Utlysning: Hållbar växtnärings­försörjning samt hållbart djur­material för ekologisk produktion

Jordbruksverket utlyser 6 miljoner kronor för samarbetsprojekt som främjar samarbete för att utveckla ekologisk produktion.

Du kan söka stödet mellan den 1 september 2024 och den 31 december 2024. Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst.

Du kan söka stöd som främjar utveckling av växtnäringsförsörjning inom ekologisk produktion samt hur vi åstadkommer ett djurmaterial som är lämpligt för ekologisk produktion.

Stödet består av två delar

Den här utlysningen består av två delar:

  • Insats 1: Hållbar växtnäringsförsörjning
  • Insats 2: Hållbart djurmaterial

Du kan inte kombinera insatserna i samma ansökan.

Vi kommer att bevilja max tre projekt för Hållbar växtnäringsförsörjning i insats 1 samt max tre projekt i insats 2 Hållbart djurmaterial.

Insats 1: Hållbar växtnäringsförsörjning

Vad utlysningen ska främja

Totalt utlyses 3 miljoner kronor inom området ”Hållbar växtnäringsförsörjning”. Jordbruksverket kommer att bevilja stöd för max tre projekt med inriktning att

  • utveckla växtnäringsförsörjningen inom ekologisk produktion kopplat till den cirkulära samhällsekonomin

Bakgrund, Hållbar växtnäringsförsörjning

En av grundtankarna i ekologisk produktion är att växtnäring ska cirkulera med så lite förluster som möjligt. Cirkulering av växtnäring sker främst genom gödsling med stallgödsel och genom användning av klöverrika vallar som förfrukt till grödor med ett stort kvävebehov. Idag är den geografiska uppdelningen mellan djur- och växtproduktion i Sverige påtaglig och stora delar av växtnäringen som når samhället i form av livsmedel återvänder inte till åkermark. Ekologisk produktion står inför en stor utmaning om att hitta fler växtnäringskällor och då främst återförsel av växtnäring från samhället.

Särskilt för ekologisk produktion utan djurhållning behöver nya gödselmedel tas fram. Hur skulle en ökad hållbar återförsel av icke-kontaminerade växtnäringsprodukter från samhället kunna se ut? Att cirkulera växtnäring från samhället är en stor utmaning eftersom produkter från konventionell växtodling kan innehålla rester av bekämpningsmedel och avloppsbaserade produkter kan innehålla läkemedelsrester och andra föroreningar. På längre sikt måste också tillgången på fosfor- och kaliumgödselmedel för användning i ekologiskt lantbruk ses över.

Många lantbrukare anser i dag att växtnäringen är största utmaningen för omställning till ekologisk produktion. Det finns ett behov av mer utveckling av odlingssystem för att lösa växtnäringsförsörjningen på ett hållbart sätt i en framtid med högre andel ekoproduktion. Det är viktigt att företag med växtodling eller trädgårdsproduktion, utan djur, har hållbara strategier för växtnäringsförsörjning. Det behövs åtgärder både på nationell nivå och på gårdsnivå. Exempel på åtgärder är samverkan mellan gårdar, separering, rötning och hög utnyttjandegrad av gödsel. Här behöver vi även få in odling av vall och mellangrödor till biogasproduktion som kan bli näring. En utveckling av så kallad grön bioraffinering kan också bidra med substrat till biogas. Det finns möjligheter att ställa om till en lönsam ekologisk växtodling eller trädgårdsproduktion baserad på i huvudsak gröngödsling för tillförsel av kväve. Odling av perenna kulturer som frukt, bär och grönsaker behöver även andra specifika lösningar gällande växtnäring. Kunskapen om dessa system behöver utvecklas när det gäller ökad kväveeffektivitet, odlingsmetoder, avkastningspotential och lönsamhet. Växtodlingsföretagen har störst risk för underskott av växtnäring idag och ökad tillgång på godkända växtnäringsprodukter behövs.

Insats 2: Hållbart djurmaterial

Vad utlysningen ska främja

Totalt utlyses 3 miljoner kronor inom området ”Hållbart djurmaterial”. Jordbruksverket kommer att bevilja stöd för max tre projekt med inriktning att

  • arbeta med frågan om hur vi åstadkommer ett djurmaterial som är lämpligt för ekologisk produktion. Exempelvis inom mjölk och köttproduktion där djuren kan fylla flera funktioner eller inom gris och fjäderfä där ekologisk djurhållning ser annorlunda ut mot konventionell djurhållning.

Bakgrund, Hållbart djurmaterial

I ekologisk animalieproduktion används till stor del samma djurmaterial som i konventionell produktion. De växer bra och ger ofta hög avkastning Men passar de konventionella raserna i det ekologiska lantbruket? Hur är det exempelvis med djurhälsan när konventionella raser får leva längre och gå utomhus i större utsträckning? Den nya EU-förordningen har dessutom ett ökat krav på användning av raser och linjer med en hög grad av genetisk mångfald och deras förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden, med mera, ska beaktas. I första hand ska inhemska raser och linjer användas.

En viktig frågeställning är vilka egenskaper man ska avla på för att få fram djur anpassade till ekologisk produktion. Inom gris och fjäderfä är det stor skillnad mellan ekologiska och konventionella produktionssystem. Benproblem hos grisar som går utomhus och ökad smågrisdödlighet är exempel på vad användandet av konventionellt djurmaterial i ekologiska system kan leda till. Hur bedriver vi avel på till exempel gårdsnivå om inte avelsföretagen är intresserade? Finns det robusta raser eller kombinationsraser inom kött- och mjölkproduktionen som kan fylla flera funktioner, som landskapsvård, god djurvälfärd, hög fodereffektivitet med mera och som kanske dessutom producerar både mjölk och kött? Finns det lantraser av gris eller fjäderfän med lägre behov av aminosyror och raser som är än mer långsamväxande eller har lägre äggproduktion? Korsningar mellan raser har många gånger visat sig ge ett djurmaterial med fördelar, men vilka korsningar är mest lämpliga i ekologisk produktion?

Vem kan få stöd?

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.

Det kan du få stöd för

Du kan få stöd för samarbetsinsatser som främjar hållbar växtnäringsförsörjning eller främjar hållbart djurmaterial.

Utgifter du kan få stöd för

De utgiftstyper du kan få stöd för är utgifter för personal, indirekta kostnader och övriga utgifter. Du kan inte få stöd för investeringar, marknadsföring eller forskning.

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalnings­datum från och med den dag då du skickade in din ansökan till Jordbruksverket.

Utgifter för personal

Du kan få stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet. Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift.

Du eller eventuell samarbetspart som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme. I de fallen redovisar du det som en övrig utgift.

Indirekta kostnader

Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH-kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i investeringen eller projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra den. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.

De indirekta kostnaderna beräknas som ett schablonpåslag på 15 procent av utgifterna för personal inklusive lönekostnadspåslag.

Övriga utgifter

Övriga utgifter är till exempel mat, fika, resor, traktamenten, eget arbete, konsultarvoden och andra utgifter med koppling till investeringen eller projektet.

Så mycket stöd kan du få

Stöd ges med 100 procent av stöd­berättigande utgifter.

Du kan få 100 procent i stöd för personalkostnader och övriga utgifter, till exempel resor, material, utrustning och köpta tjänster. Det förutsätter att vi har godkänt utgiften.

Du har möjlighet att påbörja ditt projekt när din ansökan kommit in till Jordbruksverket, men då gör du det på egen risk. Det är inte förrän du har fått ett beslut som du vet om du får pengar eller inte.

Villkor för stödet

De villkor som gäller för stödet står i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.

Stöd­mottagaren ska ha minst en samarbets­partner för att genomföra insatsen. En samarbetspart ska

  • tillhöra en annan myndighet, kommun, region, förening eller organisation eller ett annat företag än stödmottagaren
  • ha bekräftat samarbetet skriftligt
  • bidra till att uppnå projektets uppsatta mål.

Projekten ska ha en viss innovationshöjd. Det kan handla om ett nytt
samarbete, nya metoder eller nya arbetssätt. Vi ger endast stöd till nya samarbetsprojekt eller för nya aktiviteter i pågående samarbeten.

Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slut­utbetalning senast den 15 januari 2028.

Vi beviljar inte stöd till sådant som myndigheter, staten, regioner och kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.

Så bedömer vi din ansökan

Vi kommer att bedöma ansökningarna utifrån bland annat följande kriterier:

  • Projektet uppfyller identifierade behov angivna i utlysningen och bidrar till en hållbar utveckling.
  • Projektet har en bra samman­sättning av aktörer med minst två aktörer från olika sektorer, gärna fler.
  • Det finns samlat en lämplig kompetens i projektet.
  • Projektet skapar nytta genom resultat­spridning till målgruppen.
  • Projektet har tydliga mål med en relevant budget.
  • Det finns en tydlig påvisad plan efter projektets avslut.

Vi poängsätter din ansökan

Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i vår e‑tjänst om vilka svar och underlag du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur uppgifterna kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.

Vi bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poäng­kraven och sedan poäng­sätter vi din ansökan. Din ansökan kan få 1 000 poäng som mest.

För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimi­poäng. Minimi­poäng för prioritering är 600 poäng i den här utlysningen.

Så söker du stödet

Du kan söka stödet till och med den 31 december 2024.

Du söker stödet i två steg:

  • Ansök om stödet.
  • Ansök om utbetalning av stödet.

Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst.

Gör så här

  • Välj Logga in med BankID.
  • Gå till ”E‑tjänster inom Mina sidor”.
  • Välj ”Projekt-, investerings- och företagsstöd”.
  • Starta tjänsten.
  • Under punkt 3 ”Välj stöd”, ska du välja ”Samarbete”.
  • Under punkt 4 ”Komplettera med rätt inriktning” ska du välja ”Samarbete” och därefter ”Miljö och klimat” och sedan "Ekologisk produktion".
  • Under punkt 5 ”Genomförande” ska du ange var projektet kommer att genomföras. Välj ”Hela landet” även om du genomför projektet regionalt. Detta är en nationell utlysning som handläggs av Jordbruksverket. Om du inte väljer ”Hela landet” kommer ansökan inte in till Jordbruksverket utan till länsstyrelsen i den region du valt.

När du söker stödet ska du bland annat svara på frågor om vilka mål och resultat som projektet ska uppnå, och vilka utgifter du kommer att ha.

Du kan ändra din ansökan fram till och med sista ansöknings­dagen.

När du har fått beslutet om att du får stödet kan du söka utbetalning.

Fullmakt behövs i vissa fall

Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

Planera din budget

Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. I budget­mallen ska du ange de utgifter som du tror projektet kommer att ha och som det finns exempel på under rubriken Utgifter du kan få stöd för, längre upp på den här sidan. Du måste beskriva din utgift och vad den omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.

Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetsparter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, löne­specifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.

Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.

När du har skickat in din ansökan om stöd

Här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.

  • Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om du inte blir beviljad stöd kan det bland annat bero på att andra ansökningar har prioriterats eller att pengarna har tagit slut.
  • Om du påbörjar din investering eller ditt projekt innan du har fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de villkor som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Olika typer av utbetalningar

Det finns olika typer av utbetalningar.

Förskottsutbetalning

Du kan söka förskottsutbetalning så fort du har fått ditt beslut om stöd.

Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 250 000 kronor. En del av beloppet kommer från EU och en del från Sverige. Du kan högst få förskott med den del som kommer från Sverige. Beloppet står i ditt beslut om stöd.

När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.

Statliga myndigheter, regioner och kommuner kan inte söka förskottsutbetalning.

Delutbetalning

Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då projektet haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalt alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.

När du söker delutbetalning ska du i en lägesrapport beskriva vad som har utförts i projektets aktiviteter. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till de genomförda aktiviteterna som du söker delutbetalning för. Det är även viktigt att du beskriver problem och utmaningar samt eventuella förändringar som uppstått i projektet som vi har nytta av att känna till. Vid ansökan om delutbetalning kontrollerar vi att stödmottagaren jobbar mot målet enligt beslutet om stöd.

Slututbetalning

Du ska söka slututbetalning senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med ditt projekt och ha betalat alla dina utgifter. Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls.

När du söker slututbetalning ska du göra en slutrapport som beskriver vad du har gjort och vilka resultat och mål du har uppnått. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till genomförda aktiviteter samt att aktiviteterna stämmer överens med beslutet om stöd. Vid ansökan om slututbetalning kontrollerar vi att projektets mål är uppnått.

Redovisa utgifterna för projektet separat i din bokföring

Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven

Det är viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.

Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:

  • Utgiften på fakturan ska gå att koppla till ditt projekt.
  • Fakturan ska vara adresserad till, och betald av, den som sökt stödet.

Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.

Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.

Exempel på betalningsbevis

Det här är olika typer av betalningsbevis:

  • utskrift av betalning via internetbank
  • betalorder för bank- och plusgiro i kombination med kontoutdrag
  • kvitto från banken
  • kontoutdrag som visar en betalning via autogiro
  • lönespecifikation
  • kvitto vid kontant-, betalkorts- och Swishbetalning (kombineras med kontoutdrag eller utdrag ur bokföringen om det inte framgår på kvittot vem som betalat).

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen för investeringen eller projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.

Särskilda regler för redovisning mellan samarbetsparter

Det är du som är projektägare och stödmottagare som ska söka utbetalning av stödet och som ska redovisa projektets utgifter och inkomster till oss. Det innebär att dina samarbetsparter ska

  • vidare­fakturera sina utgifter i projektet till dig som är stödmottagare med samma fakturabelopp som samarbetsparten själv mottagit, oberoende om parten är moms­redovisnings­skyldig eller inte
  • bifoga kopior av sina fakturor tillsammans med betalnings­bevis som visar att det är de som har betalat fakturorna
  • bifoga faktura­kopiorna så som de ser ut, även om de innehåller utgifter som inte hör till projektet. Markera de utgifter som hör till projektet.
  • bifoga underlag till fakturan som motsvarar det underlag som du som stödmottagare behöver bifoga när du redovisar till oss.

Den arbetstid som samarbetsparterna fakturerar dig som stödmottagare ska kunna styrkas med signerad projektdagbok och lönespecifikation.

Kontakta oss

Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.

Om du har frågor om utlysningen ”Hållbar växtnäringsförsörjning” och vilka projekt som utlysningen ska främja kan du vända dig till Maria Stenberg.

Om du har frågor om utlysningen ”Hållbart djurmaterial” och vilka projekt som utlysningen ska främja kan du vända dig till Birgitta Johansson.

Om du har frågor om stödets regler och andra administrativa frågor kan du skicka dina frågor till landsbygdsstödsenheten:

Vill du hellre ta dina frågor per telefon går det bra att skicka ett mejl till landsbygdsstödsenheten och be om att bli uppringd.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2022:27

Det här är ett stöd inom EU:s jordbruks­politik

Senast granskad: 2024-08-26

Till toppen