Webbinarier om grundvillkor

Frågor och svar från webbinariet

• Får orörd stubbåker behandlas med glyfosat mellan skörd och "brytdatum" eller räknas det då inte in som marktäckning?
  • Svar: Om stubbåkern behandlas med glyfosat mellan skörd och tidigaste brytningsdatum är det inte godkänd marktäckning och kan inte räknas med.
• Gällande undantag för gårdar med EKO, vad gäller på de gårdar med parallell odling?
  • Svar: Undantaget gäller för den mark som har certifierad ekologisk produktion och inte för hela gården om man har parallell odling.
    

Frågor och svar från webbinariet

• Vad gäller om man odlar annan gröda innan majsen under samma säsong som man har majs? Man har ju ändå brutit växtföljden med en annan gröda? Då uppfyller ju inte kontrollen grundvillkorets syfte?
  
  • Svar: Grödan som sås in före den 30 juni och skördas på sommaren eller hösten räknas som huvudgröda och är den som räknas i kravet på grödbyte. Det är den grödan som ska anmälas i SAM Internet. Om majs är huvudgrödan så är det endast vallinsådd som omfattas av undantagen från både 3-årsregeln och kravet på att byta gröda på 33% av arealen.
• Måste varje lantbrukare aktivt välja enligt vilket räknesätt växtföljds­kravet ska beräknas? Eller sker det med automatik i SAM Internet?
  • Svar: Lantbrukaren ska själv välja hur man ska följa växtföljds­kravet. Antingen genom växtföljd eller gröd­diversifiering.
• Kommer SAM Internet kunna hantera underkoder på grödorna 2025 när den räknar ut om man klarar växtföljds­kravet eller inte?
  • Svar: Ja, till 2025 har vi byggt om SAM Internet så att beräkningen för växtföljds­kravet också tittar på underkoderna för att avgöra om man har bytt ettårig gröda.
• Kommer satellitbilderna att användas för kontroll av marktäckning och vårbearbetning?
  • Svar: Nej, vi kommer inte att använda satellitbilder. Det blir fältkontroller.
• Vilka olika procentsatser kan gälla för gröd­­diversifiering 2026?
  • Svar: Om du brukar 10–30 hektar :
    Måste du ha minst två olika grödor.
    Den största grödan får utgöra max 75 % av åkerarealen.
    
  • Svar: Om du brukar >30 hektar:
    Måste du ha minst tre olika grödor.
    Den största grödan får utgöra max 75 % av åkerarealen, de två största grödorna får sammantaget inte utgöra mer än 95 % av åkerarealen.
    Dessa procentsatser gäller för hela landet.
    
• Om man sår in vall i majsen, räknas det även som ett grödbyte det innevarande året och räknas in i de procenten? Är 4 år med majs där 1 år har haft vallinsådd i majsen okej eller inte?
  
  • Svar: Om man sår in vall räknas det som ett byte i 33%-kravet. Den arealen kommer att räknas in som bytt gröda i 33%-kravet. För att det ska ses som godkänt i 3-årskravet gäller att insådden sker löpande. Det är alltså inte tillåtet att odla majs i fyra år och endast ha insådd första året.
    
• När det gäller 33%-kravet, ska det ha varit insådd i majsen föregående år, för att räknas som byte?
  • Svar: Det måste vara insådd året före så att vallinsådden har vuxit mellan två majsgrödor för att räknas som ett grödbyte.
• Om man väljer gröd­diversifiering 2026, Räknas majs med och utan vallinsådd som olika grödor?
  • Svar: Nej.
• Är det beslutat med gröddiversifieringen 2026?
  • Svar: Ja.

Frågor och svar från ett tidigare webbinarium om grundvillkoret GAEC 7 och växtföljdskrav

• Hur blir det om man tar in mer mark efter att man gjort sin ansökan men innan 15 juni vilket då orsakar att man inte längre är undantagen kravet? Man har ju då redan odlat och gjort ansökan med det i åtanke att man är undantagen kravet.
  • Svar: Om lantbrukaren lägger till mark i ansökan som gör att de inte längre är undantagna så behöver de uppfylla kraven baserat på all mark de har i ansökan efter ändringen.
• Kommer mellangröda att räknas som ett grödbyte?
  • Svar: Mellangrödor eller fånggrödor räknas inte som ett grödbyte.
• Kan man ha olika stråsädsblandningar alltså tre år efter varandra med grödkod 12?
  • Svar: Stråsädesblandningar ses som samma gröda oavsett vad som har blandats. Att ha olika blandningar mellan åren gör inte att det räknas som ett grödbyte.
• Om spannmålen i blandsäden består av vete ena året och korn andra året, räknas det då som olika grödor?
  • Svar: Det kommer att ses som samma gröda.
• Tittar man bara på ett år vid kontrollen. Inte år bakåt?
  • Svar: Kontrollen kommer att gälla för årets ansökan. Vid en kontroll av växtföljd kommer man alltså enbart kolla att villkoren är uppfyllda för det aktuella året. För att kontrollera att kraven gällande växtföljd uppfylls ett enskilt år, så kommer kontrollanten dock att behöva kolla vilka grödor som odlats tidigare år.
• Hur fungerar det när man delar ett block i flera skiften? Om man till exempel delar ett skifte i mitten, odlar höstvete på västra delen ett år och östra delen nästa år. Borde ju vara okej. Får man felmeddelande då? Kommer det att bli stoppande felkoder?
  • Svar: Kravet utgår från vad som har växt på marken förra året. Om man byter en gröda från en del av ett block till en annan del året efter så kan det räknas som ett grödbyte beroende på vad som odlats på just den marken året före.
• Görs kontrollen bara om lantbrukaren är uttagen till grundvillkorskontroll?
  • Svar: Ja. Det är lantbrukare som blir uttagna till grundvillkorskontroll som kontrolleras.
• Hur ska man tänka med växtföljden om man köper ny mark? Flyttas grödorna över från den andra lantbrukarens ansökan?
  • Svar: Det är viktigt att veta att all mark i ansökan omfattas av kraven oavsett vem som odlade marken föregående år. Vi kommer att försöka visa så mycket som möjligt i SAM Internet för lantbrukarna. Tanken är att lantbrukaren ska kunna se vad som odlades på marken föregående år även om någon annan sökte på marken det året.
• Kan man ha grödkod 80 (grönfoder) tre år i rad?
  • Svar: Om det är samma gröda som odlas som grönfoder går det att odla den max tre år i rad på samma skifte. Om lantbrukaren byter gröda, till exempel odlar höstkorn år 1 och sedan råg år 2, så räknas det som ett grödbyte.
• Om man har 76 procent vall, kan man då ha majs år efter år utan vallinsådd på 24 procent av arealen?
  • Svar: Ja, om lantbrukaren är undantagen kraven på växtföljd så behöver de inte uppfylla något av kraven de åren som undantaget gäller.
• Grödkod 12: Om man alltså ena året har en kornblandning och året efter en havre ärt (<50 % baljväxt) så räknas det som samma gröda?
  • Svar: Om det ena året odlas en stråsädesblandning (GK 12) på skiftet och året efter odlas en blandning av stråsäd och baljväxt (GK 13) så ses det som ett grödbyte.
• Finns det något hinder mot att lämna ett enskilt skifte utanför SAM-ansökan?
  • Svar: Ja, lantbrukaren måste deklarera all areal som den förfogar över i SAM-ansökan. Det finns kontroller som letar efter odeklarerad areal och lantbrukaren kan få avdrag på utbetalningen om kontrollen hittar sådan areal.
• Kan man ta bort enstaka block ur ansökan ett enskilt år för att klara kravet på grödbyte? Händer något annat än att man inte får gårdsstöd på den borttagna arealen? Samma fråga kommer att dyka upp även när det blir aktuellt 2026 med max tre år med samma gröda.
  • Svar: Nej, lantbrukaren måste deklarera all areal som den förfogar över.
• Ibland odlas 2 grödor varje år, till exempel först råg och sedan majs. Vad gäller då ? Vilken gröda ska in i SAM Internet?
  • Svar: Grödan som sås in före den 30 juni och skördas på sommaren eller hösten räknas som huvudgröda och är den som räknas i kravet på grödbyte. Det är den grödan som ska anmälas i SAM internet.
• Hur stor blir sanktionen om man har 100 hektar ettåriga grödor och bara byter gröda på 20 hektar respektive 0 hektar?
  • Svar: Bedömningsmatrisen för GAEC 7 ser ut så här:

Om man har 100 hektar med krav på grödbyte och byter på 0 hektar % så blir det 3 i bedömningsvärde vilket ger 5% i grundvillkorsavdrag. Om man har 100 hektar med krav på grödbyte och har bytt på 20 hektar så har man bytt på 20% och kravet är 33%. 20/33= 60,61%. Kravet är uppfyllt till 60,61% vilket ger ett bedömningsvärde på 2 och grundvillkorsavdrag på 3%.

• Fält där till exempel endast råg går att odla. Hur ska vi hantera dessa skiften? Är svartträda det enda alternativet?
  • Svar: Från 2026 kan man välja att uppfylla GAEC 7 genom gröddiversifiering i stället för att följa kraven på växtföljd. Om man ändå väljer växtföljd, så är kravet att samma gröda får odlas på ett skifte högst tre år i rad. För att inte bryta mot kravet måste skiftet odlas med en annan gröda det fjärde året. Träda räknas som en egen gröda och ses som ett grödbyte om en produktionsgröda har odlats på skiftet året innan.
• Vad gäller när det under året klassas om från permanent gräsmark till åkermark? Om man till exempel sår spannmål på ett skifte med permanent gräsmark räknas det som permanent gräsmark i SAM. Kan bli problem om det ligger strax över 75 procent vall eller permanent gräsmark.
  • Svar: Marken kommer att klassas om till åkermark det året som spannmålet växer och skördas. Då ingår det i kraven på växtföljd och det kan påverka huruvida lantbrukaren har mer än 75 % permanent gräsmark och vall i ansökan.
• Blir sanktionen högre vid upprepning kommande år?
  • Svar: Ja. Hur avdragen görs gällande grundvillkor beskrivs i Jordbruksverkets avdragsvägledning för grundvillkor.
    Kontroll inom jordbrukarstöd och grundvillkor
• Träda efter träda mer än tre år på samma skifte blir som jag förstår det inte möjligt?
  • Svar: Det är möjligt. Träda är i likhet med vall undantagen kraven på grödbyte och det innefattar även 3-årskravet.
• Vad händer om vallinsådden inte blir etablerad av försommartorka?
  • Svar: Om lantbrukaren kan påvisa att den har försökt att etablera en vallinsådd på skiftet kan kontrollanten godkänna den.