Att restaurera natur
För att uppfylla målen i EU:s naturrestaureringsförordning ska varje medlemsland ta fram en nationell plan för hur naturrestaureringen ska gå till. Nu har Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Boverket och Jordbruksverket, tagit fram ett underlag till en nationell restaureringsplan som regeringen kommer hantera innan de skickar den till EU-kommissionen i september 2026.
Sidan uppdateras regelbundet.
Förslag till nationell plan för att restaurera natur
Naturrestaureringsförordningen gäller sedan år 2024. Förordningens syfte är att restaurera natur, begränsa och anpassa till klimatförändringar, förbättra livsmedelstryggheten och uppfylla unionens internationella åtagande. Den har tidsatta och bindande mål som varje land inom EU ska uppnå. Målen i förordningen är egentligen inte nya. De flesta finns redan i olika EU-direktiv som fågel-, art- och habitat- och vattendirektivet. Än så länge har målen inte nåtts. Planen för naturrestaurering ska göra det tydligare med konkreta åtgärder och tidsatta mål.
Den nationella planen som myndigheterna har tagit fram och som Regeringskansliet nu arbetar vidare med ska skickas in till EU kommissionen senast den 1 september 2026. Vill du läsa hela förslaget finns det på Naturvårdsverkets webbplats. Här finns också en sammanfattning av förslaget och en tidslinje om vad som händer framöver.
Jordbruksverkets förslag
Jordbruksverket ansvarar för de delar i planen som handlar om att restaurera jordbruksekosystem. Det handlar till stor del om att bevara och återskapa naturliga ängs- och betesmarker och våtmarker, men också att bevara och återskapa landskapselement som till exempel stenmurar och småvatten.
Ett jordbrukslandskap som visar på biologisk mångfald med fjärilar och växter, betande djur och alléer samt åtgärder som återvätning, Illustration Tobias Flygar/Studio Flygar
Till förordningens mål finns det indikatorer som ska följas över tid. De visar om genomförda åtgärder ger de resultat som krävs, det vill säga om vi har lyckats med de åtgärder vi föreslår eller inte. När det gäller biologisk mångfald i jordbrukslandskapet följer vi bland annat hur det går för jordbruksfåglar och fjärilar i gräsmarker.
Jordbruksverkets förslag till åtgärder syftar till att nå de här målen i förordningen:
- fåglar som finns i jordbrukslandskapet ska öka
- dagfjärilar och pollinatörer ska sluta minska
- det ska finnas fler landskapselement som gynnar biologisk mångfald
- dränerade organogena jordar, även kallade för torvjordar, ska restaureras och en del återvätas
- organiskt kol i mineraljordar ska öka
- arealen betesmark av livsmiljötyp ska öka.
Utmaningen för jordbruksekosystemen är att naturvärden kräver aktivt brukande av livskraftiga företag. Åkrar kräver brukande, betesmarker kräver bete, ängar kräver slåtter och detta måste ske i hela landet i alla typer av landskap. Därför finns förslag riktade mot att bromsa nedläggningen av jordbruksmark och en stor andel av förslagen handlar om nya eller ändrade ersättningar samt att införa ett statligt subventionerat avbytarsystem till djurgårdar, för att göra jordbrukarlivet mer attraktivt.
Det finns också förslag som innebär att vissa delar ska utredas vidare, eftersom det inte har funnits tid till att analysera förslagen tillräckligt mycket..
Tagits fram i dialog
Förslaget har tagits fram i dialog där erfarenheter, kunskap och perspektiv från många olika aktörer är grunden för arbetet för att kunna föreslå lämpliga åtgärder i restaureringsplanen. Vi har strävat efter att identifiera åtgärder som är effektiva för att bevara odlingslandskapets arter och deras livsmiljöer och samtidigt beakta behovet av en stabil och säker livsmedelsproduktion.
I mars kommer vi ha informationsmöten där vi bjuder in de som tidigare varit inbjudna till våra dialogmöten. Vid informationsmötena går det inte att påverka förslaget som är lämnat till Regeringskansliet. Vi kommer endast att informera om förslaget.
Den 23 mars klockan 9-12 är det ett myndighetsgemensamt informationsmöte om förslaget till plan som har lämnats in till Regeringskansliet.
Den 26 mars klockan 9-11 kommer Jordbruksverket att ha ett fördjupningsmöte där förslag kopplade till jordbruksekosystemen presenteras lite mer i detalj.
Jordbruksverkets förslag till åtgärder
I förslaget som lämnats till Regeringskansliet finns det 40 förslag som är kopplade till jordbruksekosystem. Vi har delat in åtgärdsförslagen i olika ämnesområden och redovisar dem i tabellen.
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Jordbruk ska finnas i hela landet | Bromsa nedläggning av jordbruk |
Jordbruk ska finnas i hela landet | Beakta naturrestaureringsförordningen i pågående arbete med generationsskifte i lantbruket |
Jordbruk ska finnas i hela landet | Inför ett statligt subventionerat avbytarsystem till djurgårdar som håller betesdjur inom svenskt lantbruk |
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Förbättrade kunskapsunderlag som verktyg för att genomföra förordningen | Säkerställ vetenskapligt baserad nationell inventering av tillståndet för gräsmarker och andra betespräglade miljöer |
Förbättrade kunskapsunderlag som verktyg för att genomföra förordningen | Utred hur nationella planerings- och uppföljningsunderlag kan förbättras med avseende på restaureringspotential och -behov |
Förbättrade kunskapsunderlag som verktyg för att genomföra förordningen | Standardisera arbetet med regionala värdetrakter i odlingslandskapet för att förstärka regionala handlingsplaner för grön infrastruktur |
Förbättrade kunskapsunderlag som verktyg för att genomföra förordningen | Förstärk forskning om naturrestaurering i kombination med livsmedelsproduktion, affärsmodeller och diversifiering av inkomst |
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Möjliggörande lagar | Genomför en översyn av generellt biotopskydd utifrån nyskapade biotoper |
Möjliggörande lagar | Daglig tillsyn och virtuella stängsel – undersöka hur digitala verktyg kan möjliggöra tillsyn |
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Öka den strukturella variationen av livsmiljöer i odlingslandskapet | Stimulera skötsel av befintliga småbiotoper |
Öka den strukturella variationen av livsmiljöer i odlingslandskapet | Förläng och förstärk satsningen på nya blommande ytor och andra småbiotoper i slättlandskap |
Öka den strukturella variationen av livsmiljöer i odlingslandskapet | Premiera små och svårbrukade fält i slättbygd |
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Förbättra åkerns kvalitet för biologisk mångfald | Senarelagd vallskörd och anpassad vallskötsel för att gynna markhäckande fåglar och pollinerande insekter |
Förbättra åkerns kvalitet för biologisk mångfald | Ängsvallar och igenväxande artrika åkrar |
Förbättra åkerns kvalitet för biologisk mångfald | Öka arealen träda som gynnar odlingslandskapets arter som är beroende av relativt ostörda livsmiljöer |
Förbättra åkerns kvalitet för biologisk mångfald | Öka andelen ekologisk produktion i slättbygden |
Förbättra åkerns kvalitet för biologisk mångfald | Inför ett nationellt mål för andelen ekologiskt brukad jordbruksmark |
Förbättra åkerns kvalitet för biologisk mångfald | Öka förekomsten av pollinatörs- och mångfaldsvänlig växtodling |
Förbättra åkerns kvalitet för biologisk mångfald | Odlingsåtgärder som syftar till att förbättra markhälsan |
Förbättra åkerns kvalitet för biologisk mångfald | Satsa på ny teknik som gynnar biologisk mångfald |
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Minskade risker med växtskyddsmedelsanvändning | Satsa nationellt på växtskyddsmetoder och avancera/öka användningen av integrerat växtskydd (IPM) |
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Fler våtmarker i odlingslandskapet | Genomför en översyn av stöden för restaurering, anläggning och skötsel av våtmarker |
Fler våtmarker i odlingslandskapet | Inför ett nytt anslag för finansiering av restaurering och anläggande av våtmarker, inklusive återvätning |
Fler våtmarker i odlingslandskapet | Förenkla regler kring restaurering och anläggning av våtmark |
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Restaurera dränerade organogena marker (torvjordar) | Kartlägg organogena dränerade marker från nationell till lokal nivå |
Restaurera dränerade organogena marker (torvjordar) | Stärk forskning och uppföljning av återvätning och alternativa åtgärder på dränerad organogen jordbruksmark |
Restaurera dränerade organogena marker (torvjordar) | Utvidga Skogsstyrelsens återvätningsuppdrag och vid behov införa ett nytt stöd för att återväta dränerad organogen jordbruksmark |
Restaurera dränerade organogena marker (torvjordar) | Utred förutsättningarna att inför ett stöd för att passivt återväta dränerad organogen jordbruksmark |
Ämnesområde | Föreslagna åtgärder |
|---|---|
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Justera ersättningsnivån för skötsel av betesmarker och slåtterängar |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Förenkla skötselvillkoren i ersättning betesmarker och slåtterängar |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Utveckla och utöka komplement/åtgärder till ersättningar för betesmarker och slåtterängar |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Utöka incitamenten att nyttja betesfria år för att hävda större arealer |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Utvidga definitionen på markklassen skogsbete så att fler marker ger rätt till ersättning |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Ersättningar som stimulerar att det blir fler djur som betar naturbeten |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Investeringsstöd för betande djur och slåtterängar |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Utred möjligheten att ersätta inskränkningar i Natura 2000 |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Kompetensutveckling och rådgivning |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Förstärk och anpassa nationella restaureringsstödet för att gynna art- och livsmiljöanpassad restaurering och skötsel |
Anpassa och utveckla ersättningar och villkor för att gynna bete och slåtter | Utred hur förutsättningarna för fortsatt hävd i alpina miljöer kan stärkas |
Resonemang om föreslagna åtgärder kopplade till ängs- och betesmarker
Ett av målen i förordningen, är att arealen av gräsmarker av livsmiljötyp ska öka med 100 000 hektar till år 2050, år 2030 ska vi ha ökat med 30 000 hektar. När vi säger livsmiljötyp, menar vi att den EU-gemensamma beskrivningen av olika typer av natur. En livsmiljötyp är en avgränsad naturmiljö med särskilda ekologiska strukturer eller förhållanden samt vilka arter som finns tillsammans.
För att få till mer gräsmarker av livsmiljötyp innebär det att det måste bli attraktivt att skapa mer betesmarker exempelvis genom ersättningar och rådgivning som lockar, stödjer och ersätter de som vill omvandla skog eller igenväxta beten till betesmarker. Detta innebär att vi behöver fler djur för att kunna nå målet och fler djur innebär att det blir fler uppgifter som vi behöver lösa.
Vi behöver fler betesdjur
Det måste så klart finnas betesdjur som kan beta de nya arealerna med betesmark av livsmiljötyp. Till år 2030 kommer det att behövas ytterligare djur motsvarande 7 000 dikor med kalv.
Vi behöver lantbrukare som vill ha djur
För att få fram mer betande djur krävs det att det finns lantbrukare som är intresserade av att börja med djur eller som vill utöka antalet djur som de redan har. Här finns förslag om att höja ersättningsnivåer och att koppla ersättningar till betande djur.
Vi behöver fler livskraftiga företag som bygger sin verksamhet på betesmark
Betesmarkernas användning i produktionssystem ska premieras och kopplas ihop med en effektiv mångfaldsanpassad foderproduktion. Här finns förslag om att införa investeringsstöd för stängsel och vattensystem på betesmarker och om att anpassa vallskörden för att gynna fåglar och pollinatörer.
Vi behöver avbytare
För att locka fler att börja med djur eller skaffa fler djur är det en förutsättning att personen också ska kunna vara ledig eller få hjälp i perioder med arbetstoppar och då behöver vi ett fungerande system med avbytare.
Mer bete och fler djur behöver investeringar
Mer betesmark och fler djur som ska ut på bete kostar pengar och då krävs det att det finns investeringsstöd för stallar och betesmarker med effektiv djurhantering som insamlingsfållor.
Ersättning för att sköta betesmarken
Att djuren betar på betesmarkerna för att de ska hållas öppna måste ge en rimlig ersättning med tydliga och enkla villkor.
Behöver mer kunskap för att skapa rätt förutsättningar
För att få veta mer och kunna skapa förutsättningar för arter och livsmiljötyper i samklang med effektiv produktion, bör det finnas en utvecklad och attraktiv rådgivning. Om vi kan skapa system som kan ge ersättning för rådgivningsbaserade åtgärder skulle det öka attraktiviteten att faktiskt ta råden och omsätta dem i verksamheten.
Nationella planer
Naturvårdsverket har tagit fram en film där Conny Jacobson, expert på biologisk mångfald, berättar mer om naturrestaureringsförordningen.
Alla länder i EU ska ta fram nationella planer för restaurering av natur utifrån de gemensamma riktlinjer som finns. Planerna kan då anpassas till de olika ländernas förutsättningar. Målet är att vända förlusten av biologisk mångfald både på land- och i havsområden. Det ska ske genom att vi återställer ekosystem, livsmiljöer och arter. Det är Naturvårdsverket som håller ihop arbetet i Sverige med EU:s förordning om att restaurera natur.
Frågor och svar
Här kommer vi att uppdatera löpande med frågor och svar om arbetet med förslaget till naturrestaureringsplanen.
Vad är en livsmiljötyp
En livsmiljötyp är en avgränsad naturmiljö med särskild ekologisk struktur och artsammansättning. Olika livsmiljötyper ger livsmiljöer för olika arter och är en grund för arbetet med att bevara och restaurera biologisk mångfald.
Hur definieras och mäts eller bedöms god livsmiljö?
En livsmiljö för en art är den miljö som krävs för att arten ska kunna leva och föröka sig. För att den ska ha en god livsmiljö måste miljön ha tillräckligt med de egenskaper som är viktiga för arten både i nutid och framöver.
När det gäller hur man bedömer att en livsmiljös tillstånd är gott så har EU-kommissionen tagit fram en ram och en vägledning för att fastställa ett gott tillstånd för de arter och livsmiljötyper som skyddas av EU:s art- och habitatdirektiv. Med hjälp av detta kan vi fastställa restaureringsmålen.
Vad är referensarealer för hävdade gräsmarker?
Referensarealer kan förenklat beskrivas som referensvärden för hur stor areal det behövs av en livsmiljötyp för att säkerställa att livsmiljötypen och dess typiska arter kan finnas kvar och vara livskraftig på lång sikt.
Begreppet har använts av EU-kommissionen sedan 2004 och fått en juridisk definition i EU-förordningen om restaurering av natur. Enligt EU-kommissionens vägledning för hur man tar fram referensarealer bör man även beakta aspekter av genomförbarhet.
Vilken funktion har referensarealerna i arbetet med naturrestaurering?
Referensarealerna anger hur mycket det behöver finnas av en viss livsmiljötyp för att säkerställa att livsmiljötypen och dess typiska arter ska finnas kvar och vara livskraftiga på lång sikt. Skillnaden mellan vilka arealer som finns idag, och vilka arealer som behövs, utgör återetableringsbehovet. Dessa arealer behöver återskapas så att de uppnår de kvaliteter som behövs för att kunna räknas som livsmiljötyp. Referensarealerna utgör på så sätt bindande målsättningar inom naturrestaureringsförordningen.
I förordningen finns också krav på att arealer som utgör livsmiljötyper ska uppnå gott tillstånd samt att arealerna i gott tillstånd inte ska försämras.
Naturvårdsverket har haft ett uppdrag tillsammans med Jordbruksverket att analysera metod och modell för att ta fram referensarealer. Uppdraget redovisas den 27 februari 2026.
Rapportering av uppdraget om referensarealer (naturvardsverket.se)
Hur förhåller sig till naturrestaureringsförordningen till avskogningsförordningen?
Avskogningsförordningen innebär bland annat att nötkött som produceras på mark som var skog före 31 december 2020 inte får säljas. I vägledningen till avskogningsförordningen finns ett undantag för skog som ställs om till betesmark där omställningen görs för att nå målen för till exempel silikatgräsmarker och trädklädda betesmarker i förordningen om restaurering av natur.
Hur har ni tänkt kring kopplingen mellan restaureringsplanen och framtagande av den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik?
I restaureringsplanen ska vi ange vilka åtgärder som vi behöver göra för att nå de mål som finns i förordningen om restaurering av natur. Vi ska inte ta ställning till om finansieringen av olika åtgärder ska göras inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller med annan finansiering. Det är regeringens beslut.
Vad menas med index för jordbruksfåglar och gräsmarksfjärilar?
Genom ett så kallat index för jordbruksfåglar och gräsmarksfjärilar kan vi se hur antalet fåglar i det svenska jordbrukslandskapet eller fjärilar knutna till gräsmarker förändras över tid.
Index för jordbruksfåglar bygger på standardiserade inventeringar det vill säga att de har genomförts på samma sätt varje år och det har gjorts i Sverige sedan 1970-talet. Då kan vi se hur antalet fåglar per art förändras över tid. Det är Svensk Fågeltaxering vid Lunds Universitet som samordnar inventeringen.
Resultaten från de inventeringar av jordbruksfåglar som genomförs i EU:s medlemsländer slås även ihop till ett gemensamt index för hela Europa (Farmland Bird Index). Där kan du följa utvecklingen för jordbruksfåglar i hela EU.
Index för gräsmarksfjärilar bygger på data som samlats in under inventeringar inom ramen för svensk dagfjärilsövervakning, sedan år 2010. Även svensk dagfjärilsövervakning samordnas av forskare vid Lunds universitet. Precis som för fåglarna finns ett EU-gemensamt index för gräsmarksfjärilar
Vem ska utföra åtgärderna?
Det kommer att vara flera olika aktörer i odlingslandskapet som utför åtgärderna som kommer finnas i planen för att restaurera natur i Sverige. Men huvudaktörer är markägare och lantbrukare.
Det kommer behövas olika typer av incitament, till exempel olika former av ersättningar till dem som gör arbetet. I skyddade områden, som naturreservat, är det framför allt länsstyrelserna som ansvarar för att få arbetet genomfört.
Ingår skogsbeten i jordbruksekosystemen och vilken myndighet är det som ansvarar för skogsbeten?
Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kommer att samarbeta i uppdraget. Vi tar också tillvara erfarenheter från länsstyrelserna. Det gäller bland annat frågor som rör skogsbeten, ekhagar och andra betesmarker med stor förekomst av träd och de arter som omfattas av förordningen och som gynnas av restaurering av såväl skogs- som jordbrukslandskap.
Finns det någon risk för att min dränering påverkas när vi restaurera våtmarker, sjöar och vattendrag?
Mer än hälften av all jordbruksmark i Sverige är beroende av åtgärder som förbättrar dräneringen, men vissa förslag för att restaurera våtmarker, sjöar och vattendrag kan istället minska dräneringen av jordbruksmark.
Hur förslagen påverkar behöver därför analyseras vidare eftersom det påverkar vår livsmedelsförsörjning. Det är Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för de här förslagen.
Har hört att återvätningen ska göras på aktivt brukad jordbruksmark. Varför? Finns det inte en risk att det leder till målkonflikter?
Definitionen i förordningen är "dränerade torvmarker som används inom jordbruket". Det är inte definierat inom förordningen exakt vad som menas med detta. Rimligtvis ingår mark som ligger i träda eller som odlas extensivt till exempel långliggande valli denna areal, möjligtvis även vissa redan nedlagda marker. Utöver detta kan man tillgodoräkna sig arealer torvtäkt som restaureras och delvis torvmarker under annan markanvändning, till exempel skog. Detta ger att arealen aktivt brukad jordbruksmark som skulle behöva tas i anspråk, och den negativa påverkan på livsmedelsproduktionen, kan begränsas.
Återvätning kan dock påverka möjligheterna att behålla goda dräneringsförhållanden på omkringliggande mark som fortsatt ska brukas och det är viktigt att noggrant utreda innan åtgärd.
Det kan även finnas målkonflikter inom restaureringsförordningen, om exempelvis betesmarker eller träda skulle tas i anspråk för återvätning. Utfallet för de föreslagna åtgärderna beror på hur de tillämpas och genomförs, samt vilken rådgivning och incitament man skapar för markägare att vidta restaureringsåtgärder på sin mark.
Överväger ni att återinföra vilda växtätare eller förvildade tamdjur som ett komplement till betesbaserad animalieproduktion?
Vi har inte kommit tillräckligt långt i arbetet för att kunna svara på den här frågan.
Delaktighet i att ta fram förslag till nationell plan
En viktig del i arbetet är att de som är berörda ska bli delaktiga och kunna bidra i arbetet med förslaget till den nationella restaureringsplanen. Varje myndighet ansvarar för delaktigheten och bjuder in intressenter utifrån sina ansvarsområden.
Informationsmöten och dialog
Jordbruksverket har involverat olika aktörer i arbetet med att ta fram förslag till en nationell plan. Det har varit informationsmöten och dialoger med de som är berörda.
Informationsmöten
Informationsmötena är till för att ge alla samma bakgrundsinformation och alla informationsmöten är digitala.
Informationsmöte inför dialog 1
Inför dialog 1 hade vi informationsmöten för att berätta mer vad en dialog är, om de olika områden som ingår och om syftet med dialogerna.
Informationsmöte inför dialog 1
Den som inte kunde vara med på informationsmötet inför dialog 1 kunde se en generell inspelning i efterhand. Det var samma inspelning för alla myndigheter. Naturvårdsverket hade samlat informationsmaterialet om arbetet med förslaget till nationell restaureringsplan på sin webbplats.
Informationsmöte inför dialog 2
Inför dialog 2 förklarade vi hur underlaget såg ut och hur dialogen skulle gå till. På mötet förklarade vi underlaget och berättade om hur själva dialogen kommer gå till.
Inspelning av informationsmöte dialog 2
Den här filmen är en inspelning av informationsmötet som vi hade inför dialog 2 där vi visade presentationen som bland annat förklarar hur dialogunderlaget ser ut och hur dialogen skulle gå till.
Dialoger
Dialogerna handlade både om övergripande frågor och fördjupningar inom områdena jordbruksekosystem, skogsbruksekosystem, ekosystem för marint och vatten samt ekosystem i städer så kallade urbana ekosystem. De olika dialogmötena skulle komplettera varandra, men anpassades efter varje områdes behov. Jordbruksverket hade 2 dialoger.
Första dialogen, dialog 1
Jordbruksverket bjöd in flera organisationer till dialog 1 som handlade om de områden som vi ansvarar för, det vill säga biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, så kallade jordbruksekosystem.
Inbjudna till dialog 1
Agroforestry Sverige
Agroväst
Agroöst
Biodlarnas riksförbund
Branschråd för lantbrukets rådgivningsföretag
Byanätsforum
E.ON
Ekologiska lantbrukarna
Ekomatcentrum
Ellevio
Fiskbranschens riksförbund
Fritidsodlingens riksorganisation (FOR)
Fältbiologerna
Förbundet svensk fäbodkultur och utmarksbruk (FSF)
Föreningen allmogekon
Föreningen svenskt fjälljordbruk (interim)
Föreningen Sveriges jägare
Gröna arbetsgivare
Gröna klustret Nuntorp
Havs- och kustfiskarnas producentorganisation
Hela Sverige ska leva
Hushållningssällskapet
Initiativ 1415
Jägarnas riksförbund
Koloniträdgårdsförbundet
KRAV
Kungliga skogs- och lantbruksakademien, (KSLA)
Landsbygdsutvecklarnas alumninätverk
Lantbrukarnas riksförbund, (LRF)
Lantmännen
Leader
Livsmedel i väst
Lokal utveckling Sverige
Lovanggruppen
Lunds universitet
Matfiskodlarna i Sverige
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, SWEMARC, Göteborgs universitet
Naturbeteskött Sverige
Naturbruksskolornas förening
Naturturismföretagen (före detta Svenska Ekoturismföreningen)
Odling i balans
Pollinera Sverige
Potatisodlarna
Refarm Linné
Regenerativt Sverige
Riksföreningen svensk trädgård (RST)
RISE, Research Institutes of Sweden
Skellefteå kraft
SKLL , Systematisk klimatanpassning för livskraftiga landsbygder
Skärgårdarnas Riksförbund
SMHI
Småbrukarna
Spannmålsodlarna, (SpmO)
Sterf- Stiftelsen för forskning och utveckling av grönytor för golfsport
Stiftelsen lantbruksforskning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Statens veterinärmedicinska anstalt, (SVA)
Svedavia
Svensk botanisk förening
Svensk dagligvaruhandel
Svensk fågel
Svensk fäbodkultur
Svensk mjölk
Svensk torv
Svenska bin
Svenska fåravelsförbundet
Svenska getavelsförbundet
Svenska golfförbundet
Svenska insjöfiskares centralförbund, (SIC)
Svenska jägarförbundet
Svenska kyrkan
Svenska naturskyddsföreningen, (SNF)
Svenska ridsportförbundet
Svensk turism
Svenska turistföreningen, (STF)
Svenska vallföreningen
Svenskt friluftsliv
Svenskt sigill
Svenskt vattenbruk och sjömat
Svenskt växtskydd
Sveriges betodlare
Sveriges entomologiska förening
Sveriges fiskares producentorganisation, (SFPO)
Sveriges fiskevattenägareförbund
Sveriges frö- och oljeväxtodlare
Sveriges grisföretagare
Sveriges hembygdsförbund
Sveriges jordägarförbundet
Sveriges konsumenter
Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU)
Sveriges nötköttsproducenter
Sveriges ornitologiska förening
Sweden fishing
Sweden food arena
Swedish agro
Swedish pelagic federation
Torsta AB
Ultuna studentkår
Ungapålandsbygden
Upplandsstiftelsen
Uppsala universitet
Uppsala universitet (Blått Centrum Gotland)
Vreta kluster
Växa Sverige
Växtskyddsrådet
Världsnaturfonden, (WWF)
Förslag på åtgärder från dialog 1
Vi fick in flera förslag på åtgärder, dels genom vår första dialog med inbjudna organisationer, dels genom vår webbenkät där vem som helst kunde svara på frågor. Förutom förslag på åtgärder fick vi också in tankar om vad som krävs för att åtgärderna ska kunna genomföras och vilka konsekvenser en åtgärd skulle kunna få.
Sammanfattning från webbformuläret, dialog 1
När det gäller sammanfattningen av de svar som kommit in via vårt webbformulär har vi tagit hjälp av AI för är att skapa en översikt över de åtgärdsförslag som har kommit in.
Sammanställningen är inte Jordbruksverkets synpunkter utan är helt och hållet baserad på inkomna svar. I vårt fortsatta arbete med förslag till plan för att restaurera natur, kommer vi att analysera samtliga svar i webbformuläret.
Andra dialogen, dialog 2
Jordbruksverket bjöd in flera organisationer och aktörer. Syftet med dialog 2 var att få in synpunkter på förslaget. Vi ville få svar på om någon åtgärd saknades, hur förslagen kan utvecklas och bli bättre för att nå målen samt om de såg någon konsekvens av förslagen som vi hade missat att utreda.
Inbjudna till dialog 2
Agroforestry
SverigeAgroväst
AgroÖst
Biodlarnas riksförbund
Birdlife Sverige
Branschråd för Lantbrukets Rådgivningsföretag
Byanätsforum
E.ON
Ekologiska Lantbrukarna
Ekomatcentrum
Ellevio
Fiskbranschens Riksförbund
Fritidsodlingens riksorganisation (FOR)
Fältbiologerna
Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk (FSF)
Föreningen Allmogekon
Föreningen Svenskt Fjälljordbruk (interim)
Föreningen Sveriges Jägare
Grisföretagarna
Gröna arbetsgivare
Gröna Klustret Nuntorp
Havs- och kustfiskarnas PO
Hela Sverige ska leva
Hembygdsförbunden,
Hushållningssällskapen
Initiativ 1415
Jägarnas Riksförbund
Koloniträdgårdsförbundet
KRAV (HS certifiering, Kiwa, SMAK)
KSLA (Kungliga skogs- och lantbruksakademien)
Landsbygdsutvecklarnas Alumninätverk
Lantbrukarnas riksförbund, LRF
Lantmännen
Leader
Livsmedel i Väst
Lokal utveckling Sverige
Lovanggruppen
Lunds universitet
Matfiskodlarna i Sverige
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, SWEMARC, Göteborgs universitet
Naturbeteskött i Sverige
Naturbruksskolornas förening
Naturturismföretagen (fd Svenska Ekoturismföreningen)
Odling i Balans
Pollinera Sverige
Potatisodlarna
Refarm Linné
Regenerativt Sverige
Ridsportförbundet
Riksföreningen svensk trädgård (RST)
RISE, Research Institutes of Sweden
Skellefteå kraft
SKLL
Skärgårdarnas Riksförbund
SMHI
Småbrukarna
SNF- Naturskyddsföreningen
Spannmålsodlarna, SpmO
Sterf- Stiftelsen för forskning och utveckling av grönytor för golfsport
Stiftelsen Lantbruksforskning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
SVA
Svensk botanisk förening
Svensk dagligvaruhandel
Svensk Fågel
Svensk Fäbodkultur
Svensk Mjölk
Svensk torv
Svensk turism
Svenska Bin
Svenska fåravelsförbundet
Svenska Getavelsförbundet
Svenska Golfförbundet
Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund, SIC
Svenska Jägareförbundet
Svenska Kväner-Lantalaiset
Svenska kyrkan
Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset
Svenska Turistföreningen
Svenska Vallföreningen
Svenskt Friluftsliv
Svenskt sigill
Svenskt vattenbruk och sjömat
Svenskt Växtskydd
Sveriges betodlare
Sveriges entomologiska förening
Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO
Sveriges Fiskevattenägareförbund
Sveriges frö- och oljeväxtodlare
Sveriges Grisföretagare
Sveriges Hembygdsförbund
Sveriges Jordägarförbundet
Sveriges Konsumenter
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Sveriges mjölkbönder
Sveriges Nötköttsproducenter
Sveriges ornitologiska förening
Swedavia
Sweden Fishing
Sweden Food Arena
Swedish Agro
Swedish Pelagic Federation
Torsta AB
Turism – Svenska Turistföreningen, Svensk Turism,
Ultuna Studentkår
Ungapålandsbygden
Upplandsstiftelsen
Uppsala universitet
Uppsala universitet (Blått Centrum Gotland)
Vreta Kluster
Växa Sverige
Växtskyddsrådet
WWF
Anteckningar och sammanställning av webbformulär dialog 2
Vi har sammanställt anteckningarna från Jordbruksverkets dialog 2 och de olika gruppsamtalen. De som var med hade möjlighet att lämna synpunkter på de åtgärdsförslag som fanns.
Jordbruksverket vill understryka att detta är de deltagande organisationernas synpunkter och att Jordbruksverket beaktade dessa synpunkter när vi tog fram planen för att restaurera natur.
Sammanställningen är utförd av AI med en lätt redigering.
Sammanfattning från webbformuläret
De här sammanfattningarna hör till Jordbruksverkets område jordbruksekosystem.
När det gäller sammanfattningarna av de svar som kommit in i vårt webbformulär som fanns på Naturvårdsverkets webbplats tog vi tagit hjälp av AI för är att skapa en översikt över de synpunkter som kom in.
Sammanställningen är inte Jordbruksverkets synpunkter utan är helt och hållet baserad på inkomna svar i enkäten. I vårt fortsatta arbete med förslag till plan för att restaurera natur, kommer vi att analysera samtliga svar i webbformuläret. Vi har valt att göra en sammanställning per område.
Regeringsuppdraget
Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt Boverket har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till nationell naturrestaureringsplan enligt EU:s förordning om restaurering av natur.
Nyhetsbrev om biologisk mångfald
För att hålla dig uppdaterad om senaste nytt inom biologisk mångfald kan du prenumerera på de nyhetsbrev som Jordbruksverket och Naturvårdsverket ger ut. Jordbruksverket ger dels ut Hävdat och Mångfald på slätten.
Senast granskad: 2026-02-04