Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Skötsel och stallmiljö för får och getter

Hitta på sidan

För att dina får och getter ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, utfodring, stallmiljö, bete och avel. Om du bygger om eller bygger nya stallbyggnader kan du behöva ansöka om förprövning hos länsstyrelsen. Du som har många djur kan även behöva söka miljötillstånd.

Nya regler för dig som arbetar med avel

Det finns nya krav på registrering för dig som har en anläggning med sperma, ägg eller embryon. Sidan är uppdaterad med de nya reglerna.

Syftet med de nya reglerna är att förbättra djurhälsan och förhindra utbrott av sjukdomar.

Har du ekologiska får eller getter eller funderar på att ställa om till ekologisk djurhållning? Då ska du även följa EU:s regler för ekologisk produktion.

Så sköter du dina får och getter

Du ska behandla dina får och getter väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdomar. Du ska hålla och sköta dem i en god miljö och på ett sätt som gör att deras välfärd främjas och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Om något av dina djur blir sjukt eller skadat ska du snarast se till att det får nödvändig vård. Om det behövs ska du tillkalla veterinär.

Förvara föremål och ämnen som kan skada dina får och getter så att djuren inte kommer åt dem.

Du ska hålla dina får och getter tillfredsställande rena. Inspektera deras klövar regelbundet och verka dem när det behövs. Du ska klippa dina får när det behövs och med högst ett års intervall. Detsamma gäller om du har getter av ullras.

Du ska hålla dina får i par eller i grupp. Får som behöver särskild vård får du dock hålla individuellt när det behövs. Du får också hålla baggar individuellt en kort period om det är nödvändigt.

Se till dina djur varje dag

Du ska i normalfallet se till dina får och getter minst 1 gång per dag och du ska hålla dem så att du det är lätt att se till dem. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur som beter sig onormalt ska du se till oftare. Högdräktiga tackor och getter ska du också se till oftare, särskilt vid tiden kring lamning och killning.

Du får inte styra dina djur med elektiska stötar

Du får inte styra fårens eller getternas beteende med utrustning eller anordningar som ger dem elektriska stötar. Undantaget från detta är elstängsel utomhus och elavvisare på fodervagnar. Annan utrustning får inte användas eller finnas monterad i ditt stall.

Djuren måste kunna röra sig på ett bra sätt

Du ska hålla dina får i lösdrift.

Getter bör vara avhornade eller ha skydd på hornspetsarna för att hindra stångningsskador.

Du får inte hålla får och getter bundna på ett sätt som är plågsamt för dem. Bundna djur ska ha tillräckligt skydd mot väder och vind. Djuren ska kunna röra sig på ett naturligt sätt och vila ordentligt.

Du får inte begränsa djurens rörelsefrihet genom att fästa föremål vid dem som kan hindra dem, och du får inte binda samman djuret med ett annat djur. Du får inte heller begränsa rörelsefriheten genom att du binder ihop delar av djurets kropp, om det inte sker i behandlingssyfte där djuret annars riskerar att skadas eller utsättas för lidande. Om olika delar av djurets kropp binds ihop får det inte begränsa djurets rörelsefrihet mer än vad som är nödvändigt för behandlingen. Det får inte heller vara plågsamt för djuret.

Håll rent omkring dina djur

Du ska göra rent och gödsla ut stallet minst 1 gång varje dag om du inte har ett system för djurhållningen som är uppbyggt för andra rutiner och som ger god hygien. Du ska rengöra stallet noggrant minst 1 gång varje år.

Om du har omgångsuppfödning ska du rengöra stallet eller stallavdelningen noggrant innan du sätter in en ny omgång djur.

Driv dina djur på rätt sätt

Det här gäller när du ska driva dina djur:

  • Hantera dina djur lugnt.
  • Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig.
  • Utforma stallet så att flyttning, transport och utlastning av djuren underlättas.
  • Speciella utlastningsrum eller utlastningsboxar kan behöva finnas.
  • Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn. Golvet ska vara jämnt och halksäkert.
  • Se till att dina djur tydligt kan uppfatta drivvägen.
  • Du får inte slå eller driva på djuren med redskap som lätt kan skada dem.
  • Du får inte använda elektriska pådrivare.
  • Lutningen på lastramper bör vara så liten som möjligt.
  • Du bör inte driva dina djur genom att koppla dem till ett fordon.

Operativa ingrepp

Om något av dina får eller getter behöver genomgå ett operativt ingrepp ska det göras av djurhälsopersonal. När det gäller får och getter är det oftast en veterinär. Djurhälsopersonal ska utföra även andra behandlingar för att lindra eller bota sjukdom om behandlingen kan orsaka djuret lidande.

Huvudregeln är att ett operativt ingrepp bara får göras om det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl. Men det är tillåtet att till exempel avhorna getter och kastrera baggar och bockar även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Det är djurhälsopersonal som ska kastrera och avhorna och det ska göras under bedövning.

Du får själv identitetsmärka dina djur med öronbrickor om du har rätt kompetens och gör det på ett djurskyddsmässigt bra sätt. Du måsta vara noggrann med hygienen och använda ändamålsenliga instrument.

Foder och vatten

Varje dag ska du ge dina får och getter foder som har bra kvalitet och lämplig struktur. Fodergivan ska garantera att dina djur får en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Har du får ska du se till att de har tillgång till hö, halm eller annat lämpligt grovfoder som ger dem den sysselsättning som de behöver.

Får och getter är växtätare. Det är bara vissa typer av foder med animaliska beståndsdelar som de får fodras med, som till exempel mjölk.

Du får bara köpa foder från registrerade foderföretagare.

Dina får och getter ska ha dricksvatten av god kvalitet minst 2 gånger per dygn.

Utforma och placera utfodrings- och vattningssystem så att dina djur kan äta och dricka lugnt och naturligt. Har du automatiska system för utfodring och vattning ska du kontrollera dem varje dag.

Använder du en transponder- eller responderstyrd foderstation för dina får ska du se till att den är tillräckligt stor så att alla får hinner äta den dygnstilldelning de får i stationen inom 12 timmar.

Foderbordet ska vara tillräckligt stort

Minsta utrymme vid rakt foderbord eller rund foderhäck för får


Minsta utrymme per djur vid samtidig utfodring

Minsta utrymme per djur vid fri tillgång


Rakt foderbord

Rund foderhäck

Rakt foderbord

Rund foderhäck

Lamm över 15 kg

0,35 m

0,20 m

0,17 m

0,10 m

Vuxet djur

0,35 m

0,20 m

0,17 m

0,10 m

Dräktig tacka¹

0,45 m

0,20 m



Tacka med lamm under 15 kg

0,45 m




¹ Avser dräktig tacka som har mindre än två månader kvar till lamningen.

De tomma rutorna i tabellen beror på att det inte finns några minimimått. Utrymmet per djur ska dock vara så pass stort att djuren lugnt och naturligt kan äta sitt foder.

Foderbord eller foderhäck för getter

Utrymmet vid en foderbord eller foderhäck för getter ska vara minst 0,35 meter per djur när du har djuren i lösdrift och minst 0,45 meter när du har djuren bundna.

Du ska placera foderbord och foderhäck för får minst 2 meter från en vägg eller motsvarande.

Så många drickplatser behöver du ha

Hur många drickplatser med automatisk vattenförsörjning som du behöver ha beror på hur många djur du har. Du ska minst ha

  • 1 drickplats per 15 getter
  • 1 drickplats per 15 tackor av mjölkras
  • 1 drickplats per 30 djur övriga får.

Bete som foder

Den som är ansvarig för en betesmark är ansvarig för att betet eller fodret är säkert för de betande djuren och att betesmarken sköts på ett sätt så att djuren inte kan förgiftas av olämpliga växter, till exempel stånds.

Anmäl din foderanläggning

Platsen där du hanterar ditt foder är en foderanläggning. Du ska anmäla din foderanläggning till länsstyrelsen.

Stallmiljö för får och getter

Stallar och andra förvaringsutrymmen ska ge dina får och getter det skydd de behöver. Du ska hålla utrymmena rena. Utrymmena ska vara så rymliga att alla djur i utrymmet kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Utforma utrymmena så att dina får och getter kan bete sig naturligt.

Du ska utforma inredningen och utrustningen i stallet så att dina djur inte riskerar att skadas. Inredningen och utrustningen får inte heller på något annat sätt vara en risk för djurens hälsa eller hindra deras rörelsefrihet eller vara störande för dem. Alla slags golv ska vara utformade och skötta så att dina djur inte skadar sig. Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta. Du ska också se till att klimat, ljus-och ljudförhållanden är anpassade till djurens behov.

Alla djur ska kunna ligga samtidigt på en torr plats

Du ska se till att alla dina får och getter har var sin liggplats, så de kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Liggplatserna ska vara rena och torra samt anpassade för djuren och det klimat som är i stallet. Om ditt stall har ett utomhusliknande klimat bör det finnas en bädd av halm eller annat skyddande material på liggplatserna under den kalla årstiden. Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet.

Det är inte tillåtet att ha liggytor som består av gödseldränerande golv till får.

Stallet ska ha fönster och belysning

Stallet ska ha fönster eller andra insläpp för dagsljus. Stallet ska ha belysning som inte orsakar dina djur obehag. Både dagsljus och belysning ska stödja djurens dygnsrytm och beteendebehov. Belysningen ska vara fast monterad och göra det möjligt för dig att se till dina djur utan svårighet. Om du har en ligghall för utegångsdjur eller för djur som hålls på bete behöver belysningen i ligghallen inte vara fast monterad om du har ordnat en bra belysning på något annat sätt så att du kan se till djuren.

Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar som djuren kan nå ska vara utformade så att det inte finns risk att de skadas av dem.

Du ska kunna ta hand om sjuka djur i en sjukbox

Du ska kunna ta hand om sjuka eller skadade djur som behöver särskild vård i ett närbeläget utrymme, i en så kallad sjukbox. Där ska du kunna hålla djuren individuellt.

Sjukboxen ska ha ett klimat som djuren är vana vid. För djur som går ute under den kalla årstiden eller som hålls i stallar med utomhusliknande klimat under vintern ska det finnas behandlingsplatser som vid behov går att värma upp. Utrymmet bör kunna värmas upp till +10 °C inom 1 timme. Om utrymmet inte går att värma upp måste det vara anpassat på annat sätt så att ett djur som har svårt att hålla kroppstemperaturen inte förlorar för mycket av den kroppsvärme djuret behöver.

För utegångsdjur och för djur som går på bete bör sjukboxen vara placerad så, att du kan ta om hand om djuret i sjukboxen inom en halvtimme.

För får och getter bör utrymmet för sjuka djur vara stort nog att rymma minst 1 djur per 50 djur i besättningen.

Du ska kunna ordna ett utrymme för lamning och killning

I får- och getstall ska du kunna ställa i ordning ett avskilt utrymme för lamning respektive killning. Hela golvytan i boxen ska ha ströbädd.

Luften och klimatet ska vara bra för dina djur

Klimatet i stallet ska vara anpassat till dina djur och sättet du håller dem på.
Du får inte ta in luft i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindränerings­system. Du får inte heller ta in luft via ett annat utrymme som kan innehålla smittämnen eller luft­föroreningar som kan påverka djurens hälsa negativt.

Utgödslings­system ska vara utformade så att djur i en stall­avdelning inte kommer i direkt­kontakt med gödsel från en annan avdelning. Du ska kunna stänga öppningar mellan stall­avdelningar och de ska vara stängda när de inte används.

I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.

Gränsvärden som du inte får överskrida för luftföroreningar i stallet:

  • ammoniak, högst 10 ppm
  • koldioxid, högst 3 000 ppm
  • svavelväte, högst 0,5 ppm
  • organiskt damm, högst 10 mg/m³.

Du bör ha ett larm i stallet om du har mekanisk ventilation

Har du ett stall med mekanisk ventilation bör det vara utrustat med en larmanordning som varnar för övertemperaturer, strömavbrott och fel på larmanordningen om ett ventilationsbortfall skulle kunna orsaka lidande för djuren.

Olika krav på luftfuktighet beroende på om stallet är isolerat eller inte

Huvudregeln är att den relativa luft­fuktigheten i ett värme­isolerat stall under vintern får vara högst 80 procent. Undantaget är om temperaturen i stallet är lägre än 10 grader Celsius. Då gäller att summan av stalltemperaturen och den relativa luftfuktigheten får vara högst 90.

I ett oisolerat stall får den relativa fuktigheten inne i stallet endast undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med högst 10 procentenheter. Om till exempel uteluftens relativa luftfuktighet är 78 procent får stalluftens relativa luftfuktighet vara högst 88 procent.

Bullret i stallet får inte vara för högt

Buller ska hållas på en låg nivå. Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa negativt. I ett stall får djuren endast tillfälligt utsättas för mekaniskt buller som överstiger 65 dBA.

Planera för eventuella elavbrott

Du ska ha en godtagbar plan för hur du ska se till att djurskyddet inte blir lidande vid elavbrott eller andra driftstörningar i automatiska system. I planen är viktigt att du har tänkt på hur olika system för vattning, utfodring och ventilation kan påverkas om elförsörjningen bryts, vattenpumpen, eller något annat går sönder.

Du ska kunna rädda dina djur vid en brand

Om du bygger ett nytt stall, bygger om eller bygger till ett gammalt stall ska du se till att det finns ett byggnads­tekniskt skydd mot brand. Du ska utforma byggnaden så att det finns godtagbara möjligheter att rädda djuren om det skulle börja brinna. Dessa krav gäller också om du ändrar eller använder andra utrymmen i stall­byggnaden som du inte har djur i på ett sätt som innebär att brandrisken ökar i byggnaden.

Förprövning innan du ska bygga för får eller getter

Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.

Du ska också ansöka om förprövning om du vill inreda eller använda en byggnad som djurstall som tidigare använts till något annat än sådan djurhållning eller djuruppfödning som du planerar att använda den till, eller gör en ändring i ditt djurstall på ett sådant sätt att det är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.

Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat

  • mått och utrymmen
  • inredning, liggytor och utgödslingssystem
  • utfodrings- och dricksvattenanordningar
  • stallklimat och luftkvalitet
  • brandskydd.

Dyrt att bygga utan förprövning

Att förpröva kostar ingenting. Däremot kan det bli dyrt att bygga utan förprövning. Om du gör något som kräver förprövning utan att först ha fått ett beslut om godkänd förprövning ska länsstyrelsen förbjuda dig att ha djur i utrymmet. Om stallet, hägnet eller annat förvaringsutrymme ändå uppfyller djurskyddsreglerna ska länsstyrelsen godkänna det i efterhand genom en så kallad efterhandsprövning.

En sådan efterhandsprövning innebär också ofta att du måste betala en särskild avgift. Om du ägde stallet när byggnationen utan förprövning gjordes får du betala 12 000 kronor eller 24 000 kronor beroende på byggnationens omfattning. Du kan bli tvungen att betala avgiften upp till 5 år efter det att byggnationen gjordes.

Ibland behöver du inte förpröva

Du behöver bara förpröva om antalet får eller getter som ryms på fastigheten efter att åtgärden är klar kommer att vara fler eller lika med

  • 20 vuxna får eller getter
  • 40 lamm eller killingar.

Oavsett hur många djurplatser du har på fastigheten behöver du inte förpröva

  • om du reparerar eller underhåller utan att ändra stallets planlösning
  • tillfälliga sjukboxar
  • permanenta sjukboxar om det sammanlagda antalet platser i sjukbox efter åtgärden är högst 4 i stallavdelningen
  • ligghallar som endast ska ge väderskydd som rymmer högst 40 vuxna får eller getter eller 80 lamm eller killingar (med ligghall menas en byggnad med liggplatser för lösgående djur där de inte hålls instängda utan kan välja själva när de vill använda den).
  • lamnings- eller killningsboxar för ett moderdjur.

Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen

Ta gärna tidigt kontakt med länsstyrelsens byggnads­­­konsulent. Då kan du få mer detaljerad information om hur din ansökan kommer att hanteras, hur lång tid det tar, vilka regler som gäller och annan bra information som underlättar förprövningen.
Tänk på att du inte får börja bygga förrän länsstyrelsen godkänt förprövningen.

Du ansöker om förprövning på blanketten Ansökan – förprövning av djurstall.

Detta ska du skicka med

Om du fyllt i blanketten rätt är det lättare för länsstyrelsen att snabbt hantera din ansökan och komma fram till ett beslut. Tänk också på det här:

  • Skicka med tydliga och detaljerade ritningar. Se till att ritningarna är skalenliga och var noga med att sätta ut mått på dem. Du ska skicka med både din planritning och sektionsritning samt en situationsplan som visar byggnadens placering på gården.
  • Beskriv inredning, utrustning och tekniska system. Du kan till exempel hänvisa till ritningarna eller skicka med bilagor som produktbroschyrer, beskrivningar, foton med mera.

När länsstyrelsen godkänt din ansökan får du börja bygga

När länsstyrelsen har granskat dina ansökningshandlingar får du ett beslut. Efter att du fått ett beslut där länsstyrelsen godkänner din ansökan får du börja bygga.
Länsstyrelsen måste besiktiga det du byggt innan du får börja använda det. Det är därför viktigt att du meddelar länsstyrelsen när du är klar. Vid besiktningen kontrollerar länsstyrelsen att du har följt länsstyrelsens förprövning­sbeslut. Länsstyrelserna har en e‑tjänst där du kan anmäla att din förprövade byggnation är klar för slutbesiktning.

I vissa fall räcker det att du gör en förhands­anmälan

Om du ska göra en mindre om- eller tillbyggnad i en stallavdelning som du har förprövat tidigare behöver du i vissa fall inte förpröva, utan det är tillräckligt att du i stället gör en anmälan till länsstyrelsen innan du påbörjar åtgärden, en så kallad förhands­anmälan. För att det ska vara tillräckligt att enbart göra en förhands­anmälan krävs dock att samtliga punkter är uppfyllda:

  • Stallavdelningen är i enlighet med länsstyrelsens senaste förprövningsbeslut.
  • Åtgärden berör endast sådan djurkategori som du redan håller i stallavdelningen.
  • Djurplatserna du ska bygga kommer att bestå av samma inhysnings­system som redan används i stallavdelningen för den berörda djurkategorin.
  • Antalet platser som du ska bygga kommer efter åtgärden att motsvara högst 20 procent av det totala antalet sådana platser i stallavdelningen.

Om du är osäker på om du har rätt att göra en förhandsanmälan bör du kontakta din länsstyrelse för information och ta reda på om din tänkta byggnation kräver förprövning eller inte.

Så här gör du en förhands­anmälan

Den blankett du ska använda när du ska förhands­anmäla till länsstyrelsen heter Förhandsanmälan om förprövning med anledning av mindre om- eller tillbyggnad.

Blanketten ska du fylla i och skicka till länsstyrelsen i det län där du har din anläggning. Utöver blanketten måste du bifoga 2 exemplar av skalenliga plan- respektive sektionsritningar. Du kan till exempel använda de gamla förprövningsritningarna som du kompletterar. Ritningarna ska tydligt visa vilka djurplatser som du tänker bygga och vilka djurplatser som är befintliga. Det är en fördel om du också bifogar en situationsplan över gården och markerar vilken byggnad som åtgärden kommer att göras i.

När din förhandsanmälan har kommit in till länsstyrelsen får du en bekräftelse på det. Länsstyrelsen kontrollerar också att de uppgifter som efterfrågas är redovisade. Om så är fallet gör länsstyrelsen ingen ytterligare åtgärd. Om din förhands­anmälan har brister kommer länsstyrelsen att begära att du kompletterar den. Om du inte gör det senast den tidpunkt som länsstyrelsen angivit, kan länsstyrelsen komma att göra en kontroll på din gård.

Om du är berättigad att göra en förhands­anmälan får du påbörja åtgärden så fort länsstyrelsen fått din förhands­anmälan. Du behöver alltså inte invänta besked från länsstyrelsen. Eftersom någon särskild besiktning av djurutrymmet inte krävs vid en förhands­anmälan får du använda det när åtgärden är färdig.

Vid en förhands­anmälan granskar och godkänner inte länsstyrelsen utrymmet för den planerade djurhållningen. Det innebär att du helt tar eget ansvar för att utrymmet utformas och används på ett sätt som är tillåtet enligt djurskydds­reglerna. Om utrymmet inte uppfyller reglerna kan länsstyrelsen kräva att du i efterhand åtgärdar bristerna eller förbjuda fortsatt djurhållning i utrymmet om bristerna är allvarliga.

Bete och utevistelse

Huvudregeln är att får och getter ska vara ute under sommaren. De ska vara ute under en sammanhängande period under tiden 1 maj till 15 oktober.

Betesperioden ska vara minst

  • 4 månader i Blekinge län, Skåne län och Hallands län
  • 3 månader i Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands län, Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län och Västmanlands län
  • 2 månader i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Ibland får du ha djuren inne under sommaren

I de här fallen får du hålla dina får och getter inne hela eller delar av dygnet:

  • Om det är nödvändigt för att skydda djuren från skador vid onormala väderleksförhållanden.
  • Om det är nödvändigt för att skydda marken från skador vid onormala väderleksförhållanden.
  • Om det är nödvändigt för att skydda djuren mot allvarliga insektsangrepp.
  • Om det finns en omedelbar fara för rovdjursangrepp.
  • Om du måste sköta, vårda eller behandla djuren på ett sätt som inte är lämpligt att göra utomhus.
  • Om du har får som är anmälda till slakt och ska slaktas före den 15 juni.

Dokumentera när du har hållit djur inne

Varje gång du använder dig av något av undantagen för att hålla djur inne måste du dokumentera detta. Det här bör du dokumentera:

  • vilket djur eller vilka djur som det gäller
  • när du har haft djuren inne
  • anledningen till att djuren har varit inomhus.

Ha bra stängsel runt betesmarkerna

När dina djur är ute på bete är det viktigt att du har ett bra stängsel runt dina betesmarker och rasthagar. Det här gäller när du har dina djur utomhus:

  • Betesmarker, rasthagar och drivningsvägar ska vara fria från föremål som dina får och getter kan skada sig på.
  • Marker som är hårt belastade av djuren, ska vara hårdgjorda och dränerade eller naturligt ha motsvarande egenskaper.
  • Stängslen ska vara väl uppsatta och underhållna.
  • Stängslen ska vara utformade för att minska risken att djuren skadas.
  • Stängseltrådar och nät ska vara väl sträckta.
  • Om du använder taggtråd får det inte vara el i den. Det är dock tillåtet att kombinera taggtråd med eltråd. Eltråden måste i så fall monteras på en distanshållare på samma sida av stängslet som djuren är. Det ska vara ett horisontellt avstånd på minst 15 centimeter mellan taggtråden och eltråden. Taggtråden måste jordas med jämna mellanrum.

Om djuren är ute på vintern

När får och getter är ute 12 timmar eller mer per dygn under den kalla årstiden, det vill säga när betet inte längre växer, räknas de som utegångsdjur. När du har djuren ute under vintern ställer det höga krav på djurhållningen. När du håller dina djur som utegångsdjur gäller det här:

  • Det är bara djur som är lämpade för att vara ute som får användas som utegångsdjur.
  • Marken, terrängen och andra yttre förhållanden måste vara lämpliga för att hålla djuren utomhus.
  • Djuren ska ha tillgång till en ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind, samt en torr och ren liggplats. En ligghall är ett stall med liggplatser för lösgående djur. Du får inte stänga in djuren i en ligghall, de ska själva kunna välja när de vill använda den.

En ligghall för får och getter bör normalt bestå av tre väggar och ett tak. Den öppna långsidan bör ha söderläge. Om en ligghall inte har en öppen hel sida bör den ha flera mindre öppningar. Detta för att undvika att djur som är ranghöga hindrar andra djur från att gå in eller ut ur ligghallen, vilket kan hända när ligghallen bara har en mindre öppning.

Avel

I ditt avelsarbete är det viktigt att tänka på djurens välfärd. Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden. Ett djur får inte användas i avel om det innebär

  • en hög risk för dödfödslar
  • defekter hos avkommorna
  • att djuren får någon annan egenskap som kan riskera att de utsätts för lidande eller hindrar djuren från att bete sig naturligt.

Ett renrasigt får eller en renrasig get som är godkänd för avel i ett annat EU-land är också godkänd för avel i Sverige.

När du vill stambokföra

De här avelsorganisationerna kan du kontakta när du vill stambokföra får och getter.

Svenska fåravelsförbundet

Svenska fåravelsförbundet är godkänd avelsorganisation för svensk lantrasget.

Föreningen Allmogegeten

Föreningen Allmogegeten är godkänd avelsorganisation för lappget, göingeget och jämtget.

Svenska getavelsförbundet

Svenska getavelsförbundet är en godkänd avelsorganisation för svensk lantrasget.

Seminverksamhet för får och getter

Sök tillstånd för seminverksamhet

Om du vill hantera eller sälja sperma måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket.

Du kan få tillstånd för de här momenten:

  • samling och behandling av sperma
  • lagring av sperma
  • distribution av sperma
  • seminering.
Seminverksamhet ska övervakas av en veterinär

För att få tillstånd för seminverksamhet måste verksamheten övervakas av en ansvarig veterinär. För att få bli ansvarig veterinär ska veterinären ha gått en särskild utbildning som är godkänd av Jordbruksverket.

Den veterinär som ska vara ansvarig för din seminverksamhet ska skriva under en blankett där veterinären förbinder sig att ansvara för din verksamhet. Bifoga blanketten med ansökan om tillstånd för seminverksamhet.

Läs mer i våra föreskrifter

De detaljerade reglerna för hur seminverksamhet ska bedrivas hittar du i våra föreskrifter.

Embryoverksamhet för får och getter

Sök tillstånd för får och getter

Om du vill hantera eller sälja embryon måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket.

Du kan få tillstånd för de här momenten:

  • ta ut ägg eller embryon och behandla donator
  • behandla embryon för färsk inläggning
  • behandla embryon för infrysning
  • lagra ägg eller embryon
  • distribuera ägg eller embryon
  • behandla mottagardjur och lägga in embryon i dessa
  • producera embryon i provrör.
Embryoverksamhet ska övervakas av en veterinär

För att få tillstånd för embryoverksamhet måste verksamheten övervakas av en ansvarig veterinär.

Godkända grupper för embryosamling

I Sverige finns flera grupper som är godkända för att hantera eller sälja embryon inom EU.

Läs mer i våra föreskrifter

De detaljerade reglerna för hur embryoverksamhet ska genomföras hittar du i EU‑förordningen och i våra föreskrifter.

Registrera anläggningar för avelsmaterial

Enligt nya regler ska du som driver en anläggning där det finns avelsmaterial registrera anläggningen i vår e-tjänst. De anläggningar som måste registreras är anläggningar för insamling, produktion, bearbetning eller lagring. Som avelsmaterial räknas ägg, embryo och sperma.

Befintliga anläggningar ska vara registrerade senast den 1 oktober 2021. Du kan göra registreringen redan nu. Anläggningar för kläckägg går dock ännu inte att registrera.

Miljötillstånd för stor djurhållning

Om du har många djur kan du behöva anmäla det till kommunen, eller söka miljötillstånd hos länsstyrelsen. Det beror bland annat på att anläggningar med många djur producerar mycket gödsel, vilket kan påverka miljön och närliggande områden.

Anmäl till kommunen om du har fler än 100 djurenheter

Du ska anmäla din djurhållning till kommunen om du har stadigvarande djurhållning med fler än 100 djurenheter. Du behöver däremot inte anmäla stor djurhållning under tillfälliga arrangemang, till exempel utställningsmässor.

Kom ihåg att räkna ihop djurenheterna för alla dina djurslag.

Sök tillstånd hos länsstyrelsen om du ska utöka till fler än 400 djurenheter

Du ska söka tillstånd om du utökar din anläggning till att ha stadigvarande djurhållning med fler än 400 djurenheter. Kom ihåg att räkna ihop djurenheterna för alla dina djurslag.

Tillståndet söker du hos länsstyrelsen.

Vad vi menar med en djurenhet

En djurenhet är olika många djur beroende på djurslaget. I listan ser du hur många djur som räknas som en djurenhet inom varje djurslag.

  • 1 mjölkko eller sinko
  • 6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder (yngre kalvar räknas till moderdjuret)
  • 3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre
  • 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder
  • 10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre
  • 1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder
  • 10 får eller getter som är 6 månader eller äldre
  • 40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder
  • 100 värphöns som är 16 veckor eller äldre (moderdjur räknas till värphöns)
  • 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
  • 200 slaktkycklingar
  • 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder
  • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till 1 veckas ålder
  • 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar
  • 100 kaniner

Indelningen av djurenheter är tagen från miljöprövningsförordningen (2013:251).

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden av djurskydds­lagstiftningen i Sverige. Upptäcker de att du inte har följt reglerna ska de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken. Om du har brutit mot djurskydds­reglerna, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddsreglerna eftersom de ingår i de så kallade tvärvillkoren.

Författningar

Söker efter 2019:21

Söker efter 2019:22

Söker efter 2019:25

Söker efter 2019:12

Söker efter 1999:114

Söker efter 2010:12

Söker efter 2019:31

Senast uppdaterad: 2021-04-27