Utlysning: Odling av mellangrödor

Jordbruksverket utlyser 3 miljoner kronor för samarbets­projekt som främjar samarbete inom området erfarenheter och förbättrade kunskaper om odling av mellangrödor.

Du kan söka stödet mellan den 1 september och den 31 december 2024. Du söker både stödet och utbetalning i vår e‑tjänst.

Vem kan få stöd?

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag kan söka stödet. Privatpersoner kan inte söka stödet.

Det kan du få stöd för

Jordbruksverket kommer att bevilja stöd för max tre projekt. Projekten ska ha följande mål:

  • Projektet ska främja samarbete och erfarenhetsutbyte mellan odlare, rådgivare och andra relevanta aktörer när det gäller att ta till vara samlad kunskap om odling av mellangrödor och dess olika funktioner som kan ge upphov till både nyttor och risker. Projektet ska även innehålla värdering av påverkan på produktionen av huvudgrödor och ekonomin för odlingen av mellangrödor på jordbruksföretagen i syfte att ge en helhetsbild av odlingen av mellangrödor.
  • Lantbrukarnas erfarenheter av att odla mellangrödor sammanställs på ett systematiskt sätt så att det är möjligt att dra slutsatser om resultatet av olika odlingsmetoder och artval med en godtagbar säkerhet. Insamlingen av uppgifter grundar sig på information och bedömningar från deltagarna och insamlingen sker på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Det är även möjligt att göra mätningar för insamling av uppgifter från odlingen.
  • Projektet ska syfta till att ta fram kunskaper om odling av mellangrödor som grundar på slutsatser från lantbrukare med erfarenhet av odling av mellangrödor. Det ska ta sin utgångspunkt i rådande kunskapsläge baserat på forskning och försök och utveckla det. Huvudsakligen ska projektet sammanfatta erfarenheter och kunskaper som kommer fram när olika odlings- och brukningsmetoder, geografiskt läge, grödval och växtföljder, väder- och växtförhållanden, jordarter samt växtarter och utsädesblandningar av mellangrödan kombineras. Det kan ingå lantbrukare i projektet som inte har odlat mellangrödor tidigare men de kan inte utgöra merparten av deltagarna.
  • Projektet ska vara utformat så att deltagande lantbrukare, rådgivare och andra relevanta aktörer ökar sin kunskapsbas om att odla mellangrödor under olika förhållanden men slutsatserna ska också gå att sprida och använda av andra rådgivare och lantbrukare än de som deltar i projektet. Inom projektet ska en sammanfattande rapport tas fram för spridning av resultaten till rådgivare, lantbrukare med flera, även till de som inte deltar i projektet.

Inom stödet är det också möjligt att använda medlen för tester av tekniker och metoder på enskilda företag.

Utgifter du kan få stöd för

De utgiftstyper du kan få stöd för är utgifter för personal, indirekta kostnader och övriga utgifter. Du kan inte få stöd för investeringar, marknadsföring eller forskning.

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalnings­datum från och med den dag då du skickade in din ansökan till Jordbruksverket.

Utgifter för personal

Du kan få stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet. Om du äger ett aktiebolag måste du alltså ta ut lön för att kunna söka utbetalning för din löneutgift.

Du eller eventuell samarbetspart som äger en enskild firma, ett handelsbolag eller kommanditbolag och arbetat i projektet kan få stöd med 340 kronor per timme. I de fallen redovisar du det som en övrig utgift.

Indirekta kostnader

Om du får stöd för utgifter för personal kan du även få stöd för indirekta kostnader. Indirekta kostnader, även kallade OH‑kostnader, är utgifter som inte är direkt kopplade till någon speciell aktivitet i projektet men de är nödvändiga för att du ska kunna genomföra det. Det kan till exempel vara lokalkostnader, rekrytering av personal, intern utbildning, intern representation, kontorsmaterial och telefoni.

Övriga utgifter

Övriga utgifter är till exempel mat och fika vid externa möten, resor, traktamenten, konsultarvoden för andra än samarbetsparter och andra utgifter med koppling till projektet.

Bakgrund till utlysningen

Jordbruksmark är en naturresurs som ger mat och foder om den förvaltas på ett bra sätt. Förvaltandet av jordbruksmarken måste därför utgå från ett långsiktigt perspektiv.

Syftet med god markvård är att bibehålla jordarnas produktionsförmåga och att minimera negativ miljöpåverkan. Organiskt kol är en viktig faktor för markkvalitet och bördighet.

I den strategiska planen för jordbrukspolitiken finns ersättningar som främjar en ökad odling av fång- och mellangrödor. Syftet med ersättningen till mellangrödor är främst att bidra med inlagring av kol i marken och syftet med ersättningen till fånggrödor är främst att minska kväveläckaget från åkermark. I och med att fältet blir bevuxet under längre tid vid odling av fång- och mellangrödor ökar kolinlagringen och det finns även andra positiva miljöeffekter som minskad erosion och minskat näringsläckage. Vårt relativt kyliga och fuktiga klimat erbjuder goda förutsättningar för kolinlagring men innebär också utmaningar när det gäller att förlänga odlingstiden av mellangrödor in på hösten. Vi använder i den här texten benämningen mellangröda som ett samlingsbegrepp för alla olika syften med odlingen.

Mellangrödor har många potentiella funktioner i växtodlingssystemet och flera av dem är också till nytta i växtodlingen till exempel ogräskontroll, kvävetillgång, förbättrad markstruktur och markbördighet. Det finns också risker vid odling av mellangrödor som att uppföröka växtskadegörare och ogräs samt emission av lustgas och förlust av löst fosfor.

Det finns en kunskapsbas om odling och miljöeffekter av mellangrödor som har byggts upp under årens lopp genom forskning och försök. Den äldre och mer omfattande kunskapsbasen handlar om insådda fånggrödor bestående av gräs eller gräs i blandning med baljväxter. Det är dock en större utmaning att lyckas med groning och etablering av eftersådda mellangrödor på grund av behovet av tidig såtidpunkt och tillgång till markfukt. Försök visar att också att biomassan från mellangrödan blir högre i Skåne än när jämförelser har gjorts med odling i Väst- eller Mellansverige. Det finns därmed ett behov av erfarenhets- och kunskapsutbyte om eftersådda mellangrödor och odling av mellangrödor i de geografiska områden där odlingen av fång- och mellangrödor inte har varit så utbredd.

Det finns en risk för höga emissioner av klimatgasen lustgas när en mellangröda som lätt fryser ned på hösten och med högt kväveinnehåll (låg C/N‑kvot) börjar brytas ned på senhösten i eller på en blöt mark. Det finns ett behov av ökad kunskap inom området främst från forskningen men det är även intressant att utbyta erfarenhet om och i så fall hur lantbrukare anpassar odlingen av frostkänsliga mellangröda för att undvika risken för höga emissioner av lustgas. Det kan gälla till exempel val av arter och om och när man för bort grönmassa.

Så mycket stöd kan du få

Du kan få 100 procent i stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Stöd för indirekta kostnader lämnas i form av en schablon. Vid beräkningen används en schablonsats på 15 procent av de sammanlagda utgifterna för löne­kostnaderna.

Du kan få 100 procent i stöd för övriga utgifter, till exempel för resor, material, utrustning och köpta tjänster, om Jordbruksverket har godkänt utgiften.

Villkor för stödet

De villkor som gäller för just ditt projekt kommer att stå i ditt beslut om stöd. Men det finns några villkor som kan vara bra att känna till redan innan du söker stödet.

  • Stöd­mottagaren ska ha minst en samarbets­partner för att genomföra insatsen. En samarbetspart ska
    • tillhöra en annan myndighet, kommun, region, förening eller organisation eller ett annat företag än stödmottagaren
    • ha bekräftat samarbetet skriftligt
    • bidra till att uppnå projektets uppsatta mål.
  • Du måste slutföra ditt projekt och ansöka om slut­utbetalning senast den 15 januari 2028.
  • Vi beviljar inte stöd till sådant som myndigheter, staten, regioner och kommuner ska ansvara för enligt lag eller annan författning.

Planera din budget

Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. I budget­mallen ska du ange de utgifter som du tror projektet kommer att ha och som det finns exempel på under rubriken Utgifter du kan få stöd för, längre upp på den här sidan. Du måste beskriva din utgift och vad den omfattar. Du kan inte budgetera poster för till exempel oförutsedda utgifter.

Om du söker stöd för utgifter för personal som du och dina samarbetsparter har när ni arbetar i projektet ska du bifoga underlag till ansökan som visar att lönenivåerna för personalen är rimlig. Exempel på sådant underlag är CV, löne­specifikationer eller en tydlig beskrivning av personalens roll i projektet.

Om du söker stöd för övriga utgifter behöver du visa att prisnivån för det du planerar köpa in är rimlig. Det kan du göra genom att bifoga jämförbara prisuppgifter eller offerter.

Du måste ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet

Du som söker stödet måste vara kreditvärdig och ha ekonomisk förmåga att genomföra projektet. Du som sökt stödet har det övergripande ansvaret både för projektets genomförande och för dess ekonomi. När du fått beslut om projektstöd och projektet pågår behöver du finansiera utgifterna tills vi betalar ut stödet. Du måste ha haft faktiska utgifter och betalat dina fakturor innan du kan söka utbetalning.

Statsstöd

Din ansökan om stöd kommer att prövas mot EU:s regler om statsstöd och stöd av mindre betydelse. Om ditt stöd bedöms vara inom jordbruks- eller fiskeriverksamhet är projektet eller investeringen undantagen reglerna om statsstöd.

Så bedömer vi din ansökan

Vi kommer att bedöma ansökningarna utifrån bland annat följande kriterier:

  • Projektet har en bra sammansättning av aktörer.
  • Projektet uppfyller identifierade behov som är angivna i utlysningen.
  • Projektet skapar nytta genom resultats­pridning till målgruppen.
  • Projektet har tydliga mål.

Du kan läsa mer om kriterierna för prioritering av ansökningar och om hur vi viktar dem när du loggar in i e‑tjänsten efter punkt 5.

Vi poängsätter din ansökan

Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får vägledning i vår e‑tjänst om vilka svar och underlag du behöver lämna. I e‑tjänsten kan du också se hur uppgifterna kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.

Vi bedömer hur väl dina lämnade uppgifter uppfyller poäng­kraven och sedan poäng­sätter vi din ansökan. Din ansökan kan få 1 000 poäng som mest.

För att du ska kunna få stöd måste din ansökan nå upp till en minimi­poäng. Minimi­poäng är 600 poäng i den här utlysningen.

Så söker du stödet

Du söker stödet i vår e‑tjänst. Ansökan är öppen från den 1 september till och med den 31 december 2024.

  • Logga in med BankID.
  • Gå till ”E‑tjänster inom Mina sidor”.
  • Välj ”Projekt-, investerings- och företagsstöd”.
  • Starta tjänsten.
  • Under punkt 3 ”Välj stöd”, ska du välja ”Samarbete”.
  • Under punkt 4 ”Komplettera med rätt inriktning” ska du välja ”Samarbete” och därefter ”Miljö och klimat” och sedan "Växtnäring".
  • Under punkt 5 ”Genomförande” ska du ange var projektet kommer att genomföras. Välj ”Hela landet” även om du genomför projektet regionalt. Detta är en nationell utlysning som handläggs av Jordbruksverket. Om du inte väljer ”Hela landet” kommer ansökan inte in till Jordbruksverket utan till länsstyrelsen i den region du valt.

Du kan ändra i din ansökan ända fram till sista ansöknings­dag.

Fullmakt behövs i vissa fall

I de flesta fall behöver du en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

När du har skickat in din ansökan om stöd

Om vi bifaller din ansökan om stöd kommer ditt beslut att innehålla information om de villkor som gäller och det du behöver göra. Det här är dock bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd:

  • Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om ditt projekt blir prioriterat krävs vidare handläggning innan Jordbruksverket kan fatta ett formellt beslut.
  • Om du påbörjar ditt projekt innan du fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de regler som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Olika typer av utbetalningar

Det finns olika typer av utbetalningar.

Förskottsutbetalning

Du kan söka förskottsutbetalning så fort du har fått ditt beslut om stöd.

Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 250 000 kronor. En del av beloppet kommer från EU och en del från Sverige. Du kan högst få förskott med den del som kommer från Sverige. Beloppet står i ditt beslut om stöd.

När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.

Statliga myndigheter, regioner och kommuner kan inte söka förskottsutbetalning.

Delutbetalning

Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då projektet haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalt alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.

När du söker delutbetalning ska du i en lägesrapport beskriva vad som har utförts i projektets aktiviteter. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till de genomförda aktiviteterna som du söker delutbetalning för. Det är även viktigt att du beskriver problem och utmaningar samt eventuella förändringar som uppstått i projektet som vi har nytta av att känna till. Vid ansökan om delutbetalning kontrollerar vi att stödmottagaren jobbar mot målet enligt beslutet om stöd.

Slututbetalning

Du ska söka slututbetalning senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med ditt projekt och ha betalat alla dina utgifter. Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls.

När du söker slututbetalning ska du göra en slutrapport som beskriver vad du har gjort och vilka resultat och mål du har uppnått. Det är viktigt att du tydligt redovisar hur utgifterna har koppling till genomförda aktiviteter samt att aktiviteterna stämmer överens med beslutet om stöd. Vid ansökan om slututbetalning kontrollerar vi att projektets mål är uppnått.

Redovisa utgifterna för projektet separat i din bokföring

Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven

Det är viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.

Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:

  • Utgiften på fakturan ska gå att koppla till ditt projekt.
  • Fakturan ska vara adresserad till, och betald av, den som sökt stödet.

Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.

Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.

Exempel på betalningsbevis

Det här är olika typer av betalningsbevis:

  • utskrift av betalning via internetbank
  • betalorder för bank- och plusgiro i kombination med kontoutdrag
  • kvitto från banken
  • kontoutdrag som visar en betalning via autogiro
  • lönespecifikation
  • kvitto vid kontant-, betalkorts- och Swishbetalning (kombineras med kontoutdrag eller utdrag ur bokföringen om det inte framgår på kvittot vem som betalat).

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Du ska ta reda på om du eller dina samarbetsparters är upphandlingsskyldiga.

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen i projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta för projektet.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.

Särskilda regler för redovisning mellan samarbetsparter

Det är du som är projektägare och stödmottagare som ska söka utbetalning av stödet och som ska redovisa projektets utgifter och inkomster till oss. Det innebär att dina samarbetsparter ska

  • vidare­fakturera sina utgifter i projektet till dig som är stödmottagare med samma fakturabelopp som samarbetsparten själv mottagit, oberoende om parten är moms­redovisnings­skyldig eller inte
  • bifoga kopior av sina fakturor tillsammans med betalnings­bevis som visar att det är de som har betalat fakturorna
  • bifoga faktura­kopiorna så som de ser ut, även om de innehåller utgifter som inte hör till projektet. Markera de utgifter som hör till projektet.
  • bifoga underlag till fakturan som motsvarar det underlag som du som stödmottagare behöver bifoga när du redovisar till oss.

Den arbetstid som samarbetsparterna fakturerar dig som stödmottagare ska kunna styrkas med signerad projektdagbok och lönespecifikation.

Kontakta oss

Det är Jordbruksverket som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan.

Om du har frågor om utlysningens bakgrund och vilka projekt som utlysningen ska främja kan du vända dig till Else-Marie Mejersjö.

Om du har frågor om stödets regler kan du skicka dina frågor till landsbygdsstöds­enheten.

Vill du hellre ta dina frågor per telefon går det bra att skicka en e‑post till landsbygdsstöds­enheten och be om att bli uppringd.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2022:27

Senast granskad: 2024-09-01

Till toppen