Läkemedel för djur

Efter att du har ordinerat ett läkemedel till ett enskilt djur får du tillhandahålla läkemedlet till en djursjukskötare så att hen kan ge djuret läkemedlet. Observera dock att det är viktigt att du kontrollerar att djursjukskötaren har kompetens att administrera läkemedlet.

Vaccin till hund och katt

Även om grundregeln är att en veterinär ska ha ordinerat en läkemedelsbehandling får du som veterinär tillhandahålla de vanligaste vaccinerna för hund och katt till en djursjukskötare utan att du har ordinerat vaccinet till ett enskilt djur. Det gäller vaccin mot följande sjukdomar:

• kattens parvovirus
• kattsnuva
• valpsjuka
• smittsam leverinflammation hos hund (HCC)
• hundens parvovirus
• kennelhosta

Läkemedel för avlivning

Du får även tillhandahålla läkemedel för avlivning av djur till en djursjukskötare utan föregående ordination under förutsättning att du har delegerat avlivning till djursjukskötaren.

Läs mer om tillhandahållande till djursjukskötare

Du kan läsa mer om tillhandahållande till djursjukskötare i 3 kap. 3–5 §§ i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

Till en djurvårdare får du endast tillhandahålla läkemedel efter att du har ordinerat läkemedlet till ett enskilt djur. Det finns dessutom flera begränsningar i vilka läkemedel du som veterinär får tillhandahålla till en djurvårdare. Innan du tillhandahåller ett läkemedel ska du vara säker på att djurvårdaren har kompetens att administrera dem. Dessutom ska det finnas en skriftlig dokumentation där det står

• vilka läkemedel som tillhandahålls
• vilken utbildning djurvårdaren har
• noggranna instruktioner för läkemedelsanvändningen.

Läkemedel för lokal bedövning, avlivning, cytostatika och vaccin

Du får inte tillhandahålla läkemedel för lokal bedövning, avlivningsvätska, cytostatika eller vaccin till en djurvårdare oavsett vilken nivå djurvårdaren får arbeta på.

Läkemedel för allmän bedövning samt narkotikaklassade läkemedel

Läkemedel för allmän bedövning samt narkotikaklassade läkemedel får du endast tillhandahålla till en djurvårdare på nivå 3. Observera att detta även gäller läkemedel som ges på annat sätt än via injektion. Du får dock tillhandahålla sederande läkemedel avsedda för häst till djurvårdare på nivå 2.

Innan du tillhandahåller dessa läkemedel är det alltså viktigt att du kontrollerar vilken nivå djurvårdaren har rätt att arbeta på.

Övriga läkemedel

Du får tillhandahålla övriga läkemedel till djurvårdare på samtliga nivåer under förutsättning att de inte ska ges genom injektion. Du får dessutom tillhandahålla övriga läkemedel som ska ges genom injektion till djurvårdare på nivå 2 eller nivå 3. Innan du tillhandahåller läkemedel för injektion är det alltså viktigt att du kontrollerar vilken nivå djurvårdaren har rätt att arbeta på.

Läs mer om tillhandahållande till djurvårdare

Du kan läsa mer om tillhandahållande till djurvårdare i 3 kap. 7 § i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

Det kan ibland vara aktuellt för dig som veterinär att tillhandahålla läkemedel till annan personal såsom husdjurstekniker.

Du kan läsa mer om tillhandahållande till annan personal i 3 kap. 8–11 §§ i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning.

Du får endast tillhandahålla ett läkemedel direkt till en djurägare i form av jourdos, det vill säga du får endast lämna ut så mycket läkemedel som behövs för att djuret ska få sin behandling till dess att djurägaren kan hämta ut mer läkemedel på ett apotek. Om du lämnar ut en jourdos ska du märka läkemedelsförpackningen med djurets eller djurgruppens identitet.

Grundbestämmelsen är att du endast får förskriva eller tillhandahålla läkemedel till djurägare för behandlingar som ska ske inom 4 veckor från undersökningstillfället. Vid behandling av kroniska sjukdomar hos sällskapsdjur får du dock förskriva eller tillhandahålla läkemedel för en längre tid.

När du förskriver eller tillhandhåller ett läkemedel till ett djur ska du lämna noggranna skriftliga instruktioner till djurägaren om det här:

• hur läkemedlet ska användas
• hur djurägaren ska ta hand om överblivna läkemedel, förpackningar, sprutor och kanyler
• att djurägaren bör rapportera misstänkta biverkningar till dig
• vilken eventuell karenstid läkemedlet har.

Grundregeln är att du ska ha undersökt ett djur innan du förskriver läkemedel till det. Det finns dock vissa undantag för till exempel vitaminer, mineraler, antiparasitära läkemedel, vissa vaccin till livsmedelsproducerande djur samt p-piller till katt.

• Läs mer om vilka läkemedel du får förskriva utan undersökning i 3 kap. 21 § i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning , D9.
• Läs mer om förskrivning och tillhandahållande av läkemedel i 3 kap. 12–21 §§ våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

Villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, innebär att en lantbrukare under vissa förutsättningar kan ha läkemedel hemma och inleda behandling själv om vissa särskilt bestämda symtom uppstår. Man kan ha villkorad läkemedelsanvändning på

• kött- och mjölkproducerande nötkreatur
• grisar
• får
• getter
• fjäderfän
• odlad fisk
• pälsdjur
• renar.

Med villkorad läkemedelsanvändning i besättningen kan du fokusera på det sjukdomsförebyggande arbetet som bidrar till att behovet av läkemedel minskar. Vid de återkommande besöken följer du upp behandlingsresultatet och stämmer av medicinåtgången samtidigt som du bedömer kommande djurhälsoläge i syfte att hålla djuren friska. Det är viktigt att du som veterinär pratar med djurägaren om att följa instruktioner och behandlingsrekommendationer.

Krav för villkorad läkemedelsanvändning

ViLA kan bara tillåtas i besättningar där man håller djuren på ett sådant sätt att djurhälsan främjas och sjuklighet och smittspridning motverkas. För att kunna förskriva läkemedel för ViLA måste du känna till djurhållningen väl. Efter att du gjort en utredning på plats med fokus på sjukdomsförekomst, djurhälsa och djurskydd av hela besättningen ska du därefter bedöma om det är lämpligt med ViLA i aktuell djurhållning.

För mjölkproducerande besättningar måste dessutom vissa nyckeltal om självdöda och avlivade kor, årlig dödlighet för kalv samt antalet behandlingar för juverinflammationer ligga under beslutade gränsvärden.

Följande värden har beslutats som gränsvärden:

• självdöda/avlivade kor: 10,4 procent
• dödlighet för kalv 1–60 dagar: 6,3 procent
• antalet behandlingar för juverinflammation: 20,2 procent

Värdena överensstämmer vid beslutsdatum till en nivå som 75 procent av Sveriges besättningar når. Det är inte tillåtet med villkorad läkemedelsanvändning i besättningar som överskrider något av dessa värden.

Utbildning

Läkemedel för ViLA får bara förskrivas till djurägaren eller behandlare som gått en kurs i ViLA för de djurslag som behandlingen avser. Det krävs också att djurägaren eller behandlaren fortsättningsvis vidareutbildas i ViLA vartannat år. Kriterier för kursen varierar beroende på om det är mjölkproducerande nöt eller övriga djurslag.

För att du ska få förskriva för villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande nötbesättningar krävs att du har minst 20 timmars utbildning i villkorad läkemedelsanvändning och om strategiskt förebyggande djurhälsoarbete. Det är inte reglerat mer detaljerat än så vad utbildningen ska innehålla. Du kan tillgodoräkna dig utbildningar som du har gått tidigare.

Djurskyddsdeklaration

För gris och mjölkproducerande nötkreatur krävs att du som veterinär upprättar en djurskyddsdeklaration som bekräftar att djurhälsan och djurskyddet i besättningen är sådant att det lämpar sig för ViLA. Deklarationen ska innehålla uppgifter som beslutats av Jordbruksverket. Vi har tagit fram vägledningar för hur djurskyddsdeklarationen ska användas. I vägledningarna finns värdefull information både för dig som veterinär som ska tillämpa djurskyddsdeklarationen och för lantbrukare som kommer att komma i kontakt med den via sin veterinär.

• Djurskyddsdeklaration - mjölkproduktion
  

• Vägledning till djurskyddsdeklaration för nötkreatur som hålls för mjölkproduktion

• Djurskyddsdeklaration – grisproduktion

• Vägledning till djurskyddsdeklaration – grisproduktion

Överenskommelse

När du bedömt att besättningen är lämplig att förskriva läkemedel i för ViLA ska du och djurägaren utforma en skriftlig överenskommelse där du klargör dina villkor för förskrivningen och under hur lång tid förskrivningen ska gälla.

Instruktioner

Djurägaren måste få noggranna instruktioner av dig där du beskriver vid vilka tillstånd och sjukdomstecken du har bestämt att djurägaren själv ska behandla sina djur. Instruktionerna ska vara skriftliga med utförliga anvisningar för behandling av varje symtombild där det ska framgå vilka läkemedel som ska användas när och till vad samt hur läkemedlen ska hanteras.

För mjölkproducerande nötbesättningar är ViLA endast tillåtet med vissa läkemedel och vid vissa symtombilder som beslutats av Jordbruksverket. Du kan läsa om vilka det är i bilaga 2 och 3 i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

Du får bara förskriva de läkemedel som du utfärdat instruktioner för.

Anmälan till länsstyrelsen

Senast 2 veckor efter du inlett en förskrivningsperiod ska du anmäla det till länsstyrelsen i det län där besättningen finns.

Anmälan ska innehålla uppgifter om

• djurägarens namn och adress
• fastighetsbeteckning
• anläggningens registreringsnummer
• djurslag
• förskrivningsperiod
• vilka läkemedel som förskrivits
• vilka personer som är ansvariga för behandlingarna och uppgifter om deras utbildning.
• kopia på de instruktioner och andra behandlingsanvisningar som du har gett till djurägaren.

Kontrollbesök

När du har villkorad läkemedelsanvändning i en besättning ska du besöka ViLA-besättningen för rådgivning och kontroll med viss regelbundenhet. För icke mjölkproducerande besättningar är ett normalt besöksintervall 5 veckor. Om läkemedelsförbrukningen är låg kan intervallet i vissa fall utökas till 8 veckor. För grisbesättningar måste strikt omgångsuppfödning tillämpas för att 8-veckorsintervallet ska tillåtas.

Kontrollbesök för mjölkproducerande besättningar

När det gäller mjölkproducerande besättningar bestäms besöksintervallet utifrån besättningens storlek. För en mycket stor besättning ska veterinären komma varje vecka och för en liten besättning var 3:e vecka. I vissa fall kan du få glesare mellan besöken.

Om du skriver ut läkemedel i foder ska du använda dig av ett specifikt veterinärrecept för foder som innehåller läkemedel. Du ska alltså inte använda dig av ett vanligt läkemedelsrecept.

Även för veterinärrecept för foder som innehåller läkemedel gäller att du endast får utfärda ett sådant efter att du har gjort en klinisk undersökning eller någon annan lämplig bedömning av djuret eller djurgruppen. Innan du utfärdar det måste du ha ställt en diagnos.

Läs mer om förskrivning av läkemedel i foder i Artikel 16 och bilaga V i EU:s förordning nr 2019/4 om tillverkning och användning av foder som innehåller läkemedel.

Läs mer om läkemedel i foder på våra webbsidor om foder.

• Läkemedel i foder

• Blanda in läkemedel i foder

Den nya EU-förordningen om veterinärmedicinska läkemedel syftar till stor del till att begränsa användningen av antimikrobiella läkemedel. Med tanke på den antibiotikapolicy vi sedan länge har haft i Sverige kommer den nya förordningen inte att innebära så stora förändringar. Till exempel är det självklart att antibiotika inte får användas i tillväxtbefrämjande syfte eller för att kompensera för dålig hygien, bristfällig djurhållning, bristande vård eller dålig jordbruksdrift.

Du ska alltid kunna motivera varför du skriver ut antimikrobiella läkemedel och du får inte förskriva mer läkemedel än vad som krävs för behandlingen.

Giltighetstid för recept

Från och med den 28 januari 2022 är giltighetstiden för ett recept på antimikrobiella läkemedel 5 dagar från och med dag du skrev receptet. Detta är något som du behöver kommunicera med djurägare så att de kommer ihåg att hämta ut receptet i tid. Även om du skulle skriva en längre giltighetstid på receptet kommer djurägaren inte att kunna hämta ut läkemedlet längre tid än 5 dagar efter utfärdandet.

Användning av kinoloner och cefalosporiner

Du får bara använda läkemedel som innehåller kinoloner eller tredje eller fjärde generationens cefalosporiner när en mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning har visat att det inte finns något annat läkemedel som har effekt.

Det finns dock vissa undantag som du kan läsa mer om i 2 kap. 11 § i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

Hormoner får endast användas till djur för att förebygga, påvisa, bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymtom. De får dessutom användas för att förhindra befruktning, framkalla abort, stimulera ägglossning, verka sammandragande på livmoder och synkronisera brunst.

Du kan läsa mer om användning av hormoner i 2 kap. 12–21 §§ i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

För att få förskriva eller tillhandahålla läkemedel för immobilisering behöver du ha gått en specifik kurs.

Du kan läsa mer om användning av läkemedel för immobilisering i 5 kap. 1–7 §§ i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

Vid val av läkemedel till icke-livsmedelsproducerande djur (inklusive hästar som inte är avsedda för livsmedelsproduktion) innebär den nya kaskadprincipen att du ska välja läkemedel i den ordning som står i punktlistan nedan. Punktlistan ska läsas uppifrån och ner, det vill säga du får bara använda ett läkemedel längre ner i listan om det inte finns läkemedel enligt någon punkt högre upp på listan. Välj läkemedel i den här ordningen:

1. Ett läkemedel som är godkänt i Sverige för aktuellt tillstånd hos det djurslaget.
2. Ett annat veterinärmedicinskt läkemedel som är godkänt i Sverige eller annat EU-land för användning på samma djurslag eller ett annat djurslag, för samma tillstånd eller för ett annat tillstånd. Observera att det krävs licens från Läkemedelsverket om du använda läkemedel från annat EU-land.
3. Ett humanläkemedel.
4. Ett ex tempore-läkemedel.
5. Ett veterinärmedicinskt läkemedel som godkänts i ett land utanför EU för samma djurslag och samma tillstånd. Detta gäller dock inte immunologiska läkemedel.

Observera att när det är ikryssat i hästpasset att en häst inte ska användas till livsmedel ska du välja läkemedel enligt denna bestämmelse.

Humanläkemedel

Det finns några humanläkemedel som innehåller substanser som du endast får använda på djur om det finns synnerliga skäl, prognosen är god och du i det enskilda fallet har tillstånd från Jordbruksverket att använda läkemedlet.

Du kan läsa mer om vilka humanläkemedel du får använda på djur i ovanstående fall i bilaga 1 i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

Vid val av läkemedel till landlevande livsmedelsproducerande djur innebär den nya kaskadprincipen att du ska välja läkemedel i den ordning som står i punktlistan nedan. Punktlistan ska läsas uppifrån och ner, det vill säga du får bara använda ett läkemedel längre ner i listan om det inte finns läkemedel enligt någon punkt högre upp på listan. Välj läkemedel i den här ordningen:

1. Ett läkemedel som är godkänt i Sverige för aktuellt tillstånd hos det djurslaget.
2. Ett annat veterinärmedicinskt läkemedel som är godkänt i Sverige eller annat EU-land för användning på samma eller annat livsmedels­producerande landlevande djurslag, för samma tillstånd eller för ett annat tillstånd. Observera att det krävs licens från Läkemedelsverket om du ska använda läkemedel från ett annat EU-land.
3. Ett annat veterinärmedicinskt läkemedel som är godkänt i Sverige för användning på ett icke livsmedelsproducerande djurslag för samma tillstånd.
4. Ett humanläkemedel.
5. Ett ex tempore-läkemedel.
6. Ett veterinärmedicinskt läkemedel som godkänts i ett land utanför EU för samma djurslag och samma tillstånd. Detta gäller dock inte immunologiska läkemedel.

I samtliga fall måste de aktiva substanserna vara godkända enligt den så kallade MRL-förordningen. Du kan läsa mer under rubriken Läkemedelsrester i livsmedel.

Du ska dessutom informera djurägaren om vilken karenstid som gäller för djuret. Du kan läsa mer om karenstider under rubriken Läkemedelsrester i livsmedel.

Observera att dessa bestämmelser gäller för häst om det inte är ikryssat i hästpasset att en häst inte är ska användas till livsmedel.

Humanläkemedel

Det finns några humanläkemedel som innehåller substanser som du endast får använda på djur om det finns synnerliga skäl, prognosen är god och du i det enskilda fallet har tillstånd från Jordbruksverket att använda läkemedlet.

Du kan läsa mer om vilka humanläkemedel du får använda på djur i ovanstående fall i bilaga 1 i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

Vid val av läkemedel till vattenlevande livsmedelsproducerande djur innebär den nya kaskadprincipen att du ska välja läkemedel i den ordning som står i punktlistan nedan. Punktlistan ska läsas uppifrån och ner, det vill säga du får bara använda ett läkemedel längre ner i listan om det inte finns läkemedel enligt någon punkt högre upp på listan. Välj läkemedel i den här ordningen:

1. Ett läkemedel som är godkänt i Sverige för aktuellt tillstånd hos det djurslaget.
2. Ett annat veterinärmedicinskt läkemedel som är godkänt i Sverige eller annat EU-land för användning på samma eller annat livsmedelsproducerande vattenlevande djurslag, för samma tillstånd eller för ett annat tillstånd. Observera att det krävs licens från Läkemedelsverket om du använda läkemedel från annat EU-land.
3. Ett veterinärmedicinskt läkemedel som är godkänt i Sverige eller annat EU-land för användning på ett livsmedelsproducerande landlevande djurslag.
4. Ett humanläkemedel som innehåller en substans som finns med i en förteckning som EU-kommissionen ska upprätta.
5. Ett ex tempore-läkemedel.

EU-kommissionen kommer framöver att upprätta en förteckning över vilka substanser som ska vara tillåtna för att användas på vattenlevande djur. När den är framtagen får du endast använda läkemedel enligt punkt 3 och 4 om substansen finns med i den förteckningen. Fram till dess att den är framtagen får du på ditt ansvar och för att undvika att djuret orsakas onödigt lidande använda läkemedlen ändå.

I samtliga fall måste de aktiva substanserna vara godkända enligt den så kallade MRL-förordningen. Du kan läsa mer under rubriken Läkemedelsrester i livsmedel.

Du ska dessutom informera djurägaren om vilken karenstid som gäller för djuret. Läs mer om karenstider under rubriken Läkemedelsrester i livsmedel.

Humanläkemedel

Det finns några humanläkemedel som innehåller substanser som du endast får använda på djur om det finns synnerliga skäl, prognosen är god och du i det enskilda fallet har tillstånd från Jordbruksverket att använda läkemedlet.

Du kan läsa mer om vilka humanläkemedel du får använda på djur i ovanstående falla i bilaga 1 i våra föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändning, D9.

• Karboxipenicillin
• Ureidopenicillin
• Ceftobiprol
• Ceftarolin
• Kombinationer av cefalosporiner med betalaktamashämmare
• Siderofora cefalosporiner
• Karbapenemer
• Penemer
• Monobaktamer
• Fosfonsyraderivat
• Glykopeptider
• Lipopeptider
• Oxazolidinoner
• Fidaxomicin
• Plazomicin
• Glycylcykliner
• Eravacyklin
• Omadacyklin

• Amantadin
• Baloxavirmarboxil
• Celgosivir
• Favipiravir
• Galidesivir
• Lactimidomycin
• Laninamivir
• Metisazon
• Molnupiravir
• Nitazoxanid
• Oseltamivir
• Peramivir
• Ribavirin
• Rimantadin
• Tizoxanid
• Triazavirin
• Umifenovir
• Zanamivir

• Nitazoxanid

Om du har valt ett läkemedel som är godkänt för det djurslag som ska behandlas ska du välja den karenstid som står i produktresumén. I annat fall ska du välja karenstid som är minst så här lång:

1. Den längsta karenstid som anges i produktresumén för kött och slaktbiprodukter, multiplicerad med 1,5 om det finns en karenstid för livsmedelsproducerande djur. Karenstiden ska avrundas uppåt till närmaste antal hela dagar.
2. 28 dagar, om läkemedlet inte är godkänt för livsmedelsproducerande djur.
3. 1 dag, om läkemedlet har en karenstid på noll och det används på ett annat djurslag än det som läkemedlet är godkänt för.

Om du har valt ett läkemedel som är godkänt för det djurslag som ska behandlas ska du välja den karenstid som står i produktresumén. I annat fall ska du välja karenstid som är minst så här lång:

1. Den längsta karenstid för mjölk som anges i produktresumén för alla djurslag, multiplicerad med 1,5. Karenstiden ska avrundas uppåt till närmaste antal hela dagar.
2. 7 dagar, om läkemedlet inte är godkänt för djur som producerar mjölk för humankonsumtion.
3. 1 dag, om läkemedlet har en karenstid på noll.

Om du har valt ett läkemedel som är godkänt för det djurslag som ska behandlas ska du välja den karenstid som står i produktresumén. I annat fall ska du välja karenstid som är minst så här lång:

1. Den längsta karenstid för ägg som anges i produktresumén för alla djurslag, multiplicerad med 1,5. Karenstiden ska avrundas uppåt till närmaste antal hela dagar.
2. 10 dagar, om läkemedlet inte är godkänt för djur som producerar ägg för human konsumtion.

Om du har valt ett läkemedel som är godkänt för det djurslag som ska behandlas ska du välja den karenstid som står i produktresumén. I annat fall ska du välja karenstid som är minst så här lång:

1. Den längsta karenstid för vattenlevande djurslag som anges i produktresumén, multiplicerad med 1,5 och uttryckt som graddagar. Karenstiden ska avrundas uppåt till närmaste antal hela dagar.
2. Om läkemedlet är godkänt för livsmedelsproducerande landlevande djurslag, den längsta karenstid för något av de livsmedelsproducerande djur som anges i produktresumén, multiplicerad med 50 och uttryckt som graddagar, men högst 500 graddagar. Karenstiden ska avrundas uppåt till närmaste antal hela dagar.
3. 500 graddagar, om läkemedlet inte är godkänt för livsmedelsproducerande djurslag.
4. 25 graddagar, om den längsta karenstiden för alla djurslag är noll.

Graddagar är summan av dagligen uppmätt vattentemperatur, det vill säga om karenstiden är 500 graddagar inträffar det när summan av dagligen uppmätt vattentemperatur har nått minst 500.

När det gäller bin ska du fastställa en lämplig karenstid efter bedömning i varje enskilt fall av den specifika situationen i bikupan eller bikuporna. Tänk särskilt på risken för restsubstanser i honung eller i andra livsmedel som skördats från bikupor.

Hästar anses som livsmedelsproducerande djur om det inte är ikryssat i hästens pass att den ska tas ur livsmedelskedjan. I grunden innebär det att så länge det inte finns något kryss i hästens pass får en häst endast behandlas med läkemedel som finns med i tabell 1 i EU:s förordning nr 37/2010 om farmakologiskt aktiva substanser och deras klassificering.

Läkemedel med 6 månaders karens

Hästar kan dock behandlas med vissa läkemedel som inte finns med i tabell 1 utan att hästen därmed helt tas bort från livsmedelskedjan. För dessa läkemedel gäller en karenstid på 6 månader. Detta gäller läkemedel som innehåller substanser som finns med i EU:s förordning nr 1950/2006 om förteckning över substanser som är väsentliga för behandling av hästar.

Substanserna får endast användas

• om det inte finns något läkemedel som är godkänt för häst och som skulle ge ett lika gott behandlingsresultat
• för att undvika onödigt lidande för djuret
• för att garantera säkerheten för dem som behandlar djuret.

I bilagan till EU-förordningen hittar du information om i vilket syfte du kan använda de olika substanserna, vilka fördelar det finns för att använda substanserna samt andra behandlingsalternativ.

Om du använder ett läkemedel som innehåller en sådan substans ska du skriva in behandlingen i hästens pass. Om det redan står i passet att hästen ska undantas från livsmedelskedjan behöver du inte skriva in behandling med de angivna substanserna.

I vissa fall får hästen inte användas till livsmedel

Om du som veterinär måste behandla en häst med ett läkemedel som inte är godkänt för häst och som innehåller en substans som varken är tillåten enligt MRL-förordningen eller får användas med 6 månaders karens ska du ange i hästpasset att hästen inte får användas som livsmedel. Du kan läsa mer om hästpass på vår webbplats.

• Hästpass

Karens för tävling

Observera att det även kan finnas så kallad tävlingskarens för vissa läkemedel. Det innebär att en häst inte får starta i tävlingar en viss tid efter att de har behandlats med läkemedel. Uppgifter om tävlingskarens finns på respektive hästorganisations webbplats.

Du kan läsa mer om att tävla med hästar på våra sidor om skötsel och stallmiljö.

• Tävla med hästar