Sveriges livsmedelsförsörjning

Hur länge finns det mat till Sveriges befolkning om det skulle uppstå en allvarlig kris? Och vad behöver vi göra för att stärka Sveriges försörjnings­­förmåga? Corona­pandemin har gett oss erfarenheter som är värdefulla i arbetet med att förbereda oss för nya kriser.

Det finns inget fastställt mål för Sveriges försörjnings­förmåga när det gäller livs­medel. Jordbruks­verket, Livsmedels­verket och Statens veterinär­medicinska anstalt, SVA, arbetar ändå för målet att Sveriges befolkning ska ha tillgång till den mängd säkra livsmedel, inklusive dricks­vatten, som behövs under minst tre månader vid en höjd beredskap och samhälls­störningar.

För att vi ska få mat på bordet måste alla delar i livsmedelskedjan fungera.

Hela kedjan från jord till bord måste fungera

Försörjningsförmågan omfattar hela kedjan från jord till bord. Den är beroende av en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedels­produktion och att flödet av varor i livsmedels­kedjan kan fortsätta utan avbrott. Det innebär också att transporter, tjänster och insats­varor behöver säkras. Livsmedels­marknaden är global och förutsätter fungerande logistik-, valuta- och betalnings­flöden. De flesta företag är vinst­drivande och har små lager i alla led.

En enskild faktor som skulle få stor påverkan i en kris är brist på driv­medel, eftersom behovet av transporter är stort. Till exempel så producerar Sverige tillräckligt mycket spannmål för vår egen konsumtion, men om det inte finns driv­medel kan inte spannmålet köras till kvarnen för att malas och mjölet kan inte köras ut till bagerier och butiker.

Så stärker vi Sveriges försörjnings­förmåga

Skapa förutsättningar för lönsamma och hållbara företag

En viktig del i att förbättra Sveriges försörjningsförmåga är att skapa förutsättningar för lönsamma och hållbara företag i goda tider. Om vi har en väl fungerande situation i vardagen ökar möjligheten att det ska fungera även i en kris.

Livsmedels­strategin bidrar till ökad livsmedels­produktion

I juni 2017 antog riksdagen livsmedelsstrategin, en långsiktig tillväxtstrategi för hela livsmedelskedjan, som sträcker sig fram till år 2030. Målet med livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Ta tillvara erfarenheter från corona­pandemin

Jordbruksverket och Livsmedelsverket tog våren 2021 fram rapporten En robust livsmedelsförsörjning vid kriser och höjd beredskap. Rapporten analyserar coronapandemins påverkan på livsmedelsförsörjningen och bekräftar mycket av det som lyftes i rapporten Livskraft – mätt och frisk. Livskraft-rapporten togs fram våren 2020 av Jordbruksverket, Livsmedelsverkets och SVA och redogör för vad som krävs för att försörja hela Sveriges befolkning med säker mat och dricksvatten i minst tre månader.

Här är exempel på viktiga åtgärder som lyfts i rapporterna:

  • Planera för hög personalfrånvaro.
  • Ha beredskap för störningar i internationell handel och införsel av varor som är nödvändiga för livsmedelsproduktionen.
  • Stärka förmågan att prioritera vid en bristsituation.
  • Se till att upprätthålla en effektiv livsmedelskontroll.
  • Göra det lättare att dela information mellan myndigheter och näringsliv för att snabbt kunna få fram en helhetsbild över situationen.
  • Företagen bör ha en plan för hur de skulle kunna ställa om sin verksamhet och myndigheterna behöver underlätta en sådan omställning.

I rapporterna föreslås också en fortsatt utredning kring behovet av att göra råvaror och insatsvaror som behövs i livsmedelsproduktion tillgängliga, till exempel drivmedel. Tidigare fanns så kallade beredskapslager av bland annat mat, men dessa avvecklades på 1990-talet. Om Sverige väljer att återinföra beredskapslager behöver man också titta på till exempel vad och hur mycket som bör lagras, och på vilka platser i landet. Lagring löser inte försörjningen, men genom att många tänker ”just in case” i stället för ”just in time” minskar sårbarheten i kedjan genom att det då finns extra omsättningslager på många ställen och hos många aktörer.

Så fortsätter arbetet

Det fortsatta arbetet görs tillsammans med många aktörer i livsmedelskedjan, både offentliga och privata. Bland annat kartlägger vi vilka varor som är kritiska och hur vi kan minska risken att få brist på dessa vid en kris.

Det internationella samarbetet är också viktigt för att utveckla livsmedelsberedskapen och där har samarbeten med Finland och Norge startat.

För att tidigt upptäcka störningar och hot mot produktion av säkra livsmedel stärker vi också upp vår omvärldsbevakning och skapar nya kontaktytor mellan aktörerna.

Så påverkar Rysslands invasion av Ukraina

Sverige har inte mycket handel inom jordbrukssektorn med Ukraina, Ryssland och Belarus. Men vi påverkas i form av stigande priser på insatsvaror som konstgödsel, diesel, foder, el och emballage.

Du kanske också är intresserad av det här?

Senast granskad: 2022-08-23

Till toppen