Utlysning: Hållbar utfodring och foderproduktion

Vem kan få stöd?

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privat­personer kan inte söka stödet.

Det kan du få stöd för

Jordbruksverket kommer att bevilja stöd för max 8 projekt.

Projekten ska ha följande mål:

• För nötkreatur, gris och fjäderfä ska projekten bidra till ökad försörjnings­trygghet, en resurs­effektiv utfodring och foder­produktion eller ökad möjlighet till ekologisk produktion.
• För gårdar med mjölkproduktion ska projekten utveckla åtgärder i syfte att minska behovet av importerat kraftfoder i foderstaten, öka effektiviteten i foder­utnyttjandet samt att minska utsläppen av ammoniak och metan. Åtgärderna ska dokumenteras och följas upp.
  

Minst en av punkterna ovan ska vara uppfylld.

Utgifter du kan få stöd för

De utgiftstyper du kan få stöd för är utgifter för personal, indirekta kostnader och övriga utgifter. Du kan inte få stöd för investeringar, marknadsföring eller forskning.

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalnings­datum från och med den dag då du skickade in din ansökan till Jordbruksverket.

Bakgrund till utlysningen

Foder är en viktig hållbarhets­fråga, både när det gäller produktionens miljö- och klimat­påverkan men också för försörjnings­trygghet och ekonomi. En stor andel inköpt foder gör produktionen mer sårbar än om gården använder egenodlade protein­fodermedel. Det råder ett under­skott av vegetabiliskt protein i EU och år 2018 antog Europa­parlamentet en resolution om en europeisk strategi för främjande av protein­grödor. Minskad import av protein­grödor som soja kan bidra till att minska avskogning i andra delar av världen.

Utifrån ett klimat­perspektiv finns det en stor potential i att ersätta foder­import och minska de konsumtions­baserade utsläppen, men inhemsk foder­produktion kan också bidra med miljö­nyttor vid själva odlingen. Utfodringen är också en viktig hållbarhetsfråga. En effektivare foderstat vad gäller foder­sammansättning, att rätt fodergiva ges till varje djur och minskat spill i foder­hanteringen, samt en god djur­hälsa och ett bra djurskydd bidrar till att minska produktionsförluster och öka produktiviteten. Ett effektivt foder­utnyttjande bidrar också till lägre utsläpp av ammoniak och metan samt effektivare fosfor­utnyttjande.

Produktionen av baljväxter kan öka

Ett exempel på en inhemsk produktion som kan öka är baljväxter. Baljväxter fixerar kväve och grödan behöver alltså inte gödslas med kväve. Baljväxter passar bra som avbrotts­gröda i en stråsädes­dominerad växtföljd, då de också minskar behovet av att tillföra kväve i efterföljande grödor. Särskilt i ekologisk produktion är baljväxterna viktiga då det är ett sätt att tillföra kväve i växtföljden utöver att använda organiska gödselmedel. Det finns dock begränsningar i hur ofta baljväxter kan ingå i en växtföljd med hänsyn till i första hand växtföljds­sjukdomar.

Forskning har visat att det går att få exempelvis en bra mjölk­avkastning med svensk­odlade fodermedel, men det krävs fortsatt utveckling och mer kunskap om hur det fungerar i praktiken. Ekologisk fjäderfä­produktion och även ekologisk gris­produktion har ett särskilt beroende av rätt protein­kvalitet i sitt foder då det inte går att tillsätta syntetiska aminosyror till fodret som i konventionell produktion.

Vad är optimal utfodring?

Ett stort bekymmer för närvarande i djur­produktionen är de höga foder­kostnaderna. Det behöver utredas vad som är optimal utfodring med tanke på lönsamhet. Det kanske inte alltid är den högsta avkastningen med de största givorna av kraftfoder som är mest lönsamt. Är det exempelvis bättre att satsa på en billigare foderstat än att köpa dyrt koncentrat och ha en kortare uppfödningstid? Det är önskvärt att göra uppföljningar på försök eller beräkningar av olika foderstater och vilka produktions­resultat man kan förvänta sig och se vad det innebär ekonomiskt.

Så mycket stöd kan du få

Du kan få 100 procent i stöd för löner som du, din personal, dina samarbets­parter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Stöd för indirekta kostnader lämnas i form av en schablon. Vid beräkningen används en schablonsats på 15 procent av de sammanlagda utgifterna för löne­kostnaderna.

Du kan få 100 procent i stöd för övriga utgifter, till exempel för resor, material, utrustning och köpta tjänster, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Villkor för stödet

De villkor som gäller för just ditt projekt kommer att stå i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet:

• Stöd­mottagaren ska ha minst en samarbets­partner för att genomföra insatsen. En samarbetspart ska
  • tillhöra en annan myndighet, kommun, region, förening eller organisation eller ett annat företag än stödmottagaren
  • ha bekräftat samarbetet skriftligt
  • bidra till att uppnå projektets uppsatta mål.

• Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slut­utbetalning senast den 15 januari 2028.
• Vi beviljar inte stöd till sådant som myndigheter, staten, regioner och kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.

Planera din budget

Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. I budget­mallen ska du ange de utgifter som du tror projektet kommer att ha och som det finns exempel på under rubriken "Utgifter du kan få stöd för" ovan. Du måste beskriva din utgift och vad den omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.

• Budgetmall – projektstöd

Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbets­parter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att löne­nivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, löne­specifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.

• Mall för beräkning av timlön

Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.

Du måste ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet

Du som söker stödet måste vara kreditvärdig och ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet. Du som sökt stödet har det över­gripande ansvaret både för projektets genom­förande och för dess ekonomi. När du fått beslut om projekt­stöd och projektet pågår behöver du finansiera utgifterna tills vi betalar ut stödet. Du måste ha haft faktiska utgifter och betalat dina fakturor innan du kan söka utbetalning.

Statsstöd

Din ansökan om stöd kommer att prövas mot EU:s regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse. Om ditt stöd bedöms vara inom jordbruks- eller fiskeriverksamhet är projektet eller investeringen undantagen reglerna om statsstöd.

• Regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse

Så bedömer vi din ansökan

Vi kommer att bedöma ansökningarna utifrån bland annat följande kriterier:

• Projektet har en bra sammansättning av aktörer.
• Projektet uppfyller identifierade behov som är angivna i utlysningen.
• Projektet skapar nytta genom resultats­pridning till målgruppen.
• Projektet har tydliga mål.

Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering av ansökningar och om hur vi viktar dem när du loggar in i e‑tjänsten efter punkt 5.

För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimi­poäng. Minimi­poäng för prioritering är 600 poäng i den här utlysningen.

Så söker du stödet

Du söker stödet i vår e‑tjänst. Ansökan är öppen från 1 september 2024 till och med 31 december 2024.

• E-tjänst: Sök projektstöd, investerings­stöd och företagsstöd

• Logga in med BankID.
• Gå till ”E‑tjänster inom Mina sidor”.
• Välj ”Projekt-, investerings- och företagsstöd”.
• Starta tjänsten.
• Under punkt 3 ”Välj stöd”, ska du välja ”Samarbete”.
• Under punkt 4 ”Komplettera med rätt inriktning” ska du välja ”Samarbete” och därefter ”Miljö och klimat” och sedan "Minska utsläpp av växthusgaser".
• Under punkt 5 ”Genomförande” ska du ange var projektet kommer att genomföras. Välj ”Hela landet” även om du genomför projektet regionalt. Detta är en nationell utlysning som handläggs av Jordbruksverket. Om du inte väljer ”Hela landet” kommer ansökan inte in till Jordbruksverket utan till länsstyrelsen i den region du valt.

Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansöknings­dag.

Fullmakt behövs i vissa fall

Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

• Fullmakt för e‑tjänster

När du har skickat in din ansökan om stöd

Om vi bifaller din ansökan om stöd kommer ditt beslut att innehålla information om de villkor som gäller och det du behöver göra. Det här är dock bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd:

• Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om ditt projekt blir prioriterat krävs vidare handläggning innan Jordbruksverket kan fatta ett formellt beslut.
• Om du påbörjar ditt projekt innan du fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de regler som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Olika typer av utbetalningar

Det finns olika typer av utbetalningar.

Redovisa utgifterna för projektet separat i din bokföring

Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven

Det är också viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.

Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:

• Utgiften på fakturan ska gå att koppla till ditt projekt.
• Fakturan ska vara adresserad till, och betald av, den som sökt stödet.

• Innehåll som en faktura ska ha (verksamt.se)

Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.

Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Du ska ta reda på om du eller dina samarbets­parters är upphandlings­skyldiga.

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlings­skyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlings­skyldig ska du upphandla inköpen i projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta för projektet.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlings­skyldig eller inte.

• Information om offentlig upphandling (upphandlingsmyndigheten.se)

Särskilda regler för redovisning mellan samarbetsparter

Det är du som är projekt­ägare och stöd­mottagare som ska söka utbetalning av stödet och som ska redovisa projektets utgifter och inkomster till oss. Det innebär att dina samarbets­parter ska

• vidarefakturera sina utgifter i projektet till dig som är stöd­mottagare med samma faktura­belopp som samarbets­parten själv mottagit, oberoende om parten är moms­redovisnings­skyldig eller inte
• bifoga kopior av sina fakturor tillsammans med betalnings­bevis som visar att det är de som har betalat fakturorna
• bifoga faktura­kopiorna så som de ser ut, även om de innehåller utgifter som inte hör till projektet. Markera de utgifter som hör till projektet.
• bifoga underlag till fakturan som motsvarar det underlag som du som stöd­mottagare behöver bifoga när du redovisar till oss.

Den arbetstid som samarbets­parterna fakturerar dig som stöd­mottagare ska kunna styrkas med signerad projekt­dagbok och löne­specifikation.

• Blankett: Projektdagbok – underlag till ansökan om utbetalning
  

Kontakta oss

Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.

Om du har frågor om utlysningens bakgrund och vilka projekt utlysningen ska främja kan du vända dig till Birgitta Johansson eller Tobias Markensten.

Birgitta Johansson

• 036-15 81 20

• birgitta.johansson@jordbruksverket.se

Tobias Markensten

• 036‑15 57 28

• Tobias.Markensten@jordbruksverket.se

Om du har frågor om stödets regler kan du skicka dina frågor till landsbygds­stöds­enheten:

• Landsbygdsstod@jordbruksverket.se

Vill du hellre ta dina frågor per telefon går det bra att skicka ett mejl till landsbygds­stöds­enheten och be om att bli uppringd.

Författningar

• Förordning (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (riksdagen.se)