Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Fågelinfluensa

Hitta på sidan

Fågelinfluensa är en sjukdom som främst påträffas bland vilda fåglar. Genom att vi övervakar läget bland vilda och tama djur samt att djurhållare arbetar förebyggande minskar vi risken för att fågelinfluensa ska drabba tama fjäderfän.

Du kan prenumerera på sidan. Du får då information om när vi uppdaterar sidan med exempelvis nya utbrott av fågelinfluensa och när restriktioner upphör.

Smittläget för fågelinfluensa

Senast uppdaterad: 2021-02-25

I tabellen finns konstaterade fall av fågelinfluensa i Sverige.

I dagsläget finns restriktionsområden i Skåne, Kalmar och Östergötlands län.
När ett restriktionsområde har upphävts skriver vi i tabellen att det har upphört.
Inom aktuella restriktionsområden gäller skyddsnivå 3. Besluten finns under Författningar och beslut.

Utbrott av fågelinfluensa 2020-2021

Datum konstaterat fall

Karta med
restriktions-
områden¹

Län

Kommun

Typ av
produktion

2021-02-24

Karta

Skåne

Trelleborg

Fasaner

2021-02-24

Karta

Östergötland

Linköping

Slaktkyckling

2021-02-17

Finns inte något restriktionsområde

Västra Götaland

Ale

Hobbyhöns

2021-02-16

Karta

Skåne

Simrishamn

Kalkoner

2021-02-01

Karta

Kalmar

Mönsterås

Oskarshamn

Värphöns

2021‑01‑18

Karta

Kalmar

Mönsterås

Värphöns

2021‑01‑14

Har upphört 
2021-02-16

Skåne

Skurup

Kalkoner

2021‑01‑03

Har upphört
2021-02-18

Skåne

Sjöbo

Fjäderfän

2020‑12‑22

Har upphört

Skåne

-

Hobbyhöns

2020‑11‑17

Har upphört
2020‑12‑19

Skåne

Ystad

Kalkoner

1. Restriktionsområde: ett skyddsområde på 3 kilometer och ett övervakningsområde på 10 kilometer. Här gäller skyddsnivå 3.

Så här länge gäller restriktionerna och skyddsnivå 3

Det är svårt att i förväg tala om när vi lyfter bort restriktionsområdena inklusive skyddsnivå 3 vid utbrott av fågelinfluensa.

Det som styr är när den så kallade preliminära desinfektionen har genomförts i den drabbade besättningen. Efter att denna har genomförts säger reglerna att vi ska vänta i 21 dagar med att ta bort skyddsområdet som är närmast anläggningen. Sedan måste vi vänta ytterligare 9 dagar innan vi kan ta bort övervakningsområdet. Det innebär att det tar minst 30 dagar efter att anläggningen har desinficerats, innan vi kan ta bort alla restriktioner och skyddsnivå 3, förutsatt att det inte blir några nya utbrott

Flera fall hos vilda fåglar

Det har även konstaterats fall hos vilda fåglar i Sverige.

Det finns olika influensavirus, både högpatogena som orsakar allvarlig sjukdom och lågpatogena som ger mildare eller inga symtom.

Fågelinfluensaviruset H5N8 är mycket smittsamt mellan fåglar. Denna typ har inte visat några tecken på att kunna smitta människa utan betraktas som en ren fågelsjukdom.

Skyddsnivåer

För att minska risken för smitta finns i Sverige olika skyddsnivåer med åtgärder för att skydda tama fjäderfän och andra fåglar mot fågelinfluensa. Skyddsnivåerna kan omfatta hela landet eller vissa områden och det kan vara olika skyddsnivåer i olika delar av landet.

Vilken nivå som är aktuell styrs av den riskbedömning som Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) gör. Om risken för fågelinfluensa ökar kan vi med kort varsel införa en högre skyddsnivå.

Skyddsnivå 2 och 3

I Sverige gäller nu skyddsnivå 2 i hela landet, förutom i drabbade områden i Skåne, Kalmar och Östergötlands län där skyddsnivå 3 gäller.

Förklaring av viktiga begrepp

För att veta vad som gäller måste du känna till följande begrepp:

  • Fjäderfä – alla fåglar som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött eller konsumtionsägg, eller för annan produktion.
  • Hägnat fjädervilt – vilda fåglar som hålls i fångenskap för utsättning eller uppfödning.
  • Andra fåglar i fångenskap – alla fåglar som hålls i fångenskap av annat skäl än produktion, som uppvisning, utställning, tävling, uppfödning, försäljning eller hobbyverksamhet.
  • Hobbyflockar – fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap som används för egen konsumtion, användning eller som sällskapsdjur.

Regler som gäller alla fåglar oavsett skyddsnivå

  • Fjäderfä och andra fåglar i fångenskap ska hållas åtskilda om de hålls på samma anläggning.
  • Vilda fåglar som tillfälligt hålls på en anläggning ska hållas åtskilda från fjäderfä och andra fåglar.
  • Djurhållaren ska upprätthålla goda skötselrutiner och förebyggande smittskyddsåtgärder för att minska risken för att fågelinfluensa kommer in i anläggningen.

Regler som gäller alla fjäderfä oavsett skyddsnivå

  • Fjäderfä får bara ges dricksvatten som kommer från borrad eller grävd brunn eller annat vatten som är godkänt som livsmedel.
  • Andfåglar, som ankor, gäss och änder ska hållas åtskilda från övriga fjäderfä på en anläggning, eftersom smittade andfåglar kan fungera som symptomfria bärare av virus.

Detta gäller vid de olika skyddsnivåerna

Vid fynd av högpatogen aviär influensa virus (HPAI) av subtyp H5 N1 hos vilda fåglar kan Jordbruksverket besluta om restriktionsområden med särskilda biosäkerhetsåtgärder som till exempel restriktioner för att flytta fjäderfän och andra fåglar i fångenskap.

Skyddsnivå 3 – används vid hög risk för smitta

Följande regler gäller för skyddsnivå 3:

  • Fjäderfä ska hållas inomhus. Ankor, gäss och strutsfåglar ska hållas instängda så långt det är möjligt för att förhindra kontakt med andra fjäderfän eller fåglar i fångenskap på andra anläggningar. Det är oerhört viktigt att alla rimliga åtgärder vidtas för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Dessutom krävs att djurhållaren övervakar hälsoläget för att tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Behållare med badvatten måste vara skyddade från vilda fåglar.
  • Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus. Om detta inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande, ska de hållas instängda så långt det är möjligt så att de inte har någon kontakt med andra fjäderfä eller fåglar i fångenskap på andra anläggningar. Det är oerhört viktigt att alla rimliga åtgärder vidtas för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Dessutom krävs att djurhållaren övervakar hälsoläget för att tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Utsättning av hägnat fjädervilt i naturen är inte tillåtet. Hygienkraven skärps om det finns annat fjädervilt på samma anläggning. Detta innebär att djurhållaren ska tvätta händerna och byta skor innan denne går från en fågelart till en annan inom samma anläggning.
  • Andra fåglar i fångenskap ska hållas inomhus. Om detta inte går eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande ska fåglarna hållas instängda så att de inte har någon kontakt med andra fjäderfä eller fåglar i fångenskap på andra anläggningar. Det är oerhört viktigt att alla rimliga åtgärder vidtas för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Dessutom krävs att djurhållaren övervakar hälsoläget för att tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Behållare för badvatten måste vara skyddade från vilda fåglar.
  • Vaccinerade djurparksfåglar ska vara inhägnade och foder och dricksvatten ges inne eller under ett skydd ute. Om de måste ha tillgång till badvatten ska det vara skyddat från förorening av vilda fåglar.
  • Förbud mot utställningar och tävlingar.

Skyddsnivå 2 – används vid förhöjd risk för smitta

Följande regler gäller för skyddsnivå 2:

  • Fjäderfä ska hållas inomhus. Om detta undantagsvis inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande kan ankor, gäss, och strutsfåglar hållas inhägnade utomhus, men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute. Det är viktigt med en utökad övervakning av hälsoläget för att djurhållaren tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Behållare för badvatten får användas i inhägnaden, om den skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus. Om detta inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande kan de hållas inhägnade utomhus. Inhägnader för änder ska vara täckta med nät för att undvika kontakt med vilda and- och vadarfåglar. Foder och dricksvatten ska ges inne eller under ett skydd ute. Hygienkraven skärps om det samtidigt finns produktion av andfåglar och andra fjäderfä på anläggningen. Det är viktigt att tvätta händerna och byta skor innan djurhållaren går från en fågelart till en annan inom samma anläggning. Djurhållaren ska också föra journal över alla utsättningsplatser. Behållare för badvatten får användas i inhägnaden, om det skyddas från kontakt med vilda and- och vadarfåglar. Vilda änder får inte tas in.
  • Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar ska hållas inhägnade. Badvatten i inhägnaden ska vara skyddat så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet. Dessutom ska foder och dricksvatten ges inne eller under ett skydd utomhus.
  • Förbud mot utställningar och tävlingar, men det finns möjlighet att söka dispens.

Skyddsnivå 1 – används då risken för smitta är låg

Följande regler gäller för skyddsnivå 1:

  • Fjäderfä får gå utomhus i inhägnad. Foder och dricksvatten ska ges inne eller under ett skydd utomhus.
  • Hägnat fjädervilt får hållas utomhus i inhägnader, men under perioden oktober till maj måste inhägnaden, där andfåglar hålls, vara täckt med nät. Vilda änder får inte tas in.
  • Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar får gå ute. Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar.

Viktiga förebyggande åtgärder för djurhållare

Du som djurägare kan göra mycket för att minska risken för att sjukdomar kommer in i och utvecklas i din besättning eller sprids till andra besättningar. Det handlar om biosäkerhet, det vill säga allt från var och hur stallarna är byggda till hur de dagliga skötselrutinerna ser ut.

Om fågelinfluensa

Fågelinfluensa (aviär influensa) är en sjukdom som framför allt sprids mellan fåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt. Ingen människa har hittills blivit smittad i Sverige.

Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsbegränsningar.

Vilda fåglar, särskilt sjöfåglar, anses vara naturliga värdar för alla typer av aviärt influensavirus och har en stor roll i spridning av viruset.

Råd och restriktioner vid jakt

Jägare som rör sig mycket i skog och mark är ofta de första som märker av en ökad sjuklighet eller dödlighet hos vilda fåglar. De kan därför vara ovärderliga när det gäller att tidigt upptäcka smittan. Men fågeljägare riskerar dessutom att ofrivilligt sprida smittan vidare, framför allt genom att sprida de fåglar de jagar, men möjligen också genom att bära smittan med sig från skogen och in i en tamfågelbesättning.

Har du som jägare egna tamfåglar eller besöker tamfågelbesättningar är det bra att tänka på att till exempel byta kläder och skor innan du går in till besättningen.

På grund av fågelinfluensa råder ett generellt förbud mot att använda levande and- och måsfåglar och vadare som lockfåglar. Detta gäller i hela landet på obestämd tid.

Restriktioner vid förflyttning och handel

Vid ett utbrott kan det finnas restriktioner både vid förflyttningar inom Sverige och EU och vid handel med länder utanför EU.

Övervakningsprogram

Alla medlemsstater i EU har ett övervakningsprogram för fågelinfluensa för både fjäderfä och vilda fåglar. Syftet med övervakningsprogrammet är att i ett tidigt skede upptäcka förekomst av virus för att kunna skydda fjäderfä och för att kunna bekämpa sjukdomen och stoppa spridningen. Programmet styrs av ett beslut från EU-kommissionen och innebär att alla länder inom EU är skyldiga att rapportera till EU om fynd av fågelinfluensa på både vilda och tama fjäderfä.

Övervakningsprogram för vilda fåglar

Syftet med övervakningsprogrammet är att snabbt upptäcka förekomst av virus hos vilda fåglar för att kunna skydda tamfåglar. Det gäller särskilt högpatogena fågelinfluensa virus - HPAI.

Det är en passiv övervakning som baseras på laboratorieundersökningar av vilda fåglar som påträffats döda. I samband med fynd av HPAI på vilda fåglar kan vissa förebyggande åtgärder tas fram för fjäderfäanläggningar i fyndområdet, i ett län eller i hela Sverige.

Jordbruksverket informerar alltid om området där smittade vilda fåglar påträffats och om förebyggande åtgärder i samband med detta.

På SVA:s webbplats kan du följa resultatet av provtagningarna på vilda fåglar som hittats döda i naturen.

Övervakningsprogram för fjäderfä

Syftet med övervakningsprogrammet avseende fågelinfluensa hos fjäderfä är att i tidigt skede upptäcka virus för att bekämpa sjukdomen och stoppa spridning.

Jordbruksverket beslutar årligen om hur många fjäderfäbesättningar med olika typer av fjäderfä som ska provtas inom övervakningsprogrammet.

På uppdrag av Jordbruksverket sköter Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) administrationen och analyserar proverna som tas inom programmet. Resultaten från övervakningen publiceras årligen i en rapport, Surveillance of infectious disease in animals and humans in Sweden.

Rapportering och provtagning av döda djur

Övervakningen är beroende av att bland annat jägare och andra som rör sig mycket ute i naturen rapporterar in fynd av sjuka eller döda fåglar.

Det är SVA som genomför analyserna.

Det här händer vid ett utbrott

Vid konstaterat fall av fågelinfluensa händer bland annat följande:

  • Den drabbade gården blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna gården.
  • Alla fjäderfän måste avlivas och ägg måste destrueras.
  • Den drabbade gården saneras och nya djur kan sättas in först 21 dagar efter att saneringen är klar.
  • Runt den smittade gården inrättas ett skyddsområde med en radie av minst 3 kilometer och ett övervakningsområde med en radie av minst 10 kilometer.
    Inom dessa områden råder bland annat förbud mot transporter och förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap, kläckägg och fjäderfäkött. Man kan dock ansöka om tillstånd för att få utföra vissa transporter.
  • Utställningar och andra sammankomster med levande fåglar är förbjudna.

Tillsammans med andra myndigheter har vi gjort förberedelser för att snabbt kunna bekämpa ett eventuellt utbrott av fågelinfluensa i en svensk fjäderfäbesättning. Beredskapen innefattar direkta åtgärder i drabbade besättningar, smittspårning, olika typer av beslut för att hindra att sjukdomen sprids samt information till djurägare, allmänhet och media.

Vi och andra myndigheter och aktörer agerar efter gällande beredskapsplan för epizootier. Den nationella beredskapsplanen utgör grunden för respektive aktörs egen beredskapsplan. Jordbruksverket leder och samordnar bekämpningen i nära samverkan med andra myndigheter och lantbruksnäringen.

Ersättning till djurägare vid utbrott

Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som djurägare ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet.

Frågor och svar

Författningar och beslut

Författningar

Söker efter 2009:3

Söker efter 2006:8

Söker efter 2007:17

Söker efter 2002:98

Söker efter 1999:102

Senast uppdaterad: 2021-02-25