Fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en virussjukdom som cirkulerar bland vilda fåglar och som kan sprida sig till tamfåglar. Just nu har vi inga utbrott av fågelinfluensa på tamfåglar i Sverige. Det finns heller inga högriskområden med restriktioner. Det innebär att fjäderfän och andra fåglar i fångenskap får gå utomhus. Det är också tillåtet att anordna utställningar, tävlingar och liknande arrangemang så som marknader i hela landet. 

Arbeta förebyggande för friska fåglar

Fågelinfluensavirus är mycket smittsamt och kan döda dina fåglar. Eftersom viruset finns bland vilda fåglar är det viktigt att du arbetar förebyggande för att dina fåglar ska vara friska.

Du ska göra allt du kan för att undvika att dina fåglar får direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar. Ta inte med dig viruset in till dina fåglar via till exempel skor, redskap, foder eller strömedel.

Det är du som djurägare som ansvarar för hur dina djur mår och du ska arbeta förebyggande för att

  • förhindra att dina eller andras djur blir sjuka
  • förhindra att andra djur blir smittade av dina djur
  • tidigt upptäcka sjukdomar.

Fjäderfän och andfåglar får inte ha kontakt med varandra

Om du har andfåglar som till exempel ankor, gäss och gräsänder på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Det ska du göra för att andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.

Detta gäller inte för hobbyverksamhet med höns och andra fåglar i fångenskap.

Just nu finns inga högriskområden och restriktionszoner i Sverige

I områden där det är ökad risk för att fåglar ska drabbas av fågelinfluensa upprättar vi högriskområden. Runt de gårdar som drabbas av fågelinfluensa upprättar vi restriktionszoner. Just nu har vi inga aktuella beslut om högriskområden med restriktioner i Sverige.

Eftersom viruset cirkulerar bland vilda fåglarna är det viktigt att du arbetar förebyggande för att dina fåglar ska vara friska.

I vilka län vi upprättar högriskområde för fågelinfluensa styrs av den riskbedömning Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) gör. Tillsammans med SVA följer vi situationen när det gäller fågelinfluensa både nationellt och internationellt för att snabbt kunna ändra områden om smittläget förändras. När vi fattar beslut om högriskområde tar vi också beslut om vad som gäller inom ett högriskområde, därför ska du se till att hålla dig uppdaterad om vad som gäller.

Tänk på att högriskområdet sammanfaller med när vilda fåglar flyttar och ofta under tiden från början av november till sent på våren.

Det här gäller i en restriktionszon

I områden där det finns smitta på tama fjäderfän upprättar vi en restriktionszon. När det finns restriktionszoner lägger vi upp dessa i en tabell på den här sidan.

För närvarande finns det inte några restriktionszoner i Sverige.

Restriktioner inom en restriktionszon

En restriktionszon är indelad i två delar:

  • ett område som ligger inom 3 kilometer från den drabbade anläggningen (skyddszon)
  • ett område som ligger inom 10 kilometer från den drabbade anläggningen (övervakningszon).

Inom skyddszonen är det fler krav jämfört med kraven inom övervakningszonen.

Tänk på att reglerna inom en restriktionszon gäller för alla som har fjäderfän och andra fåglar i fångenskap.

 Det här gäller för alla i en restriktionszon

  • Fjäderfän, höns och andra fåglar i fångenskap ska hållas inomhus.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar som inte kan hållas inomhus kan de istället hållas inhägnade.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Du får inte sälja dina ägg på gården i en äggbod, på en marknad eller liknande om de inte passerat ett äggpackeri först och blivit märkta. Du får efter tillstånd från Jordbruksverket skicka äggen till ett äggpackeri eller till en anläggning för värmebehandling. Anledningen är att vi vid ett eventuellt sjukdomsutbrott i din besättning ska kunna spåra äggen så att vi vet var de finns.
  • Du kan fortsätta att äta ägg så länge som fåglarna är friska och inte visar några symtom.
  • Du får inte transportera fåglar, ägg, kläckägg, andra produkter och gödsel från fåglarna utan tillstånd av Jordbruksverket.
  • Du får inte transportera döda fåglar utan tillstånd.
  • Du måste få godkännande av Jordbruksverket för alla andra provtagningar i din besättning som inte tas i syfte att bekräfta fågelinfluensa.
Fler regler för dig som har fjädervilt

Om du har fjädervilt ska du följa reglerna som gäller för alla fåglar. Du ska dessutom följa de här reglerna:

  • Om du har fjädervilt som inte kan hållas inomhus kan de istället hållas inhägnade.
  • Om du har gräsänder ska hela inhägnaden vara täckt med nät för att förhindra andra fåglar att ta sig in.
  • Du får inte sätta ut hägnat fjäderfävilt i naturen.

Förbud mot utställningar och tävlingar

Det är förbud mot utställningar och tävlingar i restriktionszoner.

Köpa ägg från en gård i en restriktionszon

Du får bara köpa ägg från en gård med friska djur. Äggen måste vara märkta av ett godkänt packeri. Det gäller även ägg som en hönsägare ger bort. Det är inte farligt att äta äggen, men i en utbrottssituation är det viktigt att äggen är spårbara och då måste de först passera ett godkänt äggpackeri och märkas.

Så ansöker du om godkännande av andra provtagningar

Skicka din ansökan så snart som möjligt. Du ska ange de här uppgifterna i din ansökan:

  • Avsändarens namn och kontaktuppgifter
  • Registreringsnummer för anläggning
  • Syfte med provtagning
  • Vem som ska utföra provtagning
  • När provtagningen ska ske

Du mejlar din ansökan till Jordbruksverket.

Transporter till och från restriktionszoner för fågelinfluensa

Det finns regler för transporter till och från en restriktionszon. Vissa transporter är förbjudna, vissa är tillåtna och vissa behöver du söka tillstånd för att få göra.

Transporter som är förbjudna

Det är förbjudet att göra vissa transporter av fåglar, ägg och produkter som har hållits i restriktionszonen. Förbudet gäller transporter av:

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap till och från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • kläckägg från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • ägg för användning som livsmedel från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • färskt kött från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från slakterier eller vilthanteringsanläggningar som finns i restriktionszonen
  • slaktbiprodukter från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från slakterier eller vilthanteringsanläggningar som finns i restriktionszonen
  • köttprodukter som framställts av färskt kött från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från anläggningar som finns i restriktionszonen.

Dessutom är det förbjudet att transportera följande animaliska biprodukter från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från anläggningar som finns i restriktionszonen:

  • naturgödsel, inklusive strö och använt strö
  • hudar, skinn och fjädrar
  • andra animaliska biprodukter utom döda fåglar, som bara får flyttas till en anläggning för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter

Transporter som är tillåtna

Det är tillåtet att transportera vissa produkter till, från och inom restriktionszonen under vissa förutsättningar. Det är att produkterna under produktion, lagring och transport har hållits klart åtskilda från produkter som inte får transporteras från restriktionszonen. Vilka produkter som inte får transporteras från restriktionszonen kan du läsa om i stycket ovanför.

Det är tillåtet att transportera de här produkterna:

  • Produkter som framställts i skyddszonen och som kommer från fjäderfän och fåglar i fångenskap som har hållits utanför skyddszonen. Det gäller även produkter från fjäderfän och fåglar i fångenskap som hållits utanför skyddszonen och sedan slaktats i skyddszonen.
  • Framställda produkter, det vill säga animaliska biprodukter som har bearbetats eller behandlats till en framställd produkt. Exempel på framställda produkter är sällskapsdjursfoder, rötrest (biogödsel) och fetter för tekniskt bruk.
  • Produkter som har framställts 21 dagar innan misstanken om sjukdomen anmäldes till Jordbruksverket.

Det är också tillåtet att transportera produkter av animaliskt ursprung som har genomgått relevant värmebehandling för sjukdomen:

  • Värmebehandling i en hermetiskt sluten behållare. För att uppnå ett F0-värde på minst 3. F0 är den beräknade avdödande effekten på bakteriesporer. Ett F0-värde på 3 innebär att den kallaste punkten i produkten har upphettats tillräckligt för att uppnå samma avdödande effekt som vid 121 °C i 3 minuter med snabb upphettning och avkylning.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 70° C.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 65,0° C i minst 42 sekunder.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 60° C i minst 507 sekunder.

Transporter som kan utföras med tillstånd

Trots det generella transportförbudet kan du i vissa fall få tillstånd för vissa typer av transporter. Vilka transporter du kan få tillstånd för beror på om transporten ska gå in eller ut ur en skyddszon eller övervakningszon. För att du ska kunna få tillstånd att transportera behöver du också uppfylla vissa grundläggande villkor.

Transporter från en skyddszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transporter från en anläggning eller plats i en skyddszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära ursprungsanläggningen som möjligt i skyddszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger i övervakningszonen, när det inte är möjligt att slakta djuren i skyddszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära övervakningszonen som möjligt, när det inte är möjligt att slakta djuren i restriktions­zonen
  • daggamla kycklingar som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger utanför rest­riktionszonen
  • värpfärdiga hönor som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger i restriktions­zonen
  • kläckägg som ska till ett kläckeri eller en anläggning för inomhuskläckning i Sverige
  • färskt fjäderfäkött från djur som hållits i skyddszonen och som ska till en plats i Sverige
  • ägg som är avsedda som livsmedel som ska till en förpackningscentral i Sverige eller till en anläggning för framställning av äggproduk­ter i Sverige
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land som har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska produkter
  • produkter som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land som har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska bipro­dukter.
Transporter till en skyddszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transporter till en skyddszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som kommer från en anläggning i Sverige som ligger utanför skyddszonen eller från en anläggning i ett annat EU-land, och ska till ett slakteri i skyddszonen
  • kläckägg som kommer från en anläggning i Sverige och ska till ett kläckeri i skyddszonen.
Transporter från en övervakningszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transport från en anläggning eller plats i en övervakningszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära ursprungsanläggningen som möjligt i restriktionszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger utanför restriktionszonen men så nära zonen som möjligt, när det inte är möjligt att slakta djuren i restriktionszonen
  • daggamla kycklingar som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger utanför rest­riktionszonen
  • värpfärdiga hönor som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger i restriktions­zonen
  • kläckägg som ska till ett kläckeri eller en anläggning för inomhuskläckning i Sverige
  • färskt fjäderfäkött från djur som hållits i övervakningszonen som ska till en plats i Sverige
  • ägg som är avsedda som livsmedel som ska till en förpackningscentral i Sverige eller till en anläggning för framställning av äggproduk­ter i Sverige
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land, vilken har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska produkter
  • produkter som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land, vilken har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska bipro­dukter.
Transporter till en övervakningszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transport till en övervakningszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som kommer från en anläggning utanför övervakningszonen och som ska till ett slakteri i övervakningszonen
  • kläckägg som kommer från en anläggning i Sverige och som ska till ett kläckeri eller till en anläggning för inom­huskläckning i övervakningszonen.
Villkor för att få transporttillstånd

För att Jordbruksverket ska kunna ge tillstånd till en transport måste de här grundläggande villkoren vara uppfyllda:

  • Transporten sker direkt utan stopp längs vägen, via huvudleder och på avstånd från gårdar med mottagliga djur. Om transporten ska gå till, från eller inom en skyddszon måste rutten dessutom förhandsgodkännas av Jordbruksverket. Den mottagande anläggningen ska ha accepterat att ta emot transporten och ska vara godkänd av Jordbruksverket som mottagare av transporten. Jordbruksverket gör en bedömning av rutten och mottagande anläggning under behandlingen av ansökan om tillstånd.
  • Jordbruksverket har bedömt att transporten inte innebär en risk för spridning av sjukdomen.
  • Djur som ska transporteras ska först undersökas av en veterinär som Jordbruksverket utser.
  • Produkter som ska transporteras ska hållas åtskilda från sådana produkter som inte får lämna restriktionszonen. Det gäller såväl under produktionsprocessen och lagringen som under transporten.
  • Transportören ansvarar för att utföra nödvändiga åtgärder för att minska risken för att smittan sprids vid lastningen, under transporten och vid avlastningen.

Dessutom tillkommer oftast vissa krav på hur transporten utförs och hur djuren eller produkterna ska hanteras vid ankomsten till anläggningen eller slakteriet. Exempelvis kan det vara krav på plombering av transporten, särskild övervakning vid slakt eller märkning av produkter. Vilka krav som gäller står i tillståndet eller i instruktioner till veterinären eller slakteriet.

Så ansöker du om tillstånd

Skicka din ansökan till Jordbruksverket senast 3 arbetsdagar före den planerade transporten. Om du behöver utföra transporten inom 3 dagar från att beslutet om restriktionszonen fattades ska du i stället skicka in din ansökan så snart som möjligt.

Du ska ange de här uppgifterna i din ansökan:

  1. Avsändarens namn och kontaktuppgifter
  2. Namn och kontaktuppgifter till den som ska utföra transporten
  3. Datum och tidpunkt för transporten
  4. Orsaken till transporten
  5. Information om från och till vilken anläggning eller annan plats djuren, produkterna eller materialet ska flyttas till samt planerad resväg
  6. Registreringsnummer på den eller de transportbilar som ska användas vid transporten. Om släp ska användas ska du även ange registreringsnumret på släpet.

Dessutom ska du ange uppgifter om vad som ska transporteras:

  • Om det är djur som ska transporteras ska du ange djurart och om möjligt antalet djur av varje djurart. Dessutom ska du också ange individuellt märkta djurs identitet.
  • Om det är produkter som ska transporteras ska du ange typ och mängd samt eventuell märkning. Om det är kadaver som transporteras ska du ange art och om möjligt antal samt individuellt märkta kadavers identitet.
  • Om det är annat material som ska transporteras ska du ange materialets volym.

Du mejlar din ansökan till Jordbruksverket. I ämnesraden ska du skriva Ansökan om transporttillstånd.

När du ska flytta djur eller produkter till ett land utanför EU

Tänk på att det finns särskilda krav för att flytta djur eller produkter av djur till ett land utanför EU.

Om dina fåglar är sjuka, verkar sjuka eller dör

Du kan misstänka fågelinfluensa om det plötsligt dör många fåglar i din flock. Då ska du genast kontakta en veterinär. Du är skyldig att göra allt för att förhindra att smittan sprids.

Vid misstänkt smitta ska du också göra det här

Stäng in misstänkt smittade djur och alla andra djur i samma flock, om det är möjligt. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smittade djur får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.

När en anläggning drabbas av fågelinfluensa

När en anläggning drabbas av fågelinfluensa finns det en restriktionszon runt den drabbade anläggningen. Det innebär att det finns särskilda regler som du ska följa för att förhindra att fågelinfluensan sprider sig.

Det här händer vid ett utbrott

Vid konstaterat fall av fågelinfluensa händer bland annat följande:

  • Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen.
  • Alla fjäderfän måste avlivas och ägg måste destrueras.
  • Den drabbade anläggningen saneras och nya djur kan sättas in först 21 dagar efter att saneringen är klar.
  • Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon med en radie av minst 3 kilometer och en övervakningszon med en radie av minst 10 kilometer.
    Inom dessa områden råder bland annat förbud mot transporter och förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap, kläckägg, fjäderfäkött och gödsel. Man kan dock ansöka om tillstånd för att få utföra vissa transporter.
  • Utställningar och andra sammankomster med levande fåglar är förbjudna.

Ersättning till djurägare vid utbrott

Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som djurägare ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet.

Sjukdomen fågelinfluensa

Fågelinfluensa (aviär influensa) är en sjukdom som framför allt sprids mellan fåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt. Ingen människa har hittills blivit smittad i Sverige.

Fågelinfluensa förekommer nästan varje år i Sverige och i Europa hos vilda fåglar. Vilda vattenlevande fåglar till exempel änder och gäss, kan bära på viruset utan att bli sjuka och de kan sprida smitta till andra känsligare fågelarter som tamhöns. Tänk därför på att inte mata vilda fåglar i närheten av anläggningar med tama fåglar.

Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsbegränsningar. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom.

Om du hittar döda vilda fåglar i naturen

Om du hittar en eller flera döda eller sjuka fåglar ute i naturen kan du rapportera det till SVA. SVA undersöker döda vilda djur och övervakar sjukdomsläget i Sverige. Om SVA vill undersöka den eller de fåglar som du har hittat kontaktar de dig inom några dagar.

Du ska inte röra några döda eller sjuka fåglar utan handskar. Du ska också tvätta händerna efteråt.

Övervakningsprogram

Alla medlemsstater i EU har ett övervakningsprogram för fågelinfluensa för både fjäderfän och vilda fåglar. Syftet med övervakningsprogrammet är att i ett tidigt skede upptäcka förekomst av virus för att kunna skydda fjäderfän och för att kunna bekämpa sjukdomen och stoppa spridningen. Programmet styrs av ett beslut från EU-kommissionen och innebär att alla länder inom EU är skyldiga att rapportera till EU om fynd av fågelinfluensa på både vilda och tama fjäderfä.

Övervakningsprogram för vilda fåglar

Syftet med övervakningsprogrammet är att snabbt upptäcka förekomst av virus hos vilda fåglar för att kunna skydda tamfåglar. Det gäller särskilt högpatogena fågelinfluensa virus – HPAI.

Det är en passiv övervakning som baseras på laboratorieundersökningar av vilda fåglar som påträffats döda. I samband med fynd av HPAI på vilda fåglar kan vissa förebyggande åtgärder tas fram för fjäderfäanläggningar i fyndområdet, i ett län eller i hela Sverige.

På SVA:s webbplats kan du följa resultatet av provtagningarna på vilda fåglar som hittats döda i naturen.

Övervakningsprogram för fjäderfän

Syftet med övervakningsprogrammet avseende fågelinfluensa hos fjäderfän är att i tidigt skede upptäcka virus för att bekämpa sjukdomen och stoppa spridning.

Jordbruksverket beslutar årligen om hur många fjäderfäbesättningar med olika typer av fjäderfän som ska provtas inom övervakningsprogrammet.

På uppdrag av Jordbruksverket sköter Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) administrationen och analyserar proverna som tas inom programmet. Resultaten från övervakningen publiceras årligen i en rapport, Surveillance of infectious disease in animals and humans in Sweden.

Författningar och beslut

Författningar

Söker efter 2021:48

Söker efter 2021:48

Söker efter 2021:10

Senast uppdaterad: 2022-10-07