Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Gnagare

Hitta på sidan

Gnagare är exempelvis möss, råttor, marsvin, guldhamstrar, chinchillor och ökenråttor. För att dina djur ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras gnagare kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med djuren finns det särskilda regler att följa.

Så här sköter du dina gnagare

Till gnagare räknas exempelvis möss, råttor, marsvin, guldhamstrar, chinchillor och ökenråttor.

Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta gnagare. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.

Sysselsättning och social kontakt

Gnagare lever ofta i familjegrupper eller kolonier. Huvudregeln är därför att du ska hålla djuren i par eller grupp. Detta gäller däremot inte guldhamstrar som vanligen är aggressiva mot artfränder.

En stimulerande miljö är en viktig faktor för att gnagare ska kunna bete sig naturligt. Djuren bör ha tillgång till anordningar som går att klättra på och krypa under.

Många av de gnagararter som hålls som sällskapsdjur har ett starkt behov av att bygga bo. Därför ska guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ha tillgång till material som går att fläta samman. Det kan till exempel vara halm och hö.

Guldhamster och flera andra gnagararter samlar in foder och skapar foderförråd. Det är viktigt att djuren får vara i en miljö där detta beteende är möjligt. Du bör också tänka på att vissa arter ska ha grävmöjligheter.

Skötsel av tänder och klor

Tänderna på gnagare växer under hela livet. För att tänderna inte ska bli för långa måste djuren ha möjlighet att slipa dem. Detta är anledning till att gnagare alltid ska ha tillgång till gnagmaterial, till exempel grenar med bark, pinnar eller rötter. Det är också viktigt att man inspekterar och klipper klorna på marsvin vid behov.

Foder och vatten

  • Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder.
  • Marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till grovfoder, till exempel hö eller gräs. Marsvin ska dessutom ges daglig tillförsel av vitamin C.
  • När utfodring av marsvin, chinchillor och degusråttor förändras ska det ske successivt. Detta är speciellt viktigt när utfodringen ändras från hö till färskt gräs.
  • Alla gnagare ska ha fri tillgång till vatten.

Minsta utrymme

Även de här små djuren behöver ha gott om plats att röra sig på. Djurskyddslagstiftningen anger hur stora burarna eller de andra utrymmena där djuren lever minst ska vara. Ytan får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan. Eventuella hyllplan räknas inte in i ytan.

Minimimått för utrymmen där smågnagare hålls

Djurart

Minsta tillåtna yta

Minsta yta per djur vid grupphållning

Minsta mått på kortaste sidan

Minsta höjd

Marsvin

0,3 m²

0,15 m²

0,4 m

0,25 m

Guldhamster

0,12 m²

0,06 m²

0,25 m

0,2 m

Dvärghamster

0,09 m²

0,045 m²

0,2 m

0,2 m

Chinchilla

0,5 m²

0,25 m²

0,5 m

1,0 m

Degu

0,3 m²

0,15 m²

0,4 m

0,4 m

Brun råtta

0,18 m²

0,06 m²

0,3 m

0,3 m

Gerbil

0,12 m²

0,06 m²

0,25 m

0,2 m

Husmus

0,09 m²

0,018 m²

0,2 m

0,2 m

Gräsmus och Taggmus

0,09 m²

0,03 m²

0,2 m

0,2 m

Observera att honor som du använder för avel ska ha större utrymmen än de som anges i tabellen. Du hittar måtten i föreskrifterna och de allmänna råden om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur.

Minsta utrymme i bolåda för smågnagare

Djurart

Minsta längd

Minsta bredd

Minsta höjd

Guldhamster

15 cm

15 cm

10 cm

Dvärghamster

14 cm

11 cm

10 cm

Chinchilla

30 cm

25 cm

20 cm

Degu

20 cm

15 cm

13 cm

Inredning i buren

Kraven på inredningen beror på vilken art av gnagare som ska hållas i buren.

  • Alla gnagararter ska ha burar där botten är täckt med strömedel.
  • Du får bara använda burar med nätgolv om djuren hålls i betesburar som har direkt kontakt med marken.
  • Marsvin ska ha en burinredning där djuren har möjlighet att söka skydd.
  • Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, taggmöss, chinchillor och degusråttor ska ha en bolåda fylld med rent och torrt bomaterial.
  • Om flera dvärghamstrar hålls tillsammans ska alla djur samtidigt kunna få plats i en bolåda.
  • Chinchillor ska dessutom ha tillgång till sandbad och sitthyllor eller sittgren. Sandbadet ska bestå av ren och finkornig sand.

Om dina djur blir sjuka

Ett djur som är sjukt, skadat eller visar andra tecken på ohälsa, måste snarast få nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att din gnagare inte mår bra.

Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens

Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna

Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.

Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.

Nya regler för djurhälsoansvar och biosäkerhetsåtgärder

Den 21 april börjar nya regler att gälla för ditt ansvar över djurhälsa och biosäkerhetsåtgärder hos dina djur.

För dig som har iller, vattenlevande prydnadsdjur, groddjur, reptiler, fåglar (till exempel kanariefåglar och papegojor) samt gnagare och kaniner för sällskap innebär reglerna bland annat att du ska minimera risken för att sjukdomar sprids.

Du som ansvarar för dessa djurarter i kommersiellt syfte, till exempel i en zooaffär, ska också vidta så kallade biosäkerhetsåtgärder.

I den här rutan står de nya reglerna som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller reglerna som gäller fram tills dess.

Ta hand om ett dött sällskapsdjur

Kremering

Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremerings­anläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.

Nedgrävning

Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på

  • var din mark ligger och hur stor den är
  • om det är ett stort eller litet djur.

I vissa delar av landet finns det även begravnings­­platser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.

Tillstånd för verksamheter med smågnagare

Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få

  • driva en yrkesmässig verksamhet med smågnagare
  • hyra ut eller förvara och utfodra andras smågnagare i större omfattning (6 förvarings­utrymmen eller fler).

Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.

Sök tillståndet hos länsstyrelsen

Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.

När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen

  • att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
  • att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskydds­reglerna.

Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet

Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).

Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.

Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd

Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.

Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.

Brottsligt att inte ha tillstånd

Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.

Nya regler för registrering av anläggning

Den 21 april börjar nya regler att gälla för dig som håller gnagare i kommersiellt syfte.

Reglerna innebär att anläggningen där du håller djuren ska vara registrerad hos oss. Det ska du göra senast den 21 april. Du kan redan nu göra det i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna.

I den här rutan står de nya reglerna som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller reglerna som gäller fram tills dess.

Transportera gnagare

Enstaka djur i bil

Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.

Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.

Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.

Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil

Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.

Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.

Dräktiga och nyfödda djur

Dräktiga honor får inte transporteras under sista femtedelen av dräktigheten. Moderdjur får transporteras tidigast en vecka efter det att ungarna fötts.

Ett nyfött djur måste vara minst 1 vecka och naveln bör vara helt läkt för att du ska få transportera det.

Ungar som diar ska transporteras tillsammans med moderdjuret.

Chinchillor och degus

Buren som du transporterar chinchillan eller degun i ska ha tre av fyra väggar liksom botten och tak av ogenomskinligt material. Du ska särskilt ta hänsyn till att chinchillor är känsliga för höga temperaturer. De ska ha foder och vatten under hela transporten.

När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven

Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.

Ta in gnagare till Sverige

Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.

Skyddade arter

Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur i Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.

Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.

Du ansvarar för att reglerna följs

Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Tänk också på att du i förväg måste ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.

Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.

Om djurens art är oklar

Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.

Den 21 april 2021 börjar nya regler gälla för att ta in gnagare i Sverige

Vi kommer att uppdatera webbplatsen med de nya reglerna den 21 april.

De nya reglerna gör det möjligt att resa med andra gnagare än möss, råttor, marsvin, guldhamstrar, chinchillor och gerbiler.

Djur som inte ska säljas eller byta ägare

Om du skickar ditt djur med en annan person, innebär reglerna att du som ägare också måste resa inom 5 dagar före eller efter att ditt djur har rest. Om du inte kan resa själv behöver du följa reglerna för djur som ska säljas eller byta ägare.

Djur som ska säljas eller på annat sätt byta ägare

För dig som vill

  • ta in gnagare från ett annat EU-land i syfte att byta ägare
  • vill föra ta in fler än fem djur
  • skickar dina djur med ombud och inte själv reser inom fem dagar före eller efter djurens resa

innebär reglerna bland annat att anläggningen som djuren kommer ifrån måste vara registrerad och att det får inte ha förekommit någon onormal dödlighet på anläggningen. Det får inte heller föreligga några restriktioner i avsändarlandet för en sjukdom som gnagare kan drabbas av.

Från EU-länder

Kravet på hälsointyg tas bort.

Från länder utanför EU

Du får bara ta in gnagare från länder som det är tillåtet att ta in gnagare för handel från. Gnagarna ska åtföljas av ett hälsointyg och införseln ska anmälas till gränskontrollen.

Ta in enstaka djur som inte ska säljas

Du får ta in enstaka djur i Sverige både från EU och länder utanför EU. Det gäller om

  • de inte är fler än fem stycken
  • de reser med dig eller ditt ombud
  • de inte ska säljas eller på annat sätt byta ägare i Sverige

Ta in djur i Sverige som ska säljas eller byta ägare

De här reglerna gäller för djur som

  • ska säljas eller på annat sätt byta ägare
  • transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med
  • är fler än fem.

Du måste vara registrerad som importör

För att du ska få ta in djur som ska säljas eller byta ägare, måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället.

Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 500 kronor.

Handel från EU-länder samt Andorra, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten

En officiell veterinär i utförsellandet ska utfärda ett hälsointyg under det sista dygnet innan djuren sänds iväg. Intyget ska visa att djuren har genomgått en klinisk undersökning och att de är vid god hälsa och i stånd att tåla transporten till sin destination.

Du ska behålla intyget under minst sex månader för att på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.

En officiell veterinär är en veterinär med ett speciellt förordnande från behörig myndighet, som har en central roll i arbetet med att förebygga och förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Officiella veterinärer finns inte i alla länder. Om landet saknar officiella veterinärer ska du i stället anlita en legitimerad veterinär och sedan få intyget stämplat av den Centrala veterinärmyndigheten i landet. Kontakta myndigheten i god tid och be om skriftlig information om hur detta ska gå till.

Handel från länder utanför EU och EFTA

Om du ska ta in djur från andra länder utanför EU får du bara göra detta via en godkänd EU entrypoint / införselort. I Sverige är det gränskontrollstationerna i Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter.

  • Du måste kontakta en gränskontrollveterinär och anmäla införseln senast en arbetsdag innan djurens ankomst.
  • Vid ankomst ska du anmäla det till tullen och gränskontrollveterinären.
  • Den som säljer djuren ska skicka med en exportförsäkran som intygar att djuren kommer från en anläggning och var kliniskt friska när de lämnade anläggningen. Av exportförsäkran ska det också framgå att djuren är uppfödda i och har hållits i fångenskap sedan födseln.
  • Djuren ska också ha med sig ett hälsointyg som är utfärdat av en officiell veterinär under det sista dygnet före lastningen. Intyget ska visa att djuren har genomgått en klinisk undersökning och att de är vid god hälsa och i stånd att tåla transporten till slutdestinationen.
  • Du måste behålla intyget under minst sex månader för att på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.
  • Djur från länder utanför EU får endast föras in direkt via införselorterna Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter eller via införselorter i ett annat EU-land.

Föra ut gnagare från Sverige

Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.

Kolla så att du har gjort allt i god tid innan avresan!

  • Jag har kontaktat veterinärmyndigheten i landet som mitt djur ska resa till och tagit reda intyg som krävs och vilka krav som ska uppfyllas.
  • Jag har kontaktat en officiell veterinär i Sverige för att få ett pass, nödvändiga vaccinationer, provtagningar och intyg till mitt djur.
  • Jag har beställt ett veterinärcertifikat från Jordbruksverket i god tid (bara om mottagarlandet kräver det).
  • Jag har tagit reda på reglerna för att resa med djuret hos mitt resebolag (om jag reser med ett resebolag).
  • Jag har tagit reda på vilka krav som gäller för att få resa tillbaka till Sverige med mitt djur och sett till att mitt djur uppfyller dem.

Nya regler för registrering när gnagare ska byta ägare i ett annat land

Den 21 april börjar nya regler att gälla för dig som ska föra ut gnagare från Sverige för att de ska byta ägare, eftersom det då räknas som kommersiellt syfte.

Reglerna innebär att anläggningen som du flyttar djuren från ska vara registrerad hos oss. Du gör registreringen i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna.

I den här rutan står de nya reglerna som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller reglerna som gäller fram tills dess.

Ta ut djur till länder utanför EU

Ta reda på om det finns exportrestriktioner

Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.

Ta kontakt med landet dit djuren ska

Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:

  • Är det möjligt att resa till landet med djuren eller exportera dem till landet?
  • Vilka regler gäller i landet dit djuren ska?
  • Behövs det något särskilt godkännande?
  • Behöver du ansöka om något särskilt, till exempel importtillstånd?
  • Vilket hälsointyg behövs?
  • Ska djuren vaccineras innan transporten, eller sitta i karantän?

Skaffa ett hälsointyg

För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.

Lämna en tulldeklaration

Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.

Om djuren ska tillbaka till Sverige senare

Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna längre upp på den här sidan.

Kontakta oss om du har frågor

Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden av djurskydds­­lagstiftningen i Sverige. Upptäcker de att du inte har följt reglerna ska de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken. Om du har brutit mot djurskydds­reglerna, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Författningar

Söker efter 2019:15

Söker efter 2019:27

Söker efter 2019:7

Söker efter 2011:49

Söker efter 1996:24

Söker efter 1996:25

Söker efter 1999:134

Söker efter 2019:29

Senast uppdaterad: 2021-02-23