Afrikansk svinpest (ASF)

Afrikansk svinpest konstaterades i höstas i Fagersta och Norbergs kommuner i Västman­lands län. Bekämpnings­arbetet har gått bra. Genom Jordbruks­verkets beslut den 5 juni tar vi bort de flesta restrik­tionerna, förutom sådana som gäller vildsvins­jakt, hållande av tam­gris och vild­svin i hägn. Det är fortsatt viktigt att du inte stör den på­gående smitt­skydds­avliv­ningen.

Du kan prenumerera på sidan och får då information när det är större upp­dateringar.

Information in English:

Information about the outbreak of African swine fever in Fagersta and Norberg

Restriktioner i den smittade zonen

Nu finns det bara några restriktioner kvar i den smittade zonen, det vill säga i ytterområdet och kärnområdet. Du här får du inte göra:

  • Störa smittskyddsavlivningen. Om du ser fällor eller utfodringsplatser ska du inte gå nära.
  • Ha grisar eller hägnade vildsvin.
  • Jaga vildsvin eller hantera döda vildsvin, om det inte sker på uppdrag av Jordbruksverket.

Det finns inga andra restriktioner kvar. Det betyder till exempel att du kan röra dig fritt i skog och mark överallt i den smittade zonen, även i en större grupp. Du får också köra fordon och maskiner i skog och mark.

Vi ser hela tiden över restriktionerna

Vi ser hela tiden över restriktionerna och så fort de förändras så meddelar vi det.

Om bekämpningsarbetet går helt enligt plan, och ingen ny smittspridning uppstår finns det förutsättningar att Sverige kan bli friförklarat från afrikansk svinpest i oktober i år. Det innebär i så fall att de sista restriktionerna tas bort under tidig höst.

Undantag från restriktioner

Du kan inte söka undantag från de restriktioner som finns.
Du som har fått undantag före den 5 juni från restriktioner som inte längre gäller, kommer inte att få ett nytt beslut.

Karta över den smittade zonen

Den smittade zonen består av ett kärn­område och ett ytter­område. Det är det in­stängslade området som kallas för kärn­område.

Kartan över den smittade zonen, med både kärn­området och ytter­området, kan du med hjälp av en navigerings­app läsa in i din telefon och då kan du se om du befinner dig innan­för zonen. Gränsen för den smittade zonen följer i huvud­sak kommun­gränserna för Fagersta och Norberg.

Det finns många skyltar upp­satta som visar var den smittade zonen börjar, till exempel vid vägar.

Det här gäller för stängslet

Jordbruksverket beslutade i september att stängsla in den del av den smittade zonen där de smittade vildsvinen har hittats, det vill säga det område som nu kallas för kärnområde. Trafikverket har satt upp stängslet.

Syftet med stängslet är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området. I länder som har lyckats utrota smittan har stängsling varit effektivt.

Grindar ska vara stängda

För det stängslade området gäller fortfarande att grindar ska vara stängda även om alla restriktionerna inte finns kvar.

Så har stängslet placerats och utformats

Stängslet har placerats där det bedöms vara mest effektivt utifrån hur vildsvinen rör sig och där det har minsta möjliga inverkan för de som bor och verkar i området.

Där det är möjligt har befintliga viltstängsel, vattendrag, sjöar och vägar använts. De har också förstärkts med en ”kjol” av så kallat Gunnebonät. Gunnebonätet går en bit upp på viltstängslet men ligger också utmed marken så att vildsvinen inte kan böka sig under. Där det har behövts har nätet förankrats i marken med jordankare eller genom att grus har lagts på.

Det nya stängslet är ett knutet metallnät med stolpar och det är drygt en meter högt. På vissa ställen har stängslet på grund av högt snödjup kompletterats med mer nät i höjdled eller en eltråd som placerats högst upp på stängslet.

Stängslet kontrolleras regelbundet. Om skador upptäcks så åtgärdas de omgående. Om du själv upptäcker skador så kan du rapportera det via vårt formulär.

Öppningar där det finns behov

Det är öppningar i stängslet där det finns behov av det. Det kan till exempel vara öppningar för vägar och järnvägar, och öppningar som behövs för att man ska kunna sköta djur och jordbruksmark på ett effektivt sätt.

Stängslet korsar inte större vägar, till exempel landsväg 664. I stället har stängslet dragits utmed båda sidor av vägen, cirka 150 meter. Då skapas en ”tratt” som ska motverka att vildsvinen tar sig in i och ut ur området. Det är en vedertagen metod både nationellt och internationellt.

På de mindre vägarna är det grindar som måste öppnas varje gång man åker igenom. Den som använder grinden ansvarar för att stänga den. Det finns skyltar på grindarna där det står att de ska hållas stängda.

Stängslet är utformat i samråd med experter på viltekologi för att säkerställa att andra djur påverkas så lite som möjligt. Andra klövdjur, såsom älg och rådjur, kan ta sig över stängslet. Och skulle det visa sig att vi behöver skapa passager för annat vilt, såsom grävlingar, så kan dessa konstrueras i efterhand. Viltpassager i det befintliga viltstängslet har stängts.

Stängslet blir kvar så länge det behövs

Stängslet kommer att stå kvar så länge Sverige inte är friförklarat från afrikansk svinpest. Jordbruksverket ansvarar för att stängslet tas bort sedan när det är dags.

Rättslig grund för beslutet om stängsling

Jordbruksverket är som behörig myndighet skyldig att vidta åtgärder för att bekämpa smittan.¹ Beslutet om stängsling har vi fattat med stöd av 8 § epizootilagen och 4 § epizootiförordningen. Vi behöver inget godkännande av markägarna. Beslutet bygger inte på frivillighet och det gäller omgående. Men vi har varit måna om att informera alla markägare och om möjligt tillmötesgå eventuella önskemål om sträckning, grindar och så vidare. Beslutet kan överklagas.

1. EU:s genomförandeförordning (EU) 2023/594 och EU:s delegerade förordning (EU) 2020/687).

Rapportera skador på stängslet

Om du ser att stängslet är skadat kan du rapportera detta till Jordbruksverket.

Påträffade smittade vildsvin

Om du vill se hur många vildsvin som konstaterats smittade, och platserna där de påträffats, så finns det en karta på Statens veterinär­medicinska anstalts (SVA) webb­plats.

Fakta om den smittade zonen


Fakta om kärnområdet i den smittade zonen

Ämne

Fakta
Områdets storlek148,33 km²
Berörda län och kommuner

Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun

Jordbruksareal529,99 hektar
Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd23

Företag enligt
SCB:s företagsregister

675

Boende

ca 13 000

Fakta om ytterområdet i den smittade zonen

Ämne

Fakta

Områdets storlek

617,58 km²

Berörda län och kommuner

Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun

Jordbruksareal

2 675,75 hektar

Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd

98

Företag enligt
SCB:s företagsregister

1 187

Boende

ca 6 000

Kartans filformat

Kartan på denna sida är i formatet geospatial PDF vilket gör det möjligt att läsa in den i till exempel Adobe Acrobat, Adobe Reader, Avenza PDF Maps, Global Mapper eller andra liknande produkter.

Du kan till exempel läsa in kartan i din telefon och därmed enkelt använda telefonens navigerings­möjligheter för att se om du befinner dig innanför restriktions­zonen.

Det är även möjligt för mer kompetenta GIS-programvaror såsom ArcGIS, Qgis eller motsvarande att läsa in filen som ett georefererat raster.

Support för externa programvaror och hur de används lämnas av respektive tillverkare.

För dig som använder GIS-användare och vill lägga till den smittade zonen i en programvara för GIS finns kartlagret i shapeformat SWEREF 99 TM.

Lantbruk och skogsbruk

Du får inte ha tamgrisar eller hägnade vildsvin i den smittade zonen. I övrigt finns det inte längre några restriktioner för lantbruket.

Det finns inte några restriktioner kvar för skogsbruket.

Jakt, kadaversök och smittskyddsavlivning i den smittade zonen

I den smittade zonen är det tillåtet att jaga allt utom vildsvin. Det är bara tillåtet att jaga vildsvin på uppdrag av Jordbruksverket.

Kadaver av vildsvin

I den smittade zonen får kadaver av skjutna och självdöda vildsvin bara hanteras på uppdrag av och under ledning av Jordbruksverket. Kadaver i kärnområdet får bara hanteras av personer som har gått en av Jordbruksverket anvisad utbildning i biosäkerhet, eller som Jordbruks­verket bedömer har motsvarande kompetens.

Smittskyddsavlivning för att minska antalet vildsvin i den smittade zonen

Det pågår ett arbete med att smittskyddsavliva vildsvin i den smittade zonen. Smittskydds­avliv­ning med jaktliknande metoder innebär att det varken är fråga om jakt enligt jakt­lagstiftningen eller avliv­ning enligt reglerna som finns för hållna djur, utan en insats med stöd av epizooti­lagen.

Syftet är att bekämpa smittan där den finns och förhindra att den sprids vidare. Ju tidigare vi kan få kontroll över smittan desto snabbare kan vi se över de restriktioner som finns. Även om det fortfarande kommer att ta tid innan allt blir som vanligt igen.

Målet är att på ett lugnt och systematiskt sätt avliva alla vild­svin i kärnområdet och kraftigt minska antalet vildsvin i den övriga delen av den smittade zonen. Vi kommer att använda fällor och åteljakt och ha en löpande dialog med Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA) och Svenska Jägar­förbundet. Det är utvalda jägare som kommer att få verkställa avliv­ningen på ett sätt som skrämmer och stressar vild­svinen så lite som möjligt.

Om de olika faserna i arbetet med att bekämpa afrikansk svin­pest kan du läsa under rubriken Bekämpnings­arbetets faser, Jordbruks­verkets roll och de två första månaderna efter utbrottet.

Det här gäller för att åtla och utfodra vilt

Oavsett var i landet du befinner dig ska du använda foder som är säkert ur smitt­syn­punkt när det bland annat gäller afrikansk svinpest. Om du använder foder som kom­mer från andra länder finns det regler som du måste följa och från vissa länder utan­för EU är det förbjudet att ta in foder.

Får man använda köttet från vildsvin som avlivats i ytterområdet?

Jägare som är med och avlivar vildsvin i samband med smittskyddsavlivning i ytterområdet kan få använda köttet i sitt eget hushåll för privat enskilt bruk. För att använda köttet ska hen söka tillstånd för att flytta köttet.

Hjälp till att ta prover om du jagar vildsvin i närheten av den smittade zonen

I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i denna övervakning ber vi dig som jagar vildsvin att ta prover från fällda vildsvin i kommunerna Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta övervakningen i kommunerna Avesta och Västerås.

Det är helt frivilligt att ta och skicka in prover. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har skickat ut provtagningspaket och instruktioner till Svenska jägareförbundet i Västmanland. Du kan också beställa provtagningspaket direkt från SVA. Du betalar inte något för provtagningspaket och analyser.

Biosäkerhetsutbildning

Jordbruksverket har i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tagit fram en digital utbildning i biosäkerhet. Den vänder sig till dig som behöver få utbildning för att få utföra vissa uppdrag i kärnområdet. Det kan till exempel handla om

  • kadaversök
  • smittskyddsavlivning
  • eftersök av skadat vilt.

Utbildningen finns i vår kurskatalog. När du har skapat ett konto väljer du Öppen katalog, och sedan Krisorganisation.

Kontroll av att restriktionerna följs

Jordbruksverkets personal besöker den smittade zonen regelbundet för att kontrollera att restriktionerna följs inom hela området.

Om du inte följer restriktionerna kan du få böter.

Om du ser att restriktionerna inte följs kan du kontakta Jordbruksverket och upplysa oss om detta. De inspel vi får kommer ligga till grund för en riskbaserat urval av kontrollområden.

Ekonomisk ersättning till dig som drabbats av restriktionerna

Du kan ha rätt till ersättning enligt epizootilagen om ditt företag eller din verksamhet är direkt drabbat av de restriktioner och beslut som vi har fattat med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest. Jordbruksverket har utifrån de bestämmelser som finns i epizootilagen tagit fram generella riktlinjer för vem som kan anses vara direkt drabbad. Du kan till exempel anses vara direkt drabbad om du äger mark eller andra tillgångar som till exempel byggnader, fordon och maskiner. Du kan också anses vara direkt drabbad om du har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal. Du har dock alltid rätt att söka ersättning. En individuell bedömning görs utifrån om du kan anses direkt drabbad av restriktionerna.

Du ska också, på grund av restriktionerna, ha drabbats av något av det här:

  • förlust på grund av avlivning av djur
  • kostnader på grund av saneringsåtgärder
  • produktionsbortfall
  • annan inkomstförlust än produktionsbortfall.

Ersättning till djurägare och växtodlare

Du som har djur eller växtodling kan ha rätt till ersättning om du har drabbats av kostnader och förluster. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet av afrikansk svinpest, såsom beslut om restriktioner, avlivning och skördeförbud. De kostnader och inkomstförluster som berättigar till ersättning är förlust på grund av avlivning av djur, kostnader för saneringsåtgärder, produktionsbortfall och annan inkomstförlust än produktionsbortfall.

Ersättning till andra företag och verksamheter

Andra företag och verksamheter som är direkt drabbade av restriktionerna som vi har infört kan söka ersättning. Du kan vara till exempel vara direkt drabbad om du

  • äger mark eller andra tillgångar som till exempel byggnader, fordon och maskiner
  • har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal.

Du ska också, på grund av restriktionerna, ha haft

  • kostnader för sanering
  • produktionsbortfall
  • annan inkomstförlust.

Ersättning till jägare och andra som deltar i sökandet

Du som ingår i det organiserade arbetet med att söka igenom den smittade zonen efter vildsvin och som har gått en biosäkerhetsutbildning på plats, får ersättning för ditt sökarbete med 300 kronor per timme högst 8 timmar per dag. Du kan också få ersättning för resor och logi. All ersättning betalas ut retro­aktivt.

Du måste söka ersättningen inom 6 månader från den dag då du påbörjade arbetet.

Du som deltar i det organiserade arbetet med att söka efter vildsvin är försäkrad genom Jordbruksverket.

Så här söker du ersättningen

I samband med att du går utbildningen om biosäkerhet får du också veta hur du söker ersättningen.

Övervakning och provtagning

Provtagning av tam­grisar

I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i övervakningen inför vi provtagning av tamgrisar i kommunerna är Sala, Skinnskatte­berg, Smedje­backen och Sura­­hammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta över­vakningen i kommunerna Avesta och Västerås.

I de större besättningarna kommer döda grisar att provtas regel­bundet. Även i de mindre besätt­ningarna kommer döda grisar att provtas som en del i över­vakningen, efter att djur­ägaren har rapporterat till sin veterinär. Vi uppmanar också alla som håller grisar att kontakta en veterinär om grisarna visar tecken på en allvarlig smitt­sam sjukdom.

Övervakningen kostar inte något för djur­ägaren. Det är Jordbruksverket som betalar prov­tag­ning och analyser.

Provtagning av vildsvin utanför den smittade zonen

I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i denna övervakning ber vi dig som jagar vildsvin att ta prover från fällda vildsvin i kommunerna Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta övervakningen i kommunerna Avesta och Västerås.

Det är helt frivilligt att ta och skicka in prover. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har skickat ut provtagningspaket och instruktioner till Svenska jägareförbundet i Västmanland. Du kan också beställa provtagningspaket direkt från SVA. Du betalar inte något för provtagningspaket och analyser.

Om Jordbruksverket misstänker afrikansk svinpest

När vi har en misstanke om afrikansk svinpest eller någon annan allvarlig smittsam sjukdom i en djurbesättning så inför vi restriktioner på gården. Restriktionerna innebär bland annat att inga grisar får flyttas från gården. Det gör vi för att minska risken för smittspridning om det skulle visa sig att grisen är smittad.

När vi har en misstanke om afrikansk svinpest innebär det inte per automatik att vi tror att provsvaret kommer att vara positivt. Det innebär endast att vi inte med säkerhet kan utesluta sjukdomen utan att först ta prov.

Om en provtagen gris utanför den smittade zonen skulle visa sig vara positiv för afrikansk svinpest, kommer myndigheterna skyndsamt att kontakta den drabbade djurägaren och även gå ut med information till allmänheten.

Jordbruksverket utreder även misstankar hos vildsvin, till exempel om flera döda vildsvin hittas på samma plats.

Skydda grisar mot afrikansk svinpest

I dagsläget finns inte några tamgrisar eller hägnade vildsvin i den smittade zonen, men det kan vara bra för dig som har grisar på andra platser att känna till vad du kan göra för att skydda dina grisar från afrikansk svinpest. Det handlar framför allt om att se till att de inte kommer i kontakt med smittade vildsvin och att människor av misstag tar med sig smitta från vildsvin till grisarna.

Exempel på vad du kan göra för att skydda dina grisar mot afrikansk svinpest

Exempel på hur du kan förhindra att smitta kommer in i din besättning:

  • Se till att alla som vistas på din anläggning byter skor och kläder när de går in och ut från de utrymmen där du har dina grisar.
  • Se till att alla som vistas på din anläggning tvättar och desinficerar händerna och desinficerar sina skor vid ingången till de utrymmen där du har dina grisar.
  • Se till att ingen matar dina grisar med matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
  • Förhindra att dina grisar i stallar eller inhägnader kommer i direkt eller indirekt kontakt med vildsvin. Det gäller även foder och strö som du ska använda till grisarna. Du kan till exempel sätta upp stängsel.
  • Vänta i minst 48 timmar innan du har kontakt med dina eller andras grisar om du har jagat vildsvin i Sverige eller utomlands, på annat sätt kommit i kontakt med vildsvin eller besökt en grisbesättning i ett annat land. Det gäller också andra personer som kommer i kontakt med dina djur.
  • Inte låta obehöriga personer få tillträde till den anläggning där du har dina grisar.
  • Inte låta obehöriga transporter komma in på anläggningen.
  • Se till att det är möjligt att rengöra och desinficera utrymmen och byggnader.
  • Om grisarna hålls ute, tänka över vilka möjligheter som finns för att ta in dem om det skulle bli nödvändigt.
  • Upprätta och följa en biosäkerhetsplan. Information om biosäkerhetsplan kommer att finnas hos Smittsäkra.

För att ha kontroll på flödet till och från anläggningen kan du

  • föra en besöksjournal över vilka personer som får tillträde till djurutrymmena
  • föra journal över transporter till och från anläggningen.

Om du har minigrisar som sällskapsdjur

Även en minigris kan få afrikansk svinpest. För att undvika att din minigris blir smittad kan du till exempel göra det här:

  • Hålla din minigris inomhus eller i en inhägnad där den inte kan få kontakt med vildsvin. Om du rastar din minigris, tänk på att inte göra det i områden där vildsvin kan ha vistats.
  • Vara försiktig så att du eller andra inte tar med sig smitta till din gris. Smitta kan även spridas genom indirekt kontakt med smittade djur, till exempel om du råkar trampa i vildsvinsspillning och sedan går in till din gris med smutsiga skor.
  • Tvätta händerna före och efter att du hanterar din gris.
  • Se till att din gris inte kan komma åt matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
  • Tillämpa en 48-timmars karens. Det innebär att personer som har jagat vildsvin eller på något annat sätt kommit i kontakt med vildsvin, eller som har besökt en grisbesättning i ett annat land ska vänta 48 timmar innan de får vara i närheten av minigrisarna.

Tänk på att du måste ha en anläggning registrerad hos Jordbruksverket om du har en minigris.

Frivilligt smittskyddsprogram

Smittsäkrad Besättning Gris är ett frivilligt smittskyddsprogram som är godkänt av Jordbruksverket och drivs av Gård & Djurhälsan i samarbete med Distriktsveterinärerna, Lundens Djurhälsovård och Sveriges Grisföretagare.

Från och med december 2023 kommer de besättningar som redan är anslutna till Smittsäkrad Besättning Gris också att kunna ansluta sig till en ASF-modul inom programmet för att kunna uppnå så kallad ASF-status. Besättningar som uppfyller kraven för ASF-status bedöms ha ett gott skydd mot att få in smittan från vildsvin.

Ett bra sätt att få hjälp i arbetet med att förstärka biosäkerheten på din anläggning kan vara att ansluta sig till smittskyddsprogrammet Smittsäkrad Besättning Gris, och där även ansluta sig till ASF-modulen.

Om det finns smitta i din närhet

Om afrikansk svinpest bekräftas i ditt närområde kan din anläggning hamna i en restriktionszon. Eventuellt kan det bli möjligt att flytta grisar och produkter inom och från zonen, då kommer det att ställas specifika krav på din anläggning. Om det blir ett utbrott av afrikansk svinpest kommer vi att informera dig om vad som gäller.

Det finns också mer information om förebyggande arbete på vår sida om sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos grisar.

Frågor och svar

Om du inte hittar svar på din fråga här så kan du också kolla på SVA:s webbplats.

Allmänt om smittspridning

Hur smittar afrikansk svinpest?

Hos sjuka djur finns viruset i alla kroppsdelar, kroppsvätskor och utsöndringar. De största virusmängderna finns i djurets blod. Smittspridning kan ske genom

  • direktkontakt mellan infekterade och friska vildsvin och grisar
  • att djuren kommer åt infekterade kadaver eller kött
  • indirekt överföring via till exempel personer, bilar eller redskap.

Afrikansk svinpest smittar inte till människa eller andra djurslag.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Varför är det viktigt att bekämpa afrikansk svinpest?

Afrikansk svinpest är en plågsam och dödlig sjukdom för vildsvin och tamgrisar. Det finns inget botemedel eller vaccin mot sjukdomen.

Även om sjukdomen inte kan smitta människor eller andra djur så påverkas vi av bekämpningen och hur vi får röra oss.

Sjukdomen har också en stor ekonomisk påverkan på vårt samhälle. Bekämpningsarbetet är kostsamt och kräver stora personella och materiella resurser. Utbrottet påverkar även andra länders vilja att importera svenskt griskött. Lokalt har restriktionerna som införts i den smittade zonen bland annat stoppat olika verksamheter i skog och mark.

Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning kommer det att få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna kommer då att påverka ännu fler personer och verksamheter.

Det kan ta flera år att utrota sjukdomen i Sverige, men de första månaderna är de mest kritiska för att hejda smittspridningen. Om vi hjälps åt att följa de restriktioner som gäller i den smittade zonen och arbetar förebyggande i resten av landet så ser förutsättningarna för att lyckas ljusa ut.

Hur länge kan virus överleva på växter och mark som smittade vildsvin varit i kontakt med?

Afrikansk svinpestvirus är ett höljeförsett virus som är känsligt för uttorkning och solljus och inaktiveras därför på kort tid i miljön. Det är känsligt för de flesta desinfektions­medel. Uppvärmning till 60 grader i 30 minuter (eller högre temperatur under kortare tid) avdödar virus.

Man kan räkna med att virus på utrustning, kläder och skor som lämnas utan åtgärd inaktiveras inom 2 veckor.

Däremot är viruset motståndskraftigt och kan leva länge, flera månader, i döda vildsvin och grisar, och i kött från dessa djur.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Vad gäller för avfall från hushåll och restauranger?

Om vildsvin får tag på avfall som innehåller virus kan de bli smittade, till exempel med afrikansk svinpest. Därför är det viktigt att alla som hanterar avfall från hushåll och restauranger gör det på ett säkert sätt. Om du har frågor om hanteringen av detta avfall ska du i första hand vända dig till din kommun.

De som hanterar den här typen av avfall ska följa de miljöregler som finns i bland annat miljöbalken. Det är antingen kommunen eller länsstyrelsen som har tillsynen och kontrollerar att reglerna följs. Naturvårdsverket vägleder kommuner och länsstyrelser i deras tillsynsarbete.

Jag har kört på ett vildsvin i den smittade zonen. Vad gör jag?

Oavsett om du kört på vildsvinet i eller utanför den smittade zonen ska du kontakta Polisen. Polisen har fått olika instruktioner från myndigheterna beroende på var vildsvinet kördes på.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Kan andra djur än vildsvin sprida smittan?

Det är bara grisar och vildsvin som kan smittas av afrikansk svinpest och i sin tur kan sprida smitta till andra djur. Träck från andra djur (till exempel sällskapsdjur, räv och varg) som kan ha ätit på kadaver eller på annat sätt fått i sig viruset, utgör ingen smittorisk.

Rovdjur kan flytta på smittade kadaver (kortare sträckor) men detta bidrar inte till smittspridning på annat sätt än vildsvinens normala rörelser inom sitt hemområde. Om ett rovdjur får blod från ett smittat vildsvin i pälsen neutraliseras virus när djuren rengör sig själva genom att slicka och putsa sig.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Varför är det inte säkert att jag får ersättning när Jordbruksverket inför restriktioner som påverkar min verksamhet?

Bara den som direkt och primärt drabbats av vissa kostnader och inkomstförluster på grund av restriktionerna kan få ersättning. Det beror på att Jordbruksverket måste följa epizooti­lagen när vi handlägger ansökningar om ersättning. Vanligtvis innebär detta inga problem efter­som Jordbruksverkets restriktioner oftast berör enskilda djurägare. Vem som anses vara direkt och primärt drabbad av ett beslut när restriktionerna omfattar ett större område är inte lika tydligt.

I samband med att vi utrett våra förutsättningar att inom ramen för epizootilagen kunna er­sätta andra än primärproducenter har vi tydligt redovisat till Regeringskansliet vilka typer av verksamheter som inte förväntas kunna ersättas med det lagstöd vi har.

Jordbruksverkets uppgift är alltså att fatta beslut utifrån befintlig lagstiftning och att förmedla en saklig och korrekt bild till Regeringskansliet av vilka effekter som vårt beslut innebär och de möjligheter och begränsningar som finns inom epizootilagen.

Om du är osäker om du är direkt och primärt drabbad kan du läsa mer på vår sida om ersättning till andra företag och verksamheter.

Kött

Kan jag bli smittad av att äta vildsvins- eller griskött?

Nej, afrikansk svinpest smittar inte människor.

Finns det risker med annat viltkött från området, från djur som fällts innan restriktionerna?

Nej, smittan kan bara finnas i vildsvinskött.

När jag köper kött, korv och charkprodukter i affären får jag då köpa produkter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest?

Ja, det får du göra. Det finns inte några förbud att köpa köttprodukter, som kött, korv eller charkvaror som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Du kan fortsätta att handla och äta dessa produkter som vanligt eftersom afrikansk svinpest inte är farlig för människor. Men produkterna kan sprida eventuell smitta till vildsvin, därför är det viktigt att du slänger matrester i hushållssoporna och inte lämnar matrester i naturen.

I EU finns det regler som gör att vi får handla med kött, korv och charkprodukter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Förutsättningen är att köttet inte kommer från djur som levt i en smittad zon. Men eftersom smittan kan sprida sig utanför zonen, kan du inte vara helt säker på att produkterna du köper är utan smitta.

Så går bekämpningsarbetet till

Den 6 september 2023 bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.

Tre olika faser för att bekämpa afrikansk svinpest

För att bekämpa utbrott av afrikansk svinpest har vi ett nära samarbete med flera olika myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga. Bekämpningen sker i tre olika faser där allas olika ansvar har betydelse. Tillvägagångssättet i Sverige liknar det som tidigare har använts i andra europeiska länder där man har lyckats få bukt med smittan. Metoden är alltså väl beprövad.

Just nu befinner vi oss i fas 2.

Första fasen – spårning av smitta

Vid ett utbrott av afrikansk svinpest är det viktigt att först spåra hur utbredd själva smittan är. Det här gör vi i första fasen:

  • Fastställer hur stort område som kan vara drabbat av smitta, den smittade zonen.
  • Begränsar all aktivitet i den smittade zonen för att inte störa vildsvinen. Det minskar risken för att vildsvin tar med sig smittan ut ur zonen och att människor inte sprider smitta vidare.
  • Söker igenom hela den smittade zonen för att hitta döda och sjuka vildsvin. Det gör vi tillsammans med lokala jägare. Vi behöver söka igenom den smittade zonen flera gånger eftersom alla sjuka djur inte dör samtidigt.
  • Upprättar en operativ ledningscentral på plats i den smittade zonen. Ledningscentralen samarbetar med Jordbruksverkets nationella ledningscentral.
  • Sätter upp en provtagningscentral där vi också ställer upp vår mobila förbrännings­ugn.
  • Identifierar ett område som ska stängslas in. Syftet med att stängsla in området är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området.
  • Stängslet kommer att sitta kvar så länge det finns risk för smitta i området.
  • Avgör om tamgrisar och hägnade vildsvin i den smittade zonen behöver avlivas.

Så länge viruset finns hos vildsvin i området riskerar tamgrisar att bli smittade. Om sjukdomen konstateras hos en tamgris skulle det leda till ännu hårdare följder, till exempel kostsamma restriktioner för grishållarna. I andra länder har behöriga myndigheter beslutat att avliva tamgrisar vid utbrott av afrikansk svinpest hos vildsvin. I Sverige är det Jordbruksverket som ansvarar för beslut om avlivning.

Det här har hänt i Fagersta

Jordbruksverket söker tillsammans med lokala jägare för att hitta döda och sjuka vild­svin. Jordbruksverket får hjälp av Frivilliga Automobilkåren (FAK) med att packa de döda vildsvinen i täta säckar och köra dem till provtagningsanläggningen. Där tar en veterinär prover från djuren som sedan skickas till Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA) för analys. Därefter förbränns kadavren i en för ändamålet uppställd förbrännings­ugn.

Det här är ett samarbete i flera led mellan Jordbruksverket, Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA), den drabbade kommunen, FAK och lokala jägare.

Jordbruksverket beslutade att avliva ett 60-tal tamgrisar inom den smittade zonen.

Andra fasen – smittskyddsavlivning av vildsvin

När området är instängslat börjar vi smittskyddsavliva vildsvin. Det görs i hela den smittade zonen. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har en plan för hur smittskyddsavlivningen ska gå till.

Arbetet sker i samarbete mellan Jordbruksverket, SVA, Svenska Jägar­förbundet och lokala jaktlag.

Restriktionerna för den smittade zonen ses över i den här fasen av utbrottet.

Tredje fasen – friförklaring av områden

Vi inleder den sista fasen i bekämpningen då vi inte längre hittar några smittade kadaver inom den smittade zonen. Det kan gå upp till ett år från att det sist smittade kadavret hittats innan området kan bli friförklarat. Det är lämpligt att minst en sommar­period passerar efter det sista fyndet innan ett område kan anses vara fritt från afrikansk svinpest.

Jordbruksverkets roll

Jordbruksverket har ansvar för att leda och samordna förebyggande åtgärder och bekämpa allvarliga djursjukdomar så kallade epizootisjukdomar, bland annat afrikansk svinpest, foderföroreningar och växtskadegörare.

För att kunna hantera dessa händelser krävs kunskap om varandras roller och ansvar, samt att det sker en kontinuerlig samverkan mellan aktörer på alla nivåer, det vill säga både lokal, regional och central nivå.

När det gäller arbetet att bekämpa afrikansk svinpest är det Jordbruksverket som ansvarar för de beslut som tas kopplat till bekämpningen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bistår med riskbedömningar. Arbetet kräver också ett nära samarbete med flera andra myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga där var och en agerar utifrån sitt uppdrag och sina specifika kompetenser.

De två första månaderna efter utbrottet

Den 6 september 2023 bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.

Under den första månaden var fokus att identifiera hur utbredd smittan är i den smittade zonen. Ett stort antal jägare sökte av skog och mark i jakt på vildsvinskadaver.

Under den andra månaden efter utbrottet var fokus fortsatt att fastställa hur utbredd smittan är genom att söka efter vildsvinskadaver och att begränsa risken för att smittan sprider sig vidare. Stängslingen inleddes av det område där samtliga smittade vildsvinskadaver hittats.

Tidslinje med beslut, åtgärder och händelser

Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den första månaden:

  • 6 september: Provsvar från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, visar att ett vildsvinskadaver utanför Fagersta var smittat med afrikansk svinpest. Åtgärder enligt epizootilagen initieras omedelbart med första möte mellan SVA, Jordbruksverket med flera. EU informeras.
  • 7 september: Jordbruksverket fattar beslut om en smittad zon, samt beslutar att en operativ ledningscentral ska upprättas på plats.
  • 8 september: Jordbruksverket upprättar en operativ ledningscentral i Fagersta. SVA kommer till Fagersta och möter representanter för Svenska Jägareförbundet och lokala jaktledare för att få igång arbetet med att definiera smittans utbredning. Biosäkerhetsinstruktion gås igenom och strategi för första sökområde tas fram.
  • 9‑10 september: Jägare börjar söka igenom det område där de första smittade kadavren hittades, för att lokalisera fler döda vildsvin.
  • 11 september: Jordbruksverket beslutar att avliva alla tamgrisar i den smittade zonen som en förebyggande åtgärd. Landsbygdsministern besöker Fagersta och träffar kommunrepresentanter, ansvariga myndigheter, jägare och företrädare för berörda branscher.
  • 11‑12 september: Jordbruksverket och SVA genomför tillsammans med kommunerna och Svenska Jägareförbundet informationsträffar i Fagersta och Norberg.
  • 12 september: Provtagningscentral och förbränningsanläggning tas i bruk i Fagersta. Jordbruksverket fattar beslut om ersättning till de jägare som deltar i hanteringen av utbrottet.
  • 15 september: Jordbruksverket meddelar att det finns möjlighet att ansöka om undantag från vissa av restriktionerna.
  • 18 september: Digitalt möte mellan Jordbruksverket, SVA och Belgien för att inhämta erfarenheter från deras framgångsrika bekämpningsåtgärder.
  • 19‑23 september: EU‑representanter med erfarenhet av bekämpning av afrikansk svinpest besöker den smittade zonen och den operativa ledningscentralen.
  • 21 september: Jordbruksverket fattar beslut om att stängsla in det område i den smittade zonen där smittade kadaver hittats.
  • 22 september: Jordbruksverkets e‑tjänst för att ansöka om undantag från restriktionerna i den smittade zonen är i drift.
  • 5 oktober: Jordbruksverket ber Trafikverket om hjälp att runt det område i den smittade zonen där smittade kadaver hittats, stängsla, underhålla stängslet samt att ta bort stängslet när det blir aktuellt.

Under hela tiden har det varit regelbundna samverkansmöten med myndigheter, organisationer och kommuner samt presskonferenser. Dessa fortsätter.

Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den andra månaden:

  • 11 oktober: Stängslingen inleds av det så kallade kärnområdet där smittade kadaver hittats.
  • 18 oktober: Hela sträckan för stängslingen beslutas.
  • 19 oktober: Jordbruksverket beslutar att längdskidtävlingen Engelbrektsloppet får genomföras i februari 2024 under förutsättning att olika villkor uppfylls.
  • 19 oktober: Jordbruksverket får en justering i regleringsbrev från regeringen som gör att vi inom ramen för epizootilagen kan ersätta fler grupper än enbart djurägare och växtodlare.
  • 24 och 25 oktober: Informationsmöten om ersättningar till drabbade hålls i Fagersta och i Sala.
  • 26 oktober: Jordbruksverket börjar med kontroller i den smittade zonen.
  • 31 oktober: Jordbruksverket publicerar ett webbformulär för att jägare och andra som deltar i sökandet enklare ska kunna ansöka om ersättning.
  • 24 november: EU beslutade om nya zoner genom en omröstning av alla länder som är med i EU.
  • 30 november: Jordbruksverket fattade ett beslut om att minska den tidigare smittade zonen, samt dela upp den smittade zonen i ett kärnområde och ett ytterområde.

Sjukdomen afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Afrikansk svinpest smittar inte till människa. Den kan vara mycket kostsam att bekämpa.

Smittläget för afrikansk svinpest i världen

I september 2023 fick vi det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige.

Sedan det första fallet i Europa år 2014 har sjukdomen spridit sig i Sveriges närområde. Den finns nu i till exempel Tyskland, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Bulgarien, Ungern och Ryssland. Spridningen är snabb också i Asien. I vissa av länderna förekommer sjukdomen bara hos vildsvin, men i de flesta länder finns den hos både tamgrisar och vildsvin.

Om du klickar på länken här nedanför hittar du Situation reports som visar läget vid olika tidpunkter. Det mest aktuella ligger till vänster. I rapporten finns en karta över de senaste utbrotten och i vilka länder i världen afrikansk svinpest finns just nu.

Så sprids afrikansk svinpest

Mellan svinbesättningar kan virus överföras med levande djur, kläder, bilar och redskap. En annan viktig källa för smittspridning är animaliska livsmedel. Viruset överlever under långa perioder i fryst kött, icke värmebehandlade produkter och i torkade eller saltade produkter, exempelvis korv. Det är därför förbjudet att utfodra både tama grisar och vildsvin med matavfall. Ta inte heller med dig köttprodukter hem från ett land där svinpest förekommer.

Exempel på situationer som kan leda till smittspridning:

  • Markko i Lettland har arbetat med sina sjuka grisar och använder samma kläder då han hjälper sin granne Johani med vaccination av smågrisar. Markkos besättning visar sig ha varit smittad med afrikansk svinpest och kläderna för med smittan så att Johanis besättning också drabbas av afrikansk svinpest.
  • Anna åker till Estland över helgen för att jaga. Hon hittar ett vildsvin som nyligen självdött, och hon hjälper till att forsla det ut ur skogen. När Anna kommer hem till Sverige efter helgen går hon till stallet och ser till sina tamgrisar.
    I sulmönstret på Annas stövlar har det fastnat blod från det självdöda vildsvinet. Då Anna använder samma stövlar hos sina egna grisar utan att först rengöra stövlarna smittas hennes grisar av afrikansk svinpest.
  • Familjen Svensson har varit på semesterresa i Italien och tar med sig en lokalproducerad kallrökt korv tillbaka till Sverige. På vägen hem från flygplatsen upptäcker de att korven ser dålig ut och kastar den i diket.
    Korven blir samma natt uppäten av ett vildsvin. Korven innehåller smittat ryskt griskött, och vildsvinet smittas av afrikansk svinpest.

Filmen nedan visar hur vi kan ligga ett steg före när det gäller att förhindra att afrikansk svinpest sprids i Sverige. Filmen är på engelska.

Så förhindrar vi att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige

Det finns flera saker som vi alla kan hjälpas åt med för att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige. Det här gäller oavsett om vi har ett utbrott i Sverige eller inte. Om det pågår ett utbrott så finns det restriktioner som du måste följa i det området, till exempel så är det förbjudet att vistas i skog och mark.

Vad allmänheten kan göra

  • Släng matrester i soporna. Lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägar.
  • Kompostera ditt matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kan komma in i.
  • Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vad grishållare kan göra

Mata inte grisar med matrester. Det är förbjudet på grund av risken för smittspridning.

Se till att besökare i dina djurstallar använder skyddskläder och tvättar händerna då de går in i stallarna.

Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.

Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i tre månader och spannmål bör lagras i en månad.

Om du köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta oss på djurhälsoenheten. foderdjurprodukter@jordbruksverket.se

Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vad jägare kan göra

  • Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
  • Rengör kläder och utrustning om du varit på vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Rengör först mekaniskt med borste och vatten så all synlig smuts och blod försvinner, och förvara sedan kläderna och utrustningen luftigt inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan du använder dem igen.
  • Tvätta din jakthund efter att du jagat med den utomlands i ett smittat land.
  • Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land.
  • Kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittrisk och får inte lämnas så att grisar eller vildsvin kan komma åt dem.

Informations­material att sprida

Vi har tagit fram filmer, illustrationer och affischer som kan användas på webb, i sociala kanaler och i tryck för att upplysa om vad olika målgrupper kan göra för att minska smittspridningen av afrikansk svinpest. Materialet är fritt för dig att använda.

Författningar och beslut

Söker efter 2023:15

Beslut

Senast granskad: 2024-06-05