Odla energigrödor

Energiproduktion på jordbruksmark

Fleråriga energigrödor bäst för miljön

Fleråriga energigrödor är bättre för miljön än ettåriga, eftersom odlingen bidrar till minskat växtnäringsläckage, minskad användning av växtskyddsmedel och ökad inlagring av kol i marken.

Vall är en framtidsgröda ur energiperspektiv eftersom den är lätt att kombinera med livsmedels- och foderproduktion. En annan fördel med flerårig vall är att den med sitt djupa rotsystem hinner utvecklas under flera växtsäsonger. Det förbättrar markstrukturen och ökar markens långsiktiga produktionsförmåga. I ett längre perspektiv ökar mullhalten och ogrästrycket kan minska med vall i växtföljden. Högre mullhalt gör att jorden kan hålla kvar fukten i jorden längre. En vall med klöverinslag gynnar pollinerade insekter, särskilt i slättbygd.

Även odling av rågvete och andra mellangrödor, som skördas tidigt till biogas innan sådd av till exempel majs, innebär miljöfördelar. När marken är grön en större del av året binds mer kol in och växtnäringsläckaget minskar.

Energigrödor till fastbränsle

Flis från salix och briketter av rörflen är exempel på fastbränslen från åkern som används i värmeanläggningar. Halm från spannmålsodling kan användas till förbränning, men på lång sikt är det inte bra för markens produktionsförmåga eftersom jorden behöver tillskott av organiskt material för en god markstruktur.

Energigrödor till biogas

I en biogasanläggning kan man röta restprodukter, som betblast från sockerbetor, vallgrödor och tidigt skördad rörflen. Även majs och sockerbetor har ett bra energivärde men bidrar inte till en långsiktigt hållbar bioenergiproduktion. För att rötningsprocessen ska fungera bra måste grödmaterialet förbehandlas till exempel genom hackning.

Förnybara drivmedel från grödor

Förnybara drivmedel kan framställas både från vegetabiliska oljor och biomassa. Vegetabiliska oljor måste genomgå en kemisk reaktion som kallas förestring. Biomassa jäser man till etanol. När förnybara drivmedel ersätter diesel eller används till inblandning i diesel kallas det ofta biodiesel.

När biodrivmedel framställs från raps produceras oftast RME, vilket är en rapsmetylester som ersätter fossil diesel helt eller delvis. Biodiesel kan även göras från animaliska fetter eller återvunnen frityrolja. Biogas används framförallt till drivmedel i personbilar och bussar och är en viktig del i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Biodrivmedlens olika förutsättningar för utveckling har gjort att deras marknader ser olika ut. Sett ur ett svenskt perspektiv kan man säga att det finns tre marknader för biodrivmedel. En global etanolmarknad, en biodieselmarknad inom EU och en biogasmarknad inom Sverige. EU har tagit fram hållbarhetskriterier för att säkra att användningen av biodrivmedel inte ökar utsläppen jämfört med fortsatt fossil användning.

För att få producera biodrivmedel och flytande biobränsle måste du kunna visa att ditt bränsle uppfyller hållbarhetskriterierna för markanvändning. Det kan du göra med hjälp av karttjänsten Hållkollen.

• Karttjänsten Hållkollen

Kalkyler för energigrödor

Varje år publicerar vi kalkyler för energigrödor. För att det ska gå att jämföra energigrödor med traditionella jordbruksgrödor innehåller ”Kalkyler för energigrödor” även kalkyler för några traditionella jordbruksgrödor och träda. Kalkylerna ger en inblick i lönsamhet och produktionskostnader för fastbränslegrödor respektive grödor till biogasproduktion vid olika produktionsnivåer. Arbetet med kalkylerna finansieras med pengar från EU:s landsbygdsprogram inom ”Minskad klimatpåverkan och förnybar energi”.

• Kalkyler för energigrödor

Odla salix

Salix är ett snabbväxande flerårigt trädslag. Flis från salix eldas för att ge värme och el. Merparten av dagens salixareal finns i Mälardalen, Skåne och Västra Götalands län. Marknaden för salix är snarare lokal än regional. I vissa områden i Sverige har salix haft lättare att konkurrera tack vare ett högre pris på skogsflis.

Salix kan bli 6‑7 meter hög innan den skördas. Skörden sker vanligtvis vart tredje eller vart fjärde år.

• Handbok för salixodlare

• Att avsluta en salixodling (diva-portal.se)

Odla poppel och hybridasp

Poppel och hybridasp är snabbväxande träd som lämpar sig att plantera på åkermark.

Virke från poppel i Sverige används framförallt som biobränsle men också till massaved. För asp och hybridasp är avsättningsmöjligheterna något större då det också går att leverera sågkubb och tändsticksvirke.

• Handbok för odlare av poppel och hybridasp

Sorter

Eftersom de sorter som finns tillgängliga att köpa huvudsakligen har testats för södra Sverige rekommenderar vi odling av både hybridasp och poppel på platser med milt klimat i södra Sverige upp till Mälardalen. Sveriges Lantbruksuniversitet genomför försök med nya sorter av poppel och hybridasp på flera platser i landet.

Skörd

Skörd av poppel och hybridasp utförs vanligtvis efter 20-30 år med konventionellt förekommande skogsteknik, allt ifrån motorsåg till skördare. Det är viktigt att undvika att skörda under ogynnsamma förhållanden för att undvika markskador och skadlig markpackning, vilket kan hämma etablering av nytt bestånd.

Ekonomi

Eftersom skörden av en nyplanterad odling ligger långt fram i tiden kan det vara svårt att räkna på affären. Ekonomin ser olika ut för varje plats, odling och geografiskt område. Det beror på prisområdet, konkurrensen på den lokala marknaden, vilken skötsel och skördestrategi som valts och hur stor investering som gjorts.

Stöd för energiskog

Du kan få gårdsstöd om du har planterat energiskog på åkermark. Du måste skörda poppel och hybridasp minst vart tjugonde år för att kunna få gårdsstöd för marken.

• Gårdsstöd

Du kan få investeringsstöd för anläggning av energiskog (salix, hybridasp och poppel) på åkermark, inklusive utgifter för inköp av plantor, plantering och skyddsstängsling.

• Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft

Stäm alltid av med länsstyrelsen i planeringsskedet

Du ska alltid samråda med din länsstyrelse innan du planterar en energiskog. Att starta upp en odling av energiskog på åkermark påverkar landskapsbilden och kan också påverka naturmiljön. Om en åtgärd kan komma att påverka naturmiljön väsentligt (vilket odling av energiskog oftast gör), måste du samråda med länsstyrelsen enligt miljöbalken. Tänk därför på att kontakta din länsstyrelse i ett tidigt skede om du vill börja odla energiskog.

Det är framför allt energiskogens höjd som kan få konsekvenser för den visuella upplevelsen av landskapet. Genom att arbeta med utformningen kan du anpassa den nya odlingen till det redan existerande landskapet. Det kan vara en fördel ur landskapssynpunkt om odlingen ligger i anslutning till skog. Men eftersom skogsbryn också ofta är värdefulla naturmiljöer kan det behövas en öppen kantzon där emellan.

Den här filmen beskriver energiskog i landskapet.

Du kanske också är intresserad av det här

• Nationella kommissionen för snabbväxande lövträd (slu.se)
• Mer än bara energi – miljö- och samhällsnyttor med energigrödor