Logotyp Jordbruksverket

Kompensationsstöd 2024

Om du har jordbruksmark i ett område där det är sämre förutsättningar för att odla kan du få kompensationsstöd. Stödet ska kompensera jordbruket i sådana områden.

Det kan du få stöd för

För att få kompensations­stöd måste du ha din mark i ett område där du kan få stöd. Ett sådant område kallas stödområde. Vi har delat in Sverige i stödområden, som ska återspegla de olika odlingsförhållandena som finns.

Hur mycket pengar du får i kompensationsstöd beror på

  • i vilket stödområde du har din mark
  • vilken typ av jordbruk som du har.

Karta över stödområden

Karta över stödområden.

Stödområdesindelningen bygger på församlingsgränserna från 1999‑12‑31.

Olika typer av jordbruk och vad som räknas in

Din verksamhet klassas i fem olika typer av jordbruk beroende på om du har

  • växtodlingsgrödor
  • grovfodergrödor och djur
  • extensiva grödor.

Om du har djur behöver du räkna ut din djurtäthet för att ta reda på vilken typ av jordbruk din verksamhet klassas som.

Jordbruk typ 1, 2 eller 3

Jordbruk typ 1, 2 eller 3 är jordbruk med nötkreatur, tackor och getter i kombination med grovfodergrödor. Grovfodergrödor är bland annat vall, grönfoder, betesmark och slåtteräng. Du behöver uppfylla olika krav på djurtäthet.

Jordbruk typ 4

Jordbruk typ 4 är jordbruk med endast växtodlingsgrödor (inga djur). Växtodlingsgrödor är bland annat spannmål, proteingrödor potatis och oljeväxter. Det finns inget djurtäthetskrav för jordbruk typ 4.

Jordbruk typ 5

Jordbruk typ 5 är extensivt jordbruk med grovfodergrödor. Djurtätheten är mindre än 0,1 djurenheter per hektar.

Ha koll på grödkoderna

I SAM Internet anger du vad du odlar på din mark eller använder din mark till genom att ange en grödkod. Ta reda på vilka grödor som ger rätt till vilka stöd och vilka grödor som räknas som grovfoder-, växtodlings- eller extensiva grödor.

Du ska redovisa all mark med grovfoder

Om du söker kompensationsstöd för typ 1, 2 eller 3 ska du redovisa all mark där du odlar och skördar grovfoder samt mark som betas. Det gäller också för vall som betas. Du får till exempel inte redovisa träda på skiften med vall som betas eller skördas före den 1 augusti.

Det är inte tillåtet att ta bort mark där du använder växtligheten till grovfoder ur din ansökan. Det gäller både betesmark och åkermark. Du får heller inte dela din ansökan eller ditt företag för att uppfylla krav på djurtäthet.

Så mycket pengar kan du få

I tabellen nedan kan du se ersättningsnivåerna för olika typer av jordbruk i olika områden.

Om du tror att du ligger på gränsen mellan två typer av jordbruk rekommenderar vi att du räknar med det lägre beloppet eftersom förändringar i både antalet djur och areal kan påverka djurtätheten.

Typ 1, 2, 3: Jordbruk med nötkreatur, tackor eller getter i kombination med grovfodergrödor. Grovfodergrödor är bland annat vall, grönfoder, betesmark och slåtteräng

Typ 4: Jordbruk med växtodlingsgrödor. Växtodlingsgrödor är bland annat spannmål, proteingrödor och potatis.

Typ 5: Extensivt jordbruk med grovfodergrödor utan nöt, tackor eller getter.

Så mycket pengar kan du få per hektar för olika typer av jordbruk

Område

Typ 1

Typ 2

Typ 3

Typ 4

Typ 5

1

6 200

3 600

1 400

1 900

400

2

4 700

3 100

1 500

1 900

300

3

3 900

2 900

1 200

1 900

300

4

3 300

2 400

1 100

1 900

0

5

3 200

1 800

700

1 900

0

6

2 100

1 400

400

800

0

7

1 600

1 000

250

800

0

8

1 300

900

300

800

0

9

1 000

800

0

800

0

10

800

800

0

800

0

11

1 300

1 000

0

800

0

12

1 900

1 100

300

800

0

Om pengarna inte räcker kan ersättningen sänkas

Den här ersättningen ingår i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023‑2027, där det finns en viss summa pengar att betala ut varje år. Om pengarna skulle ta slut kan regeringen besluta om att begränsa ersättningarna. Det kan också bli aktuellt att sänka ersättnings­beloppen.

Om du har mycket areal inom en typ av jordbruk

Om du har mer än 200 hektar mark i typ 1, 2 eller 3 så minskar din ersättning. Du får fullt kompensationsstöd för areal upp till 200 hektar. Om du har areal inom typ 1, 2 eller 3 får du 80 procent av ersättningen för arealen som överstiger 200 hektar.

Om du har mer än 70 hektar mark inom typ 4 så minskar din ersättning. Du får då full ersättning för areal upp till 70 hektar och 80 procent av ersättningen för arealen som överstiger 70 hektar.

Om du har mer än 70 hektar inom typ 5 så minskar din ersättning. Du får då full ersättning för areal upp till 70 hektar och 80 procent av ersättningen för arealen som överstiger 70 hektar.

Om du har mer än 200 hektar mark i typ 3 i område 7 får du inte ersättning för areal som överstiger dessa gränser. Det beror på att beloppet per hektar blir lägre än 210 kronor, vilket är miniminivån för stöd.

Beloppet minskar för varje typ av jordbruk var för sig. Om du har areal inom en typ av jordbruk i flera områden så minskar beloppet i första hand i det område som har lägst ersättning per hektar.

Villkor för stödet

De här villkoren behöver du följa för att få fullt stöd.

Bedriv jordbruk på minst 4 hektar

För att få kompensationsstöd måste du bedriva jordbruk på minst 4 hektar jordbruksmark. Dessa 4 hektar måste finnas inom området där du kan få kompensationsstöd, det vill säga område 1–12.

Ha jordbruksskiften på minst 0,1 hektar

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,1 hektar för att ge rätt till stöd.

Så din gröda senast den 30 juni

Sista datum som du ska så är den 30 juni.

Sköt din jordbruksmark

Många av skötselvillkoren är desamma som för gårdsstödet. Läs mer nedan om vad som gäller för kompensationsstödet.

Så ska du sköta grovfodergrödor, vall, betesmark och grönfoder

Grovfodergrödor som du söker utbetalning för ska skötas varje år. Skötselvillkoren ska vara uppfyllda senast den 31 oktober.

Du ska sköta grovfodergrödor på åkermark genom att slå av och föra bort skörden eller genom att låta djuren beta motsvarande en vallskörd. Du får inte tröska grödor som du har anmält som grovfodergröda, till exempel grödkod 6, blandningar av baljväxter eller klöver till grovfoder/ensilage, eller grödkod 80, grönfoder.

Betesmark och slåtteräng ska du sköta genom att marken betas eller slås av. Vid slåtter ska skörden föras bort. Alla delar av skiftet ska vara synligt påverkade av bete eller slåtter. Om du har åtagande för betesmarker och slåtterängar på marken och länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor om bete och slåtter får du samma undantag i kompensationsstödet.

Grönfoder av spannmål

Om du redovisar spannmålen som grödkod 80, grönfoder, räknas den som grovfoder.

Spannmål som du odlar till full axgång, kan du redovisa som spannmål även om du planerar att ensilera grödan. Den räknas då som växtodlingsgröda. Spannmål och andra grödor som du tröskar får du inte redovisa som grödkod 80.

Så ska du sköta växtodlingsgrödor

Växtodlingsgrödor ska du odla med sikte på god skörd och för det ändamål som du redovisat. Det betyder att du normalt sett ska tröska spannmål. Men du får skörda spannmål för att ensilera den även om du låter spannmålen nå full axgång innan du skördar den.

Tänk på att vallgräs och vallbaljväxter inte räknas som växtodlingsgrödor.

Frövall som växtodlingsgröda

Du ska odla din frövall för att tröska den. Du ska även kunna visa att du har ett avtal med utsädesleverantör.

Energiskog som växtodlingsgröda

Du kan få kompensationsstöd om du har planterat energiskog det vill säga salix, poppel eller hybridasp på din åkermark. Du måste skörda salix minst vart tionde år och poppel och hybridasp minst vart tjugonde år för att kunna få kompensationsstöd för marken.

Så här ska du sköta extensiva grödor

De extensiva grödor som du kan få kompensationsstöd för är bland annat gröngödsling och energigräs. Du ska skörda extensiva grödor minst en gång per kalenderår, med undantag för skyddszoner och gröngödsling. Detta innebär att du inte kan söka utbetalning det första året när du sår energigräset. Året efter, när du skördar energigräset, kan du söka utbetalning.

Extensiva grödor räknas till jordbruk typ 5. Du hittar information om vilka grödor som är extensiva grödor i grödkodslistan. I SAM Internet anger du vad du odlar på din mark eller använder din mark till genom att ange en grödkod. Du hittar alla grödkoder på grödkodslistan.

Du ska odla extensiva grödor för det ändamål som du redovisat i din ansökan. Om du har sökt utbetalning för grovfodergrödor inom typ 1, 2 eller 3 får du inte odla foder på skiften där du redovisar extensiva grödor. Men det finns undantag:

  • Om du har slåttervall på åker, med grödkod 57 får du skörda vall om du har kontrakt med vallfodertork och levererar hela skörden till vallfodertork.
  • Om du har skyddszoner med åtagande för miljöersättning får skörden på skyddszonen användas till foder enligt de villkor som gäller för miljöersättningen.

Märk, journalför och rapportera dina djur

Dina djur ska vara märkta, journalförda och rapporterade på rätt sätt och i rätt tid. Uppgifterna som du lämnar används vid smittspårning, märkning av nötkött och nötköttsprodukter.

Behåll dina tackor och getter i minst 60 dagar

I minst 60 dagar måste du hålla minst det antal tackor och getter av honkön som du redovisat i SAM Internet. Perioden startar dagen efter det att din SAM‑ansökan kommer in till länsstyrelsen. Som tackor och getter räknas de hondjur som du senast under hållandeperioden sätter i avel eller som senast under hållandeperioden är äldre än 1 år. Sätter i avel innebär att hondjuret är seminerat, betäckt eller släppt med handjur i avelssyfte.

Det behöver inte vara exakt samma djurindivider som du har under de 60 dagarna men det måste vara minst samma antal djur. Du kan även byta djurart så länge som antalet djur inte minskar. Djuren som du byter till ska ha satts in i avel eller vara äldre än 1 år. För att bytet ska godkännas ska djuren vara ersatta inom 10 dagar från det att djuren har lämnat ditt jordbruksföretag. Du ska notera bytet i din stalljournal.

Om antalet tackor eller getter av honkön minskar under de 60 dagarna ska du minska antalet djur i din ansökan. Det gör du i SAM Internet.

Tänk på att om länsstyrelsen meddelar dig att din gård ska kontrolleras kan du inte längre ändra i din ansökan.

Du måste vara aktiv jordbrukare

För att få det här stödet utbetalt måste du uppfylla minst ett av de krav som finns för att du ska räknas som aktiv jordbrukare:

  • Du ska ha mer än 36 hektar jordbruksmark totalt i din SAM‑ansökan.
  • Du ska ha mer än 50 djurenheter totalt i din SAM‑ansökan.
  • Du ska ha fått max 5 000 euro utbetalt i så kallade direktstöd för föregående år.
  • Du kommer att få max 5 000 euro utbetalt i så kallade direktstöd innevarande år.

Det kommer även att finnas andra sätt som du kan visa att du är aktiv jordbrukare på om du inte uppfyller någon av punkterna ovan, om länsstyrelsen begär att du ska göra det.

De här stöden och ersättningarna räknas till direktstöden

  • Gårdsstöd (inklusive omfördelning av stöd)
  • Stöd till unga jordbrukare
  • Nötkreatursstöd
  • Ersättning för ekologisk produktion
  • Ersättning för precisionsjordbruk – planering
  • Ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage:
    • Ersättning för fånggröda
    • Ersättning för mellangröda
    • Ersättning för vårbearbetning

Så här räknas dina djur om till djurenheter

Så här räknas dina djur om till djurenheter
DjurartAntal djurenheterAntal djur som motsvarar 1 djurenhet
Nötkreatur som är äldre än 2 år1,001,00
Ungnöt (6 månader–2 år)0,601,67
Suggor0,502,00
Tackor0,205,00
Getter (hondjur)0,205,00
Slaktsvin (slaktade)0,303,33
Slaktkycklingar0,0333,33
Värphönor0,01471,43


Följ grundvillkoren

För att få fullt stöd måste du följa grundvillkoren. Grundvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark.

Så räknar du ut djurtätheten

Om du har djur behöver du räkna ut din djurtäthet för att ta reda på vilken typ av jordbruk din verksamhet klassas som.

Du räknar ut din djurtäthet genom att dividera hela ditt antal djurenheter med hela din areal med grovfodergrödor. Ditt sammanlagda antal djurenheter består av det antal djurenheter av nötkreatur som du har under räkningsperioden och det antal djurenheter av tackor och getter du har under hållandeperioden.

Den här arealen ingår i beräkningen av din djurtäthet

All areal där du odlar grovfodergrödor på åkermark, betesmark och slåtterängar ingår i beräkningen av djurtäthet. Även areal som du har utanför stödområdena ingår även om den inte ingår i ansökan om kompensationsstöd. Däremot kan du bara få kompensationsstöd för mark som finns inom stödområdena.

Du kan avstå från att söka utbetalning för areal med grovfodergrödor, men arealen kommer ändå att ingå i beräkningen av din djurtäthet.

Skiften med slåtter och betesvall på åkermark med en vallgröda som inte är godkänd för miljöersättning för vallodling och ersättning för ekologisk produktion (grödkod 49) ingår alltid i din areal med grovfodergrödor.

Fäbodbete, alvarbete, skogsbete och annan betesmark eller slåtteräng som inte ger gårdsstöd räknas inte in i din grovfoderareal och ger inte heller kompensationsstöd.

Den här arealen ingår inte i beräkningen av din djurtäthet

Mark som du inte använder behöver inte ingå i beräkningen av djurtätheten

Betesmarker eller slåtterängar som inte används till slåtter eller bete någon gång under året har du möjlighet att undanta så att de inte ingår i din grovfoderareal och beräkning av djurtäthet. Under övriga upplysningar i SAM Internet skriver du att betesmarken eller slåtterängarna inte används.

Extensiva grödor ingår inte i beräkning av din djurtäthet

Om du odlar extensiva grödor och söker utbetalning för jordbruk typ 1, 2 eller 3 gäller särskilda regler.

Du ska då dokumentera hur du använder dina extensiva grödor. Det gäller även om du inte söker utbetalning för dem. Det kravet finns för att länsstyrelsen ska kunna kontrollera att du inte använder extensiva grödor som foder eftersom de inte ingår i beräkningen av din djurtäthet. Du ska kunna visa att grödan inte har använts som grovfoder om du skördar och för bort

  • rörflen
  • energigräs/vallgröda som används för energiändamål
  • vallgröda som levereras till vallfodertork
  • gröngödsling.

Det gör du genom att

  • redogöra för hur grödan har använts
  • visa upp dokumentation av alla skördetillfällen och eventuella verifikationer. Redovisar du vall som levereras till vallfodertork ska du kunna visa upp ditt kontrakt med vallfodertorken.

De här djurarterna ingår i beräkningen av din djurtäthet

De djurarter som ingår i beräkningen är

  • nötkreatur som är minst 6 månader gammalt
  • get av honkön
  • tacka.

För att djuren ska ingå i beräkningen av din djurtäthet måste de vara märkta och journalförda. Nötkreaturen ska vara rapporterade till CDB i rätt tid. Om du missar att rapportera ett nötkreatur inom 7 dagar till CDB räknas inte det djuret med i din djurtäthet.

Så här många djurenheter blir varje djur

Djurart

Antal djurenheter

Nötkreatur

som är äldre än 2 år

1,00

Ungnöt

(6 månader till 2 år)

0,60

Get av honkön

0,20

Tacka

0,20

Den här djurtätheten krävs för typ 1, 2 och 3

Grovfodergrödorna klassas som typ 1, 2 eller 3 beroende på vilken djurtäthet du har och i vilket område du har din mark.

Har du mark i mer än ett stödområde och kravet på djurtäthet är olika för områdena gäller det krav på djurtäthet som finns för det område där ditt brukningscentrum ligger.

Har du brukningscentrum utanför stödområdena så gäller kravet som finns för område 6–12.

Om du inte har nötkreatur, tackor eller getter i ditt jordbruk eller har under 0,1 djurenheter per hektar klassas dina grovfodergrödor som typ 5.

Djurtätheten per hektar grovfoderareal påverkar vilken typ av jordbruk det klassas som

­Område

Typ 1

Typ 2

Typ 3

Typ 5

1–5

minst 0,65

minst 0,30

minst 0,10

lägre än 0,10

6–12

minst 1,00

minst 0,40

minst 0,10

lägre än 0,10

Tabellen visar vilken djurtäthet som krävs för typ 1, 2 och 3. Du måste uppnå värdet efter avrundning till två decimaler.

Under rubriken Exempel på olika företag som har kompensationsstöd kan du se några exempel på hur mycket ersättning du kan få per hektar beroende på stödområde, typ av jordbruk och djurtäthet.

Hjälp med att räkna ut djurenheter

Du kan få hjälp med att räkna ut hur många djurenheter du har genom att fylla i uppgifter i den så kallade beräkningshjälpen. Med hjälp av antalet djurenheter kan du räkna ut din djurtäthet som avgör vilken typ av jordbruk du har. Det är viktigt att du läser instruktionerna innan du använder beräkningshjälpen.

Så söker du stödet och gör ändringar

Du söker stödet i e‑tjänsten SAM Internet. Sista dag att söka 2024 är den 11 april. Om din ansökan kommer in efter den 11 april minskar vi ditt stöd med 1 procent per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökan kommer in efter den 6 maj får du inget stöd alls 2024.

Om du ska söka jordbrukarstöd för första gången så behöver du kontakta din länsstyrelse för att få ett kundnummer.

Ändra i ansökan

Du kan ändra i din SAM‑ansökan efter att du har skickat in den. Det är viktigt att du hela tiden ser till att uppgifterna i ansökan stämmer med verkligheten.

Du har möjlighet att i vissa fall ändra i din ansökan för att undvika avdrag på stöden. Vi använder satellitbilder för att göra uppföljning av din jordbruksmark. Om det vi ser i uppföljningen skiljer sig från det du uppgett i din SAM‑ansökan informerar vi dig så att du får möjlighet att ändra i din ansökan för att slippa avdrag på stöden.

Du kan lägga till mark i din ansökan fram till den 17 juni. Fram till den 31 augusti kan du ändra skiftes­gränser och grödor förutsatt att den sökta arealen inte ökar. Du kan dra tillbaka hela eller delar av din ansökan fram till den 31 oktober.

Läs mer om vilka ändringar du kan göra och hur det går till när vi följer upp din jordbruksmark.

Utbetalning av stödet

Vi börjar betala ut stödet under november 2024. Du får då en delutbetalning av beloppet. Resten av stödet får du som en slututbetalning. Den börjar vi betala ut i januari 2025.

Om du får en kontroll på din gård som visar att det finns skillnader mellan det du angett i din ansökan och verkligheten kan det leda till att du får din utbetalning senare än planerat.

Belopp som är lägre än 1 000 kronor per ersättning betalar vi inte ut.

När vi har fattat beslut om utbetalning kan du se hur mycket pengar du får på Mina sidor.

Uppföljning av jordbruksmark, kontroller och avdrag

Vi använder satellitbilder för att göra uppföljning av din jordbruksmark. Om det vi ser i uppföljningen skiljer sig från de uppgifter du har uppgett i din SAM-ansökan får du ett brev om det. För att slippa avdrag på stöden har du möjlighet att ändra i din ansökan eller visa att du uppfyller villkoren för stödet genom att skicka in foton med appen Geofoto.

Kontroller

Länsstyrelsen kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten och att du följer alla villkor och grundvillkor. Om det visar sig att det finns fel i din ansökan får du ett brev och då kan du i vissa fall ändra din ansökan för att undvika avdrag på stödet. Länsstyrelsen kan också göra kontrollbesök på ett mindre antal gårdar. Du får oftast veta i förväg om du ska få besök av en kontrollant.

Avdrag

Om du inte följer villkoren som gäller för stödet kan du få avdrag.

Om du drabbas av en oförutsedd händelse

Om en oförutsedd händelse gör att du inte kan uppfylla villkoren så kan du ändå ha rätt till stödet. Oförutsedda händelser kan vara

  • naturkatastrofer eller allvarliga väderhändelser, till exempel stormar, översvämningar eller torka
  • att djurstallar förstörs, till exempel i en brand
  • utbrott av allvarliga djur- och växtsjukdomar eller allvarliga växtskadegörare
  • att vildsvin bökat upp och förstört din mark
  • att staten tvångsinlöser din mark, så kallad expropriation
  • långvarig arbetsoförmåga eller dödsfall hos stödmottagaren.

Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligt till din länsstyrelse tillsammans med en redogörelse och underlag som visar vad som har hänt. Det ska du göra inom 15 arbetsdagar från den dag då du har möjlighet att göra det. Du kan mejla eller skicka ett brev.

Exempel på olika företag som har kompensationsstöd

Här är exempel på olika företag.

Exempel på olika förutsättningar som avgör vilken typ av jordbruk du har

Exempel 1 – företag med djur, olika grovfodergrödor och spannmål

Du har 50 djurenheter och 100 hektar grovfoderareal fördelat på

  • 50 hektar vall (grödkod 50)
  • 10 hektar grönfoder (grödkod 80)
  • 40 hektar betesmark (grödkod 52).

Du har dessutom 15 hektar spannmål. Ditt brukningscentrum och all din mark ligger i område 7.

Din djurtäthet är:
50 djurenheter/100 hektar = 0,5 djurenhet per hektar.

I område 7 är kravet på djurtäthet för att ingå i typ 1 minst 1,0 och kravet för typ 2 är minst 0,4. Eftersom din djurtäthet är 0,5 ingår all din grovfoderareal i typ 2.

För all din grovfoderareal får du det belopp per hektar som gäller för typ 2 i område 7, det vill säga 1 000 kronor per hektar.

Dina 15 hektar spannmål ingår i typ 4, växtodlingsgrödor. Du får det belopp per hektar som gäller för typ 4 i område 7. Du får 800 kronor per hektar. Spannmålen ingår inte i beräkning av din djurtäthet.

Exempel 2 – företag med grovfodergrödor i flera områden

Du har 110 djurenheter och 100 hektar vall.

  • 60 hektar vall finns i område 9.
  • 30 hektar vall i område 10.
  • 10 hektar vall utanför stödområdena.

Ditt brukningscentrum finns i område 9.

All areal med grovfodergrödor, även den utanför stödområdena, räknas med vid beräkning av djurtäthet.

Din djurtäthet är:
110 djurenheter/100 hektar = 1,1 djurenhet per hektar.

Då du har brukningscentrum i stödområde 9 är det djurtäthets­kravet i detta område som du ska räkna med för all din areal. I område 9 är kravet minst 1,0 djurenheter per hektar för att ingå i typ 1. Eftersom din djurtäthet är 1,1 ingår din grovfoderareal i typ 1.

Du får sedan ersättning med beloppet som gäller för typ 1 i respektive stödområde. Du får

  • 1 000 kronor per hektar för dina 60 hektar i område 9
  • 800 kronor per hektar för dina 30 hektar i område 10.

För dina 10 hektar vall som ligger utanför stödområdena får du inget kompensationsstöd.

Exempel på hur stödet minskar om du har särskilt stor areal inom en typ av jordbruk

Exempel 1 – Minskning för företag med djurhållning

Du har 150 djurenheter och totalt 300 hektar grovfodergrödor. Du har

  • 100 hektar finns i område 6
  • 200 hektar i område 7.

Din djurtäthet är 150/300 = 0,5 djurenheter per hektar.
Du uppfyller krav för typ 2.

För typ 2 minskas ersättningen till 80 procent vid 200 hektar.

Du får i första hand full ersättning för din mark i området med högst ersättnings­nivå. Du får 1 400 kronor per hektar för de 100 hektar som du har i område 6.

Du får också full ersättning, 1 000 kronor per hektar för 100 hektar till i område 7. För resten av din vall i område 7, 100 hektar, får du 80 procent av 1 000 kronor, det vill säga 800 kronor per hektar.

Exempel 2 – Minskning för företag utan djurhållning

  • Du har ingen djurhållning.
  • I område 1 har du 10 hektar vall.
  • I område 2 har du 100 hektar vall och 80 hektar spannmål.

Din spannmål räknas som typ 4. Ersättningen för typ 4 minskar till 80 procent vid 70 hektar.

För dina första 70 hektar får du hela beloppet som gäller för typ 4 i område 2, 1 900 kronor.

För resten av din spannmål, 10 hektar, får du 80 procent av 1 900 kronor, det vill säga 1 520 kronor per hektar.

Din vall räknas som jordbruk typ 5, eftersom du har djurtäthet 0.

Även för typ 5 minskar beloppet till 80 procent vid 70 hektar. Du får i första hand full ersättning för areal i området med högst ersättningsnivå.

Du får 400 kronor för dina 10 hektar vall i område 1. Du får också full ersättning, 300 kronor per hektar, för 60 hektar vall i område 2.

För resten av din vall i område 2, 40 hektar får du 80 procent av 300 kronor, det vill säga 240 kronor per hektar.

Frågor och svar

Kan jag söka både kompensationsstöd och miljöersättning för vallodling?

Nej, det kan du inte. I de områden där du kan söka kompensationsstöd kan du inte söka miljöersättning för vallodling.

Vad gäller om jag vill överlåta eller ta över mark, djur eller åtagande?

Det finns mycket att tänka på vid en överlåtelse eller ett övertagande, framför allt beroende på när den sker. Vi rekommenderar att du planerar överlåtelsen i så god tid som möjligt innan du skickar in din SAM‑ansökan. Du hittar all information på vår sida om överlåtelse.

Tänk på att ansökan om övertagande alltid måste skickas in om den nya sökanden har ett annat person- eller organisationsnummer. Detta gäller alltså även om det är en familjemedlem som ska ta över eller om du ska ändra företagsform.

Jag har fått ett beslut som gäller ett stöd som jag sökte för ett par år sedan. Hur såg webbinformationen ut då?

Om du vill läsa tidigare års webbinformation i PDF-format kan du kontakta Jordbruksverkets kundtjänst.

Kontakta oss om du har frågor

Du kan ställa frågor till oss här på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa länsstyrelsernas kundsupport för jordbrukarstöd.

Gäller det Västernorrlands län ska du i stället ringa det här numret.

Du kanske också är intresserad av det här