Gnagare
Gnagare är exempelvis möss, råttor, marsvin, guldhamstrar, chinchillor och ökenråttor. För att dina djur ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras gnagare kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med djuren finns det särskilda regler att följa.
Så här sköter du dina gnagare
Till gnagare räknas exempelvis möss, råttor, marsvin, hamstrar, chinchillor och ökenråttor.
Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta gnagare. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.
Sysselsättning och social kontakt
Gnagare lever ofta i familjegrupper eller kolonier. Huvudregeln är därför att du ska hålla djuren i par eller grupp. Detta gäller däremot inte guldhamstrar som vanligen är aggressiva mot artfränder.
En stimulerande miljö är en viktig faktor för att gnagare ska kunna bete sig naturligt. Djuren bör ha tillgång till anordningar som går att klättra på och krypa under.
Många av de gnagararter som hålls som sällskapsdjur har ett starkt behov av att bygga bo. Därför ska guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ha tillgång till material som går att fläta samman. Det kan till exempel vara halm och hö.
Guldhamster och flera andra gnagararter samlar in foder och skapar foderförråd. Det är viktigt att djuren får vara i en miljö där detta beteende är möjligt. Vissa arter ska ha grävmöjligheter.
Skötsel av tänder och klor
Tänderna på gnagare växer under hela livet. För att tänderna inte ska bli för långa måste djuren ha möjlighet att slipa dem. Detta är anledning till att gnagare alltid ska ha tillgång till gnagmaterial, till exempel grenar med bark, pinnar eller rötter. Det är också viktigt att man inspekterar och klipper klorna på marsvin vid behov.
Foder och vatten
- Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder.
- Marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till grovfoder, till exempel hö eller gräs. Marsvin ska dessutom ges daglig tillförsel av vitamin C.
- När utfodring av marsvin, chinchillor och degusråttor förändras ska det ske successivt. Detta är speciellt viktigt när utfodringen ändras från hö till färskt gräs.
- Alla gnagare ska ha fri tillgång till vatten.
Minsta utrymme
Även de här små djuren behöver ha gott om plats att röra sig på. Djurskyddslagstiftningen anger hur stora burarna eller de andra utrymmena där djuren lever minst ska vara. Ytan får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan. Eventuella hyllplan räknas inte in i ytan.
Djurart | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per djur vid grupphållning | Minsta mått på kortaste sidan | Minsta höjd |
|---|---|---|---|---|
Marsvin | 0,3 m² | 0,15 m² | 0,4 m | 0,25 m |
Guldhamster | 0,12 m² | 0,06 m² | 0,25 m | 0,2 m |
Dvärghamster | 0,09 m² | 0,045 m² | 0,2 m | 0,2 m |
Chinchilla | 0,5 m² | 0,25 m² | 0,5 m | 1,0 m |
Degu | 0,3 m² | 0,15 m² | 0,4 m | 0,4 m |
Brun råtta | 0,18 m² | 0,06 m² | 0,3 m | 0,3 m |
Gerbil | 0,12 m² | 0,06 m² | 0,25 m | 0,2 m |
Husmus | 0,09 m² | 0,018 m² | 0,2 m | 0,2 m |
Gräsmus och Taggmus | 0,09 m² | 0,03 m² | 0,2 m | 0,2 m |
Observera att honor som du använder för avel ska ha större utrymmen än de som anges i tabellen. Du hittar måtten i föreskrifterna och de allmänna råden om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur.
Djurart | Minsta längd | Minsta bredd | Minsta höjd |
|---|---|---|---|
Guldhamster | 15 cm | 15 cm | 10 cm |
Dvärghamster | 14 cm | 11 cm | 10 cm |
Chinchilla | 30 cm | 25 cm | 20 cm |
Degu | 20 cm | 15 cm | 13 cm |
Inredning i buren
Kraven på inredningen beror på vilken art av gnagare som ska hållas i buren.
- Alla gnagararter ska ha burar där botten är täckt med strömedel.
- Du får bara använda burar med nätgolv om djuren hålls i betesburar som har direkt kontakt med marken.
- Marsvin ska ha en burinredning där djuren har möjlighet att söka skydd.
- Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, taggmöss, chinchillor och degusråttor ska ha en bolåda fylld med rent och torrt bomaterial.
- Om flera dvärghamstrar hålls tillsammans ska alla djur samtidigt kunna få plats i en bolåda.
- Chinchillor ska dessutom ha tillgång till sandbad och sitthyllor eller sittgren. Sandbadet ska bestå av ren och finkornig sand.
Om dina djur blir sjuka
Ett djur som är sjukt, skadat eller visar andra tecken på ohälsa, måste snarast få nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att din gnagare inte mår bra.
Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra att djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.
Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna
Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.
Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
Om ditt sällskapsdjur behöver avlivas
Om ditt sällskapsdjur blir skadad eller sjuk på ett sådant sätt att det inte längre kan leva ett bra liv ska det avlivas. Den som avlivar sällskapsdjuret ska kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivningsmetoden.
Det är viktigt att djur inte utsätts för lidande i samband med avlivningen. Avlivning av djur kan vara svårt och komplext och är det är därför mycket viktigt att säkerställa att avlivningen går rätt till. Ta kontakt med en veterinär för att få hjälp med avlivningen eller för att få råd om hur du kan gå tillväga för att säkerställa att avlivningen utförs korrekt.
Djurägare får avliva sina djur själva, men det finns regler för hur djur ska avlivas. Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid, eter, kloroform genom frysning eller andra metoder som medför onödigt lidande. De metoder som är tillåtna för att avliva djur finns i våra föreskrifter om avlivning och slakt.
Ta hand om ett dött sällskapsdjur
Kremering
Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Nedgrävning
Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på
- var din mark ligger och hur stor den är
- om det är ett stort eller litet djur.
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Tillstånd för verksamheter med smågnagare
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
- driva en yrkesmässig verksamhet med smågnagare
- hyra ut eller förvara och utfodra andras smågnagare i större omfattning (6 förvaringsutrymmen eller fler).
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Sök tillståndet hos länsstyrelsen
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
- att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
- att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskyddsreglerna.
Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Brottsligt att inte ha tillstånd
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Registrera anläggning
Du som håller gnagare i kommersiellt syfte ska registrera anläggningen där du håller djuren. Du gör det vår e‑tjänst. Där kan du också läsa mer om reglerna. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.
Transportera gnagare
Enstaka djur i bil
Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.
Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.
Om du är osäker på hur du ska transportera ditt djur, kan du vända dig till din länsstyrelse för rådgivning.
Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.
Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil
Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.
Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.
Dräktiga och nyfödda djur
Dräktiga honor får inte transporteras under sista femtedelen av dräktigheten. Moderdjur får transporteras tidigast en vecka efter det att ungarna fötts.
Ett nyfött djur måste vara minst 1 vecka och naveln bör vara helt läkt för att du ska få transportera det.
Ungar som diar ska transporteras tillsammans med moderdjuret.
Chinchillor och degus
Buren som du transporterar chinchillan eller degun i ska ha tre av fyra väggar liksom botten och tak av ogenomskinligt material. Du ska särskilt ta hänsyn till att chinchillor är känsliga för höga temperaturer. De ska ha foder och vatten under hela transporten.
När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
Ta in gnagare till Sverige
Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.
Skyddade arter
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Du ansvarar för att reglerna följs
Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Du måste i förväg ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.
Om djurens art är oklar
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.
Ta in enstaka gnagare som inte ska säljas eller byta ägare
Det är fritt att föra in enstaka gnagare om följande regler uppfylls:
- Det är högst 5 gnagare som reser samtidigt.
- Djuret eller djuren reser med dig som ägare eller med ett ombud, och du själv reser inom 5 dagar före eller efter djuren.
- Djuret eller djuren ska inte säljas eller på annat sätt byta ägare i Sverige.
Från ett annat EU-land, Norge eller Schweiz
- Djuret måste vara uppfött i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln.
- Om djuret inte reser med dig som ägare utan med ett ombud (också kallad auktoriserad person), så behöver ombudet ha en skriftlig fullmakt från dig där du anger att djuret inte flyttas i syfte att säljas eller överlåtas till någon annan och att personen som reser med djuret har rätt att utföra denna förflyttning för din räkning.
- Du eller ditt ombud får föra in djuret via valfri inreseort.
Från ett land utanför EU
- Djuret måste vara uppfött i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln.
- Om djuret inte reser med dig som ägare utan med ett ombud (också kallad auktoriserad person), så behöver ombudet ha en skriftlig fullmakt från dig där du anger att djuret inte flyttas i syfte att säljas eller överlåtas till någon annan och att personen som reser med djuret har rätt att utföra denna förflyttning för din räkning.
- Du eller ditt ombud behöver ta in djuren via en godkänd Entry Point till EU. Med det menas särskilt utsedda inreseorter för sällskapsdjur där djurens identitet och medföljande dokument kan kontrolleras. Djuret ska tas in genom en Entry Point i det första EU-landet det kommer till.
I Sverige är inreseorter för sällskapsdjur (Entry Points) flygplatserna Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter. Om du ska ta in gnagare via ett annat EU-land behöver du kontakta inreselandet för att ta reda på vad som gäller för att föra in en gnagare och för att ta reda på via vilka inreseorter du får resa in.
Om du reser direkt till Sverige med din gnagare ska du visa upp djuret för kontroll till Tullverket vid en av dessa Entry Points.
Ta in gnagare i Sverige som ska byta ägare, eller reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare
De här reglerna gäller för djur som
- ska säljas eller på annat sätt byta ägare
- ska transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med
- reser i en grupp på fler än 5 gnagare
- reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare.
Från ett annat EU-land, Norge eller Schweiz
1. Avsändande och mottagande anläggning ska vara registrerad
Registreringen av avsändaranläggningen görs i det avsändande EU-landet. Du kan se att anläggningen är registrerad genom att registreringsnumret anges på egenförsäkran. Läs mer om egenförsäkran i punkt 4.
Destinationsanläggning, det vill säga den som finns i Sverige, ska registreras i vår e‑tjänst.
2. Krav på transporten
Krav på transportmedel eller behållare
Kraven på transportmedel och behållare gäller bara i de här fallen:
- Djuren ska säljas eller på annat sätt byta ägare.
- Djuren ska transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med.
- Djuren reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare.
Om inget av detta stämmer in på din situation så gäller alltså inte kraven på transportmedel och behållare – även om det är fler än 5 djur som ska tas in till Sverige vid samma tillfälle.
Den som transporterar djuren ska säkerställa att transportmedlet eller behållare som används för transporten är utformade på ett sådant sätt att djuren inte kan rymma eller falla ur. Det ska också vara möjligt att se in i utrymmet eller behållarna där djuren hålls under transporten och de ska vara utformade så att spridning av djurexkrementer, strö eller foder förhindras eller minimeras.
Transportmedlet behöver rengöras och desinfekteras så snart som möjligt efter varje transport av djur och torkas eller tillåtas torka innan en ny lastning av djur. Det behövs inte om djuren transporteras i behållare och transportmedlet inte har kommit i kontakt med djuren eller deras spillning.
Om djur transporteras i behållare får det i samma behållare endast transporteras djur av samma art, kategori och typ samt med samma hälsostatus. Djuren får alltså inte samlas ihop från olika anläggningar och transporteras i samma behållare. Du får inte heller transportera djur av olika arter i samma behållare. Om behållare används så behöver de antingen vara engångsbehållare som förstörs efter användningen, eller så ska de rengöras och desinfekteras efter användning och torkas eller tillåtas torka före eventuell efterföljande användning. Aktörerna ska också vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att djuren sänds direkt till destinationsorten.
I vissa fall krävs tillstånd som transportör
Det finns krav på transportörstillstånd för transportörer som tar betalt för transporter och för dig som transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet.
3. Krav på djurens hälsa
Djuren behöver vara friska och förflyttningen får inte äventyra hälsostatusen på destinationsorten.
Den som driver anläggningen som djuren kommer ifrån ska hålla djuren så att de är vid god hälsa, Anläggningen ska ha god hygien och en god djurhållning. Det kan även innebära att man vidtar skyddsåtgärder så att djuren inte kan komma i kontakt med vilda djur.
Specifikt gäller att
- djuren inte får visa några symtom på sjukdom när de skickas
- djuren måste komma från en registrerad anläggning
- där det inte förekommer någon onormal dödlighet vars orsak inte har kunnat fastställas
- som inte omfattas av några restriktioner för förflyttning av gnagare med hänsyn till listade sjukdomar och nya sjukdomar
- som inte ligger i någon restriktionszon som är relevant för listade sjukdomar eller nya sjukdomar som gnagare är mottagliga för
- djuren inte får ha varit i kontakt med hållna landlevande djur, som ligger under några ovan nämnda restriktioner eller som har en lägre hälsostatus än djuren som ska skickas, sedan födseln eller under en tillräcklig lång tidsperiod med hänsyn till överföring och inkubationstid för den listade eller nya sjukdomen i fråga.
Med listade sjukdomar avses sjukdomar för vilka förebyggande åtgärder ska vidtas och som bekämpas inom EU. Dessa förtecknade sjukdomar, samt en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa sjukdomar, finns i en tabell i EU-kommissionens förordning.
Just nu finns det bara en sjukdom på denna lista som är relevant för gnagare, nämligen infektion med bakterierna som tillhör Mycobacterium tuberculosis – komplexet (Mycobacterium tuberculosis, Mycobacterium caprae och Mycobacterium bovis).
Med nya sjukdomar avses andra sjukdomar än de som finns i denna förteckning och som uppfyller något av de här kriterierna:
- Sjukdomen är en följd av att ett befintligt smittämne som utvecklats eller förändrats.
- Sjukdomen är en känd sjukdom som sprids till ett nytt geografiskt område, en ny art eller en ny population.
- Sjukdomen diagnostiseras för första gången i EU.
- Sjukdomen orsakas av ett oidentifierat eller tidigare oidentifierat smittämne.
För att en sjukdom ska räknas som en ny sjukdom behöver den dessutom utgöra en risk för människors eller djurs hälsa eller den biologiska mångfalden och den behöver vara överförbar. Det måste dessutom finnas en diagnosmetod och smittskyddsåtgärder, som står i relation till risken som sjukdomen utgör, behöver kunna ha en effekt på sjukdomen.
4. En egenförsäkran ska följa med djuren
Aktören på ursprungsplatsen ska utfärda en egenförsäkran där allt detta framgår:
- Ursprungsplats inklusive registreringsnumret och destinationsorten (alltså den registrerade avsändaranläggningen och mottagaren)
- Transportmedel och transportör
- Beskrivning av djurens art, kategori och antal
- Identifiering av djuren om djuren är identifierade
- Att djuren uppfyller hälsokraven, alltså att
- djuren inte visade några sjukdomssymtom vid avsändning
- anläggningen djuren kommer ifrån är registrerad
- det inte har förekommit någon onormal dödlighet på avsändaranläggningen där orsaken inte har kunnat fastställas
- avsändaranläggningen inte ligger under några restriktioner på grund av någon sjukdom som djuren är mottagliga för
- djuren som förflyttas inte har varit i kontakt med djur som ligger under restriktioner på grund av någon sjukdom som djuren är mottagliga för eller som har en lägre hälsostatus än djuren som förflyttas
- djuren transporteras direkt till destinationsorten
- djuren transporteras i transportmedel och/eller behållare som är konstruerade så att djuren inte kan rymma eller falla ut, att spillning av foder och avföring från djuren minimeras, att det går att se in i samt att de är rengjorda och desinficerade eller att engångsbehållare används.
Det finns än så länge inte någon mall för denna egenförsäkran men den behöver innehålla det ovan nämnda och ska undertecknas av aktören på ursprungsplatsen.
Denna egenförsäkran ska följa med djuren och behöver kunna uppvisas vid eventuell kontroll. Du som mottagare behöver kontrollera den när du tar emot djuren.
Det krävs inte något hälsointyg eller någon anmälan via systemet Traces.
5. Ansvar efter ankomst
Du som tar emot gnagare på en anläggning som kräver registrering för hållna landlevande djur, ska vid ankomst kontrollera att det finns en egenförsäkran och att djuren uppfyller kraven enligt denna egenförsäkran.
Om det efter kontroll av djuren och egenförsäkran kommer fram att det finns avvikelser i egenförsäkran eller avseende djurens hälsa eller identitet, ska du underrätta Jordbruksverket och isolera djuren i väntan på att vi har fattat ett beslut om vad som ska hända med djuren.
Från ett land utanför EU
Det är bara vissa länder utanför EU som det är tillåtet att importera från. Mejla vår smittbekämpningsenhet för att få besked om vilka länder som är godkända.
Föra ut gnagare från Sverige
Föra ut gnagare som inte ska byta ägare
Reglerna nedan gäller i de här fallen:
- Djuren reser med dig som ägare eller med ett ombud och du själv reser inom 5 dagar före eller efter djuret.
- Djuren ska inte säljas eller på annat sätt byta ägare i Sverige.
Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.
Kolla så att du har gjort allt i god tid innan avresan!
- Jag har kontaktat veterinärmyndigheten i landet som mitt djur ska resa till och tagit reda på vilket intyg som krävs och vilka krav som ska uppfyllas.
- Jag har kontaktat en officiell veterinär i Sverige för att få ett pass, nödvändiga vaccinationer, provtagningar och intyg till mitt djur.
- Jag har skrivit ut ett veterinärcertifikat, som visar att Sverige är fritt från vissa djursjukdomar, från Jordbruksverkets webbplats (bara om mottagarlandet kräver det).
- Jag har tagit reda på reglerna för att resa med djuret hos mitt resebolag (om jag reser med ett resebolag).
- Jag har tagit reda på vilka krav som gäller för att få resa tillbaka till Sverige med mitt djur och sett till att mitt djur uppfyller dem.
Föra ut gnagare som ska byta ägare eller reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare
Reglerna nedan gäller i de här fallen:
- Djuren ska säljas eller på annat sätt byta ägare.
- Djuren ska transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med.
- Djuren reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare.
Till ett annat EU-land eller ett land som infört EU:s veterinära regler
1. Anläggningen ska vara registrerad
Du ska registrera anläggningen i vår e-tjänst i god tid före det första beräknade utförseltillfället.
2. Krav på transporten
Krav på transportmedel eller behållare
Den som transporterar djuren ska säkerställa att transportmedlet eller behållare som används för transporten är utformade på ett sådant sätt att djuren inte kan rymma eller falla ur. Det ska också vara möjligt att se in i utrymmet eller behållarna där djuren hålls under transporten och de ska vara utformade så att spridning av djurexkrementer, strö eller foder förhindras eller minimeras.
Transportmedlet behöver rengöras och desinfekteras så snart som möjligt efter varje transport av djur och torkas eller tillåtas torka innan en ny lastning av djur. Det behövs inte om djuren transporteras i behållare och transportmedlet inte har kommit i kontakt med djuren eller deras spillning.
Om djur transporteras i behållare får det i samma behållare endast transporteras djur av samma art, kategori och typ samt med samma hälsostatus. Djuren får alltså inte samlas ihop från olika anläggningar och transporteras i samma behållare. Du får inte heller transportera djur av olika arter i samma behållare. Om behållare används så behöver de antingen vara engångsbehållare som förstörs efter användningen, eller så ska de rengöras och desinfekteras efter användning och torkas eller tillåtas torka före eventuell efterföljande användning. Aktörerna ska också vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att djuren sänds direkt till destinationsorten.
I vissa fall krävs tillstånd som transportör
Det finns krav på transportörstillstånd för transportörer som tar betalt för transporter och för dig som transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet.
3. En egenförsäkran ska följa med djuren
Du som aktör på ursprungsplatsen ska utfärda en egenförsäkran där allt detta framgår:
- Ursprungsplats inklusive registreringsnumret och destinationsorten (alltså den registrerade avsändaranläggningen och mottagaren)
- Transportmedel och transportör
- Beskrivning av djurens art, kategori och antal
- Identifiering av djuren om djuren är identifierade
- Att djuren uppfyller hälsokraven, alltså att
- djuren inte visade några sjukdomssymtom vid avsändning
- anläggningen djuren kommer ifrån är registrerad (du anger registreringsnumret som du fick när du registrerade din anläggning i vår e-tjänst)
- det inte har förekommit någon onormal dödlighet på avsändaranläggningen där orsaken inte har kunnat fastställas
- djuren transporteras direkt till destinationsorten
- djuren transporteras i transportmedel och/eller behållare som är konstruerade så att djuren inte kan rymma eller falla ur, att spillning av foder och avföring från djuren minimeras, att det går att se in i samt att de är rengjorda och desinficerade eller att engångsbehållare används.
Det finns än så länge inte någon mall för denna egenförsäkran men den behöver innehålla det ovan nämnda och ska undertecknas av dig som aktör på ursprungsplatsen.
Det krävs inte något hälsointyg eller någon anmälan via systemet Traces.
Till ett land utanför EU
Ta reda på om det finns exportrestriktioner
Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta kontakt med landet dit djuren ska
- Är det möjligt att resa till landet med djuren eller exportera dem till landet?
- Vilka regler gäller i landet dit djuren ska?
- Behövs det något särskilt godkännande?
- Behöver du ansöka om något särskilt, till exempel importtillstånd?
- Vilket hälsointyg behövs?
- Ska djuren vaccineras innan transporten, eller sitta i karantän?
Skaffa ett hälsointyg
För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.
Lämna en tulldeklaration
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Om djuren ska tillbaka till Sverige senare
Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna högre upp på sidan.
Kontakta oss om du har frågor
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.
Frågor och svar
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2019:15
2019:27
2019:7
2019:29
Senast granskad: 2023-03-02