månader ska hållas i lösdrift, och kalvar får inte hållas bundna.

Kravet på lösdrift innebär att djuren hela tiden ska hållas lösgående i det system de hålls i. Att de ska hållas i lösdrift innebär dock inte att det är förbjudet att under en kort stund binda upp ett djur tillfälligt om det behövs. Till exempel kan man behöva binda upp ett djur när det ska klippas eller på annat sätt ska hanteras för vård eller behandling.

Håll rent omkring dina djur

Du ska göra rent och gödsla ut stallet minst 1 gång varje dag om du inte har ett system för djurhållningen som är uppbyggt för andra rutiner och som ger god hygien. Du ska rengöra stallet noggrant minst 1 gång varje år.

Om du har omgångsuppfödning ska du rengöra stallet eller stallavdelningen noggrant innan du sätter in en ny omgång djur.

Driv dina djur på rätt sätt

Det här gäller när du ska driva dina djur:

  • Hantera dina djur lugnt.
  • Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig.
  • Utforma stallet så att flyttning, transport och utlastning av djuren underlättas.
  • Speciella utlastningsrum eller utlastningsboxar kan behöva finnas.
  • Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn. Golvet ska vara jämnt och halksäkert.
  • Se till att dina djur tydligt kan uppfatta drivvägen.
  • Du får inte slå eller driva på djuren med redskap som lätt kan skada dem.
  • Du får inte använda elektriska pådrivare.
  • Lutningen på lastramper bör vara så liten som möjligt.
  • Du bör inte driva dina djur genom att koppla dem till ett fordon.

Operativa ingrepp

Om något av dina nötkreatur behöver genomgå ett operativt ingrepp ska det göras av djurhälso­personal. När det gäller nötkreatur är det oftast en veterinär. Djurhälso­­personal ska utföra även andra behandlingar för att lindra eller bota sjukdom om behandlingen kan orsaka djuret lidande.

Huvudregeln är att ett operativt ingrepp bara får göras om det är nödvändigt av veterinär­medicinska skäl. Men det är ändå tillåtet att till exempel avhorna nötkreatur och kastrera tjurar även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Det är alltid djurhälsopersonal som ska kastrera en tjur. Om ett djur ska avhornas ska djurhälsopersonal eller i vissa fall en godkänd husdjurstekniker göra avhorningen. Nötkreatur ska vara lokalbedövade både när de kastreras och avhornas.

Du får själv identitetsmärka dina djur med öronbrickor om du har rätt kompetens och gör det på ett djurskyddsmässigt bra sätt. Du måsta vara noggrann med hygienen och använda ändamålsenliga instrument.

Betäckning av kor och kvigor

Du får inte betäcka en kviga eller ko med en tjur om det går att förutse svårigheter vid förlossningen. Detsamma gäller vid seminering och implantering av embryon.

Dina kvigor ska du hålla på ett sätt som gör att risken för betäckning blir så liten som möjligt. Detta gäller från kvigans första brunstperiod fram till hon är 13 månader. Från 5 månaders ålder bör du gruppera kvigor på ett sätt som minimerar risken för att de ska bli betäckta.

Kalvning och kalvar

Kor och kvigor ska kalva lösgående

Huvudregeln är att kor och kvigor ska kalva lösgående. Kon eller kvigan får dock vara uppbunden under kalvningen om

  • det skulle uppstå problem vid kalvningen
  • du har en uppbunden besättning och kalvningsboxen är upptagen för en annan kalvning
  • du inte kunnat förutse tidpunkten för kalvningen.

Om du måste binda upp en ko eller kviga som ska kalva ska du täcka över gödselrännan bakom djuret som kalvar.

Du få bara använda mekaniska hjälpmedel vid kalvning när en veterinär godkänner det.

Du måste ha en eller flera kalvningsboxar

Om du har en nötkreatursbesättning där det finns kor eller kvigor som ska kalva ska du se till att det finns kalvningsboxar inför kalvningen.

De utrymmen som används som kalvningsplatser ska vara utformade och användas på ett sådant sätt att du kan rengöra dem regelbundet utan problem. Du ska också kunna desinficera utrymmet om det behövs. Du bör göra rent kalvningsboxarna noga före varje kalvning. Du bör också lägga nytt strö i kalvningsboxen innan varje kalvning.

Behovet av antalet kalvningsplatser beror på hur många kor och kvigor du har som förväntas kalva och i vilken driftsform de hålls. Hur många kalvningsplatser du behöver ha beror också på hur koncentrerat kalvningarna äger rum under året.

Du bör ha minst 1 kalvningsplats per

  • 50 kor om kalvningarna sker sommartid ute på betesmarken
  • 45 kor om kalvningarna sker jämnt utspridda under hela året
  • 35 kor om kalvningarna sker koncentrerat under 9 månader
  • 25 kor om kalvningarna sker koncentrerat under 6 månader
  • 15 kor om kalvningarna sker koncentrerat under 4 månader
  • 10 kor om kalvningarna sker koncentrerat under 2 månader.

Gruppkalvningsbox

Om dina kor eller kvigor ska kalva i en gruppbox avsedd för kalvning, en så kallad gruppkalvningsbox, bör kalvningarna ske omgångsvis. Att kalvningarna sker omgångsvis betyder att alla kor i den gruppen som ska kalva hinner kalva och lämna boxen innan du sätter in ett nytt djur eller ny djurgrupp i boxen. Gruppen med kor i boxen bör inte vara större än att alla kor har hunnit kalva inom tio dagar. Innan du sätter in en ny grupp med djur i boxen bör du göra rent boxen noga och lägga in nytt strö.

Så här ska du sköta dina kalvar

Som kalv räknas ett nötkreatur som är högst 6 månader gammalt. Så här ska du sköta dina kalvar:

  • Nyfödda kalvar ska få råmjölk senast 6 timmar efter födseln.
  • Kalvar som du håller inomhus ska du se till minst 2 gånger om dagen.
  • Dina kalvar ska ha foder minst 2 gånger om dagen.
  • Senast från 2 veckors ålder ska kalvarna ha fri tillgång till grovfoder.
  • Boxar för kalvar upp till 1 månads ålder ska ha strö av halm eller annat liknande material.
  • Om du använder dränerande golv som liggyta för kalvar som är äldre än 1 månad, men högst 4 månader gamla, ska liggytan vara av gummi eller annat mjukt material. Under förutsättning att stallet är värmeisolerat.
  • En sjuk kalv ska ha ständig tillgång till dricksvatten.
  • Om vädret är mycket varmt ska dina kalvar ha ständig tillgång till dricksvatten.
  • Du får inte binda upp kalvar.
  • Kor bör alltid kunna få slicka sina nyfödda kalvar.
  • I besättningar där kalvar som är yngre än 2 veckor hålls i ensambox, bör mellanväggarna vara täta från boxgolvet och upp till en höjd av 0,8 meter.

Kalvar ska ha ögonkontakt och kunna beröra varandra eller ett annat nötkreatur

Huvudregeln är att du inte får hålla dina kalvar i ensambox om de är över 8 veckor gamla. Detta gäller inte om du har färre än 6 kalvar i din besättning och du inte kan hålla dem i lämpliga åldersgrupper. Då gäller att du istället ska se till att kalvarna hålls så att de kan ha ögonkontakt och beröra varandra eller andra nötkreatur. Om det är nödvändigt från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt får du göra undantag för enstaka kalvar under en kortare period.

Kalvar som är högst 8 veckor gamla får du hålla individuellt i ensambox eller hydda. De ska då hållas så att de kan ha ögonkontakt och beröra varandra. I anläggningar med färre än 6 kalvar får du göra undantag från denna regel om det från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt inte är lämpligt att låta kalvarna komma i beröring med andra kalvar eller andra nötkreatur. Men då gäller det att kalvarna hålls i utrymmen där de kan se andra nötkreatur. Detta gäller också för enstaka djur under en kortare period om det är nödvändigt från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.

Kalvarna ska vara avvanda innan du flyttar dem till en annan besättning

Innan du flyttar en kalv till en annan besättning bör den vara minst 1 månad. Den bör också ha uppnått en normal vikt för sin ras och ålder.

När du ska flytta dina kalvar bör du förbereda dem genom att några veckor innan flytten anpassa deras foder till mjölkersättning, kraftfoder och hö. Avvanda kalvar som du ska flytta till en annan djurbesättning bör ha varit avvanda minst 2 veckor innan du flyttar dem.

I lösdriftsstall ska du ha ett särskilt utrymme för kalvar

Om du har ett lösdriftsstall för amkor eller dikor ska det finnas särskilda utrymmen för kalvar upp till 3 månaders ålder, så kallad kalvgömma. Gömman ska vara minst 0,9 kvadratmeter per kalv. Kalvgömmor behöver inte finnas sommartid i ligghallar. En ligghall är ett stall med liggplatser för lösgående djur. Djuren ska inte hållas instängda i stallet utan de ska själva kunna välja när de vill använda det.

Om du tar emot fler än 50 kalvar på 1 år måste du ha ett mottagningsstall

Du behöver ha ett mottagningsstall om du varje år tar emot fler än 50 kalvar som är yngre än 4 månader och kalvarna kommer från mer än 1 besättning. Om kalvarna kommer från fler än 5 besättningar ska du använda dig av omgångsuppfödning i mottagningsstallet. Det får då gå som längst 3 veckor mellan det att första och sista kalven i omgången sätts in i mottagningsstallet. Du bör hålla kalvgruppen i mottagningsstallet i minst 5 veckor efter det att den sista kalven sattes in.

Du behöver inte ha ett mottagningsstall om du varje år tar emot högst 50 kalvar som är yngre än 4 månader. Den avdelning du då använder för kalvarna får ha högst 100 platser.

Huvudregeln är att ett mottagningsstall får ha högst 100 platser. Undantaget är om djuren får stanna i mottagningsstallet ända fram till slakt och du föder upp dem omgångsvis. Då får du ha upp till 150 djurplatser.

Ditt mottagningsstall ska vara utformat så att du kan ta kalvarna till och från stallavdelningen utan att de ska behöva passera via en annan stallavdelning.

Om du föder upp växande nötkreatur bör du föda upp dem omgångsvis.

Ett uppfödningsstall för djur som du tagit emot i ett mottagningsstall bör inte inhysa fler än 300 djur.

Larm i stallet ska säkerställa kalvarnas välfärd

Om du har kalvar i ett stall som är mekaniskt ventilerat ska det finnas ett larm som varnar för övertemperatur, strömavbrott och fel på larmanordningen. Om du håller dina kalvar tillsammans med kor räcker det om larmet varnar för övertemperatur. Du ska kontrollera utrustningen regelbundet och alltid före det att du sätter in en ny omgång med djur. Larmanordningen ska vara utformad så att du uppmärksammas på ett betryggande sätt när larmet går.

Om stallet har nödventilation som fungerar automatiskt vid övertemperatur och dessutom har en kapacitet som säkerställer djurens hälsa och välbefinnande krävs inget larm. Även om du har ett mekaniskt ventilerat stall utan krav på larm bör stallet vara utrustat med en larmanordning om ett fel på ventilationen skulle kunna orsaka att djuren får lida.

Foder och vatten

Varje dag ska du ge dina nötkreatur foder som har god kvalitet och lämplig struktur. Fodergivan ska garantera att dina nötkreatur får en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.

Nötkreatur är växtätare. Det är bara vissa typer av foder med animaliska beståndsdelar som de får fodras med, som till exempel mjölk.

Du får bara köpa foder från registrerade foderföretagare.

Utfordra dina kalvar minst 2 gånger om dagen. Senast från det att kalvarna är 2 veckor gamla ska de ha fri tillgång till grovfoder.

Dina nötkreatur ska ha dricksvatten av god kvalitet minst 2 gånger per dygn. Kalvar ska dock ha fri tillgång till dricksvatten när det är mycket varmt väder eller när de är sjuka.

Utforma och placera utfodrings- och vattningssystem så att dina djur kan äta och dricka lugnt och naturligt. Om du har automatiska system för utfodring och vattning ska du kontrollera dem varje dag.

Ha rätt antal foderstationer

Om du utfodrar dina mjölkkor individuellt med datorstyrda kraftfoderstationer ska du anpassa antalet kor per foderstation efter djurens avkastningsnivå och utfodringssättet. Om nötkreaturen får allt kraftfoder genom kraftfoderstation måste det finnas minst

  • 1 station per 20 djur om gruppen består av högmjölkande kor
  • 1 station per 25 djur om gruppen är blandad
  • 1 station per 35 djur om gruppen består av sinkor.

Foderbordet ska vara tillräckligt stort

Minsta godkända utrymme vid rakt foderbord och samtidig utfodring av lösgående djur


Högsta vikt

Ätplatsens bredd

Minsta bredd på fri öppning till ätplats

Ätbås, längd

Ätbås, bredd

Kalvar

90 kg

0,30 m

0,14 m




150 kg

0,40 m

0,14 m



Ungdjur

250 kg

0,45 m

0,15 m




400 kg

0,50 m

0,15 m




600 kg

0,60 m

0,17 m




> 600 kg

0,65 m

0,20 m



Vuxna djur

500 kg

0,60 m

0,17 m




650 kg

0,70 m

0,20 m

1,60 m

0,80 m


> 650 kg

0,75 m

0,22 m

1,65 m

0.80 m

Vid fri tilldelning av allt foder som ges på foderbordet får du minska antalet ätplatser till 1 ätplats per 3 djur.

Foderbordsytans eller rännbottnens höjd över båspall, klövpall eller gödselgång ska vara minst 0,10 meter.

Foderbordets kant mot båspallen får i kortbås, foderliggbås och fångbås får inte vara högre än 0,20 meter över båspallytan.

Så många drickplatser behöver du ha

Hur många drickplatser med automatisk vattenförsörjning som du behöver ha beror på hur många djur du har. Du ska minst ha

  • 1 drickplats per 10 mjölkande kor som hålls för mjölkproduktion
  • 1 drickplats per 25 övriga nötkreatur.

Bete som foder

Den som är ansvarig för en betesmark är ansvarig för att betet eller fodret är säkert för de betande djuren och att betesmarken sköts på ett sätt så att djuren inte kan förgiftas av olämpliga växter, till exempel stånds.

Anmäl din foderanläggning

Platsen där du hanterar ditt foder är en foderanläggning. Du ska anmäla din foderanläggning till länsstyrelsen.

Stallmiljö för nötkreatur

Stallar och andra förvaringsutrymmen ska ge dina nötkreatur det skydd de behöver. Du ska hålla utrymmena rena. Utrymmena ska vara så rymliga att alla djur i utrymmet kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Utforma utrymmena så att dina nötkreatur kan bete sig naturligt.

Du ska utforma inredningen och utrustningen i stallet så att dina djur inte riskerar att skadas. Inredningen och utrustningen får inte heller på något annat sätt vara en risk för djurens hälsa eller hindra deras rörelsefrihet eller vara störande för dem.

Alla slags golv ska vara utformade och skötta så att dina nötkreatur inte skadar sig. Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta.

Alla djur ska kunna ligga samtidigt på en torr plats

Du ska se till att alla dina nötkreatur har var sin liggplats så att de kan ligga samtidigt. Liggplatserna ska vara torra och rena och vara anpassade för nötkreatur och det klimat som är i stallet.

Om ditt stall har ett utomhusliknande klimat bör det finnas en bädd av halm eller annat skyddande material på liggplatserna under den kalla årstiden. Strömedlet ska vara av lämplig typ och av god hygienisk kvalitet.

Liggplatser för mjölkkor ska ha en bädd av halm eller annat jämförbart material.

I boxar för kalvar upp till 1 månads ålder ska det finnas strö av halm eller annat jämförbart material.

Liggplatser för nötkreatur som är äldre än 1 månad bör ha strö.

I ett stall för bundna nötkreatur bör det finnas en båsavskiljare mellan minst vartannat djur.

I vissa fall får ditt stall ha dränerande golv

Liggytan för dina nötkreatur får under vissa förutsättningar, och endast i värmeisolerade stallar, bestå av dränerande golv. Detta kan vara ett mjukt spaltgolv, till exempel gummispaltgolv eller ett hårt spaltgolv av till exempel betong eller metall.

Tillåtna spaltgolv för olika nötkreatur

Tillåtna spaltgolv för olika nötkreatur

Mjukt spaltgolvHårt spaltgolvLiggyta i bås med delvis mjukt spaltgolvLiggyta i bås med delvis hårt spaltgolv
Kalvar 1–4 månaderJaNejNejNej
Kalvar 4–6 månaderJaJa¹NejNej
UngdjurJaJa¹JaJa
Kor och kvigor som har mindre än 2 månader kvar till kalvningNejNejJaNej
Vuxna handjurJaJa¹JaJa

¹ Om boxen var i bruk före den 30 juni 2010 med sådan liggyta.

I bås får liggytan bestå av olika material i främre och i bakre delen. Som främre del räknas minst 80 procent av minimilängden för kortbås.

Liggyta i bås med delvis mjukt spaltgolv har i främre delen gummimatta och i bakre delen gödseldränerande gummispaltgolv.

Liggyta i bås med delvis hårt spaltgolv har i främre delen helt golv eller annan godtagbar liggyta, till exempel urindränerande golv. Den bakre delen av båset består av gödseldränerande golv av hårt material.

Stallet ska ha fönster och belysning

Stallet ska ha fönster eller andra insläpp för dagsljus. Stallet ska ha belysning som inte orsakar dina djur obehag. Både dagsljus och belysning ska stödja djurens dygnsrytm och beteendebehov. Belysningen ska vara fast monterad och göra det möjligt för dig att se till dina djur utan svårighet. Om du har en ligghall för utegångsdjur eller för djur som hålls på bete behöver belysningen i ligghallen inte vara fast monterad om du har ordnat en bra belysning på något annat sätt så att du kan se till djuren.

Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar som djuren kan nå ska vara utformade så att det inte finns risk att de skadas av dem.

Om du har ett stall för mjölkkor ska du låta dämpad belysning vara tänd under den mörka tiden på dygnet.

Du ska kunna ta hand om sjuka djur i en sjukbox

Du ska kunna ta hand om sjuka eller skadade djur som behöver särskild vård i ett närbeläget utrymme, i en så kallad sjukbox. Där ska du kunna hålla djuren individuellt.

Sjukboxen ska ha ett klimat som djuren är vana vid. För djur som går ute under den kalla årstiden eller som hålls i stallar med utomhusliknande klimat under vintern ska det finnas behandlingsplatser som vid behov går att värma upp. Utrymmet bör kunna värmas upp till +10 °C inom 1 timme. Om utrymmet inte går att värma upp måste det vara anpassat på annat sätt så att ett djur som har svårt att hålla kroppstemperaturen inte förlorar för mycket av den kroppsvärme djuret behöver.

För utegångsdjur och för djur som går på bete bör sjukboxen vara placerad så, att du kan ta om hand om djuret i sjukboxen inom en halvtimme.

Om du har mjölkkor ska sjukboxen vara anpassad så att du också kan mjölka i den.

För lösgående nötkreatur bör det finnas minst 1 plats i sjukbox per 25 djur. För bundna nötkreatur och utegångsdjur bör det finnas minst 1 plats per 50 djur.

Luften och klimatet ska vara bra för dina djur

Klimatet i stallet ska vara anpassat till dina djur och sättet du håller dem på.
Du får inte ta in luft i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindränerings­system. Du får inte heller ta in luft via ett annat utrymme som kan innehålla smittämnen eller luft­föroreningar som kan påverka djurens hälsa negativt.

Utgödslings­system ska vara utformade så att djur i en stall­avdelning inte kommer i direkt­kontakt med gödsel från en annan avdelning. Du ska kunna stänga öppningar mellan stall­avdelningar och de ska vara stängda när de inte används.

I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.

Gränsvärden som du inte får överskrida för luftföroreningar i stallet:

  • ammoniak, högst 10 ppm
  • koldioxid, högst 3 000 ppm
  • svavelväte, högst 0,5 ppm
  • organiskt damm, högst 10 mg/m³.

Olika krav på luftfuktighet beroende på om stallet är isolerat eller inte

Huvudregeln är att den relativa luft­fuktigheten i ett värme­isolerat stall under vintern får vara högst 80 procent. Undantaget är om temperaturen i stallet är lägre än 10 grader Celsius. Då gäller att summan av stalltemperaturen och den relativa luftfuktigheten får vara högst 90.

I ett oisolerat stall får den relativa fuktigheten inne i stallet endast undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med högst 10 procentenheter. Om till exempel uteluftens relativa luftfuktighet är 78 procent får stalluftens relativa luftfuktighet vara högst 88 procent.

Bullret i stallet får inte vara för högt

Buller ska hållas på en låg nivå. Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa negativt. I ett stall får djuren endast tillfälligt utsättas för mekaniskt buller som överstiger 65 dBA.

Planera för eventuella elavbrott

Du ska ha en godtagbar plan för hur du ska se till att djurskyddet inte blir lidande vid elavbrott eller andra driftstörningar i automatiska system. I planen är viktigt att du har tänkt på hur olika system för vattning, utfodring och ventilation kan påverkas om elförsörjningen bryts, vattenpumpen, eller något annat går sönder.

Du ska kunna rädda dina djur vid en brand

Om du bygger ett nytt stall, bygger om eller bygger till ett gammalt stall ska du se till att det finns ett byggnads­tekniskt skydd mot brand. Du ska utforma byggnaden så att det finns godtagbara möjligheter att rädda djuren om det skulle börja brinna. Dessa krav gäller också om du ändrar eller använder andra utrymmen i stall­byggnaden som du inte har djur i på ett sätt som innebär att brandrisken ökar i byggnaden.

Förprövning innan du ska bygga för nötkreatur

Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.

Du ska också ansöka om förprövning om du vill inreda eller använda en byggnad som djurstall som tidigare använts till något annat än sådan djurhållning eller djuruppfödning som du planerar att använda den till, eller gör en ändring i ditt djurstall på ett sådant sätt att det är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.

Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat

  • mått och utrymmen
  • inredning, liggytor och utgödslingssystem
  • utfodrings- och dricksvattenanordningar
  • stallklimat och luftkvalitet
  • brandskydd.

Dyrt att bygga utan förprövning

Att förpröva kostar ingenting. Däremot kan det bli dyrt att bygga utan förprövning. Om du gör något som kräver förprövning utan att först ha fått ett beslut om godkänd förprövning ska länsstyrelsen förbjuda dig att ha djur i utrymmet. Om stallet, hägnet eller annat förvaringsutrymme ändå uppfyller djurskyddsreglerna ska länsstyrelsen godkänna det i efterhand genom en så kallad efterhandsprövning.

En sådan efterhandsprövning innebär också ofta att du måste betala en särskild avgift. Om du ägde stallet när byggnationen utan förprövning gjordes får du betala 12 000 kronor eller 24 000 kronor beroende på byggnationens omfattning. Du kan bli tvungen att betala avgiften upp till 5 år efter det att byggnationen gjordes.

Ibland behöver du inte förpröva

Du behöver bara förpröva om antalet nötkreatur som ryms på fastigheten efter att åtgärden är klar kommer att vara 20 eller fler. Observera att du ska räkna samman alla platser oavsett om det är platser för kalvar, ungdjur eller vuxna djur. Kommer du till exempel att ha plats för 10 kor, 5 ungdjur och 5 kalvar har du plats för 20 nötkreatur (10 + 5 + 5) och måste då förpröva.
Oavsett hur många djurplatser du har på fastigheten behöver du inte förpröva

  • om du reparerar eller underhåller utan att ändra stallets planlösning
  • tillfälliga sjukboxar
  • ligghallar som endast ska ge väderskydd som rymmer högst 40 nötkreatur (med ligghall menas en byggnad med liggplatser för lösgående djur där de inte hålls instängda utan kan välja själva när de vill använda den).

Du behöver heller inte förpröva om du bara ska göra

  • permanenta sjukboxar för nötkreatur om det sammanlagda antalet platser i sjukbox efter åtgärden är högst 4 i stallavdelning
  • kalvningsboxar för ett moderdjur
  • ensamboxar för kalvar i stallavdelningar med kor
  • hyddor som rymmer högst 2 kalvar
  • ströbäddsboxar för grupphållna kalvar i oisolerade byggnader med naturlig ventilation, om det sammanlagda antalet kalvar som ryms i avdelningen efter åtgärden är högst 20.

Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen

Ta gärna tidigt kontakt med länsstyrelsens byggnads­­­konsulent. Då kan du få mer detaljerad information om hur din ansökan kommer att hanteras, hur lång tid det tar, vilka regler som gäller och annan bra information som underlättar förprövningen.
Tänk på att du inte får börja bygga förrän länsstyrelsen godkänt förprövningen.

Du ansöker om förprövning på blanketten Ansökan – förprövning av djurstall.

Detta ska du skicka med

Om du fyllt i blanketten rätt är det lättare för länsstyrelsen att snabbt hantera din ansökan och komma fram till ett beslut. Tänk också på det här:

  • Skicka med tydliga och detaljerade ritningar. Se till att ritningarna är skalenliga och var noga med att sätta ut mått på dem. Du ska skicka med både din planritning och sektionsritning samt en situationsplan som visar byggnadens placering på gården.
  • Beskriv inredning, utrustning och tekniska system. Du kan till exempel hänvisa till ritningarna eller skicka med bilagor som produktbroschyrer, beskrivningar, foton med mera.

När länsstyrelsen godkänt din ansökan får du börja bygga

När länsstyrelsen har granskat dina ansökningshandlingar får du ett beslut. Efter att du fått ett beslut där länsstyrelsen godkänner din ansökan får du börja bygga.
Länsstyrelsen måste besiktiga det du byggt innan du får börja använda det. Det är därför viktigt att du meddelar länsstyrelsen när du är klar. Vid besiktningen kontrollerar länsstyrelsen att du har följt länsstyrelsens förprövning­sbeslut. Länsstyrelserna har en e‑tjänst där du kan anmäla att din förprövade byggnation är klar för slutbesiktning.

I vissa fall räcker det att du gör en förhands­anmälan

Om du ska göra en mindre om- eller tillbyggnad i en stallavdelning som du har förprövat tidigare behöver du i vissa fall inte förpröva, utan det är tillräckligt att du i stället gör en anmälan till länsstyrelsen innan du påbörjar åtgärden, en så kallad förhands­anmälan. För att det ska vara tillräckligt att enbart göra en förhands­anmälan krävs dock att samtliga punkter är uppfyllda:

  • Stallavdelningen är i enlighet med länsstyrelsens senaste förprövningsbeslut.
  • Åtgärden berör endast sådan djurkategori som du redan håller i stallavdelningen.
  • Djurplatserna du ska bygga kommer att bestå av samma inhysnings­system som redan används i stallavdelningen för den berörda djurkategorin.
  • Antalet platser som du ska bygga kommer efter åtgärden att motsvara högst 20 procent av det totala antalet sådana platser i stallavdelningen.

Om du är osäker på om du har rätt att göra en förhandsanmälan bör du kontakta din länsstyrelse för information och ta reda på om din tänkta byggnation kräver förprövning eller inte.

Så här gör du en förhands­anmälan

Den blankett du ska använda när du ska förhands­anmäla till länsstyrelsen heter Förhandsanmälan om förprövning med anledning av mindre om- eller tillbyggnad.

Blanketten ska du fylla i och skicka till länsstyrelsen i det län där du har din anläggning. Utöver blanketten måste du bifoga 2 exemplar av skalenliga plan- respektive sektionsritningar. Du kan till exempel använda de gamla förprövningsritningarna som du kompletterar. Ritningarna ska tydligt visa vilka djurplatser som du tänker bygga och vilka djurplatser som är befintliga. Det är en fördel om du också bifogar en situationsplan över gården och markerar vilken byggnad som åtgärden kommer att göras i.

När din förhandsanmälan har kommit in till länsstyrelsen får du en bekräftelse på det. Länsstyrelsen kontrollerar också att de uppgifter som efterfrågas är redovisade. Om så är fallet gör länsstyrelsen ingen ytterligare åtgärd. Om din förhands­anmälan har brister kommer länsstyrelsen att begära att du kompletterar den. Om du inte gör det senast den tidpunkt som länsstyrelsen angivit, kan länsstyrelsen komma att göra en kontroll på din gård.

Om du är berättigad att göra en förhands­anmälan får du påbörja åtgärden så fort länsstyrelsen fått din förhands­anmälan. Du behöver alltså inte invänta besked från länsstyrelsen. Eftersom någon särskild besiktning av djurutrymmet inte krävs vid en förhands­anmälan får du använda det när åtgärden är färdig.

Vid en förhands­anmälan granskar och godkänner inte länsstyrelsen utrymmet för den planerade djurhållningen. Det innebär att du helt tar eget ansvar för att utrymmet utformas och används på ett sätt som är tillåtet enligt djurskydds­reglerna. Om utrymmet inte uppfyller reglerna kan länsstyrelsen kräva att du i efterhand åtgärdar bristerna eller förbjuda fortsatt djurhållning i utrymmet om bristerna är allvarliga.

Bete och utevistelse

Dina nötkreatur ska vistas utomhus under sommaren. Anledningen är att en stor del av djurens välfärd är beroende av möjligheten till ett naturligt betesbeteende och att kunna motionera och röra sig fritt.

Betessäsong

Det är olika regler för nötkreatur beroende på om du har mjölk- eller köttproduktion.

Nötkreatur för köttproduktion

Nötkreatur för köttproduktion ska vara ute under betessäsongen och ha tillgång till bete eller annan utevistelse hela dygnet, det vill säga under minst 24 timmar i sträck.

Nötkreatur för mjölkproduktion

Nötkreatur för mjölkproduktion ska vara ute på bete under betessäsongen och ha tillgång till bete minst 6 timmar i sträck varje dygn.

När du håller dina mjölkproducerande djur på bete ska du också se till att

  • den mark de hålls på har växter som djuren kan beta
  • växterna ska finnas i sådan mängd och ha sådan kvalitet att det är möjligt för alla djuren att kunna beta samtidigt på ett naturligt sätt.

Tidsperioder för betessäsongen

Vilken betessäsong som gäller dina djur och hur många dygn som de ska hållas på bete eller vistas ute beror på i vilken del av landet som du har djuren. Tidsperioderna är samma oavsett om du har kött- eller mjölkproduktion.

Norra Sverige

Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län:

  • Djuren ska hållas på bete eller på annat sätt vistas ute i minst 60 dygn under perioden 1 maj–1 oktober.
  • Minst 30 dygn ska infalla under perioden 1 juni–31 augusti.

Mellersta Sverige

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län:

  • Djuren ska hållas på bete eller på annat sätt vistas ute i minst 90 dygn under perioden 1 april–31 oktober.
  • Minst 60 dygn ska infalla under perioden 1 maj–15 september.

Södra Sverige

Blekinge, Skåne och Hallands län:

  • Djuren ska hållas på bete eller på annat sätt vistas ute i minst 120 dygn under perioden 1 april–31 oktober.
  • Minst 60 dygn ska infalla under perioden 1 maj–15 september.

Bete eller utevistelse för unga djur

Vilken betessäsong och hur många dygn som dina unga djur ska hållas på bete eller på annat sätt vistas ute beror på i vilken del av landet som du har dina djur. För mjölkproducerande djur gäller dock att djuren ska hållas på bete, det räcker inte med att djuren bara är utomhus.

Kalvar (yngre än 6 månader) som är födda 1 mars eller senare behöver du inte släppa ut på bete under det kalenderår som djuret fötts. Denna regel gäller i hela landet. För kalvar som fötts före 1 mars, det vill säga under december, januari och februari får antalet dygn minskas.

Norra Sverige – unga djur

I Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska unga djur hållas på bete eller utomhus under perioden 1 juni–31 augusti i minst 30 dygn,

  • För unga djur som är födda under februari månad får antalet dygn på bete minskas med 30 dygn i förhållande till när djuret har fötts under den angivna månaden.

Mellersta Sverige – unga djur

I Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län ska unga djur hållas på bete eller utomhus under perioden 1 maj–15 september i minst 60 dygn.

  • För unga nötkreatur som är födda under februari månad får antalet dygn på bete minskas med 30 dygn.
  • För nötkreatur som är födda under januari månad får antalet dygn på bete minskas med 60 dygn.

Södra Sverige – unga djur

I Blekinge, Skåne och Hallands län infaller tiden ska unga djur hållas på bete eller utomhus under perioden 1 maj–15 september.

  • För unga nötkreatur som är födda under februari månad får antalet dygn på bete minskas med 30 dygn.
  • För unga nötkreatur som är födda under januari månad får antalet dygn på bete minskas med 60 dygn.
  • För unga nötkreatur som är födda under december månad gäller att de ska hållas minst 90 dygn på bete i perioden 1 april–31 oktober varav minst 60 dygn i perioden 1 maj–15 september.

Ha bra stängsel runt betesmarkerna

När dina djur är ute på bete är det viktigt att du har ett bra stängsel runt dina betesmarker och rasthagar. Det här gäller när du har dina nötkreatur utomhus:

  • Betesmarker, rasthagar och drivningsvägar ska vara fria från föremål som dina nötkreatur kan skada sig på.
  • Marker som är hårt belastade av djuren ska vara hårdgjorda och dränerade eller naturligt ha motsvarande egenskaper.
  • Stängslen ska vara väl uppsatta och underhållna.
  • Stängslen ska vara utformade och anordnade så att djur som hålls inom stängslet eller drivs mellan stängsel inte skadas.
  • Stängseltrådar och nät ska vara väl sträckta.
  • Om du använder taggtråd får det inte vara el i den. Det är dock tillåtet att kombinera taggtråd med eltråd. Eltråden måste i så fall monteras på en distanshållare på samma sida av stängslet som djuren är. Det ska vara ett horisontellt avstånd på minst 15 centimeter mellan taggtråden och eltråden. Taggtråden måste jordas med jämna mellanrum.
  • Planera när djuren ska vara ute.
  • Du måste säkerställa att djuren hålls ute rätt antal dygn, timmar och under de tidsperioder som gäller. Se till att ha god tidsmarginal eftersom det är ett krav att djuren ska vara ute ett visst antal dagar.
  • Om du har djur tillfälligt inomhus till exempel kor som ska sinläggas eller djur som ska semineras ska de fortfarande vara ute rätt antal dygn.

Tjurar får hållas inne under sommaren

Tjurar får hållas inomhus och behöver inte hållas på bete under sommaren.

Fördelar med bete för mjölkkor

Det finns flera fördelar att ha mjölkkor ute på bete. Det kan leda till färre hälsoproblem, minskad stress och ökad djurvälfärd.

  • Kor som går på bete kan bete sig mer naturligt, genom att beta och samspela med flocken. Ett tecken på att flocken fungerar naturligt på betet är att korna samordnar sina aktiviteter betydligt mer, precis som en flock i det vilda skulle göra.
  • De rör sig mycket mer än kor i lösdrift eller rastgård. Korna går gärna flera kilometer varje dag och utforskar sitt betesområde. Ju större hage, desto längre rör sig korna spontant.
  • De får mer muskler och ofta lättare kalvningar eftersom de är vältränade.
  • De får lättare att röra sig och att lägga sig ned och resa sig upp, vilket kräver både tid och förberedelse för den tunga kon.
  • De har generellt färre skador på ben och klövar. Miljön för kornas klövar blir bättre på bete. Problem som klövröta och hälta läker lättare när djuren är ute.
  • De får bättre hälsa eftersom möjligheten till motion ökar. Då minskar också behovet av veterinärbehandling.
  • De blir ofta lugnare eftersom de kan hålla större avstånd till varandra. Det gör att aggressiva beteenden minskar kraftigt.

Om djuren är ute på vintern

När nötkreatur är ute 12 timmar eller mer under den kalla årstiden, när betet inte längre växer, räknas de som utegångsdjur. När du har djuren ute under vintern ställer det höga krav på djurhållningen. Det här ska du tänka på när du har dina djur som utegångsdjur:

  • Det är bara djur som är lämpade för att vara ute som får användas som utegångsdjur.
  • Marken, terrängen och andra yttre förhållanden måste vara lämpliga för att hålla djuren utomhus.
  • Djuren ska ha tillgång till en ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind, samt en torr och ren liggplats. En ligghall är ett stall med liggplatser för lösgående djur. Du får inte stänga in djuren i en ligghall , de ska själva kunna välja när de vill använda den.

En ligghall för nötkreatur bör normalt bestå av tre väggar och ett tak. Den öppna långsidan bör ha söderläge. Om en ligghall inte har en öppen sida bör den ha flera öppningar. Detta för att undvika att ranghöga djur hindrar andra djur från att gå in eller ut ur ligghallen, vilket kan hända när ligghallen bara har en mindre öppning.

Kontrollprogram för utegångsdjur utan ligghall

Om du vill hålla nötkreatur ute utan tillgång till ligghall ska du vara ansluten till kontrollprogrammet Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur.

Vi har godkänt Sveriges Nötköttsproducenters kontrollprogram för utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur. Kontrollprogrammet drivs av Gård & Djurhälsan på uppdrag av Sveriges Nötköttsproducenter.

Kontrollprogrammets syfte är att i den enskilda besättningen kontrollera att förutsättningarna är tillräckligt goda för att kompensera frånvaron av ligghall. Djurägaren förbinder sig att följa villkoren som ställs i programmet. Varje år kontrolleras också besättningen av kontrollorganisationen.

Ansökan om anslutning till kontrollprogrammet gör du hos Gård & Djurhälsan som utför anslutningsbesök. Det är sedan vi som fattar beslut om anslutning. Att vara ansluten till kontrollprogrammet innebär en årlig kostnad som fastställs av kontrollorganisationen.

Avel

I ditt avelsarbete är det viktigt att tänka på djurens välfärd. Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden. Ett djur får inte användas i avel om det innebär

  • en hög risk för dödfödslar
  • defekter hos avkommorna
  • att djuren får någon annan egenskap som kan riskera att de utsätts för lidande eller hindrar djuren från att bete sig naturligt.

En avelsvärderad semintjur får inte användas i avel om tjurens avelsvärde för förlossningssvårigheter, dödlighet hos kalvar i samband med födseln eller konstaterade sjukdomsfall är betydligt mycket sämre än rasens medelvärde.

Ett renrasigt nötkreatur som är godkänt för avel i ett annat EU‑land är också godkänt för avel i Sverige.

När du vill stambokföra

De här avelsorganisationerna kan du kontakta när du vill stambokföra nötkreatur.

Växa Sverige

Växa Sverige är godkänd avelsorganisation för raserna svensk röd och vit boskap, avensk låglandsboskap, svensk jerseyboskap, svensk kullig boskap, svensk ayrshire, svensk fjällras, svensk rödkulla, aberdeen angus, charolais, blonde d'Aquitaine, hereford, highland cattle, limousin och simmental.

Föreningen Allmogekon

Föreningen Allmogekon är godkänd avelsorganisation för raserna väne, bohuskulla och ringamåla.

Föreningen Äldre Boskap

Föreningen äldre boskap är godkänd avelsorganisation för fjällnära boskap.

Seminverksamhet för nötkreatur

Sök tillstånd för seminverksamhet

Om du vill hantera eller sälja sperma måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket.

Du kan få tillstånd för de här momenten:

  • samling och behandling av sperma
  • lagring av sperma
  • distribution av sperma
  • seminering.
Seminverksamhet ska övervakas av en veterinär

För att få tillstånd för seminverksamhet måste verksamheten övervakas av en ansvarig veterinär. För att få bli ansvarig veterinär ska veterinären ha gått en särskild utbildning som är godkänd av Jordbruksverket.

Den veterinär som ska vara ansvarig för din seminverksamhet ska skriva under en blankett där veterinären förbinder sig att ansvara för din verksamhet. Bifoga blanketten med ansökan om tillstånd för seminverksamhet.

Läs mer i våra föreskrifter

De detaljerade reglerna för hur seminverksamhet ska bedrivas hittar du i våra föreskrifter.

Godkända tjur- och spermalagringsstationer inom EU

I Sverige finns flera stationer som är godkända för att samla, lagra eller distribuera sperma för nötkreatur för handel inom EU.

Embryoverksamhet för nötkreatur

Sök tillstånd för embryoverksamhet

Om du vill hantera eller sälja embryon måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket.

Du kan få tillstånd för de här momenten:

  • ta ut ägg eller embryon och behandla donator
  • behandla embryon för färsk inläggning
  • behandla embryon för infrysning
  • lagra ägg eller embryon
  • distribuera ägg eller embryon
  • behandla mottagardjur och lägga in embryon i dessa
  • producera embryon i provrör.
Embryoverksamhet ska övervakas av en veterinär

För att få tillstånd för embryoverksamhet måste verksamheten övervakas av en ansvarig veterinär.

Godkända grupper för embryosamling

I Sverige finns flera grupper som är godkända för att hantera eller sälja embryon inom EU.

Läs mer i våra föreskrifter

De detaljerade reglerna för hur embryoverksamhet ska genomföras hittar du i EU‑förordningen och i våra föreskrifter.

Miljötillstånd för stor djurhållning

Om du har många djur kan du behöva anmäla det till kommunen, eller söka miljötillstånd hos länsstyrelsen. Det beror bland annat på att anläggningar med många djur producerar mycket gödsel, vilket kan påverka miljön och närliggande områden.

Anmäl till kommunen om du har fler än 100 djurenheter

Du ska anmäla din djurhållning till kommunen om du har stadigvarande djurhållning med fler än 100 djurenheter. Du behöver däremot inte anmäla stor djurhållning under tillfälliga arrangemang, till exempel utställningsmässor.

Kom ihåg att räkna ihop djurenheterna för alla dina djurslag.

Sök tillstånd hos länsstyrelsen om du ska utöka till fler än 400 djurenheter

Du ska söka tillstånd om du utökar din anläggning till att ha stadigvarande djurhållning med fler än 400 djurenheter. Kom ihåg att räkna ihop djurenheterna för alla dina djurslag.

Tillståndet söker du hos länsstyrelsen.

Vad vi menar med en djurenhet

En djurenhet är olika många djur beroende på djurslaget. I listan ser du hur många djur som räknas som en djurenhet inom varje djurslag.

  • 1 mjölkko eller sinko
  • 6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder (yngre kalvar räknas till moderdjuret)
  • 3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre
  • 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder
  • 10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre
  • 1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder
  • 10 får eller getter som är 6 månader eller äldre
  • 40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder
  • 100 värphöns som är 16 veckor eller äldre (moderdjur räknas till värphöns)
  • 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
  • 200 slaktkycklingar
  • 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder
  • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till 1 veckas ålder
  • 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar
  • 100 kaniner

Indelningen av djurenheter är tagen från miljöprövningsförordningen (2013:251).

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden av djurskydds­lagstiftningen i Sverige. Upptäcker de att du inte har följt reglerna ska de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken. Om du har brutit mot djurskydds­reglerna, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddsreglerna eftersom de ingår i de så kallade tvärvillkoren.

Författningar

Söker efter 2019:18

Söker efter 2019:25

Söker efter 2004:41

Söker efter 2010:12

Söker efter 2019:31

Söker efter 2019:12

Senast uppdaterad: 2021-02-19