Import och export mellan EU och andra länder med hotade djur och produkter av hotade djur
CITES-listade levande djur och produkter av djur behöver i regel CITES-tillstånd för att få passera över EU:s yttre gränser. Det gäller både vid import till EU och export från EU.
Det här är CITES
Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES.
CITES står för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora och kallas även för Washingtonkonventionen.
Det finns cirka 5 600 djurarter och över 30 000 växtarter som är starkt hotade på grund av omfattande handel världen över.
I Sverige är det Jordbruksverket som är administrativ CITES-myndighet och samordnar CITES-arbetet. Vi samarbetar med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska Riksmuseet som är vetenskapliga myndigheter för CITES i Sverige, och med de operativa myndigheterna som är Tullverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Åklagarmyndigheten och länsstyrelserna.
Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall
Det finns cirka 5 600 djurarter och över 30 000 växtarter som omfattas av CITES. För att veta vad som gäller för ditt djur, din växt, ditt föremål eller din produkt måste du börja med att ta reda på växt- eller djurartens vetenskapliga namn, det vill säga det latinska namnet. Om du vet det svenska artnamnet kan du söka på internet för att få fram det latinska namnet. Om du inte vet artnamnet behöver du få hjälp med artbestämning av någon som har mycket kunskap inom det specifika området och kan hjälpa till med artbestämning.
Jordbruksverket har inte några artbestämmare och kan därför inte erbjuda artbestämning av levande djur och växter eller produkter av djur och växter. När det exakta artnamnet är fastställt kan du gå vidare och ta reda på vilka regler som gäller för den specifika växt- eller djurarten genom att läsa på våra webbsidor.
Sök i Speciesplus eller i EU:s artlista för att sedan läsa om reglerna längre ner på sidan
Du kan också leta upp den aktuella arten i databasen Speciesplus eller i EU:s artlista för att se i vilken bilaga i EU:s lista arten finns. När du vet vilken av bilagorna A–D arten finns i, kan du läsa om reglerna längre ner på den här sidan. I reglerna hänvisar vi nämligen till vilken bilaga arten finns i. Om den finns i bilaga A skriver vi att arten är A-listad osv. Du hittar EU:s artbilaga längre ned på den här sidan under rubriken Författningar.
I Speciesplus fyller du i det latinska artnamnet i sökrutan och klickar på Search. Under rubriken CITES kan du under CITES LISTING se i vilken appendix arten är listad och under EU listing, som ligger längre ner, kan du se i vilken EU-bilaga arten är listad.
Kontakta oss om du har frågor
Du kan också kontakta oss för att ta reda på vilka regler som gäller för den art som är aktuell för dig. För att vi ska kunna ge dig rätt information om reglerna är det viktigt att du först informerar oss om det vetenskapliga (latinska) artnamnet på den växt- eller djurart som är aktuell för dig.
Läs om de arter och produkter vi får flest frågor om
Vi har samlat information om reglerna för de arter och produkter vi får flest frågor om:
Vad betyder A-, B-, C- och D-listad?
- A-listade arter är utrotningshotade på grund av handel och har därför störst behov av skydd.
- B-listade arter riskerar att bli utrotningshotade om inte handeln kontrolleras.
- C-listade arter är utrotningshotade i ett visst land.
- D-listade arter importeras till EU i så stor omfattning att det behövs kontroll av handeln.
Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.
Mer om CITES-konventionens appendix och EU-listans bilagor
CITES-konventionens appendix med hotade arter
I CITES-konventionen, det avtal som ligger till grund för hela CITES-samarbetet, delas arterna in i appendix I, II och III, beroende på hur pass hotade de är.
Alla CITES-länder utanför EU använder konventionens appendix när man utfärdar CITES-tillstånd.
- I appendix I står de arter som är utrotningshotade.
- I appendix II står de arter som riskerar att bli utrotningshotade om inte handeln kontrolleras.
- I appendix III står de arter som är utrotningshotade i ett visst land.
Konventionens appendix uppdateras löpande.
EU-listans bilagor med hotade arter
EU har infört en egen artlista som utgår från CITES-konventionens indelning. Men EU har tagit med fler arter och anser också att vissa arter behöver ett starkare skydd än vad de har enligt CITES-konventionen. I EU:s lista delas arterna upp i fyra bilagor, A–D.
EU-länderna använder både konventionens appendix och EU-listans bilagor när man utfärdar CITES-tillstånd.
Här på webbplatsen utgår vi från EU:s indelning när vi beskriver vilka regler som gäller för de olika arterna.
- I bilaga A finns de mest hotade arterna. Denna bilaga överensstämmer i stort sett med CITES-konventionens appendix I. Även arter från appendix II och arter där EU har ett speciellt bevarandeintresse står i den här bilagan, till exempel brunbjörn och kungsörn.
- I bilaga B står främst arter från appendix II men även arter från appendix III som EU anser behöver skyddas mer.
- I bilaga C står arter som är utrotningshotade i ett visst land.
- I bilaga D står arter som importeras till EU i så stor omfattning att kontroll krävs.
EU:s bilagor uppdateras löpande.
Import och export mellan EU och andra länder
Alla länder inom EU har samma regler för import, export och återexport av hotade arter till och från länder utanför EU.
Import från länder utanför EU
För A- och B-listade arter behöver du CITES-tillstånd
Du behöver ett CITES-tillstånd från avsändarlandet
Om du ska importera A- eller B-listade arter behöver du ha ett CITES-tillstånd för export eller återexport från avsändarlandet. Det är vanligtvis exportören som söker tillståndet hos CITES-myndigheten i det aktuella landet och sedan skickar en kopia på tillståndet till dig. Finns det ingen exportör så behöver du själv kontakta CITES-myndigheten i det aktuella landet för att söka tillstånd.
Du behöver i de flesta fall även ett CITES-tillstånd från Jordbruksverket
I de flesta fall behöver du även ha ett CITES-tillstånd för import från Jordbruksverket. Vi beslutar om importtillstånd när du har ansökt och bifogat en kopia av tillståndet för export eller för återexport. I många ärenden gör Naturvårdsverket en vetenskaplig prövning av importen. Det finns också fall då du bara behöver ha ett tillstånd för export eller återexport.
Du söker CITES-tillstånd för import i vår e-tjänst.
CITES-tillstånden ska du visa upp vid tullen
CITES-tillståndet ska du visa upp i original vid tullkontrollen. Kopia accepteras inte. Tullen stämplar och vidimerar tillståndet inklusive tillhörande kopior. Det är viktigt att dokumenten hanteras rätt eftersom importen inte betraktas som laglig om inte dokumenten är vidimerade av tullen. Tänk på att spara din (sökandens) kopia av tillståndet när tullen har vidimerat den.
Vissa arter får du inte föra in alls
Vissa hotade arter kan omfattas av totalt importförbud eller så kan importförbud gälla från vissa länder utanför EU. Vilka arter de här förbuden gäller kan du se i EU-kommissionens förordning om importförbud för vissa arter av vilda djur och växter. Du hittar EU:s artbilaga längre ned på den här sidan under rubriken Författningar. Dessa importförbud gäller under en längre period, ofta flera år.
EU-förordningen innehåller information om
- den aktuella artens vetenskapliga namn
- arternas ursprung, det vill säga om de är vilda eller uppfödda
- de exemplar av arten som förbudet gäller för (till exempel en viss storlek, enbart jakttroféer eller alla exemplar)
- de ursprungsländer som förbudet gäller för.
Ibland kan EU:s vetenskapliga grupp besluta om tillfälliga restriktioner som träder ikraft med kort varsel och därför finns inte dessa restriktioner med i förordningen om importförbud. Dessa restriktioner kan gälla under en kortare eller längre period. Om du är osäker om den CITES-listade arten du planerar att importera kan vara belagd med restriktioner så hör av dig till Jordbruksverket.
Det är förbjudet att importera vildfångade djur av arter som finns i EU-bilaga A
Det är inte tillåtet att importera arter från bilaga A när exemplaret eller någon av dess föräldrar är vildfångat (taget från naturen). Det är möjligt att göra undantag från förbudet för exemplar som
- ska hållas för avel som kan bidra till att förbättra artens fortlevnad
- ska hållas för forskning eller utbildning där målet är att bevara arten
- ska användas i viktig biomedicinsk forskning där djuret tillhör den enda lämpliga arten och det inte går att få tag i exemplar som fötts eller fötts upp i fångenskap.
Om du vill ansöka om undantag från förbudet ska du skicka ansökan till Jordbruksverket. Vi prövar din ansökan i samråd med Naturvårdsverket. För att du ska få undantag krävs det att du har en förvaringsplats för djuren som följer djurskyddsbestämmelserna och är godkänd av Naturvårdsverket.
Om Jordbruksverket beviljar tillstånd enligt någon av punkterna ovan får du först ett preliminärt så kallat förhandstillstånd, och detta ska du vidarebefordra till landet du ska importera djuren från. För att du ska få originaltillståndet från Jordbruksverket måste du först visa att du har fått ett exporttillstånd från landet du ska importera djuren från.
För C-listade arter behöver du CITES-tillstånd eller ursprungsintyg
Varje art som finns i bilaga C i EU:s artlista kopplas ihop med ett ursprungsland.
Om du för in C-listade arter som kommer från landet som listat arten i artlistan, måste du ha ett tillstånd från CITES-myndigheten i avsändarlandet. Du måste dessutom ha en importanmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.
Om exemplaret kommer från ett annat land än det land som listat arten i artlistan kan tillståndet ersättas av ett ursprungsintyg från CITES-myndigheten i avsändarlandet. Det är CITES-myndigheten som bestämmer om man ska utfärda ett tillstånd eller ett ursprungsintyg. Antingen så tar exportören kontakt med CITES-myndigheten eller så behöver du själv göra det. Du måste dessutom ha en importanmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.
För D-listade arter behöver du göra en importanmälan
Om du för in D-listade arter räcker det att du har en importanmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.
Produkter för medicinskt och vetenskapligt ändamål
Produkter som innehåller CITES-listade arter och ska användas för vetenskapliga och medicinska ändamål (inklusive biomedicinsk forskning) behöver i regel CITES-tillstånd för att skickas in till EU och ut från EU. De arter som huvudsakligen ingår i dessa ändamål är listade i EU-bilaga B och CITES Appendix II. Bilaga och appendix hittar du högre upp på sidan under rubriken Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall.
Produkter som innehåller arter med denna listning och ska skickas till och från EU måste alltid ha två CITES-tillstånd - ett tillstånd för export eller återexport samt ett tillstånd för import.
Det är alltid (åter)exportören i avsändarlandet som ska påbörja proceduren genom att söka tillstånd för export eller återexport hos landets CITES-myndighet. Om detta tillstånd beviljas kan importören i nästa steg söka importtillstånd hos CITES-myndigheten i mottagarlandet, under förutsättning att man i ansökan bifogar en kopia av (åter)exporttillståndet. Utan denna kopia kan inte CITES-myndigheten handlägga ärendet.
Produkterna får inte skickas förrän båda tillstånden har utfärdats. CITES import- och (åter)exporttillstånd kan inte utfärdas i efterhand för produkter som av misstag har skickats utan tillstånd. Produkterna får i dessa fall returneras till avsändarlandet alternativt destrueras.
I CITES-lagstiftningen finns ett undantag som innebär att tillstånd inte behövs vid import, export och återexport av urin, fekalier och ambra som är avfallsprodukter och som samlats in utan särskild behandling av det berörda djuret.
Produkter som skickas mellan EU-medlemsländer för vetenskapliga och medicinska ändamål (inklusive biomedicinsk forskning) behöver inte ha CITES-tillstånd.
Import av levande djur och djurprodukter kan innebära en smittrisk
Du kan behöva fler tillstånd än CITES-tillstånd för att få importera levande djur eller djurprodukter. Det beror på att det finns en risk för spridning av smittsamma sjukdomar vid import från ett land utanför EU. När det gäller levande djur krävs ibland karantän eller isolering under en tid. Det kan också finnas krav på en veterinär gränskontroll vid importen. Kontakta gärna vår kundtjänst för mer information.
Export och återexport till länder utanför EU
Återexport innebär att du ska återexportera ett exemplar som nu befinner sig i Sverige, men som tidigare har befunnit sig i ett land utanför EU. Antingen kommer exemplaret ursprungligen från ett land utanför EU, eller så kommer det från Sverige eller ett annat EU-land, men har vid ett eller flera tillfällen varit utanför EU.
Om du exporterar eller återexporterar D-listade arter behöver du inte ha några tillstånd.
För A-, B- och C-listade arter behöver du CITES-tillstånd
Om du ska exportera en A-, B- eller C-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export från Jordbruksverket. Det gäller även om du återexporterar arten.
Du söker tillståndet i vår e-tjänst. Läs mer under rubriken Så söker du CITES-intyg, CITES-tillstånd och musikinstrumentpass.
För att du ska få ett tillstånd måste du kunna visa
- att du förvärvat exemplaret på ett lagligt sätt
- att exemplaret importerats i enlighet med den lagstiftning som gällde vid tillfället för importen, om det är fråga om återexport
- när exemplaret tagits från sin naturliga miljö i ett EU-land, om det är fråga om ett vildfångat exemplar.
I de flesta fall måste du förutom tillståndet för export eller återexport även ha ett tillstånd för import, utfärdat av CITES-myndigheten i mottagarlandet. Mottagaren i importlandet – i de fall det finns en mottagare – ska kontakta CITES-myndigheten för att få information om importtillstånd. Om det inte finns någon mottagare måste du själv kontakta CITES-myndigheten för att ta reda på vad som gäller.
Vissa träprodukter behöver inte CITES-tillstånd
Vissa träprodukter som innehåller bubinga (Guibourtia spp.) och rosenträ (Dalbergia spp) behöver inte CITES-tillstånd vid import och återexport till och från länder utanför EU.
Fler bestämmelser vid handel med länder utanför EU
Det finns även bestämmelser om artskydd som du kan behöva följa när du genomför kommersiella aktiviteter med hotade arter eller produkter av hotade arter.
Tullverket kontrollerar import, export och återexport av arter som omfattas av CITES-reglerna
Import, export och återexport av arter som omfattas av CITES-reglerna är bara tillåten över särskilda tullkontor.
CITES-tillståndet ska du visa upp i original vid tullkontrollen. Kopia accepteras inte. Tullen stämplar och vidimerar tillståndet inklusive tillhörande kopior. Det är viktigt att dokumenten hanteras rätt eftersom importen, exporten eller återexporten inte betraktas som laglig om inte dokumenten är vidimerade av tullen. Spara din gula (sökandens) kopia av tillståndet när tullen har vidimerat den.
I tveksamma fall kan tullen samråda med Jordbruksverket.
Enklare regler för personliga tillhörigheter och hushållsföremål
Du behöver CITES-tillstånd för att föra delar eller produkter från A-, B och i vissa fall även C-listade arter till eller från EU. För vissa jakttroféer, personliga tillhörigheter och hushållsföremål gäller något enklare regler.
Det här räknas som personliga tillhörigheter och hushållsföremål
För att något ska anses vara en personlig tillhörighet eller hushållsföremål måste det
- vara dött
- tillhöra en privatperson
- vara eller bli en del av personens normala ägodelar, till exempel souvenirer som man själv har köpt eller troféer som man själv har skjutit under godkänd jakt
- ingå i det personliga bagaget hos resande som kommer från ett land utanför EU
- ingå i personligt lösöre som tillhör en fysisk person som flyttar sin permanenta bosättning till EU från ett land utanför EU.
Om du har köpt souvenirföremål måste du ta med dem i ditt bagage när du reser hem. Du får inte skicka hem dem till exempel med post eller med en annan person. De får däremot ingå i ditt flyttlass om du flyttar.
Jakttroféer från djur som du skjutit själv behöver inte ingå i bagaget vid resa eller i flyttlasset vid flyttning för att räknas som personliga tillhörigheter.
Noshörningshorn och elfenben omfattas inte av de förenklade reglerna. Du måste alltid ha tillstånd för återexport om du ska exportera dessa föremål till ett land utanför EU.
Det är tullen som kontrollerar att förutsättningarna som står i punktlistan ovan är uppfyllda när varor förs in i eller ut ur landet. I tveksamma fall kan tullen samråda med Jordbruksverket.
Det här innebär reglerna för privatpersoner som bor i eller är på väg att bosätta sig i ett EU-land
För att räknas som permanent bosatt i ett EU-land måste du tillbringa mer än 185 dagar per år i det landet.
Import till EU
- Första gången du importerar en A-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för import från Sverige och ett CITES-tillstånd för export från landet utanför EU som du importerar ifrån. Du ska lämna både originalet och kopian (gul) till tullen, som ska notera importen. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att importen har skett lagligt.
- Första gången du importerar en B-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export från landet utanför EU som du importerar ifrån. Du ska lämna både originalet och kopian (gul) till tullen, som ska notera importen. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att importen har skett lagligt.
- Det förekommer att exportländer inte utfärdar exporttillstånd för personliga tillhörigheter av B-listade arter. I sådana fall ska du vända dig till Jordbruksverket för att ansöka om CITES-tillstånd för import.
Det behövs inget tillstånd för att importera personliga tillhörigheter eller hushållsföremål av arter listade på bilaga C och D.
Återimport till EU
När du återimporterar personliga tillhörigheter eller hushållsföremål från en A- eller B-listad art, som tidigare förts ut ur EU, krävs inget tillstånd. Men du måste kunna visa något av det här för tullen:
- CITES-tillstånd för import till ett EU-land (innehavarens kopia med tullnoteringar).
- CITES-tillstånd för export från ett EU land (innehavarens kopia med tullnoteringar).
- CITES- tillstånd för export eller återexport från avsändarlandet vid första importen som ägde rum till EU (innehavarens kopia med tullnoteringar). Det här gäller endast B-listade arter.
- Något som bevisar att du tidigare har införskaffat föremålet på lagligt sätt inom EU, till exempel kvitto eller CITES-intyg. I detta dokument måste det framgå tydligt vilken art föremålet är tillverkat av.
Export till länder utanför EU
- Första gången du exporterar en A- eller B-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export. Du ska lämna både originalet (grått) och kopiorna (grön och gul) till tullen som ska notera exporten. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att exporten har skett lagligt. Kontakta mottagarlandet i förväg för att ta reda på om du måste ansöka om CITES-tillstånd för import där.
Det behövs inga CITES tillstånd för export för C- och D-listade arter.
Återexport till länder utanför EU
När du återexporterar personliga tillhörigheter eller hushållsföremål från en A- eller B-listad art, som tidigare importerats till EU, behöver du inget CITES-tillstånd. Men du måste kunna visa något av det här för tullen:
- CITES-tillstånd för import till ett EU-land (innehavarens kopia av tillståndet, med tullnoteringar).
- Kopia av CITES-tillstånd för återexport eller ursprungsintyg från land utanför EU, med tullnoteringar.
- Något som bevisar att du tidigare har införskaffat föremålet på lagligt sätt inom EU, till exempel kvitto eller CITES-intyg. I detta dokument måste det framgå tydligt vilken art föremålet är tillverkat av.
Det här innebär reglerna för privatpersoner som bor utanför EU
Du som inte bor permanent i ett EU-land, det vill säga tillbringar mindre än 185 dagar per år i ett EU-land, får ta med personliga tillhörigheter eller hushållsföremål från eller till ett land utanför EU utan att ha ett CITES-tillstånd för import eller export. Det gäller alla A-, B-, C- och D-listade arter.
Varorna får inte användas i kommersiella aktiviteter
För att du som för varor till Sverige från ett land utanför EU ska kunna använda dig av de förenklade reglerna får det du för in inte användas i kommersiella aktiviteter. Det innebär att du exempelvis aldrig får sälja föremål som du har fört in i EU med dessa förenklade regler. Vad som menas med kommersiella aktiviteter kan du läsa högre upp på sidan.
För vissa B-listade personliga tillhörigheter finns ett generellt undantag från kravet på CITES-tillstånd
Det finns ett generellt undantag från kravet på CITES-tillstånd för import, export och återexport för vissa personliga tillhörigheter, men då gäller i stället de här reglerna:
- Undantaget gäller endast produkter och inte levande djur. Antal/mängd per person är begränsat, se nedan.
- Undantaget gäller endast produkter från B-listade arter. För A-listade arter gäller inte detta undantag.
- Du måste själv ha med dig föremålet när du reser. Det måste ingå i ditt bagage och du får inte skicka hem det till exempel med post eller med en annan person. Föremålet får däremot ingå i ditt flyttlass om du flyttar.
- När du tagit in föremålet i EU får du inte sälja det eller på annat sätt använda det i kommersiella aktiviteter.
Undantaget gäller de här föremålen och produkterna
- Kaviar från stör – högst 125 gram per person – under förutsättning att behållaren är märkt enligt reglerna. Läs Traffic Europes information om märkning av kaviar. Undantaget gäller inte kaviar från de A-listade arterna kortnosad stör (Acipenser brevirostrum) och europeisk stör (Acipenser sturio).
- Sjöhästar (Hippocampus spp.) – högst fyra döda exemplar per person.
- Regnrör från kaktusstammar (Cactaceae spp.) – högst tre stycken per person.
- Skal av jättevingsnäcka (Strombus gigas) – högst tre stycken per person.
- Skal av musslan Tridacnidae spp. Högst tre exemplar per person, men högst tre kilo totalt per person. Ett intakt skal eller två matchande halvor räknas som ett exemplar.
- Exemplar av agarträ (Aquilaria spp. och Gyrinops spp.). Högst 1 kg träflis, 24 ml olja och två uppsättningar pärlor (till exempel armband, halsband eller radband) per person.
- Crocodylia spp. Högst fyra döda, bearbetade exemplar per person, till exempel väskor, plånböcker, bälten eller urarmband. Ett par stövlar eller skor räknas som ett exemplar.
När det gäller Crocodylia spp., tänk också på detta:
- Du får inte ta med dig hela skinn eller skinndelar, uppstoppade djur, kött eller jakttroféer från Crocodylia spp. eftersom det krävs CITES-tillstånd för dessa produkter. För att en souvenir ska räknas som bearbetad måste djurets ursprungliga, naturliga utseende ha förändrats på ett påtagligt sätt genom att skinnet till exempel har använts för att tillverka ett bälte eller en väska. Enbart ett skinn eller ett uppstoppat djur uppfyller inte kravet på bearbetning.
- Undantaget gäller endast de arter av Crocodylia spp. som är B-listade.
A-listade arter omfattas inte av detta undantag. Exempel på A-listade arter som inte omfattas av undantaget: kinesisk alligator, colombiansk glasögonkajman, pansarkrokodil, orinocokrokodil, filippinsk krokodil, sumpkrokodil, kubakrokodil, siamesisk krokodil, dvärgkrokodil (trubbnoskrokodil), falsk gavial och gangesgavial. - Vissa arter av Crocodylia spp. kan vara både A- och B-listade, beroende på i vilket land djurpopulationerna förekommer. Listkrokodil, moreletkrokodil, nilkrokodil, spetskrokodil, brednoskajman och morkajman (svart kajman) är exempel på sådana arter. Det är alltså inte självklart att du kan köpa ett föremål av dessa arter och ta med hem eftersom arten kan vara A-listad. Var noggrann och ta reda på information om ursprungslandet.
För vissa arter krävs veterinärt införseltillstånd
För vissa produkter krävs det veterinära tillstånd även om de räknas som personliga tillhörigheter eller hushållsföremål. Kraven ställs av smittskyddsskäl.
Så söker du CITES-tillstånd och musikinstrumentpass
Hotade arter – vad behöver jag ansöka om?
CITES-tillstånd kan du behöva vid handel med eller resor till länder utanför EU. Gäller A- och B-listade arter. Tillståndet för export och återexport gäller även C-listade arter.
Musikinstrumentpass kan du behöva om du är musiker och reser med ett instrument utanför EU.
Ta reda på vad det är du behöver söka så att du inte söker fel eller gör en ansökan i onödan. Läs mer högre upp på sidan under rubriken Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall.
Du söker tillstånden och passen i våra e-tjänster.
Tänk på att alla tillstånd och pass kostar och att det tar tid att få dem.
Jordbruksverket prövar alla ansökningar och kan ibland avslå ansökningar om CITES-tillstånd och musikinstrumentpass. Därför är det viktigt att du inte handlar med eller reser med ditt exemplar innan du har fått det tillstånd eller pass du har ansökt om.
Mer information hittar du på sidorna nedan där e-tjänsterna finns. Där kan du också läsa om hur länge dokumentet är giltigt och vad som händer om din ansökan avslås.
Det här ska du ange och bifoga när du söker
I vissa fall behöver du ange specifika uppgifter eller bifoga specifika dokument, beroende på vad du söker för. Läs mer på respektive sida:
Det här ska du ange och bifoga när du söker CITES-tillstånd för export för levande djur
I ansökan ska du ange och bifoga
- uppgift om djurens ålder och om möjligt uppgift om djurens kön
- färgmorfer och djurens ungefärliga längd, om du söker tillstånd för ormar
- djurens ungefärliga längd, om du söker tillstånd för ödlor
- mikrochipnummer, om djuren är märkta med chip, eller ringnummer för fåglar som är märkta med fotring (märkning är obligatoriskt för A-listade arter men inte för B-listade)
- tydliga uppgifter om djurens föräldrar - detta är obligatoriskt oavsett om du söker för A- eller B-listade arter
- eventuellt extra uppgifter om djurens ursprung, om du söker tillstånd för så kallade högriskarter
- kopia på djurets CITES-intyg eller föräldrarnas CITES-intyg, om sådant finns.
Du måste fylla i varje art för sig och redovisa ursprung för alla djur du söker för. Om flera djur av samma art har exakt samma ursprung (föräldradjur, ursprungsland etc.) så anger du det i ansökan och behöver då inte redovisa varje djur för sig.
Men om du söker tillstånd för flera djur som är av samma art, men inte har samma ursprung (om de till exempel har olika föräldradjur, olika ursprungsländer etc.), så måste du i e-tjänsten välja Lägg till exemplar och redovisa ursprung även för dessa djur.
Till ansökan ska du bifoga kopia på djurets härstamningsbevis (uppfödarintyg) eller motsvarande likvärdig dokumentation om djurets bakgrund. EU kommer att skärpa kraven på laglig bakgrund för B-listade djur. Det innebär att vi kommer att ställa högre krav på uppgifter om föräldradjuren i härstamningsbevisen.
Om djuret har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för härstamningsbevis bifoga en kopia på CITES importtillstånd. Om föräldradjuren (eller ett av dem) har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för härstamningsbevis bifoga du kopia på importtillstånden.
Om du söker tillstånd för en A-listad art som har CITES-intyg, ska du skicka in intyget i original till Jordbruksverket, oavsett om intyget är utfärdat i Sverige eller i ett annat EU-land.
A- och B-listade arter måste ha laglig bakgrund
A- och B-listade arter som ska användas i kommersiella aktiviteter måste ha laglig bakgrund. Vad som är bevis på laglig bakgrund varierar bland alla ca 38 000 CITES-listade arter och kan inte sammanfattas i en kort information. Beroende på exemplaret och dess ursprung ställs olika krav på vilka dokument som behövs för att styrka exemplarets lagliga bakgrund. Om exemplaret tidigare har förekommit i handel ska handeln ha skett på ett lagligt sätt. Utan dokumentation som bevisar djurets lagliga bakgrund får du inte använda arterna i kommersiella aktiviteter (Rådets förordning (EG) nr 338/97). Vad som menas med kommersiella aktiviteter kan du läsa högre upp på sidan.
Dokument som bevisar laglig bakgrund
A-listade arter
För A-listade arter måste du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd utfärdat av Jordbruksverket eller motsvarande myndighet i annat land. Den som ansöker om intyget eller tillståndet behöver i ansökan bifoga dokumentation som bevisar den lagliga bakgrunden.
Om djuret har importerats till EU ska du bifoga en kopia på CITES importtillstånd. Om båda föräldradjuren, eller ett av dem, har importerats till EU ska du också bifoga kopia importtillstånd för det eller de föräldradjur som har importerats. Kopia på importtillståndet ska följa djuret och föräldradjuren vid varje ägarbyte inom EU.
Om djuret är fött i ett EU-land ska du bifoga ett härstamningsintyg (uppfödarbevis) eller någon annan likvärdig dokumentation som
- visar att djuret är en avkomma av föräldradjur som är födda i fångenskap
- innehåller tydliga uppgifter om föräldradjuren och om uppfödaren (namn, och adress).
Enbart ett inköpskvitto är inte tillräckligt som bevis på djurets lagliga bakgrund.
Djuret eller produkten måste märkas för att kunna kopplas ihop med dokumentationen
Levande djur av A-listade arter och produkter av A-listade djur måste vara märkta för att kunna kopplas ihop med CITES-intyget eller CITES-tillståndet. Läs mer under rubriken Märkning av levande djur och produkter.
B-listade arter
Om du ska handla med B-listade arter med ett land utanför EU behöver du ha ett CITES-tillstånd för export utfärdat av Jordbruksverket. Den som ansöker om tillståndet ska bifoga dokument som bevisar djurens lagliga bakgrund. För handel inom EU behövs inget CITES-intyg med du måste ändå ha dokumentation som bevisar djurens lagliga bakgrund.
Hur du ska bevisa laglig bakgrund för B-listade arter är inte exakt specificerat i reglerna. Beroende på arten och/eller exemplaret och dess ursprung ställs olika krav på vilka dokument som behövs för att styrka exemplarets lagliga bakgrund.
För arter som har sitt ursprung i EU, är lättförökade och förekommer i stor utsträckning inom handeln kan det vara tillräckligt med endast ett härstamningsbevis (uppfödarbevis) eller ett motsvarande dokument. Härstamningsintyget eller den likvärdiga dokumentationen ska
- visa att djuret är en avkomma av föräldradjur som är födda i fångenskap
- innehålla tydliga uppgifter om föräldradjuren och om uppfödaren (namn och adress).
Enbart ett inköpskvitto är inte tillräckligt som bevis på djurets lagliga bakgrund.
Om djuret har importerats till EU kan ett CITES importtillstånd fungera som bevis på djurets lagliga bakgrund. Om båda föräldradjuren, eller ett av dem, har importerats till EU ska du också bifoga kopia importtillstånd för det eller de föräldradjur som har importerats. Kopia på importtillståndet ska följa djuret och föräldradjuren vid varje ägarbyte inom EU.
För arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av handels- eller exportförbud i ursprungslandet, krävs mer information för att bevisa laglig bakgrund. Exempel på sådana arter är
- geckoödlor från Nya Zeeland (Naultinus spp.)
- galapagoslandleguan (Conolophus subcristatus)
- kinesisk huggorm från Hunan-provinsen (Trimeresurus mangshanensis)
- gulstjärtad sotkakadua (Calyptorhynchus funereus)
- svartnäbbad amazon (Amazona agilis).
Djuret bör märkas för att kunna kopplas ihop med dokumentationen
Vi rekommenderar att du märker dina levande djur av B-listade arter för att de ska kunna kopplas ihop med dokumentationen om laglig bakgrund. Läs mer under rubriken Märkning av levande djur och produkter. För levande B-listade djur, som till exempel vissa reptiler och fåglar som ofta uppnår en hög ålder, kan det dessutom vara värdefullt att exemplaret är märkt om arten senare behöver ett starkare skydd och därför blir A-listad.
Säljare och köpare har samma ansvar
Du som säljer djur ska förse köparen med relevant information om djurets bakgrund.
Du som köper djur har samma ansvar som säljaren och därför måste du vara säker på att de djur du tänker köpa är uppfödda i fångenskap och har laglig bakgrund. Ställ alltid krav på dokumentation. Du har ett ansvar att kontrollera att de uppgifter du får är korrekta. Du bör till exempel ställa dig frågan om arten är lättförökad i fångenskap och om det är tillåtet att handla med den och exportera den från ursprungslandet. Du som köper djur på till exempel mässor eller via internet ska vara extra försiktig så att du bara köper djur med laglig bakgrund. Ställ krav på säljaren och acceptera inte härstamningsbevis som saknar tydliga uppgifter om föräldradjuren och uppfödaren. Om du är osäker ska du låta bli att köpa djuret.
Både artskydds- och djurskyddsreglerna innehåller krav på dig som säljer djur i större omfattning.
Den svenska artskydds – och djurskyddslagstiftningen förbjuder hållande av vissa arter
Enligt den svenska artskydds- och djurskyddslagstiftningen är det förbjudet för privatpersoner att hålla vildfångade djur, med undantag för fisk. Det är också förbjudet för privatpersoner att hålla apor, rovdjur, rovfåglar och fågelarter som förekommer vilt inom EU:s europeiska territorium, oavsett om djuren är vildfångade eller uppfödda i fångenskap. Om du ska köpa djur från andra EU-länder, eller från länder utanför EU, måste du därför kontrollera att det är tillåtet för privatpersoner att hålla djuren i Sverige.
Det är också förbjudet att importera, exportera, förvara, transportera, köpa eller sälja levande djur och växter av många arter (gäller alla levnadsstadier) om du inte har beviljats undantag av Jordbruksverket.
Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud
Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskyddsbrott. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
1999:89
- EU:s artlista med bilaga A–D i förordning (EU) nr 2019/2117 (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EG) nr 865/2006 om tillämpningen av förordning (EG) nr 338/97 (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) 2019/1587 om förbud mot införsel till unionen av exemplar av vissa arter av vilda djur och växter i enlighet med förordning (EG) nr 338/97 (eur-lex.europa.eu)
- Beslut om importförbud från EU:s vetenskapliga grupp (bfn.de) – på tyska