Bin och humlor är mycket värdefulla för jordbruket och för ekosystemen i stort. Som pollinatörer bidrar de till både den svenska livsmedelsproduktionen och till den biologiska mångfalden.
På denna sida finns information om framförallt bihälsa och smittskydd kopplat till honungsbin och humlor, men det finns även information om pollinering, ekologisk biodling och om olika stöd som du kan söka.
Vill du ha praktiska tips om hur du sköter dina bin eller hur du blir biodlare finns det material som Jordbruksverket har tagit fram. Du kan även ta kontakt med exempelvis en biodlarförening.
Visste du att begreppet bin egentligen inkluderar även humlor? På denna sida skriver vi bin och humlor för att det ska bli så tydligt som möjligt, även om det inte är det mest korrekta. Den mesta av informationen riktar sig till dig som håller honungsbin eller humlor, men det finns även information som även handlar om vilda bin och humlor.
Vi arbetar just nu med att ta fram en ny organisation för förebyggande, bekämpning och kontroll av sjukdomar hos honungsbin och humlor. Vi arbetar även med förslag till nya regler för sjukdomar hos honungsbin och humlor. Tidigast 2025 kan en ny organisation vara klar och nya regler börja gälla.
Det finns regler som du måste följa när du har honungsbin. Syftet med reglerna är att förhindra att vissa sjukdomar och skadegörare sprider sig fritt.
Du som har bin har ansvar för djurens hälsa. Du har också ansvar för att arbeta förebyggande för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Detta gäller även när du under en kortare period ansvarar för skötseln av bina till exempel om du lånar eller hyr en bikupa över sommaren. Kom ihåg att det är bättre att förebygga än att bekämpa. Och friska bin är produktiva bin!
Du som har bin ska också ha kunskap om bland annat följande:
Det viktigaste du som biodlare måste göra för att hindra smittspridningen av sjukdomar på honungsbin enligt de regler som finns är det här:
Om du har ett eller flera bisamhällen ska du anmäla till länsstyrelsen var dessa står uppställda. Du ska anmäla dina bisamhällen så fort du skaffar bin eller tar över en bigård som redan finns. Anmälan gör du via ett webbformulär på länsstyrelsens webbplats eller så använder du Jordbruksverkets blankett.
Om de uppgifter som du har anmält till länsstyrelsen inte längre stämmer ska du ändra dina uppgifter. Det ska du göra inom en vecka från att förändringen har skett.
Om du har en bigård som är utan bisamhällen mer än 3 månader ska du anmäla att du inte längre har bin på den platsen. Om du är utan bisamhällen i bigården mindre än 3 månader behöver du inte anmäla det.
Om du misstänker eller vet att något av dina bisamhällen har angripits av en smittsam sjukdom eller någon skadegörare ska du genast anmäla detta till bitillsynsmannen eller till länsstyrelsen. Det kostar inte någonting för dig.
Bitillsynsmannen undersöker bisamhället och tar de prov som behövs för att fastställa vilken sjukdom det rör sig om. Du är skyldig att hjälpa bitillsynsmannen om hen behöver undersöka, behandla eller förinta ditt samhälle.
Mer information om de sjukdomar som kan drabba bin och som är reglerade i lagstiftning finns under Sjukdomar och skadedjur hos bin.
Om din bigård ligger i en restriktionszon för varroakvalster behöver du inte anmäla att du misstänker att dina bin har varroakvalster. Restriktionszonen är ett område där det redan finns varroakvalster. Restriktionszoner hittar du på sidan om aktuella restriktioner för bin och humlor.
Du som äger eller håller honungsbin, som är livsmedelsproducerande djur, är skyldig att föra läkemedelsjournal. Det innebär att du måste föra register över de läkemedel du använder för att behandla dina samhällen mot exempelvis varroakvalster. Observera att det även gäller vid behandling med organiska syror såsom myrsyra och oxalsyra som inte är klassade som läkemedel. Du ska registrera
Innehållet i registren ska hållas tillgängligt i minst 5 år.
Rester av honung och vax kan innehålla sporer av amerikansk yngelröta.
Därför ska du förvara det så att bin inte kommer åt det. Det gäller honung, vax och redskap men även begagnade bikupor som inte längre används, där det kan finnas rester av vax, honung och vinterfoder.
Om ett bisamhälle har dött och du inte kan ta hand om det direkt måste du förhindra att andra bin kan komma in i bikupan.
Du får lov att använda svärmfångstkupor under perioden 15 maj–31 juli, men du ska i så fall ha anmält detta till bitillsynsmannen. Svärmfångstkuporna ska vara väl rengjorda och får inte tidigare ha hyst ett bisamhälle med amerikansk yngelröta. Ditt namn, adress och telefonnummer ska stå på kupan.
Du får bara använda utbyggda vaxkakor i svärmfångstkupan om de kommer från en bigård som har varit fri från amerikansk yngelröta de 2 föregående åren.
För att skydda svenska bisamhällen mot sjukdomar finns det regler för hur du får flytta bin inom Sverige. Levande bin, utbyggda vaxkakor och avfall av sådana, begagnade bibostäder och begagnade biodlingsredskap får du inte flytta från ett område som förklarats smittat utan tillstånd av bitillsynsmannen.
Innan du gör något måste du därför ta reda på om flytten går ut från en
Det finns kartor över aktuella restriktionsområden, men om du är osäker på var gränserna går kan du kontakta bitillsynsmannen. Restriktionsområdena hittar du på sidan om aktuella restriktioner för bin och humlor.
I de allra flesta fall måste bitillsynsmannen undersöka det som du vill flytta innan hen kan ge dig tillstånd.
För vissa förflyttningar kan inte bitillsynsmannen ge dig tillstånd, exempelvis om du vill flytta ett bisamhälle från en restriktionszon för varroakvalster till ett område som inte omfattas av restriktioner.
Under tiden från den 1 oktober till och med den 31 mars får du skicka vaxkakor och vaxavfall för omsmältning utan tillstånd från bitillsynsmannen. Under perioden 1 april till och med den 30 september måste du ha tillstånd från bitillsynsmannen.
Om du har dina bin utanför aktuella restriktionszoner för både varroakvalster och amerikansk yngelröta får du flytta vaxkakor och vaxavfall för omsmältning när som helst under året.
Är du en godkänd biodlare kan du få tillstånd av en bitillsynsman att flytta dina bisamhällen, bibostäder och biodlingsredskap mellan dina egna bigårdar, trots att flytten går ut ur restriktionszon för amerikansk yngelröta, du får dock inte flytta något ut från en skyddszon. Tillståndet gäller under en bestämd tidsperiod, dock högst under 12 månader. Du måste då undersöka dina bin med avseende på amerikansk yngelröta i anslutning till varje flyttillfälle.
Du får inte flytta bin från ett smittförklarat område (restriktionszon) för varroakvalster till ett icke smittat område.
Innan bitillsynsmannen ger dig tillstånd att själv undersöka dina bin inför flytt ska hen undersöka bigården. Hen ska då inte se tecken på amerikansk yngelröta och om bigården ligger utanför restriktionszon för varroakvalster ska bisamhället inte ha varroakvalster.
För att bli godkänd biodlare ska du gå en kurs som motsvarar utbildningen för tillsynsmän och du måste ha fått godkänt på det kunskapsprov som du skriver efter kursen. Du ska också ha 3 års dokumenterad erfarenhet av biodling. När du har gått kursen kan du ansöka hos Jordbruksverket om att få bli godkänd biodlare.
Om du väljer att utfodra dina bin och humlor med inköpt foder får du bara köpa foder från registrerade foderföretagare. Du får även köpa vegetabiliska livsmedel (socker) och själv omvandla till foder.
Du måste ta hand om döda djur, honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen det vill säga animaliska biprodukter på ett smittsäkert sätt.
Om du inte smälter om ditt eget vax ska du vända dig till en anläggning som är registrerad för att smälta om vax. Se mer under rubriken transportera.
Om du behöver bli av med animaliska biprodukter som döda bin eller propolis är i många fall det bästa sättet för dig att ta hand materialet att bränna det, men du kan även gräva ner det. Animaliska biprodukter i hushållsavfallet är inte tillåtet. Du får exempelvis inte samla in döda bin i en plastpåse och sortera dem som brännbart avfall i sophanteringen.
I väntan på förbränning eller nedgrävning har du möjlighet att lagra materialet så länge som lagringen sker på ett säkert sätt. Det går alltså bra att ha exempelvis en hink med lock vid din bigård och fylla denna under säsongen för att sedan ta hand om det i slutet av odlingssäsongen. Utskuret drönarvax med larver, som på kort tid ruttnar och börjar lukta illa, kan frysas i väntan på omhändertagande.
Oavsett om du bränner materialet eller gräver ned det ska du anmäla det till kommunen och följa deras anvisningar. Du måste göra det på ett sådant sätt att det inte utgör ett hot mot djurs eller människors hälsa eller mot miljön.
Om du gräver ned avfallet ska det ligga så djupt att inte några djur kan gräva upp det. När du är klar ska du noga rengöra de arbetsredskap, behållare, med mera, som kommit i direkt eller indirekt kontakt med de animaliska biprodukterna.
Förbränningen kan även ske på en anläggning som är registrerad hos Jordbruksverket för förbränning. Om materialet är smittat, exempelvis av amerikansk yngelröta, måste förbränningen ske i en anläggning som är registrerad för förbränning av kategori 2‑material.
Du kan själv köra material till en registrerad förbränningsanläggning, eller anlita en registrerad transportör. Om du kör materialet själv måste du säkerställa att det sker på ett smittskyddssäkert sätt. En bikupa kan exempelvis vara inplastad för att förhindra att fordonet kontamineras. Kontakta gärna förbränningsanläggningen i förväg för att försäkra dig om att de tar emot det du vill förbränna. Du behöver också fylla i ett handelsdokument när du kommer fram till anläggningen. Läs mer om handelsdokument under rubriken Transportera.
Som biodlare kan du behöva transportera animaliska biprodukter till exempelvis ett registrerat vaxsmälteri eller till en registrerad förbränningsanläggning. Då behöver du fylla i ett handelsdokument när du kommer fram till anläggningen. Du kan också fylla i handelsdokumentet i förväg, och lämna det när du kommer fram.
Syftet med handelsdokument är bland annat att säkra att materialet går att spåra och att mottagaren får ett intyg från dig som avsändare om vad sändningen består av.
Kom ihåg att behålla din kopia av alla dina handelsdokument och att spara dem i minst två år. Dokumenten fungerar därmed som ett register.
Du som yrkesmässigt transporterar animaliska biprodukter, som vax, ska vara registrerad hos Jordbruksverket. Det finns då regler för insamling, transport och spårbarhet som du måste följa.
Både yngel och fullvuxna bin kan bli sjuka eller drabbas av skadedjur. Sjukdomar kan orsakas av bakterier, svampar, virus, encelliga djur eller kvalster men kan också bero på störningar i binas ämnesomsättning. Några av sjukdomarna är relativt ofarliga, men några kan försvaga eller fullständigt förstöra dina bisamhällen.
Det finns några sjukdomar och skadegörare som vi i Sverige övervakar för att de är skadliga för bisamhällena och reglerade enligt lag. Det gäller:
Av dessa är det bara varroakvalster, amerikansk yngelröta och europeisk yngelröta som hittills har påträffats i Sverige.
Lilla kupskalbaggen kan drabba både honungsbin och humlor.
Varroakvalstret är ett spindeldjur och det finns på alla kontinenter där man håller honungsbin.
I Sverige påträffades varroakvalster för första gången 1987 på Gotland. Första gången det upptäcktes på fastlandet var 1991. Varroakvalstret har spridit sig norrut och kan idag påvisas i större delen av landet.
Varroakvalstret är ett spindeldjur och har därför åtta ben. Det har samma rödbruna färg som bilusen. Det är lätt att förväxla varroa och bilus. Bilusen är dock en insekt och har bara sex ben. Kvalstret är cirka 1,7 millimeter brett och 1,3 millimeter långt. Bilusen har ungefär samma storlek men är mera långsmal.
De varroakvalster som finns på vuxna bin är honor. De kan själva förflytta sig på vaxkakorna men följer främst med ambina till yngelcellerna och placerar sig sedan på larverna när ambiet matar dem. För att kvalstret ska kunna föröka sig måste det ha tillgång till biyngel.
Honan föredrar drönaryngel framför arbetaryngel och söker sig till en larv som finns i en cell som bina snart ska täcka. Cirka 2 dygn efter att biet har täckt cellen börjar kvalsterhonan att lägga ägg. Sedan lägger honan ägg med cirka 30‑36 timmars intervall. Det första ägget blir ofta en hane och de därpå följande blir honor. Varroaynglets utvecklingstid är omkring 6 dygn, vilket betyder att tiden biynglet är täckt är en begränsande faktor för varroans sent lagda ägg.
Kvalstren livnär sig på fettkropparna i biynglet, som då skadas. När flera kvalsterhonor går ner i samma cell blir skadorna ofta så allvarliga att de bin som drabbats av varroa kan få förkrympta vingar eller andra missbildningar. De färdiga kvalsterhannarna parar sig med honorna som utvecklats i samma cell för att sedan dö. Honorna följer med värdbiet då det lämnar sin cell och förflyttar sig sedan aktivt till andra bin. Kvalstren lever ungefär 2 månader på sommaren och 7 månader på vintern.
Genom binas naturliga beteende sprids varroakvalstret ständigt till nya bisamhällen. Den naturliga utbredningshastigheten är ungefär fem kilometer om året. Genom mänskliga åtgärder, som exempelvis handel med drottningar och långväga transporter av bisamhällen, har parasiten fått en global utbredning. Reglerna om import och förflyttning av bin är till för att minska den mänskliga spridningen av kvalstret.
Det är svårt att upptäcka kvalstret på vuxna bin, därför kan det finnas kvalster i samhället utan att man är medveten om det. Varroakvalstren förökar sig snabbt, och deras antal i ett bisamhälle kan 100-faldigas på ett år. Men eftersom en stor del kvalster dör under vintern kan man uttrycka det som att förökningen kan 10-faldigas från ett år till nästa (samma månad de två åren). Då kan du
När ovannämnda symptom uppträder är det i regel för sent att rädda samhället. En enkel metod att tidigt upptäcka förekomst av varroa är att göra ett nedfallsprov med jämna mellanrum. Nedfallsprovet innebär att du skjuter in en nedfallsskiva under samhället.
När du upptäcker varroa i ett samhälle ska du behandla samhället mot parasiten. I de flesta fall kan du rädda ett måttligt angripet bisamhälle och ge det en godtagbar produktionsförmåga. Det bästa resultatet får du när du kombinerar olika metoder.
Du kan bekämpa varroa med
Eftersom varroakvalstret hellre angriper drönaryngel än arbetaryngel kan du hålla nere mängden kvalster genom att skära ut drönarynglen under den tid då dessa produceras. Metoden fungerar bäst när bisamhället producerar drönaryngel från april–juni.
En annan praktisk åtgärd är den så kallade spärrboxmetoden. Då spärrar du drottningen på en ram i tre på varandra följande steg. Därefter avlägsnas de ramar där drottningen lagt ägg, innan bina kryper ut. Det första ingreppet görs första till andra veckan i juni, då drottningen placeras på en utbyggd ram i spärrboxen som hängs in i samhället.
Oxalsyra, myrsyra och mjölksyra används också för att bekämpa varroa. Dessa finns naturligt i honung och de halter som kan hittas efter en behandling ligger inom de gränser som är normala. Detta under förutsättning att du inte behandlar dina bin under eller strax för ett nektardrag. En fördel med myrsyra är att det är den enda organiska syran som har effekt på kvalster i täckta celler. Du kan kombinera myrsyra med drönarbortskärning och spärrbox.
En behandling med oxalsyra under hösten innebär att du får ner kvalstermängden i bisamhällena och att de därför övervintrar med ett litet antal kvalster och påbörjar kommande säsong med ett litet angrepp.
Det finns ett flertal registrerade receptfria läkemedel som du kan använda för att bekämpa varroakvalster i bisamhällen. Det är viktigt att du följer instruktionerna i bipacksedeln för att undvika skador på samhället samt att du väljer rätt tidpunkt och utomhustemperatur för att uppnå ett bra resultat.
Observera att varroakvalstren kan bli resistenta när man använder vissa läkemedel.
Amerikansk yngelröta orsakas av en sporbildande bakterie, Paenibacillus larvae. Bakteriesporerna är mycket motståndskraftiga och kan finnas kvar och behålla sin förmåga att orsaka sjukdom i decennier. Även i gammalt kupmaterial kan bakteriesporerna finnas kvar och vara smittsamma under mycket lång tid.
Det är viktigt att komma ihåg att om det finns bakteriesporer i ett bisamhälle, finns de i yngelrummet, skattlådorna, vaxkakorna och i honungen.
Om symtom på amerikansk yngelröta konstateras i dina bisamhällen måste både bin och bibostad destrueras. I Sverige började vi redan på 70-talet att förinta bisamhällen och från och med 2010 förintar vi även bibostäderna.
Utbrott av amerikansk yngelröta är vanligast i Götaland och Svealand där sjukdomen återkommer i vissa utsatta, begränsade områden. Majoriteten av Sveriges bigårdar kan däremot anses vara fria från amerikansk yngelröta eftersom bakteriesporer inte har påvisats när vi har gjort laboratorieanalyser.
Bakteriesporerna som orsakar amerikansk yngelröta kan följa med fodret in i larvens tarmkanal. Endast unga larver är mottagliga för infektion, ju yngre larverna är desto mer mottagliga. Det behövs endast enstaka sporer för att starta infektion i nykläckta larver men sannolikt högre mängder ju mer larverna utvecklas.
I larvens tarm gror bakteriesporerna och bakterien förökar sig tills tarmen är fylld av bakterier. Då tränger bakterierna sig mellan larvens tarmepitelceller in i övriga vävnader som bryts ned. Larven dör och omvandlas till en ruttnande seg massa. Detta sker i de allra flesta fall efter det att cellen täckts.
I takt med att larven ”ruttnar” tillbakabildas återigen de stavformade bakterierna till sporer, som sprids till friska larver via städbin som försöker avlägsna de yngelrester som är fulla med sporer, eller genom att drottningen lägger ägg i en cell där tidigare larv varit smittad. Resterna efter en enda död larv kan innehålla cirka 2,5 miljarder bakteriesporer.
Om sjukdomen fått fäste i ett bisamhälle kommer det troligen att dö ut helt eftersom det hämmar utvecklingen av nya bin.
Symtom på amerikansk yngelröta är att
Med hjälp av en tändsticka kan du dra ut dessa som ganska långa trådar. Så småningom torkar larvmassan ihop till en svart knottrig skorpa som sitter hårt fast vid cellväggen.
Det kan även förekomma en speciell doft, men så är inte alltid fallet.
Ett annat sätt att granska om det finns amerikansk yngelröta i ditt samhälle är att syna vaxkakorna på övergivna täckta celler, främst under sensommaren och hösten när yngelsättningen har avslutats. Om cellocken är kvar på cellerna, kan larverna ha dött. Då måste du alltid undersöka yngelresterna i de celler som har locken kvar för att se om de visar tecken på den karakteristiska sjukdomsbilden.
Om du misstänker amerikansk yngelröta i ett bisamhälle ska du genast anmäla det till din bitillsynsman eller länsstyrelsen. Bitillsynsmannen ger dig instruktioner om vilka åtgärder du behöver vidta för att förhindra att smitta sprids till fler samhällen. Bitillsynsmannen kommer till bigården och kontrollerar ynglet för att upptäcka symtom på sjukdomen och tar då prover som sedan analyseras. Hen tar då också prover som sedan analyseras av ett laboratorium.
Det finns en risk att din bigård har smittats med sporer av amerikansk yngelröta om din bigård på något sätt har varit i kontakt med bisamhällen i en bigård med sjukdomsutbrott.
Kontakten kan vara flytt av till exempel levande bin, begagnade bibostäder och utbyggt vax från en bigård till en annan. Om bitillsynsmannen anser att risken finns, ska hen undersöka din bigård och om infektion kan påvisas ska hen också undersöka andra bigårdar i närheten som under de tre senaste månaderna har varit i kontakt med bigården som är påvisat infekterad med amerikansk yngelröta.
Trakékvalster är en parasit som livnär sig på honungsbiets kroppsvätska. På grund av syrebrist klarar biet inte att flyga längre. Trakékvalster förekommer än så länge inte i Sverige.
Symtom på trakékvalster syns i första hand på våren efter rensningsflygningen. Vid omfattande angrepp kan marken framför kuporna vara täckt av krypande och hoppande bin som inte kan flyga. Andra symptom är bin med stretande vingar, så kallade K-vingar.
Det finns andra sjukdomar som har liknande symtom, så vid stark misstanke om trakékvalster kan bitillsynsmannen ta prover på vuxna bin.
Du kan inte se trakékvalster, även om det är möjligt att se indirekta tecken på att bina är angripna. Därför tar bitillsynsmannen prov genom att samla ihop ett antal bin och skickar sedan dessa till ett laboratorium som kan leta efter parasiten.
Om laboratoriet hittar trakékvalster i ett prov ska det tas ytterligare prov i bigårdar som ligger inom 3 kilometers avstånd från det angripna bisamhället. Bitillsynsmannen ska också ta prov på bisamhällen i bigårdar som under de senaste 3 månaderna har varit i kontakt med angripna bisamhällen.
Om ett bisamhälle är angripet av trakékvalster ska det förintas. Målet med detta är förhindra spridning av parasiten. Det är endast det angripna samhället som ska förintas.
Yngelsjukdomen europisk yngelröta orsakas av bakterien, Melissococcus plutonius. Historiskt har europeisk yngelröta ansetts vara mindre allvarlig än amerikansk yngelröta. Men rapporter om mer aggressiva former av bakterien och mer allvarliga sjukdomsutbrott har under senare år blivit allt vanligare, speciellt i Norge. Sjukdomen kan förväxlas med amerikansk yngelröta eftersom också europeisk yngelröta förekommer med yngel som dör i täckta celler.
Det finns även andra djur som kan orsaka problem för biodlingen. Sammetsgetingen (Vespa velutina) är en sådan. Det är en invasiv främmande art som Naturvårdsverket har ansvaret för.
För att förhindra spridning av smittsamma bisjukdomar i allmänhet och amerikansk yngelröta i synnerhet, är det förebyggande arbetet viktigt. Det gäller för alla biodlare. Det är bättre att förebygga än att bekämpa! Och friska bin är produktiva bin.
Allt som du som biodlare gör för att minska risken för att smittor kommer in i och utvecklas i dina bisamhällen eller i din bigård, eller sprids till andra bisamhällen och bigårdar kallas för biosäkerhet.
Det här är exempel på vad du kan göra för att minska risken för att dina bisamhällen ska drabbas av smittsamma bisjukdomar:
Ett exempel att arbeta förebyggande är att byta ut gammalt vax. Det kan förhindra utbrott av amerikansk yngelröta, kalkyngel, nosema och europeisk yngelröta.
Cellerna i yngelrummet och i skattlådorna består av vax, i vilket olika typer av ämnen, material och mikroorganismer lätt ansamlas och ackumuleras över tid. Detta gör att risken för att bisamhället ska drabbas av olika sjukdomar ökar ju äldre vaxet blir. Därför är det bra att ha en hög omsättning på vaxet i bigården.
Du bör se till att ha en plan för att regelbundet förnya vaxet i dina bikupor. Hur ofta du bör byta vax i yngelrum och skattlådor, beror på vilka förutsättningar du har. Faktorer som kan påverka är exempelvis:
Ett bra riktmärke är att försöka förnya allt vax i bigården vart tredje till vart femte år. Du ska välja det som är mest lämpligt för just din biodling.
Genom att byta vax minskar risken för att dina bin ska bli sjuka eftersom många sjukdomar sprids med gammalt vax antingen via bakterier eller svampar.
Både amerikansk yngelröta och europeisk yngelröta orsakas av bakterier och sporer från bakterierna kan finnas i framförallt gamla celler. Med nytt vax kan du bidra till att minska antalet bakteriesporer i samhället.
I ett samhälle där det finns sporer av bakterien Paenibacillus larvae, som orsakar amerikansk yngelröta, förekommer bakteriesporer både i skattlåda och yngelrum eftersom de sprids med de vuxna bina. Bakteriesporerna finns exempelvis i vax, honung, pollen och på vuxna bin. Det är dock endast i unga honungsbilarver som bakterierna gror och förökar sig. Det är därför man bara kan konstatera kliniska tecken på sjukdom i vaxkakor som innehåller larver och puppor. Studier visar att mängden bakteriesporer är mindre i nybyggda celler. Genom att förnya vaxet i både yngelrum och skattlåda har du därför möjlighet att minska mängden sporer i ditt samhälle och därmed undvika sjukdomsutbrott
Yngelsjukdomen europisk yngelröta orsakas av bakterien Melissococcus plutonius. Larven får i sig bakterien genom födan. Bakterien förökar sig i larvens tarm och infektionen leder i många fall till att larven dör. Även om cellerna rengörs och bina rensar ut döda larver kan vaxet vara smittförande under lång tid. Vaxförnyelse är därför ett bra sätt att minska smittrycket i ett bisamhälle. Bakterien sprids med de vuxna bina och förekommer därför både i skattlåda och yngelrum.
Nosemasjuka och kalkyngel orsakas av svampar och sporer från svamparna kan finnas i gamla celler. Med nytt vax kan du bidra till att minska antalet svampsporer i samhället.
Nosemasjuka orsakas av en mikrosporidie, numera benämnd som Vairimorpha. Det är en encellig parasitisk svamp, som har förmågan att bilda sporer. Organismen orsakar sjukdom i tarmen hos vuxna bin, som får i sig sporer via munnen. En infektion når sin topp på våren och visar sig genom en svag vårutveckling. Svårt angripna samhällen kan dock dö av sjukdomen under vintern. Förorenade celler är den främsta orsaken till infektion. Att invintra bin på nya mellanväggar minskar därför risken för sjukdom och även för vinterförluster.
Kalkyngel orsakas av en mikroskopisk svamp, Ascosphaera apis, som sprider sig med hjälp av sporer. Larven får i sig svampsporerna med födan och infektionen startar i tarmen där sporerna gror. Gamla celler tjänar som reservoarer för sporerna. Även om sporerna kan finnas i honungsceller så är förekomsten oftast högst i yngelceller.
Vi arbetar just nu med att ta fram en ny organisation för förebyggande, bekämpning och kontroll av sjukdomar hos bin och förslag till nya regler för bisjukdomar. Först 2025 kan en ny organisation vara klar och nya regler börja gälla.
Som biodlare ingår du i bitillsynen tillsammans med bitillsynsmannen, länsstyrelsen och Jordbruksverket. Din roll som biodlare består i huvudsak av att du ska vara uppmärksam på hur dina bin mår, arbeta förebyggande och anmäla till bitillsynsmannen om du misstänker sjukdomar. Du är också skyldig att hjälpa bitillsynsmannen om hen behöver undersöka, behandla eller förinta bisamhällen.
Du kan få besök av en bitillsynsman om du äger ett hus eller ett träd där förvildade honungsbin har flyttat in. Bitillsynsmannen kan behöva bekämpa bisjukdomar på din mark och i dina byggnader om det behövs. Om bitillsynsmannen inte har anledning att misstänka att en svärm är drabbad av någon sjukdom är det däremot inte hens ansvar att ta hand om svärmen.
Det finns biodlare som kan ta hand om svärmar.
I varje län arbetar flera tillsynsmän. Deras uppdrag är att kontrollera och bekämpa bisjukdomar inom sitt tilldelade geografiska område (distrikt). Det är länsstyrelsen som utser tillsynsmännen och de ska ha god kunskap om bin och bihälsa.
Tillsynsmannen har rätt att fatta beslut om exempelvis flytt av bin, hur ett bisamhälle ska behandlas när det är smittat och att ett bisamhälle ska förintas på grund av sjukdom. De kan också ge dig information om bisjukdomar och bihälsa.
Sju av landets länsstyrelser arbetar med bitillsyn på regional nivå. Det innebär att en länsstyrelse arbetar över fler län.
Länsstyrelse som ansvarar | Län som ingår |
---|---|
Skåne | Skåne, Blekinge och Kronoberg |
Västra Götaland | Västra Götaland och Halland |
Östergötland | Östergötland, Jönköping och Kalmar |
Stockholm | Stockholm, Uppsala, Södermanland, Västmanland och Gotland |
Dalarna | Dalarna, Gävleborg, Örebro och Värmland |
Västernorrland | Västernorrland och Jämtland |
Norrbottens | Norrbotten och Västerbotten |
Länsstyrelserna beslutar om hur stora tillsynsdistrikten ska vara och de förordnar tillsynsmän. Länsstyrelserna tar också emot anmälningar om uppställningsplats av bisamhällen från biodlarna.
Det är till länsstyrelsen som du som biodlare eller fastighetsägare kan ansöka om ersättning för förintade bisamhällen, eller för kostnader för att ta bort svärmar och förvildade bisamhällen.
Om du har frågor om kontrollen av bisjukdomar eller vill ha kontakt med en bitillsynsman bör du kontakta länsstyrelsen som ansvarar för bitillsynen i ditt län.
Jordbruksverket leder arbetet med smittsamma sjukdomar hos bin.
I vårt arbete ingår att besluta om att smittförklara områden, om ersättning till bitillsynsman, att utbilda tillsynsmän samt informera och utbilda de som arbetar med bitillsyn hos länsstyrelserna.
Jordbruksverket har också en rådgivare inom bihälsa.
Om du har humlor finns det regler som du måste följa. Du ska alltid registrera din anläggning, i vissa fall ska den också vara godkänd och du ska ha kunskap om vad som gäller för humlor.
Du som har humlor har ansvar för deras hälsa. Du har också ansvar för att arbeta förebyggande för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Detta gäller även när du under en kortare period ansvarar för humlorna till exempel om du köper in humlesamhällen för pollinering av dina odlingar.
Du som håller humlor ska bland annat ha kunskap om
Om du misstänker att dina humlor har fått ett angrepp av lilla kupskalsbaggen ska du kontakta en veterinär inom Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation. Kupskalbaggen har ännu inte påträffats i Sverige. Den finns i Italien och Frankrike
Om du har humlor ska du alltid registrera platsen där du har dina humlor. Vi kallar dessa platser för anläggningar. Du registrerar din anläggning i vår e-tjänst. Registreringsavgiften är 80 kronor per anläggning och påbörjat år.
Det är den som driver anläggningen som ska registrera den. Det kan vara olika vem som räknas som den som driver anläggningen. Det kan vara den som äger anläggningen eller den som hanterar djuren. Det kan vara en privatperson som har djur som hobby eller ett företag som driver anläggningen.
En anläggning är en plats där djuren hålls på tillfälligt, eller permanent. En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning. Du kan ha ansvar för, och registrera, flera anläggningar.
Om du odlar eller föder upp humlor och ska flytta dem till ett annat EU-land ska du ansöka om att få bli godkänd som en miljömässigt isolerad produktionsanläggning. Ansökan gör du hos djuravdelningen hos bitillsynen på Jordbruksverket. Du kan mejla bitillsynen om du vill ansöka om godkännande.
Du får inte starta din verksamhet (det vill säga flytt av humlor) innan vi har godkänt din anläggning.
För att få en anläggning godkänd ska du bland annat arbeta förebyggande och övervaka så att du inte får in lilla kupskalbaggen till din anläggning. Lilla kupskalbaggen finns inte i Sverige i dag. Andra krav är att
När vi ska godkänna din anläggning måste vi åka ut till dig för att se att du uppfyller de krav som finns. Du betalar en avgift på 12 200 kronor för att få anläggningen godkänd.
Du måste ta hand om exempelvis döda djur det vill säga animaliska biprodukter på ett smittsäkert sätt.
Om du behöver bli av med animaliska biprodukter är i många fall förbränning det bästa sättet för dig att ta hand materialet, men du kan även gräva ner det.
Oavsett om du gräver ned det eller bränner materialet ska du anmäla det till kommunen och följa deras anvisningar. Du måste göra det på ett sådant sätt att det inte utgör ett hot mot djurs eller människors hälsa eller mot miljön.
Om du gräver ned avfallet ska det ligga så djupt att inte några djur kan gräva upp det. När du är klar ska du noga rengöra de arbetsredskap, behållare, med mera, som kommit i direkt eller indirekt kontakt med de animaliska biprodukterna.
Förbränningen kan även ske på en anläggning som är registrerad hos Jordbruksverket för förbränning. Om materialet är smittat, exempelvis av amerikansk yngelröta, måste förbränningen ske i en anläggning som är registrerad för förbränning av kategori 2‑material.
Du som har djur kan du behöva transportera animaliska biprodukter till exempelvis en registrerad förbränningsanläggning. Då behöver du fylla i ett handelsdokument när du kommer fram till anläggningen. Du kan också fylla i handelsdokumentet i förväg, och lämna det när du kommer fram.
Syftet med handelsdokument är bland annat att säkra att materialet går att spåra och att mottagaren får ett intyg från dig som avsändare om vad sändningen består av.
Kom ihåg att behålla din kopia av alla dina handelsdokument och att spara dem i minst två år. Dokumenten fungerar därmed som ett register.
Du som yrkesmässigt transporterar animaliska biprodukter ska vara registrerad hos Jordbruksverket. Det finns då regler för insamling, transport och spårbarhet som du måste följa.
Du behöver känna till var det finns områden som är smittförklarade då det bland annat påverkar din möjlighet att flytta bin och humlor. I dag finns det kartor över smittade områden med amerikansk yngelröta samt för varroakvalster. Informationen uppdateras löpande. Du kan prenumerera på sidan med aktuella restriktioner som gäller för bin och humlor.
På sidan om Aktuella restriktioner finns också information om vilka regler som gäller vid utbrott av amerikansk yngelröta och varroakvalster.
När du ska flytta honungsbin och humlor mellan länder finns det regler som du behöver ta hänsyn till. Kraven gäller oavsett i vilket syfte du flyttar djuren. Att flytta djuren innebär att du tar in djur till Sverige eller för ut djur från Sverige.
Du som har humlor ska alltid registrera din anläggning hos Jordbruksverket. Du som har honungsbin behöver däremot bara registrera din anläggning om du ska flytta djur mellan länder. Du ska dock alltid anmäla dina bisamhällen till länsstyrelsen.
Oavsett om du ska flytta djuren inom Sverige eller mellan länder ska du på alla sätt du kan förhindra att sjukdomar sprids. Det kallas för biosäkerhet det vill säga att du arbetar förebyggande.
Djuren ska vara friska när du flyttar dem och de ska inte ha kommit i kontakt med andra djur som kan ha varit smittade. Du ska även se till att
Tar du in bin och humlor ska du
Om du har bin som inte ser friska ut eller visar tecken på sjukdom ska du genast kontakta bitillsynsmannen. Du ska också hålla djuren isolerade tills du har fått vidare instruktioner från bitillsynsmannen.
Om du har humlor kontaktar du en veterinär inom Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation.
Du som ska ta emot bin eller humlor från ett annat land, eller du som ska föra ut bin eller humlor till ett annat land måste registrera din anläggning hos Jordbruksverket. Registreringen är bland annat nödvändig för att den officiella veterinären ska kunna utfärda ett hälsointyg inför en förflyttning och för att sändningen ska kunna spåras. Om du ska föra ut humlor från en miljömässigt isolerad produktionsanläggning ska din anläggning dessutom vara godkänd. Se rubriken för dig som har humlor.
Du som har humlor ska alltid registrera din anläggning hos Jordbruksverket. Du som har bin behöver däremot bara registrera din anläggning hos Jordbruksverket om du ska flytta djur mellan länder. Du registrerar då bara den eller de anläggningar som berörs av flytten. Anmälan om uppställningsplats för honungsbin gör du alltid till länsstyrelsen.
Det är den som driver anläggningen som ska registrera den. Det kan vara olika vem som räknas som den som driver anläggningen. Det kan vara den som äger anläggningen eller någon som hanterar djuren. Det kan vara en privatperson som har djur som hobby eller ett företag som driver anläggningen.
Exempel: Om du har lånat bisamhällen över sommaren och har fullt ansvar för att ta hand om de, då är det du som ska registrera anläggningen om du ska flytta bin direkt mellan den anläggningen och utlandet.
En anläggning är den plats där du håller djur, permanent eller tillfälligt. Du kan ha en eller flera anläggningar.
Om du har flera anläggningar för honungsbin ska du bara registrera den eller de anläggningar som är inblandade i flytten av bin till och från utlandet. Det vill säga den eller de anläggningar som är mottagare eller avsändare. Du får inte registrera några andra anläggningar i e-tjänsten.
Registrering gör du i vår e-tjänst. Där hittar du även mer information om hur du går tillväga när du ska registrera dig. Registreringsavgiften är 80 kronor per anläggning och påbörjat år.
När du har registrerat din anläggning får den ett unikt registreringsnummer. Då först kan din anläggning registreras i EU:s gemensamma system för att säkerställa spårbarhet och kontroll, Traces. Veterinären kan också utfärda det hälsointyg som krävs för att du ska få flytta dina djur.
För att din anläggning ska bli registrerad i Traces behöver du när du registrerar din anläggning svara ja på frågan om det kommer att ske en flytt mellan anläggningen och utlandet. Efter att du har gjort detta kommer uppgiften om din anläggning att flyttas över till Traces.
Du får bara flytta honungsbin och humlor till ett annat land om de har ett hälsointyg. Hälsointyget utfärdas av en officiell veterinär.
Planerar du att flytta dina djur behöver du i god tid kontakta en officiell veterinär. Veterinären kommer då att göra ett besök hos dig för att kunna utfärda ett intyg. Ibland tar veterinären hjälp av en bitillsynsman. Inför besöket måste du ha registrerat din anläggning hos Jordbruksverket.
Om du flyttar humlor från en godkänd miljömässigt isolerad produktionsanläggning behöver du inte något hälsointyg som är utfärdat av en officiell veterinär. Du behöver däremot anmäla din flytt av djur till Jordbruksverket i god tid innan förflyttningen och du behöver se till att djuren åtföljs av en egenförsäkran. Kontakta Jordbruksverket för mer information om hur anmälan och egenförsäkran ska göras.
Du behöver också gå in i e-tjänsten där du registrerade din anläggning och svara ja på frågan om du kommer att flytta djur mellan anläggningen och utlandet.
Om du flyttar bin och bilarver mellan EU-länder finns även särskilda restriktioner som du behöver känna till.
Du får bara flytta bin och bilarver till andra EU-länder om djuren och ursprungskuporna inte visar några tecken på amerikansk yngelröta, angrepp av lilla kupskalbaggen eller angrepp av Tropilaelapskvalster. Dessutom gäller följande för respektive sjukdom:
Bigården ska ligga mitt i ett område som har en radie på minst 3 kilometer där amerikansk yngelröta inte har rapporterats under de sista 30 dagarna innan du skickar iväg bina och bilarverna. Området får inte heller vara föremål för restriktioner på grund av ett utbrott av amerikansk yngelröta.
Bigården ska ligga mitt i ett område med en radie på minst 100 kilometer, där angrepp av Tropilaelapskvalster inte har rapporterats. Området får inte heller vara föremål för restriktioner på grund av ett misstänkt fall eller en bekräftad förekomst Tropilaelapskvalster.
Bigården ska ligga mitt i ett område som har en radie på minst 100 kilometer där angrepp av lilla kupskalbaggen inte har rapporterats. Området får inte heller vara föremål för restriktioner på grund av ett misstänkt fall eller en bekräftad förekomst av angrepp av lilla kupskalbaggen. Det finns dock ett undantag för bidrottningar och lilla kupskalbaggen.
Du får flytta bidrottningar till andra länder inom EU om:
Om du skickar iväg drottningar enligt detta undantag så ska drottningen, tillsammans med högst 20 medföljande arbetsbin, vara placerade i en egen bur. De ska vara isolerade och de får inte komma i kontakt med andra bin.
Du ska också se till att täcka transportburar och hela sändningen med ett finmaskigt nät som har en maskstorlek på högst 2 millimeter. Det ska du göra direkt efter att den officiella veterinären har gjort den visuella undersökningen i samband med att hen utfärdar hälsointyget.
EU-kommissionen har godkänt att vissa länder, eller delar av länder, är godkända som zoner fria från angrepp av varroakvalster. Du får därför inte flytta bin eller bilarver till en plats som finns inom en sådan frizon. Detta beror på att Sverige inte är klassat som fritt från varroakvalster av EU-kommissionen. Vi har områden i Sverige som räknas som fria från varroakvalster, men det är ett beslut som vi själva har tagit och inte EU-kommissionen.
Under perioden 15 mars–30 juni är det inte tillåtet att föra bin och bibostäder till områden eller länder som är skyddade zoner för päronpest. Ett exempel på en sådan skyddad zon inom Europa är Finland. Men även Estland, Lettland, Litauen, Slovenien, Slovakien, Irland, Spanien, Frankrike och Italien är länder som berörs. För mer information kontakta Jordbruksverkets växtregelenhet.
Om du har humlor får du bara flytta humlor till länder inom EU om djuren:
Om du flyttar humlor från en miljömässigt isolerad produktionsanläggning ska du se till att djuren hålls isolerade under transporten med varje humlekoloni i en sluten behållare. Behållaren ska ha varit ny eller rengjord före användningen.
Om du föder upp humlor i en miljömässigt isolerad produktionsanläggning får du flytta humlor till andra länder inom EU om:
Ska du flytta annat som hör ihop med bin och humlor som avelsmaterial, olika biprodukter som inte ska användas som livsmedel och livsmedel finns det också regler som du behöver känna till.
Du får bara flytta avelsmaterial om det inte medför någon risk för att sjukdomar sprids. Du ska även se till att transporten inte sprider sjukdomar och att utrustning och transportmedel rengörs och desinficeras.
Innan du tar in eller för ut avelsmaterial till eller från andra länder måste du ha registrerat din anläggning hos Jordbruksverket. Det gäller om du driver en anläggning för insamling, produktion, bearbetning eller lagring av avelsmaterial.
Om du tar in avelsmaterial måste det komma från en registrerad anläggning.
Om du flyttar ut avelsmaterial från Sverige behöver du inte något hälsointyg. Du behöver inte heller anmäla din flytt av avelsmaterial till Jordbruksverket innan förflyttningen.
Animaliska biprodukter från biodlingen kan exempelvis vara honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen som inte ska användas som livsmedel. Produkter som har uppnått en så kallad slutpunkt omfattas dock inte av lagstiftningen om animaliska biprodukter. Det kan till exempel vara vaxljus.
För att undvika problem i samband med att du för ut produkter till andra länder eller tar in produkter är det viktigt att du tar reda på vad som gäller i god tid innan.
Honung och bipollen för konsumtion är exempel på produkter som räknas som livsmedel. Dessa omfattas av särskilda regler och det är i huvudsak Livsmedelsverket som ansvarar för information om vilka krav som ställs.
Det finns regler som du måste följa om du ska flytta djur mellan Sverige och länder utanför EU. Generellt gäller att de regler som finns för flytt mellan länder inom EU även gäller för flytt mellan EU och andra länder. Det innebär exempelvis krav på registrering av anläggning och krav på hälsointyg. Men det kan finnas undantag, beroende på vilka avtal som finns. Det kan finnas avtal mellan EU och länder utanför EU. Det kan också vara så att Sverige har avtal med länder utanför EU.
Ska du flytta bin mellan EU och länder utanför EU är det därför viktigt att du i god tid tar reda på vad som gäller. Det kan exempelvis finnas fler krav än de generella som listas nedan, och det kan också vara så att vissa av de generella kraven nedan inte gäller.
Det är bara vissa länder utanför EU som det är tillåtet att ta in djur från.
Oavsett om du ska flytta djuren inom Sverige eller mellan länder ska du på alla sätt du kan förhindra att sjukdomar sprids. Det kallas för biosäkerhet det vill säga att du arbetar förebyggande.
Djuren ska vara friska när du flyttar dem och de ska inte ha kommit i kontakt med andra djur som kan ha varit smittade. Du ska även se till att
Du som ska ta emot bin eller humlor från ett annat land, eller du som ska föra ut bin eller humlor till ett annat land måste registrera din anläggning hos Jordbruksverket. Registreringen är bland annat nödvändig för att den officiella veterinären ska kunna utfärda ett hälsointyg inför en förflyttning och för att sändningen ska kunna spåras. Om du ska föra ut humlor från en miljömässigt isolerad produktionsanläggning ska din anläggning dessutom vara godkänd. Se rubriken för dig som har humlor.
Du som har humlor ska alltid registrera din anläggning hos Jordbruksverket. Du som har bin behöver däremot bara registrera din anläggning hos Jordbruksverket om du ska flytta djur mellan länder. Du registrerar då bara den eller de anläggningar som berörs av flytten. Anmälan om uppställningsplats för honungsbin gör du alltid till länsstyrelsen.
Det är den som driver anläggningen som ska registrera den. Det kan vara olika vem som räknas som den som driver anläggningen. Det kan vara den som äger anläggningen eller någon som hanterar djuren. Det kan vara en privatperson som har djur som hobby eller ett företag som driver anläggningen.
Exempel: Om du har lånat bisamhällen över sommaren och har fullt ansvar för att ta hand om de, då är det du som ska registrera anläggningen om du ska flytta bin direkt mellan den anläggningen och utlandet.
En anläggning är den plats där du håller djur, permanent eller tillfälligt. Du kan ha en eller flera anläggningar.
Om du har flera anläggningar för honungsbin ska du bara registrera den eller de anläggningar som är inblandade i flytten av bin till och från utlandet. Det vill säga den eller de anläggningar som är mottagare eller avsändare. Du får inte registrera några andra anläggningar i e-tjänsten.
Registrering gör du i vår e-tjänst. Där hittar du även mer information om hur du går tillväga när du ska registrera dig. Registreringsavgiften är 80 kronor per anläggning och påbörjat år.
När du har registrerat din anläggning får den ett unikt registreringsnummer. Då först kan din anläggning registreras i EU:s gemensamma system för att säkerställa spårbarhet och kontroll, Traces. Veterinären kan också utfärda det hälsointyg som krävs för att du ska få flytta dina djur.
För att din anläggning ska bli registrerad i Traces behöver du när du registrerar din anläggning svara ja på frågan om det kommer att ske en flytt mellan anläggningen och utlandet. Efter att du har gjort detta kommer uppgiften om din anläggning att flyttas över till Traces.
Du får bara flytta honungsbin och humlor till ett annat land om de har ett hälsointyg. Hälsointyget utfärdas av en officiell veterinär.
Planerar du att flytta dina djur behöver du i god tid kontakta en officiell veterinär. Veterinären kommer då att göra ett besök hos dig för att kunna utfärda ett intyg. Ibland tar veterinären hjälp av en bitillsynsman. Inför besöket måste du ha registrerat din anläggning hos Jordbruksverket.
Om du flyttar humlor från en godkänd miljömässigt isolerad produktionsanläggning behöver du inte något hälsointyg som är utfärdat av en officiell veterinär. Du behöver däremot anmäla din flytt av djur till Jordbruksverket i god tid innan förflyttningen och du behöver se till att djuren åtföljs av en egenförsäkran. Kontakta Jordbruksverket för mer information om hur anmälan och egenförsäkran ska göras.
Du behöver också gå in i e-tjänsten där du registrerade din anläggning och svara ja på frågan om du kommer att flytta djur mellan anläggningen och utlandet.
Det finns en rad generella krav för att få ta in sändningar till länder inom EU från länder utanför EU. Det är exempelvis bara tillåtet om sändningarna
Vilka länder utanför EU som du får ta in bidrottningar och humlor från finns i bilaga 7 till EU:s förordning (EU 2021/404).
Om du ska ta in djur från länder som inte är godkända av EU, får Sverige avgöra vad som gäller. I dessa fall behöver du söka ett införseltillstånd från Jordbruksverket.
Det finns krav på att sändningar med djur har haft en så kallad uppehållsperiod dagen före att det skickas iväg till länder inom EU. Det är den minimitid som krävs för att säkerställa att djuren inte har en lägre hälsostatus än den som gäller för djuren på den mottagande anläggningen. Vilka uppehållsperioder som gäller finns i bilaga 3 till EU:s förordning (EU 2020/692).
Du får bara ta in djur från länder utanför EU via en gränskontrollstation i Sverige.
Du måste anmäla sändningens ankomst till gränskontrollstationen. Ta kontakt med den gränskontrollstation där din sändning ska tas in senast en arbetsdag i förväg.
När du tar in djur måste du även anmäla det till gränskontrollstation i Traces-systemet via ett CHED (Common Health Entry Document). Den som anmäler kan vara en privatperson, ett företag eller speditör.
När din sändning passerar gränsen till Sverige ska du också anmäla att du tagit in djur till Tullverket.
Förutom att det finns generella krav för att ta in djur till unionen finns det även specifika krav för just bin och humlor. Exempelvis får du bara ta in bidrottningar med högst 20 medföljande arbetsbin. Du får alltså inte ta in hela bisamhällen.
När det gäller humlor får du bara ta in humlor som har fötts upp och hållits i en miljömässigt isolerad produktionsanläggning.
Det finns också krav på
Om du har en anläggning där du tar emot, smälter och rensar vax från biodlare eller bara lagrar sådant vax behöver du registrera verksamheten hos Jordbruksverket. Kraven på registrering gäller även om du på din anläggning tar emot andra biprodukter från biodlare och som inte är avsedda att användas som livsmedel.
En registrerad anläggning ska ha möjlighet att på ett bra sätt lagra och behandla inkommande material och hantera rester på ett sätt som inte innebär någon risk för människors och djurs hälsa. Du ska
Bra pollinering har stor eller avgörande betydelse för skördenivån i flera grödor. Honungsbin och humlor är de viktigaste pollinatörerna av lantbruks- och trädgårdsgrödor i Sverige. De ökar skörden främst i odling av raps, klöverfrö, åkerböna, äpplen, jordgubbar och tomater.
För den enskilde växtodlaren kan en bra pollinering i höstoljeväxter ge ända upp till 15 procent ökad skörd. I röd- och vitklöverfrö är skörden helt beroende på om det finns pollinerande insekter och i åkerböna höjer humlor både skörd och kvalitet.
Inom frukt- och bärodling har honungsbin, både odlade och vilda humlor samt solitärbin en betydande roll för både totalskörd och fruktens kvalitet. För hela den gröna näringen uppskattade Jordbruksverket värdet av honungsbinas pollineringstjänster inom lantbruk och yrkesmässig trädgårdsodling i Sverige till mellan 315 och 645 miljoner kronor år 2019.
Det är främst de som odlar klöver, frukt- och bär som hyr in bisamhällen för att pollinera grödorna. En växtodlare som behöver bisamhällen för att pollinera sina grödor kan kontakta ortens lokala biodlarförening för att få tips om biodlare som hyr ut samhällen. I Sverige finns uppskattningsvis 160 000–170 000 hållna samhälle av honungsbin.
Den största delen av de kommersiellt odlade humlorna används i växthusodlade tomater. Men även de som odlar hallon och jordgubbar i tunnel kan använda odlade humlor. I Sverige tar vi in mer än 4 500 humlesamhällen varje år. Det är mörka jordhumlor (Bombus terrestris) som kommer från Belgien och Nederländerna. Det finns en risk att införda humlor för med sig patogener och parasiter som kan utgöra ett hot mot svenska vilda humlor.
Det finns också svenskodlade humlor, men odlingen har precis startat och utbudet är hittills litet.
Vilda humlor är de viktigaste vilda pollinatörerna i lantbruks- och trädgårdsgrödor. De är effektiva och arbetar även vid kylig väderlek.
I trädgårdsodling har solitära bin stor betydelse för både skörd och bärkvalitet.
Dagfjärilar, blomflugor och vissa skalbaggar pollinerar också blommor. Men de är inte så många och anses därför ha mindre betydelse i lantbruksgrödor.
I vissa situationer kan det bli konkurrens mellan honungsbin och vilda pollinatörer eftersom de konkurrerar om samma blommande arter. För att minska risken för konkurrens är det viktigt att både lantbrukare och privatpersoner ser till att öka mångfalden av blommor och att det också finns blommande växter från tidig vår till sen höst.
För att ta reda på hur konkurrensen är mellan vilda pollinatörer och honungsbin har Jordbruksverket tagit initiativ till att låta Lunds universitet genomföra en litteratursammanställning som kommer att vara klar hösten 2021.
I projektet Mångfald på slätten arbetar vi tillsammans med lantbrukare i områden med intensiv lantbruksproduktion att så, spara, plantera och gynna växter som vilda pollinatörer befrämjas av.
I vår broschyr Blommor för bin kan du läsa om över 500 örter som är mer eller mindre bra för honungsbin och andra vilda bin. Växterna är graderade efter attraktionskraft på blommor i en skala från 0 till 4. Det finns också uppgifter om till exempel pollenfärg, nektarns sockerhalt och potentiell honungsskörd.
Du kan hålla dig uppdaterad om senaste nytt inom biologisk mångfald genom att prenumerera på nyhetsbrevet Hävdat.
Det finns en checklista på verksamt.se för dig som vill starta biodling i kommersiellt syfte eller sälja honung och andra produkter från biodling. Genom att svara på ett antal frågor om din verksamhet får du reda på vilka tillstånd du behöver söka och vilka uppgifter du behöver lämna till olika myndigheter. Det finns också mer information om honung och biodling hos Livsmedelsverket.
Du som har en ekologisk biodling måste följa särskilda regler för att dina bin och biodlingsprodukterna ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel placera bikuporna så att bina huvudsakligen samlar pollen och nektar från ekologiska odlingar. Reglerna gäller utöver de andra reglerna för biodling som vi tar upp på den här sidan.
På den här sidan informerar vi om EU:s regler för ekologisk produktion.
Om du är certifierad enligt ett privat regelverk, till exempel KRAV eller Demeter, ska du även följa de reglerna. Dessutom kan de företag som köper dina produkter ha ytterligare regler.
Vill du sälja ekologisk honung? Då ska du vara certifierad för ekologisk produktion samt sköta dina bin enligt reglerna för ekologisk biodling. Det måste också gå en viss tid, så kallad omställningstid, innan din honung och dina bin räknas som ekologiska.
För biodling gäller en omställningstid på minst 12 månader.
Under omställningstiden ska du ersätta vaxet i bikupan med vax från ekologiska biodlingar. Bivax som inte kommer från ekologiska biodlingar får bara användas under omställningen eller i nya bigårdar om
Du kan läsa mer om att börja med ekologisk produktion i vår broschyr Starta eko.
Du bör välja en biras eller bin av en avelslinje som är livskraftig och väl anpassad till lokala förhållanden. Det ökar chansen att få friska bin som överlever vintern.
Det ekologiska regelverket rekommenderar i första hand att man ska välja lokala ekotyper av Apis mellifera. Den lokala ekotypen i Sverige är det nordiska biet, Apis mellifera mellifera. Andra biraser kan också fungera bra.
Om du behöver förnya dina bigårdar måste du skaffa ekologiska bin så långt det går.
Varje år får du ersätta upp till 20 procent av dina ekologiska bidrottningar eller bisamhällen med bidrottningar och avläggare som inte är ekologiska. Som avläggare räknas även svärmar. Om du har färre än fem ekologiska bisamhällen får du skaffa en icke ekologisk drottning eller en icke ekologisk avläggare eller svärm per år.
Inköpta icke ekologiska bin ska du placera i bikupor med vaxkakor eller vaxmellanväggar från ekologisk biodling.
Du ska kunna visa ditt kontrollorgan handlingar som visar varifrån bisamhällen eller drottningar kommer från. Spara därför dokumentation som visar detta. Du ska också dokumentera när du hämtat eller tagit emot bin. Om du har skaffat icke ekologiska bin ska du dokumentera omställningsperioden.
I databasen OrganicXlivestock kan du som har ekologiska djur att sälja saluföra dina djur. Om du söker nya drottningar eller avläggare till din biodling kan du söka efter ekologiska sådana i databasen.
Du behöver ingen särskild behörighet för att söka efter ekologiska djur. Däremot behöver du registrera dig om du ska sälja ekologiska djur via OrganicXlivestock.
Om många av dina bisamhällen dör på grund av en exceptionell händelse kan du ansöka om att få förnya din bigård med bin som inte är ekologiska.
En exceptionell händelse kan exempelvis vara djursjukdomar, olyckshändelser eller bränder. Jordbruksverket kan bevilja dig undantag om det inte finns ekologiska bisamhällen att köpa.
Du får bara skaffa nya icke-ekologiska bisamhällen eller avläggare om Jordbruksverket har godkänt din ansökan om undantag. Undantaget gäller för en begränsad tid.
Du ansöker om undantag via vår e-tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag
Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken eller Swish, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.
Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.
Ekologiska djur ska fortplanta sig naturligt, men inseminering är tillåten.
Bikupor ska i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial (till exempel trä). Materialet får inte innebära att produkterna från biodlingen eller miljön förorenas. I Sverige anses en kupa bestå av huvudsakligen naturmaterial när halva vikten, utan honung, foder eller bin, utgörs av naturmaterial.
Du får bara använda naturliga produkter inne i kuporna, som till exempel
Vax till nya mellanväggar ska komma från ekologiska biodlingar. Du kan också låta bina bygga ut eget vax.
Du ska placera bikuporna så att källorna till nektar och pollen som finns inom 3 kilometer från bigården huvudsakligen är ekologiskt odlade grödor, alternativt grödor som odlas med metoder som är skonsamma för miljön. Du kan även placera bikupor i skogar eller i områden som inte är odlade där det finns vilda växter.
Du ska också se till att hålla bikuporna på tillräckligt avstånd från källor som kan förorena biodlingsprodukterna eller försämra dina bins hälsa.
För att möjliggöra kontroll ska du antingen ha en karta i lämplig storlek där du markerat var du har dina bigårdar, eller så ska du kunna visa ditt kontrollorgan koordinaterna för alla bigårdarna. En karta är enklast, för ett syfte med detta är att kontrollorganet ska kunna följa upp att du har placerat bisamhällena enligt kraven för ekologisk biodling. Alla dina bigårdar ska vara registrerade hos ditt kontrollorgan.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har på sin webbplats en tjänst som heter bigårdskartan. Via den kan du ta reda på vilken typ av mark som dina bin flyger över. Du får då en indikation på om din tänkta bigårdsplats är lämplig för ekologisk biodling. Du kan använda kartan oavsett var i Sverige du bor och du kan skriva ut en karta och annan information i denna tjänst.
Om du på grund av en exceptionell händelse inte kan ha kvar dina bisamhällen i sina vanliga bigårdar kan du ansöka om undantag från regeln om placering av ekologiska bisamhällen.
Du ansöker om undantag från kraven på placering av ekologiska bisamhällen via vår e‑tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag
Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken eller Swish, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.
Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.
I slutet av produktionssäsongen ska du lämna kvar ett tillräckligt stort förråd av honung och pollen i kuporna, så att bina överlever vintern.
Du får bara utfodra bina om deras överlevnad hotas av klimatiska förhållanden, till exempel en lång vinter. Eftersom Sveriges klimat kan orsaka långa vintrar är det tillåtet att inför vintern utfodra sina bin som ett komplement till kvarlämnad honung. Du får då bara använda
Om dina bin under sommarhalvåret riskerar att svälta ihjäl på grund av klimatförhållanden, inklusive extremväder, får du också utfodra dem enligt ovan. Behöver du utfodra dina bin på grund av andra orsaker än klimatförhållanden, till exempel en brand eller annan katastrof? Då måste du först ansöka om undantag.
Du kan ansöka om att få utfodra dina bin om din biodling har drabbats av en katastrof eller exceptionell händelse som har medfört att dina bisamhällen riskerar att svälta ihjäl. Det kan till exempel vara föroreningar eller bränder som har lett till att det inte finns växter som bina kan samla nektar och pollen från.
Om du får undantag får du utfodra bina med
Du får påbörja utfodringen först efter att Jordbruksverket har godkänt din ansökan. Undantaget gäller för en begränsad tid.
Du ansöker om undantag via vår e-tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag.
Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.
Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.
Du behöver spara dokumentation där det framgår inköpta foders namn, eller på det socker du köper in för att göra vinterfoder av. Du ska dokumentera vad du invintrar bina på. Om du beviljas undantag att stödutfodra under normal dragsäsong måste du dokumentera det, så att ditt kontrollorgan kan följa upp det vid kontroll. Det som du också ska dokumentera är hur stor mängd foder du gett de olika bisamhällena.
För att förebygga att sjukdomar sprids ska du rengöra och desinficera bikuporna. Det är tillåtet att använda ånga eller öppen låga. Du får också använda natriumhydroxid när du rengör ramar och bikupor. Du får bara använda rengörings- och desinfektionsmedel som är tillåtna för ekologisk produktion. Du hittar dem i EU‑förordningen om ekologisk produktion med nummer 1165/2021. En länk till förordningen finns under rubriken Författningar. Du får inte använda natriumhydroxid som biocid, men du får använda det för att rengöra ramar och bikupor.
Du får skära bort drönarlarver för att begränsa angrepp av varroakvalster.
Om bisamhällena blir sjuka eller angripna trots alla förebyggande åtgärder ska du omedelbart behandla dessa.
Du får bekämpa varroakvalster genom att använda registrerade läkemedel med myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt mentol, tymol, eukalyptol och kamfer.
Om du har behandlat ett bisamhälle mot varroakvalster med läkemedel som inte är godkända i ekologisk biodling, ska du ersätta allt vax med vax från ekologiska biodlingar. Behandlade bisamhällen måste också gå igenom omställningstiden på nytt innan produkter från dem räknas som ekologiska.
En framgångsrik bekämpning av varroakvalster bygger på en genomtänkt strategi.
Du ska dokumentera och vid behov spara styrkande handlingar som visar de behandlingar du har gjort av dina bin. Av dokumentationen ska det framgå vilka bisamhällen som är behandlade, när de är behandlade, diagnos, namnet på den produkt du behandlade med, dosering, uppgift om verksam substans och uppgift om eventuell karenstid. Om du har fått en ordination av en veterinär ska du spara den så du kan visa den för ditt kontrollorgan.
För att skydda ramar, bikupor och vaxkakor mot skadegörare får du använda råttgift (bara i fällor) och andra lämpliga produkter som är tillåtna inom ekologisk produktion. Dessa produkter finns listade i bilaga I till EU‑förordningen om ekologisk produktion med nummer 1165/2021. En länk till förordningen finns under rubriken Författningar. För att få använda råttgift kan du behöva en behörighetsutbildning. Läs mer om det på Arbetsmiljöverkets webbplats.
Rutinmässiga stympningar är inte tillåtna i ekologisk produktion.
Du får inte vingklippa bidrottningar. Om du har köpt icke ekologiska drottningar som redan var vingklippta är det bra att du noterar det i bigårdsjournalen så att det framgår att ingreppet inte skedde i ekologisk biodling.
Du får inte använda kemiska medel som motar bort bina från vaxkakorna när du skattar honung. Det är inte heller tillåtet att skatta honung från vaxkakor som innehåller larver.
Dokumentera när du skattar och hur mycket honung du skördar.
För register över dina bigårdar och notera vad du gör och när du gör det. Alla flyttar av bin eller skattlådor ska framgå av din dokumentation. Fråga ditt kontrollorgan om de har en mall du kan använda, så att du säkert får med alla uppgifter.
Funderar du på att ställa om till ekologisk produktion? Läs på innan du bestämmer dig, så att du kan avgöra om din gård har rätt förutsättningar. På vår samlingssida för ekologiska producenter får du en idé om vad det innebär att producera ekologiskt.
Från och med 2023 kan du som biodlare söka stöd för biodling inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Det finns flera olika stöd du kan söka, exempelvis startstöd och investeringsstöd. Stöden söker du hos länsstyrelsen. Du kan även ta del av kompetensutvecklingsåtgärder, som utbildning eller studieresor.
Det finns också ett särskilt stöd till just biodlingssektorn. Det ersätter det tidigare nationella honungsprogrammet. Stödet lämnas för åtgärder som genererar kollektiv nytta för biodlingssektorn. Det är alltså inte ett stöd direkt till enskilda biodlare. Syftet med stödet är att bidra till bättre villkor för biodlingen så att produktionen av honung och andra biodlingsprodukter kan öka och produkterna kan säljas till bra priser, vilket tillsammans stärker näringen. Stödet ska också stärka sektorns konkurrenskraft och öka antalet yrkesbiodlare. Stödet söker du hos Jordbruksverket.
Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med andra aktörer utvecklat en tjänst som gör det möjligt för dig som biodlare att boka tid med en regional birådgivare. Syftet är att underlätta för dig som biodlare att hitta rätt och relevant information.
Om du behöver komma i kontakt med en bitillsynsman eller om har frågor om bin och sjukdomar kontaktar du länsstyrelsen. Vilken länsstyrelse som ansvarar för vilka län kan du läsa mer om i avsnittet Bitillsyn.
Om du har frågor om bihälsa, förebyggande arbete mot skadegörare, pollinering eller problem med konkurrens mellan honungsbin och vilda bin kan du kontakta Jordbruksverkets rådgivare Björn Gustavsson.
Om du har andra frågor om bitillsyn och gällande regler om exempelvis flytt av bin och humlor inom Sverige ska du kontakta bitillsynen på Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet.
Om du har frågor om hantering eller förflyttning av animaliska biprodukter (som vax med mera), ska du kontakta Jordbruksverkets djurhälsoenhet.
Om du har frågor om att flytta bin och humlor mellan länder ska du kontakta teamet för förflyttning och spårning på Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet.
Om du har frågor om reglerna för ekologisk produktion kan du kontakta Jordbruksverkets växtregelenhet.
Söker efter grundforeskrifter:
1992:38
Söker efter grundforeskrifter:
2021:47
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2006:84
Söker efter grundforeskrifter:
2007:21
Söker efter grundforeskrifter:
2019:75