Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Utlysning: Kartläggning över hälsostatusen i svenska värphöns­besättningar

Jordbruksverket utlyser 8 miljoner kronor till ett samarbets­projekt för att genomföra en kartläggning över hälsostatusen i svenska värphöns­besättningar. Syftet är att ta fram en kunskapsgrund som gör det enklare att arbeta förebyggande, förbättra djurhälsan och utveckla hållbara rutiner för framtiden.

Du kan söka stödet mellan den 10 februari och den 9 april 2026. Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst. Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slututbetalning senast den 31 december 2028.

Utlysningen ligger inom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, inom stödet till samarbete.

Vem kan få stöd?

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.

Bakgrund

I Sverige finns cirka 8‑8,6 miljoner värphöns, med en medel­dödlighet på omkring 6 procent per år. Det innebär att runt 500 000 höns självdör eller måste avlivas, vilket påverkar både djurvälfärd, lantbrukarens ekonomi och arbetsmiljö. I dag görs diagnostik främst av besättnings­veterinärer direkt på gård, men uppgifterna rapporteras inte till något nationellt register. Därmed stannar viktig kunskap lokalt och kan inte användas för att stärka branschens gemensamma arbete med förebyggande åtgärder.

Ett återkommande problem är bakterien Escherichia coli (E. coli) som kan orsaka flera olika sjukdomar hos fjäderfän. Värphöns hålls i produktion allt längre tidsperioder och detta ökar deras känslighet för stress och sjukdomar. E. coli varierar kraftigt mellan gårdar utan tydliga yttre orsaker. Då det saknas en samlad bild av hälsoläget i svenska värphöns­besättningar finns risk att rutiner och förebyggande insatser inte är anpassade till dagens förutsättningar. En nationell kartläggning behövs för att identifiera de mest kritiska kunskapsbehoven.

Utlysningen baseras på behovsinspel från Kunskapsnav animalieproduktion, se bilaga.

Det här ska stödet leda till

Projektets syfte är att kartlägga det aktuella hälsoläget i svenska värphöns­besättningar och identifiera de vanligaste orsakerna bakom dödsfall och avlivningar. Genom detta ska projektet skapa en kunskapsgrund som stärker djurvälfärd, förbättrar lantbrukarens arbetsmiljö och ekonomiska förutsättningar samt bidrar till ökad biosäkerhet och nationell beredskap.

Det här kan du få stöd för

Utlysningen omfattar fyra moment, vilka du kan läsa mer om längre ner på den här sidan. Det utlysta beloppet är totalt 8 miljoner kronor.

Vi kommer att bevilja ett (1) samarbetsprojekt inom utlysningen. Genom att hålla samman de olika momenten i ett projekt ger vi förutsättningar för att effektivisera genomförandet och för att hitta synergier mellan momenten. Projektet ska omfatta hela landet.

Samarbetet i projektet ska ske mellan minst två aktörer, där stödmottagaren är en av samarbets­aktörerna. Det ska tydligt framgå vem eller vilka som är samarbetspartners och i vilka moment som de avser att samarbeta med projektägaren. Samarbetsavtal ska bifogas ansökan. Du kan läsa mer under rubriken Villkor för stödet.

Sökande ska tydligt beskriva i ansökan hur de uppfyller kraven i respektive moment. I moment 1–3 ska urvalet av besättningar göras så att de speglar den geografiska spridningen av fjäderfä­anläggningar i landet. Antalet och storleken på utvalda anläggningar ska väljas så att resultaten blir statistiskt signifikanta.

Inom projektet ska obduktioner av höns genomföras av en fjäderfä­veterinär under minst 12 månader och över hela produktions­omgångar.

Arbetet innebär att

  • insamling av sjuka, avlivade och självdöda höns ska planeras och genomföras löpande under hela studieperioden
  • rutiner ska etableras för dokumentation, registrering och uppföljning av obduktions­resultat
  • samarbetet med berörda besättningar och veterinärer ska koordineras för att säkerställa ett representativt underlag över olika produktions­stadier och geografiska områden.

Inom projektet ska provtagning och typning av E. coli utföras av en fjäderfä­veterinär under minst 12 månader och över hela produktions­omgångar.

Arbetet omfattar att

  • planera och genomföra provtagning enligt fastställda metoder
  • dokumentera och strukturera resultat från typning för vidare bearbetning och analys.

Inom projektet ska en standardiserad intervjumall tas fram för djurägar­intervjuer. Mallen ska omfatta frågor om flockhälsa, sjukdomar, misstänkta epizooti­sjukdomar, inhysning och inrednings­system.

Arbetet ska även innefatta

  • genomförande av intervjuer som samlar in detaljerade erfarenheter om sjukdomsförlopp, dödlighet, åtgärder och förebyggande insatser
  • identifiering av eventuella samband mellan vissa sjukdomar och specifika inrednings­system
  • insamling av information om fall där flockar misstänkts för epizooti, men senare visat sig ha annan orsak, för att stärka det förebyggande arbetet framåt
  • insamling av produktionsdata för analys av riskåldrar eller riskmoment kopplade till ökad dödlighet i produktionen
  • ett säkerställande av att alla insamlade data anonymiseras.

Inom projektet ska resultatet av kartläggningen kommuniceras löpande, minst kvartalsvis, till relevanta målgrupper – vilka specificeras längre ner. Kommunikationen ska vara tydlig, målgrupps­anpassad och baserad på de insamlade och analyserade resultaten från projektets övriga moment.

Arbetet omfattar att

  • planera och genomföra kontinuerlig information till bransch­aktörer och andra berörda via relevanta forum
  • använda kommunikations­kanaler som
    • bransch­konferenser och branschmedia, till exempel Tidningen Fjäderfä
    • nyhetsbrev och sociala medier
    • webbinarier och seminarier
    • minst en publikation i Lantbrukets kunskapsbank, inklusive spridning via tillhörande kommunikations­kanaler.

Målgrupper

Projektets målgrupper är lantbrukare, bransch­organisationer, avelsföretag och intresse­organisationer.

Så mycket stöd kan du få

Stöd ges med 100 procent av stöd­berättigande utgifter.

Du har möjlighet att påbörja ditt projekt när din ansökan kommit in till Jordbruksverket, men då gör du det på egen risk. Det är inte förrän du har fått ett beslut som du vet om du får pengar eller inte.

Utgifter som du kan få stöd för

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betaldatum tidigast den dag din ansökan kom in till Jordbruksverket.

Utgifter för personal

Löner som du, din personal, dina samarbetspartners och deras personal har fått utbetalda när de arbetat i projektet räknas som utgifter för personal. Utgifter för personal är exempelvis månadslön, timlön eller arvoden.

Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift. Den samarbetspartner som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme.

Indirekta kostnader

Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH-kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet, men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra det. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.

De indirekta kostnaderna beräknas som ett schablonpåslag på 15 procent av utgifterna för personal inklusive lönekostnads­påslag.

Övriga utgifter

Övriga utgifter är till exempel mat, fika, resor, traktamenten, eget arbete, konsultarvoden och andra utgifter med koppling till projektet.

Villkor för stödet

De villkor som gäller för stödet står i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.

Stödmottagaren ska ha minst en samarbetspartner för att genomföra insatsen. Dem du samarbetar med i projektet ska

  • tillhöra en annan myndighet, kommun, region, förening, organisation eller ett annat företag än stödmottagaren
  • vara från privat eller ideell sektor (minst en samarbetspartner om det är flera)
  • ha bekräftat samarbetet skriftligt
  • bidra till att uppnå projektets uppsatta mål.

Stödmottagaren räknas som en av samarbetspartnerna vid bedömningen.

Vi ger endast stöd till nya samarbetsprojekt eller för nya aktiviteter i pågående samarbeten. Det kan till exempel handla om att utveckla nya metoder eller nya arbetssätt inom det område som utlysningen handlar om.

Du kan inte få stöd för forskning eller investeringar. En investering är en fysisk eller immateriell tillgång med ett inköpspris över 24 000 kronor och har en ekonomisk livslängd på mer än 3 år.

Det är inte tillåtet med marknadsföring av enskilda produkter och tjänster (något man vill sälja), men det är tillåtet att marknadsföra projektet.

Vi beviljar inte stöd till insatser som myndigheter, staten, regioner eller kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.

Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slututbetalning senast den 31 december 2028.

Statsstöd

Din ansökan om stöd kommer att prövas mot EU:s regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse. Om ditt stöd bedöms vara inom jordbruks- eller fiskeriverksamhet är projektet eller investeringen undantagen reglerna om statsstöd.

Poängsättning av din ansökan

Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i e‑tjänsten om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.

Det är handläggare på den myndighet som utlyser stödet som bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poängkraven och sedan poängsätter din ansökan. Din ansökan kan som mest få 1 000 poäng.

För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimipoäng. Jordbruksverket som handlägger din ansökan har bestämt en aktuell minimipoäng på 600 poäng för stödet.

Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering och hur vi viktar dem i e-tjänsten för att söka stödet.

Du hittar urvalskriterierna i dokumentet nedan. Läs sidorna 86‑94 som handlar om urvalsmoduler för stöd till samarbete (nummer 133).

Så söker du stödet

Du söker stödet i två steg:

  • Ansök om stödet.
  • Ansök om utbetalning av stödet.

När du har fått beslutet om att du får stödet kan du söka utbetalning.

Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst.

Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansökningsdag.

Så här gör du

  • Logga in med BankID.
  • Gå till ”E-tjänster inom Mina sidor”.
  • Välj ”Projekt-, investerings- och företagsstöd”.
  • Starta tjänsten.
  • Under punkt 3, ”Välj stöd”, ska du välja ”Samarbete”.
  • Under punkt 4 ”Välj inriktning” ska du välja ”Konkurrenskraft & förbättrad djurvälfärd”, därefter klickar du på ”Djurvälfärd”.
  • Under punkt 5, ”Genomförande” ska du ange var projektet kommer att genomföras. Välj ”Hela landet” även om du genomför projektet regionalt. Detta är en nationell utlysning som handläggs av Jordbruksverket. Om du inte väljer ”Hela landet” kommer ansökan inte in till Jordbruksverket utan till länsstyrelsen.

Fullmakt behövs i vissa fall

Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

Planera din budget

Med din ansökan behöver du bifoga en detaljerad beskrivning av projektets budget. Du ska då använda vår budgetmall. Du ska ange de utgifter som du har beräknat att projektet kommer att ha, du ska beskriva utgifterna och vad de omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.

Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetspartners har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är cv, löne­specifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.

Du behöver också bifoga underlag för beräkningen av timlön om du har utgifter för personal. Du ska då använda vår mall för beräkning av timlön.

Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar att köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlings­skyldiga, men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlings­skyldig ska du upphandla inköpen för projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlings­skyldig eller inte.

Enhetskostnader

Vissa typer av övriga utgifter ska redovisas som enhetskostnader – ett belopp som är bestämt i förväg för en viss typ av utgift. Beloppet är detsamma för alla stödmottagare inom en stödtyp. När du tar upp en enhetskostnad behöver du fortfarande specificera och motivera omfattningen. Följande utgifter förekommer i många projekt och kan redovisas som enhetskostnader:

Som eget arbete räknas om du arbetar i din enskilda firma, i handelsbolag och kommanditbolag. Eget arbete ersätts med enhetskostnad på 340 kronor per timme. Kontrollera att du har rätt att ta upp utgifter för eget arbete i det stöd du söker och redovisa det i så fall på utgiftstypen Övriga utgifter.

Utgifter för lunch eller middag ersätts med en enhetskostnad på 100 kronor (exklusive moms) per person. Utgifter för fika ersätts som en faktisk kostnad upp till 60 kronor (exklusive moms) per person.

Undantag från denna begränsning kan gälla

  • vid transnationella samarbetsprojekt
  • i samband med konferenser
  • när mat har en central roll i projekt.

Vid intern representation ingår utgiften som en indirekt kostnad som ersätts med schablonen 15 procent av stödberättigade utgifter för personal.

Om projektet inte har personalkostnader budgeteras och redovisas utgifter för mat, dryck och fika på utgiftstypen Övriga utgifter.

Utgifter för resor med egen bil ersätts med en enhetskostnad på 40 kronor per mil.

När du har skickat in din ansökan om stöd

Här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du har skickat in din ansökan om stöd.

  • Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om du inte blir beviljad stöd kan det bland annat bero på att andra ansökningar har prioriterats eller att pengarna har tagit slut.
  • Om du påbörjar ditt projekt innan du har fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de villkor som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Redovisa utgifterna separat i din bokföring

I din bokföring ska du redovisa de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Informera om projektet och använd rätt EU‑logotyp

När du får pengar från EU måste du informera om ditt projekt och tala om att pengarna delvis kommer från EU. Om du inte följer villkoren för information och logotyper blir det avdrag på stödet. Läs mer om vad som gäller generellt kring informationskrav och EU‑logotyp.

Kontakta oss

Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.

Om du har frågor om utlysningen eller temainriktningen kan du vända dig till näringsutvecklings­enheten.

Om du har frågor om administration och handläggning kan du kontakta landsbygdsstöds­enheten.

landsbygdsstod@jordbruksverket.se

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2022:27

Det här är ett stöd inom EU:s jordbruks­politik

Senast granskad: 2026-02-04