Nya regler för att förebygga sjukdom hos grisar

Du har ett ansvar för dina djur

Du som har grisar ansvarar för att dina djur ska vara friska och att minimera risken för att sprida allvarliga djursjukdomar i Sverige. Det gör du genom förebyggande arbete, inom smittskydd kallas det även för biosäkerhet. Det du gör är viktigt för att vi ska minimera risken för att allvarliga djursjukdomar sprids i Sverige.

Regler som redan finns

Det finns regler på EU-nivå som rör biosäkerhet och dessa behöver du följa. Enligt EU:s regler ska du som har grisar

• genomföra åtgärder för att förebygga smitta och sjukdomar hos grisar (biosäkerhetsåtgärder)
• se till att en veterinär besöker de platser där du har grisar för att kontrollera djurens hälsa ett så kallat djurhälsobesök
• journalföra åtgärderna.

Utöver EU:s krav finns även krav som rör kompetens, registrering, flytt av grisar och journalföring.

Nya krav den 1 januari 2026

Från och med den 1 januari 2026 kommer nya regler att börja gälla som rör förebyggande smittskydds­arbete, vilket även kallas för biosäkerhet. De flesta reglerna börjar gälla då, medan några regler börjar gälla först ett år senare. De nya reglerna är nationella, men utgår från de befintliga EU-reglerna. De ska göra det tydligare för dig som har grisar att förstå vad du behöver göra.

Syftet med de nya reglerna

Syftet med de nya reglerna är att införa en miniminivå på det förebyggande arbetet hos alla som har grisar och att färre djur därmed ska bli sjuka och att vi får utbrott av olika sjukdomar. Detta ska leda till en säkrare livsmedelsförsörjning, minskat lidande för djuren, samt minskade kostnader både för dig som djurägare och för staten.

Inom de här områdena blir det nya regler:

• god hygien och biosäkerhet
• handtvätt
• kläder, skor och stövlar
• rengöring av stall, utrustning, fordon och maskiner
• besök och besöksförbud
• kontakt med frilevande vildsvin
• grisar som är utomhus
• förvaring av foder och strö
• biosäkerhetsplan
• djurhälsobesök, det vill säga besök av veterinär som gäller smittskydd.

God hygien och biosäkerhet

Du ska enligt de nya reglerna främja god hygien och biosäkerhet på din anläggning. Det innebär att du ska hålla rent och ha god ordning både inne i stallar och utomhus på gården. Det här kan du göra på många olika sätt och vi har därför tagit fram ett antal olika råd. Men alla råd kanske inte passar alla som har grisar och du kan därför behöva ta till andra åtgärder som passar din anläggning.

Här är några exempel på förebyggande åtgärder som vi rekommenderar:

• Externa transportörer av exempelvis djur, foder, gödsel och kadaver bör inte ha tillträde till stall, hage, hägn eller annat utrymme där dina grisar finns.
• Ytan där du lastar och lossar grisar på din anläggning bör du rengöra och desinficera efter varje lastning och lossning. Det innebär att ytan bör vara hårdgjord.
  
• Grisar som du tar in på anläggningen och som är avsedda för avel och rekrytering bör vara isolerade från övriga grisar i minst tre veckor.
  • I det utrymme där du håller de isolerade grisarna bör du använda separata redskap, kläder och skor.
  • Utrymmet bör ha separat ventilation och gödselhantering.
  • Det bör även finnas utrustning som gör det möjligt att tvätta och desinficera händerna både innan du går in och ut ur utrymmet för isolering.
    

Desinfektionsmedel

Alla som har grisar ska ha desinfektionsmedel tillgängligt som är lämpligt att använda efter rengöring av bland annat skor, stövlar, utrustning och fordon. Mängden som du behöver ha tillgängligt beror på storlek och typ av verksamhet.

Handtvätt

Alla som har grisar ska redan i dag se till att personer som vistas i eller besöker anläggningen kan tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten, före och efter kontakt med djur. Det ska också finnas möjlighet till handdesinfektion. Detta gäller inte dig som har grisar i privat bostad. För besökarna i en organiserad besöks­verk­samhet gäller samma regler förutom kravet på varmt vatten.

• Hygienregler samt mer information om besöksverksamhet

Enligt de nya reglerna ska alla som kommer i kontakt med dina grisar, tvätta och desinficera händerna innan de går in till stall, hage, hägn eller annat utrymme där grisar finns. Det gäller även dig själv.

Kravet gäller bara vid varje ny kontakt med anläggningen. Du behöver alltså inte tvätta händerna om du rör dig mellan olika platser på anläggningen, till exempel mellan hage och stall. Alla ska också tvätta och desinficera händerna innan de lämnar anläggningen.

Kravet på handtvätt gäller inte personer som går in och ut i hagar eller hägn med stöd av allemansrätten.

Du ska informera alla anställda och besökare om kravet på handtvätt.

Kläder, skor och stövlar

Du som har grisar ska enligt gällande hygienregler se till att alla personer som kommer till din anläggning och som vistas i ett utrymme med grisar använder skyddskläder och skoskydd av engångsmaterial, eller anläggningens egna skyddskläder. Det gäller även dig själv. Ni kan även använda rena kläder och väl rengjorda skor eller stövlar.

Du som har grisar i din privata bostad omfattas inte av reglerna om skyddskläder.

Om du har besöksverksamhet gäller inte kraven om skyddskläder för dessa besökare.

• Hygienregler samt mer information om besöksverksamhet

Jakt och träning

Enligt de nya reglerna ska du som erbjuder jakt eller träningsverksamhet på en anläggning med hägnade vildsvin se till att besökarna har rena kläder och väl rengjorda skor när de går in i ett hägn.

Vi rekommenderar att du också minimerar risken för att smitta från andra vildsvin förs över via hundar som följer med in i hägn. Det kan exempelvis innebära att du kräver att medföljande hundar är rengjorda när de följer med in i hägn eller att du har ett besöksförbud för hundar i 48 timmar efter vildsvinsjakt.

Rengöring av stall, utrustning, fordon och maskiner

På alla anläggningar med grisar ska det enligt de nya reglerna alltid finnas desinfektions­medel tillgängligt. Det ska gå att använda efter en rengöring av skor, utrustning och fordon. Mängden som du behöver ha tillgängligt beror på storlek och typ av verksamhet.

Du bör även ha utrymme och utrustning tillgängligt för att kunna rengöra och desinficera utrustning, fordon och maskiner. Utrymmet eller platsen för rengöring bör finnas på en del av anläggningen som är smittskyddsmässigt lämplig. Du behöver kunna ta hänsyn till avrinning, stänk och aerosoler, det vill säga små partiklar i luften.

Rengöring av stall och utrustning

Du som har grisar inom lantbruket ska enligt de gällande reglerna om djurskydd rengöra stall eller stallavdelning noggrant. Om du har kontinuerlig uppfödning ska du göra rent varje år. Om du har omgångsuppfödning ska du göra rent före varje insättning av en ny omgång djur.

Kravet på stallrengöring gäller inte om du har minigrisar, hägnade vildsvin, grisar för offentlig förevisning, grisar på slakterier, grisar som försöksdjur eller grisar under transport.

Du kan läsa mer om stallrengöring på vår sida om hur du sköter dina grisar.

• Så sköter du dina grisar

Du som har krav om stallrengöring ska enligt de nya reglerna även rengöra den utrustning som används i utrymmen för grisar och som kommer i kontakt med grisar eller deras avföring. Detta ska ske i samband med stallrengöringen.

Känslig utrustning som kan ta skada av vatten eller rengöringsmedel får du rengöra på annat lämpligt sätt. Det kan handla om att du följer de skötselråd som framgår av produktbeskrivningen. Om detta saknas kan du kontakta tillverkaren för råd om alternativ rengöring. Den alternativa rengöringsmetoden ska du också dokumentera i anläggningens journal.

Rengöring av delad utrustning, maskiner och fordon

Om du använder utrustning, maskiner och fordon på flera olika anläggningar ska de enligt de nya reglerna rengöras och desinficeras innan de flyttas från en anläggning till en annan. Det gäller även vid försäljning.

Mellan dina egna anläggningar har du möjlighet att använda utrustning, maskiner och fordon utan att rengöra emellan. Hur du minimerar risken med en sådan hantering ska du redogöra för i din biosäkerhetsplan, om du har en sådan.

Journalför när du har gjort rent

Enligt de nya reglerna ska du journalföra datumen när du har rengjort stall, utrustning, fordon och maskiner i anläggningens journal. Om du har använt ett desinfektionsmedel ska du även ange vilket medel.

Om du har en biosäkerhetsplan för din anläggning kan du i stället skriva in din rutin för rengöring i planen. Du ska beskriva hur rengöringen går till och vilket desinfektionsmedel som du ska använda. Om du inte följer din rutin för rengöring ska du anteckna vad du inte har gjort i anläggningens journal. Du kan läsa mer om reglerna för biosäkerhetsplan under rubriken Biosäkerhetsplan.

Besök och besöksförbud

Alla som har besökt en anläggning med klövbärande djur eller på annat sätt haft kontakt med klövbärande djur i ett land utanför EU får inte besöka platser i Sverige där grisar hålls förrän det har gått minst 48 timmar.

Du ska informera dina anställda och dina besökare om detta förbud.

Denna nya regel kompletterar tidigare nationella regler när det gäller besöksförbud och bekämpning av smittsamma djursjukdomar.

Kontakt med frilevande vildsvin

Enligt de nya reglerna ska du förhindra att dina grisar kan få direktkontakt med vilda, frilevande vildsvin. Detta gäller oavsett om du har grisar utomhus eller inomhus, och det gäller även om du inte har sett vildsvin runt just din gård. Den här regeln finns för att skydda dina grisar från olika smittor som vildsvin kan bära på, till exempel salmonella. Du ska uppfylla de här kraven senast den 1 januari 2027.

Om du däremot har dina grisar i ett område där det inte har rapporterats in förekomst av vildsvin, behöver du inte vidta åtgärder för att skydda dina grisar mot vildsvin. Vildsvin flyttar dock på sig och etablerar sig hela tiden i nya områden. Det innebär att du behöver vara förberedd även om du bor i ett område som nu betraktas som fritt från vildsvin. Du kan läsa mer om förekomst av vildsvin under frågor och svar.

Förhindra direktkontakt

För att förhindra direktkontakt mellan vildsvin och grisar som du har utomhus behöver du se till att vildsvin inte kommer intill de platser där du har dina grisar. Det kan du göra genom att minska lockelserna för vildsvin att närma sig inhägnader genom att ta in brunstiga suggor eller att inte ha foder liggande ute hos grisarna. Du kan även sätta upp dubbla stängsel, åtla eller jaga.

Du som har grisar inomhus ska förhindra att vildsvinen kommer så nära stallarna att de kan få direktkontakt med dina grisar, till exempel genom öppna fönster eller portar. Det kan du göra genom att stänga fönster och portar under kvällar och nätter, att minska lockelserna för vildsvin i området närmast stallet, stängsla, åtla eller jaga.

Grisar som är utomhus

Enligt de nya reglerna får du bara ha dina grisar lösa utomhus om du har dem i rastgårdar, hagar eller hägn. Inhägnaden ska vara utformad så att

• dina grisar inte tar sig ut ur inhägnaden
• frilevande, vilda vildsvin inte tar sig in i inhägnaden.
  

Exakt hur inhägnadens stängsel ska se ut specificerar vi inte i de nya reglerna, eftersom det kan finnas flera olika lösningar som fungerar. Tänk på att även vildsvinskultingar ska hållas ute från inhägnaden.

Du behöver inte ha ett stängsel som förhindrar frilevande vildsvin att ta sig in, om du har grisarna i ett område där det inte har rapporterats in förekomst av vildsvin. Oavsett var i Sverige du har dina grisar ska du känna till vad som gäller kontakt med frilevande vildsvin.

Du ska uppfylla de nya kraven senast den 1 januari 2027.

Om du har tamgrisar utomhus bör du även försäkra dig om att du kan hålla dem inomhus under en begränsad tid. Detta för att kunna skydda dem mot misstänkt smitta i ditt närområde. Detta är inget krav, utan en rekommendation.

Gård- och djurhälsan har i kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning gris specificerat kraven på stängsel för att ansluta sig till den högsta statusen (ASF-status) inom programmet. Det ger en fingervisning om hur ett bra stängsel kan se ut, men är inget krav i de nya reglerna.

• Smittsäkrad besättning gris minimikrav för utformning av stängsel för anläggningar anslutna ASF-status (smittsakra.se)

Sätt upp skyltar

I anslutning till varje inhägnat område där du har grisar ska du sätta upp skyltar som upplyser allmänhet och besökare om att det är förbjudet att mata djuren. Skyltarna bör du placera i anslutning till platser där människor rör sig, som till exempel vid angränsande vägar, promenadstigar eller platser för rekreation och fritid.

Stängsel för hägnade vildsvin

Om du har hägnade vildsvin gäller även Naturvårdsverkets regler för hur inhägnaden ska se ut.

• Föreskrifter och allmänna råd om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar med mera för att förebygga skador av hare (naturvardsverket.se)

Förvaring av foder och strö

Alla som hanterar foder till sina djur eller producerar råvaror till foder ska redan i dag arbeta förebyggande för att säkerställa att fodret är säkert och för att undvika att fodret kontamineras.

Ett foder är inte säkert om det

• kan göra människor eller djur sjuka
• kan leda till att produkter från livsmedelsproducerande djur inte kan användas som människoföda
• har en negativ inverkan på miljön.

Du som producerar och hanterar foder i lantbruk eller annan primärproduktion ska ha ett fungerande system för att hantera skadedjur. Dörrar och fönster ska vara säkrade mot skadedjur och skadedjur ska inte kunna kontaminera fodret. Du kan läsa mer om vad som gäller för foder på vår sida om foder.

• Foder

De nya reglerna skärper kraven när det gäller förvaring. Du ska förhindra att frilevande vildsvin kommer åt grisarnas foder, foderråvara eller strö. Det gäller oavsett om du förvarar det på anlägg­ningen eller på annan plats som du använder för förvaring. Om du förvarar strö utomhus ska du skydda det så att vildsvin inte kan gå på det.

Du ska uppfylla de nya kraven senast den 1 januari 2027.

Biosäkerhetsplan

Om du har en större anläggning med grisar ska du enligt de nya reglerna ha en särskild biosäkerhetsplan senast den 1 januari 2027.

En större anläggning är en anläggning där det hålls fler än 10 suggor eller 50 grisar någon gång under året. När du beräknar antalet grisar behöver du inte räkna smågrisar som har fötts på anläggningen och är yngre än 4 månader, och som ska förmedlas vidare.

Slakterier som har grisar och tar emot grisar från fler än en anläggning, räknas också som en större anläggning, och ska också ha en biosäkerhetsplan.

Biosäkerhetsplanens innehåll

I biosäkerhetsplanen ska du beskriva det förebyggande arbete som du gör för att minska risken för att smittsamma ämnen kan ta sig in, spridas inom eller ta sig ut från din anläggning.

Du ska se till att alla som arbetar på anläggningen och berörs av biosäkerhetsplanen känner till och följer den. Den ska vara på svenska, men finnas tillgänglig på andra språk om det behövs för att din personal ska förstå innehållet.

Du ska uppdatera biosäkerhetsplanen minst vartannat år och när det sker större förändringar på din anläggning. Exempel på sådana förändringar är om- eller tillbyggnad, ägarbyte eller förändringar av din produktionsinriktning.

Det kan vara en fördel att ta fram en biosäkerhetsplan i samråd med en veterinär.

Vi kommer ta fram en vägledning för hur du gör en biosäkerhetsplan. När den är klar publicerar vi den på webbplatsen.

Djurhälsobesök

Enligt gällande regler ska du som ansvarar för en anläggning försäkra dig om att en veterinär gör ett djurhälsobesök på anläggningen. Syftet med ett djurhälsobesök är att du ska få rådgivning och aktuell kunskap om smittskydd och djurhälsa.

För att du ska veta vad som gäller för just dig har vi i våra nya regler specificerat vad som gäller för olika typer av grisanläggningar. Du ansvarar själv för att boka in ett djurhälsobesök. Ett tips är att boka in det i samband med ett planerat veterinärbesök av annan karaktär. På så sätt behöver inte veterinären åka till din anläggning en extra gång.

Så ofta ska du ha ett djurhälsobesök

• Du som har en anläggning där du någon gång under året har fler än 10 suggor eller 50 grisar ska se till att det sker ett djurhälsobesök minst vartannat år.
• Du som har ett slakteri och tar emot grisar från fler än en anläggning, ska se till att det sker ett djurhälsobesök minst vartannat år.
• Du som har en anläggning som inte uppfyller det första kriteriet, men där du någon gång under året har fler än 3 grisar, ska se till att det sker ett djurhälsobesök minst var tredje år.
• Du som har 3 eller färre grisar, och där grisarna har tillgång till utevistelse i rastgård, hage eller hägn, ska se till att det sker ett djurhälsobesök minst vart femte år.

När du beräknar antalet grisar behöver du inte räkna smågrisar som har fötts på anläggningen och är yngre än 4 månader, och som ska förmedlas vidare.

Om du enbart har grisar av en ras som omfattas av det svenska bevarandeansvaret behöver du inte räkna smågrisar som har fötts på anläggningen och som är yngre än 9 månader. Det förutsätter att föräldradjuren finns i stamboken hos en avelsorganisation som är godkänd av Jordbruksverket.

Om du enbart har 1–3 grisar inomhus behöver du i dagsläget inte boka några djurhälsobesök, eftersom ditt sätt att ha grisar innebär en låg risk för smittor. Men om smittläget i Sverige förändras kan du behöva boka ett djurhälsobesök.

Djurhälsobesöket ska du journalföra i anläggningens journal. Det du ska ange är datum för besöket, en sammanfattning av besöket och vilken rådgivning som veterinären har gett under besöket.

Vi ska ta fram en vägledning till veterinärer som gör djurhälsobesök. Den kommer att publiceras på vår webbplats när den är klar.

Frivilligt kontrollprogram

Förutom att alla måste följa de regler som finns görs det bra och frivilligt förebyggande arbete inom branschen som du kan ta del av. Ett exempel är det frivilliga kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning gris. Det är företaget Gård och djurhälsan som driver programmet i samverkan med Lundens djurhälsovård, Distriktsveterinärerna och Sveriges grisföretagare.

Du som har grisar kan vara ansluten till programmet på tre olika nivåer – grund, spets och ASF-status (afrikansk svinpest).

• Smittsäkrad besättning gris (smittsäkra.se)

Förebyggande arbete inför utbrott av afrikansk svinpest

Om Sverige får ett utbrott av en allvarlig djursjukdom, till exempel afrikansk svinpest (ASF), kommer det att innebära skärpta regler för dig som har dina grisar i en restriktionszon. För att du då ska få flytta grisar till och från din anläggning kommer det att ställas extra stora krav på förebyggande arbete.

Vi har tagit fram information för dig som har grisar om vad som händer vid ett utbrott av ASF och vilka krav som då ställs.

• Om det blir ett utbrott på hållna grisar eller frilevande vildsvin

För att förbereda dig inför en sådan situation kan du ansluta dig till Gård- och djurhälsans kontrollprogram Smittsäkrad besättning gris på nivån ASF-status.

• ASF-status i Smittsäkrad besättning gris (smittsakra.se)

Författningar

• EU:s förordning (EU) nr 2016/429 om överförbara sjukdomar (eur-lex.europa.eu)
  

• Naturvårdsverkets föreskrift och allmänna råd (2002:20) om vilthägn och inhägnader för att förebygga skador av hare (naturvardsverket.se)