Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Sällskapsfåglar

Hitta på sidan

För att dina fåglar ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras fåglar kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med fåglar finns det särskilda regler att följa.

Så här sköter du dina sällskapsfåglar

Om du håller sällskapsfåglar för sällskap eller hobby måste du känna till och följa djurskyddsbestämmelserna för sällskapsfåglar. Du måste bland annat tänka på att de flesta fåglar är sociala djur. Huvudregeln är att de ska hållas i par eller grupp. Om du ändå håller en fågel ensam måste den ha tät social kontakt med en människa.

Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta sällskapsfåglar. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.

Du får inte ha rovfåglar

I Sverige är det inte tillåtet för privatpersoner att ha rovfåglar.

Foder och vatten

Olika fågelarter har olika behov när det gäller mat. Du ska därför anpassa fodermängden och fodertypen till arten och sättet som du håller fåglarna på. Om du håller flera fåglar tillsammans ska alla fåglarna kunna nå fodret utan att de hindrar varandra.

Dina fåglar ska ha fri tillgång till vatten. Fågelarter som har hög ämnesomsättning ska ha fri tillgång till foder. Arter som är kortare än 15 cm och arter som huvudsakligen äter nektar, frukter eller insekter har ofta hög ämnesomsättning.

Även fåglar som har särskilda behov ska ha fri tillgång till foder. Hit hör bland annat fåglar som hålls utomhus under den kalla årstiden. Deras foder måste innehålla tillräckligt med energi för att fågeln själv ska kunna producera värme.

Vissa fågelarter behöver ha tillgång till matsmältningsgrus. Detta gäller framförallt de arter som äter frön utan att först skala dem.

Du får mata fåglar med imagos, puppor och larver under förutsättning att foderregelverket i övrigt följs.

Du får inte mata fåglar med matavfall

Det finns allvarliga djursmittor som kan spridas med matavfall, till exempel newcastlesjuka till fåglar. Det räcker med att det som kommer från köket innehåller små mängder animaliskt, eller att det finns risk för att det har kommit i kontakt med något animaliskt för att det ska vara en möjlig smittkälla. Du får därför inte utfodra fåglar med matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök och andra typer av kök som centralkök och hushållskök.

Vingtrimning

För att unga fåglar ska få lära sig flyga är all vingtrimning förbjuden för fåglar som är yngre än ett år. Även för vuxna fåglar får flygförmågan bara begränsas om de inte kan tränas att använda flygsele. I dessa fall får vingtrimning sker en gång om året, till exempel för att möjliggöra utevistelser utan bur på sommaren.

Fåglar som är utomhus

Det är tillåtet att ha sällskapsfåglar utomhus. Om temperaturen är lägre än vad arten är van vid i naturen måste du ge fåglarna tid att vänja sig vid den lägre temperaturen, och se till att temperaturen inte är skadlig för deras hälsa. Fåglarna ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen är högre än 0 grader. Du måste också se till att fåglarna är skyddade mot regn och vind och att de har tillgång till skugga under sommaren.

Det är tillåtet att använda en så kallad flygsele. Flygselens koppel måste hanteras av en människa och får inte fästas i ett fast föremål.

Det är inte tillåtet att koppla fast en fågel med hjälp av en fotring.

Om dina fåglar blir sjuka

Om din fågel är sjuk, skadad eller visar andra tecken på ohälsa, ska den snarast ges nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att din fågel inte mår bra.

Miljön där fåglarna hålls

En stimulerande miljö är en viktig faktor för att fåglar ska kunna bete sig naturligt. Miljön i buren eller voljären (fågelhuset) ska vara sådan att fåglarna kan sysselsätta sig. Saker som att flyga mellan pinnar, klättra, gnaga på saker eller leta efter mat stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden. Varje dag bör fåglarna även ha tillgång till ett utrymme där de kan flyga fritt.

  • I burar för marklevande fåglar ska burens botten vara täckt med strömedel. Inredningen i buren ska ge fåglarna möjlighet att söka skydd.
  • Badande burfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadet får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.
  • Fåglar som är sandbadande ska ha tillgång till ren och finkornig sand.

Fåglarna ska ha sittpinnar

De flesta sällskapsfåglar behöver sittpinnar. Undantaget är arter som bara vistas på marken. Sittpinnarna ska ge fåglarna längsta möjliga flygsträcka i buren. Pinnarna ska vara placerade så att spillning inte förorenar djurens foder och vatten och vara anpassade efter storleken på fågelns fötter. Det är bra om det finns sittpinnar som är olika grova så att fågeln kan träna sitt grepp.

Minsta utrymme

Sällskapsfåglar behöver ha gott om plats att röra sig på. Bredden på utrymmet där en fågel vistas ska vara minst två gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.

Djurskyddsföreskrifterna anger hur stora burarna minst ska vara. En bur eller voljär (fågelhuset) får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan.

Minimimått för fågelburar
Fågelns längd från näbb- spets till stjärt- spetsMinsta tillåtna ytaMinsta yta per fågel vid grupphållningMinsta mått på längsta sidanMinsta höjd
upp till 15 cm0,31 m²0,03 m²0,7 m0,6 m
16-20 cm0,31 m²0,04 m²0,7 m0,6 m
21-25 cm0,45 m²0,055 m²0,9 m0,6 m
26-35 cm0,84 m²0,1 m²1,2 m0,8 m
36-45 cm1,44 m²0,6 m²1,6 m1,0 m
46-55 cm2,2 m²1,0 m²2,0 m1,2 m
56-65 cm3,12 m²1,5 m²2,4 m1,5 m
66-75 cm4,2 m²2,0 m²2,8 m1,8 m
mer än 75 cm6,5 m²3,0 m²3,6 m1,8 m


Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens

Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna

Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.

Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.

Nya regler för djurhälsoansvar och biosäkerhetsåtgärder

Den 21 april började nya regler gälla för ditt ansvar över djurhälsa och biosäkerhetsåtgärder hos dina djur. För dig som har hundar innebär reglerna bland annat att du ska också minimera risken för att sjukdomar sprids.

Du som har en kommersiell verksamhet och ansvara för hundar på till exempel en kennel eller ett dagis ska också vidta så kallade biosäkerhetsåtgärder, det vill säga att du ska arbeta förebyggande för att minska risken för sjukdomar. Det kan vara att du har rutiner när det kommer ett nytt djur eller personer till din anläggning.

Syftet med reglerna är att

  • förhindra att dina eller andras djur blir sjuka
  • förhindra att andra djur blir smittade av dina djur
  • tidigt upptäcka sjukdomar.

Ta hand om ett dött sällskapsdjur

Kremering

Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremerings­anläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.

Nedgrävning

Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på

  • var din mark ligger och hur stor den är
  • om det är ett stort eller litet djur.

I vissa delar av landet finns det även begravnings­­platser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.

Tillstånd för verksamheter med sällskapsfåglar

Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få

  • driva en yrkesmässig verksamhet med sällskapsfåglar
  • hyra ut eller förvara och utfodra andras sällskapsfåglar i större omfattning (6 förvarings­utrymmen eller fler).

Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.

Sök tillståndet hos länsstyrelsen

Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.

När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen

  • att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
  • att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskydds­reglerna.

Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet

Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).

Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.

Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd

Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.

Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.

Brottsligt att inte ha tillstånd

Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.

Nya regler för registrering av anläggning

Den 21 april började nya regler gälla för dig som håller fåglar i kommersiellt syfte.

Reglerna innebär att anläggningen där du håller djuren ska vara registrerad hos oss. Du ska göra det senast den 1 oktober. Du kan redan nu göra det i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna. De nya reglerna finns i föreskrift SJVFS 2021:13.

Transportera fåglar

Enstaka djur i bil

Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.

Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.

Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.

Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil

Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.

Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.

Transportburar för fåglar

Transportburen för transport av sällskapsfåglar, förutom större papegojor, ska vara minst ett halvt vingspann djup och minst ett halvt vingspann bred. För större papegojor ska transportburen vara minst ett halvt vingspann djup och minst en tredjedels vingspann bred. Buren ska ha ribbor på golvet eller sittpinnar som alla fåglarna kan sitta på samtidigt.

För sådana fåglar som lätt drabbas av panik, exempelvis finkar, ska taket ha en mjuk stoppning. Fåglar ska transporteras dragfritt och i dämpad belysning. Det ska finnas foder och vatten i buren. Som ett alternativ kan det finnas vattenrika frukter eller grönsaker. Större papegojor ska du transportera individuellt.

När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven

Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.

Ta in sällskapsfåglar till Sverige

Den här informationen gäller sällskapsfåglar. För fjäderfän, till exempel höns, kalkoner, duvor och strutsar gäller andra regler.

Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.

Skyddade arter

Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur i Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.

Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.

Du ansvarar för att reglerna följs

Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Tänk också på att du i förväg måste ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.

Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.

Om djurens art är oklar

Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.

Ta in enstaka fåglar som inte ska säljas

Sällskapsdjur är djur

  • som är maximalt fem eller färre
  • som reser med ägaren eller ägarens ombud
  • som inte ska säljas eller byta ägare när de förts in i Sverige.

Om du vill föra in djur som inte omfattas av definitionen av sällskapsdjur enligt ovan så räknas de som handelsdjur.

Införsel från EU-länder samt Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten

Du får föra in enstaka fåglar (maximalt fem) från EU, Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten. En förutsättning är att de reser med dig eller ditt ombud. Fåglarna måste vara friska. Observera att du däremot kan behöva CITES-tillstånd för vissa hotade fågelarter som du tar in från Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten.

Införsel från länder utanför EU (förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten)

Du måste ha införseltillstånd

Om du vill föra in sällskapsfåglar från länder utanför EU förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten måste du ha införseltillstånd i varje enskilt fall.

Så här söker du införseltillstånd

Du ska söka införseltillstånd senast 30 dagar före införseln.

Det kostar 400 kronor att ansöka om tillstånd. Betala in pengarna på Jordbruksverkets bankgiro 5693-2486 innan du skickar in din ansökan. Skriv ditt namn och adress och märk betalningen med nummer 14005.

Skicka en kopia av kvittot på ansökningsavgiften med din ansökan om införseltillstånd till Jordbruksverket, smittbekämpningsenheten, 551 82 Jönköping eller skicka den undertecknad via e-post till registrator@jordbruksverket.se

Landet du för fåglarna ifrån måste vara medlem i OIE, världshälsoorganisationen för djurhälsa.

Hälsokrav och hälsointyg

Inom 48 timmar före eller på sista arbetsdagen före avsändandet måste en klinisk undersökning av fåglarna göras. Undersökningen ska visa att de är fria från uppenbara tecken på sjukdom.

Fåglarna måste uppfylla ett av följande tre alternativ:
  1. Fåglarna har hållits isolerade i minst 10 dagar före exporten och har genomgått ett test för påvisande av H5N1-antigen eller H5N1-genom av aviär influensa, i enlighet med de krav som finns i OIE:s Manual of Diagnostic Test and Vaccines for Terrestrial Animals. Provet ska tas tidigast på tredje dagen av isoleringen. Det ska visa att fåglarna inte bär på smitta för fågelinfluensa. Information finns på OIE:s webbplats. Fåglarnas ägare eller dennes ombud måste skriva under en försäkran om att fåglarna har isolerats 10 dagar före införseln.
  2. Fåglarna har hållits i karantän i 30 dagar efter importen till EU på en godkänd karantänsanläggning i enlighet med artikel 6.1 i Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013. Eftersom det inte finns några godkända karantäner i Sverige måste du ta in fåglarna via det land de ska vistas i karantän i 30 dagar. Det finns godkända karantäner i Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal och Storbritannien.
  3. Fåglarna har hållits isolerade i 30 dagar före exporten på avreseorten i ett tredjeland som förtecknas i del 1 i bilaga I eller del 1 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 206/2010
Införseln ska anmälas

Fåglar som importeras från länder utanför EU förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten får endast föras in via gränskontrollstationer i Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter.

  • Du ska kontakta gränskontrollveterinären på införselorten och anmäla införseln senast en arbetsdag före djurens ankomst.
  • När du passerar gränsen med djuren ska du anmäla dig hos tullen och gränskontrollveterinären. Den som för in djuren betalar besiktningen som gränskontrollveterinären gör. Det kan vara bra att i förväg ta reda på hur mycket det kostar.
  • Fåglarna ska isoleras i hemmet 30 dagar efter införseln.
Om fåglarnas art är oklar

Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en sakkunnig person som utsetts av Jordbruksverket att hjälpa till med att bestämma arten. Den som vill föra in djuren betalar kostnaden för artkontrollen.
Djur som importerats från land utanför EU och som inte uppfyller importkraven kan avvisas och skickas tillbaka till ursprungslandet eller avlivas.

Ta in fåglar som ska säljas

Handelsdjur är

  • djur som är avsedda för försäljning eller ägarbyte
  • djur som transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med
  • sällskapsdjur som är fler än fem.

Du måste vara registrerad som importör

För att du ska få föra in djuren måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. För att registrera dig gör du en anmälan till oss minst 7 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället. Det gör du via vår e-tjänst Registrera in- och utförsel av djur, ägg sperma och embryo.

Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 500 kronor. När du anmäler dig får du mer information om hur du betalar.

Införsel från EU-länder samt Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten

Hälsokrav och hälsointyg

En officiell veterinär i utförsellandet ska utfärda ett hälsointyg under det sista dygnet innan fåglarna sänds iväg. Originalen ska följa med transporten till destinationen i Sverige. Du ska behålla intyget under minst sex månader för att på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.

Av hälsointyget ska det framgå att djuren uppfyller de här särskilda villkoren:

  • Fåglarna ska komma från en anläggning eller ett område där inga fall av fågelinfluensa (orthomyxoviridae) har funnits inom 30 dagar före avsändandet, och komma från en anläggning eller ett område där det inte finns några restriktioner på grund av Newcastlesjuka (paramyxovirus grupp 1).
  • Papegojfåglar ska dessutom komma från en anläggning där psittakos (chlamydia psittaci) inte har funnits inom de senaste två månaderna före avsändandet. De får inte ha varit i kontakt med fåglar från en smittad anläggning. Papegojfåglar ska vara identifierade på ett sådant sätt att ursprungsanläggningen kan spåras.


Införsel från länder utanför EU förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten

Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.

Tillåtna länder utanför EU

I enlighet med kraven i bilaga I till Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 har Europeiska kommissionen utarbetat en förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av fåglar i fångenskap.

Förteckning över tredjelandet som är godkänd för import av fåglar i fångenskap finns i bilaga I till kommissionens förordning 798/2008.

Listan uppdaterades den 13 december 2017 och det är endast tillåtet att ta in fångenskapsfåglar från följande länder:
Argentina, Australien, Brasilien (Delstaterna Mato Grosso, Paraná, Rio Grande do Sul, Santa Catarina och São Paulo), Filippinerna (National Capital Region), Israel Kanada, Chile, Nya Zeeland, Tunisien, Förenta staterna.

Hälsokrav och hälsointyg

Fåglarna måste ursprungligen komma från, eller ha varit i 21 dagar på, en godkänd fortplantningsanläggning enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 139/2013. Fåglarna får inte ha vaccinerats mot aviär influensa men ska däremot 7-14 dagar före sändningen ha testats negativt för virus av aviär influensa och Newcastlesjuka. Fåglarna måste vara märkta med försluten benring eller mikrochip som ska innehålla ISO-koden för det exporterande tredjelandet samt ett unikt serienummer. Ett hälsointyg ska utfärdas och ska innehålla information om identifieringsnummer för de individer som ska transporteras, förlagan till intyget finns tillgänglig i bilaga 3 i (EU) nr 139/2013. Intyget ska utfärdas i enlighet med de villkor som specificeras för handel med fåglar från EU-länder under rubriken ”Hälsokrav och hälsointyg” ovan och är giltigt i tio dagar. Transporten ska ske i behållare som märkts med samma identifieringsnummer som fåglarna som förflyttas.

Krav på karantän

Handelsfåglar som kommer från länder utanför EU måste vistas i karantän i 30 dagar. Det finns dock inga godkända karantäner och karantänsstationer i Sverige. Följande länder har godkända karantäner: Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal och Storbritannien.

Intyg ska medfölja förflyttningen där mottagande karantäns ansvariga ska underteckna att fåglarna kommer tas emot och ska även skrivas under av importör eller ombud som är ansvarig för införseln. Fåglarna får endast lämna en karantän när skriftligt tillstånd från officiell veterinär finns.

Införseln ska anmälas

Fåglar som importeras från länder utanför EU förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten får endast föras in via gränskontrollstationer i Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter.

  • Du ska kontakta gränskontrollveterinären på införselorten och anmäla införseln senast en arbetsdag före djurens ankomst.
  • När du passerar gränsen med djuren ska du anmäla dig hos tullen och gränskontrollveterinären. Den som för in djuren betalar besiktningen som gränskontrollveterinären gör. Det kan vara bra att i förväg ta reda på hur mycket det kostar.

Om fåglarnas art är oklar

Om det finns tveksamhet om fåglarnas art kan tullen tillkalla en av Jordbruksverket förordnad sakkunnig som kan hjälpa till med bedömningen. Den som för in fåglarna betalar för artkontrollen.

Importören ansvarar för att reglerna följs

Det är den som för in djuren som ansvarar för att gällande införselbestämmelser följs. Om inte införselvillkoren är uppfyllda kan djuren avvisas, eller avlivas, vid gränsen. Tänk också på att du i förväg måste ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.

Införselreglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma djursjukdomar kräver det.

Föra ut sällskapsfåglar från Sverige

Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.

Kolla så att du har gjort allt i god tid innan avresan!

  • Jag har kontaktat veterinärmyndigheten i landet som mitt djur ska resa till och tagit reda intyg som krävs och vilka krav som ska uppfyllas.
  • Jag har kontaktat en officiell veterinär i Sverige för att få ett pass, nödvändiga vaccinationer, provtagningar och intyg till mitt djur.
  • Jag har skrivit ut ett veterinärcertifikat, som visar att Sverige är fritt från vissa djursjukdomar, från Jordbruksverkets webbplats (bara om mottagarlandet kräver det).
  • Jag har tagit reda på reglerna för att resa med djuret hos mitt resebolag (om jag reser med ett resebolag).
  • Jag har tagit reda på vilka krav som gäller för att få resa tillbaka till Sverige med mitt djur och sett till att mitt djur uppfyller dem.

Nya regler för registrering när fåglar ska byta ägare i ett annat land

Den 21 april började nya regler gälla.

De nya reglerna innebär att om du ska föra ut fåglar från Sverige som ska byta ägare, så ska anläggningen som du flyttar djuret från vara registrerad hos oss senast den 1 oktober. Du gör registreringen i e-tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna. De nya reglerna finns i föreskrift SJVFS 2021:13.

Djur som ska säljas till EU-länder eller länder som infört EU:s veterinära regler

Om du ska sälja fåglar till länder inom EU eller länder som infört EU:s veterinära regler måste du vara registrerad för utförsel.

Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället.

Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen är avgiftsfri.

Ta ut djur till länder utanför EU

Ta reda på om det finns exportrestriktioner

Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.

Ta kontakt med landet dit djuren ska

Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:

  • Är det möjligt att resa till landet med djuren eller exportera dem till landet?
  • Vilka regler gäller i landet dit djuren ska?
  • Behövs det något särskilt godkännande?
  • Behöver du ansöka om något särskilt, till exempel importtillstånd?
  • Vilket hälsointyg behövs?
  • Ska djuren vaccineras innan transporten, eller sitta i karantän?

Skaffa ett hälsointyg

För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.

Lämna en tulldeklaration

Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.

Om djuren ska tillbaka till Sverige senare

Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna längre upp på den här sidan.

Kontakta oss om du har frågor

Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden av djurskydds­­lagstiftningen i Sverige. Upptäcker de att du inte har följt reglerna ska de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken. Om du har brutit mot djurskydds­reglerna, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Författningar

Söker efter 2021:13

Söker efter 2019:15

Söker efter 2019:27

Söker efter 2019:7

Söker efter 2011:49

Söker efter 1996:24

Söker efter 1996:25

Söker efter 1999:134

Söker efter 2019:29

Senast uppdaterad: 2021-06-23

Denna modul visas endast online