Om du håller djur för att visa dem för allmänheten 7 dagar eller mer per år ska du följa reglerna för offentlig förevisning. Detta gäller oavsett om du håller djuren i en djurpark eller i en annan anläggning så som en stadspark, 4H-gård eller restaurang. Innan du börjar visa djuren måste anläggningen vara godkänd av länsstyrelsen.
Att visa djur för allmänheten minst 7 dagar per år, med eller utan entréavgift, räknas som offentlig förevisning. Reglerna gäller inte bara det man i dagligt tal kallar för djurpark, utan omfattar också exempelvis stadsparker, 4H-gårdar och restauranger, som visar djur för allmänheten minst 7 dagar per år.
Innan anläggningen tas i bruk och djuren börjar visas för allmänheten måste anläggningen godkännas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen gör då en besiktning av anläggningen och tittar bland annat på om djurens utrymmen är tillräckligt stora, om inredningen uppfyller djurens behov och om personalen har rätt utbildning. Om du bara ska visa djur offentligt i upp till tre akvarium på anläggningen och varje akvarium har en vattenvolym på under 1000 liter behöver du inget godkännande.
Om du vill ansöka om godkännande för att visa upp djur offentligt kan du göra det via länsstyrelsens e-tjänst.
Du som vill visa upp vilda djur behöver även söka följande tillstånd hos länsstyrelsen, förutom godkännande för offentlig förevisning:
Om du ska hålla djur som tillhör hotade arter på anläggningen behöver du dessutom särskilda tillstånd för det.
Anläggningen där du håller djuren ska vara registrerad hos oss. Du gör det i våra e‑tjänster. Där kan du läsa mer om reglerna. Vi har olika register som du behöver registrera anläggningen i, beroende på om det är landlevande eller vattenlevande djur. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.
Du kan läsa mer om reglerna för märkning, registrering och journalföring på sidorna för respektive djurslag. Där finns också information om vilka olika släkter och arter som omfattas av reglerna för varje djurslag.
Den som ansvarar för hur djuren hålls och sköts på anläggningen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet.
Anläggningen ska också ha en veterinär knuten till sig. Veterinären ska bland annat förebygga och behandla sjukdomar och ge råd om hur djuren kan skötas och hanteras på bästa sätt. Veterinären ska även besöka anläggningen minst en gång var tredje månad.
Anläggningar som visar vilda djur ska dessutom ha en zoolog knuten till sig. Denna ska besöka anläggningen minst en gång i halvåret. Zoologen ska bland annat ge råd om hur djurens miljö och berikning ska utformas, vilka djur och hur många djur som kan hållas tillsammans och vad de kan ges för foder.
Djuren ska hållas i par eller grupp beroende på artens naturliga sociala behov och vad som är lämpligt. Djur av arter som naturligt lever ensamma eller om djuret behöver hållas ensamt på grund av exempelvis sjukdom, skada eller avvikande beteende får det dock hållas ensamt.
Djuren ska ses till minst en gång om dagen och deras miljö ska utformas och berikas så att de kan bete sig naturligt varje dag. Det finns därför omfattande regler om hur stora utrymmen olika djurslag ska ha och hur utrymmena ska vara utformade. Du hittar reglerna i föreskriften om djurhållning i djurparker m.m. (SJVFS 2019:29). Djuren ska även vistas utomhus varje dag så länge inte vädret på ett uppenbart sätt kan vara skadligt för djuret. Utevistelse krävs dock inte för om det inte är en art som får hållas och visas i inomhusutrymmet året runt.
Djuren får inte hållas bundna annat än tillfälligt. Det finns dock undantag som gör att vissa djur får hållas bundna inomhus.
Reglerna kring foder gäller djur som hålls på det vi i dagligt tal kallar djurpark, och gäller alltså inte andra typer av anläggningar som visar djur offentligt.
Vissa saker som står här nedanför gäller även för dig som håller andra djur än djurparksdjur. Du kan läsa mer om foder till dessa djur under respektive djurslag.
Många olika arter kan ingå i begreppet djurparksdjur. De olika arterna har olika foderbehov. Vissa äter bara vegetabilier medan andra helst äter döda djur. Men grundkraven när det gäller fodersäkerhet är samma som för alla andra djur som utfodras. Fodret ska vara säkert och får inte ha negativ effekt på människors eller djurs hälsa inom det avsedda användningsområdet. Fodret får heller inte antas ha skadlig inverkan på miljön.
Djuren ska ha ständig tillgång till dricksvatten. De flesta djurslag ska utfodras varje dag. Rovdjur, fiskar, grodor och kräldjur kan få foder mer sällan.
Allt foder som tas emot måste komma från återförsäljare eller direkt från registrerade eller godkända foderanläggningar. Den som lämnar ifrån sig ett foder är ansvarig för att foderlagstiftningen följs så att fodret därigenom är säkert.
Du kan söka efter godkända foderföretagare i vår e-tjänst.
Du kan även köpa helt vegetabiliska livsmedel och själv omvandla dem till foder. Här kan du läsa mer om vad som krävs.
Djurparken ansvarar för att fodret lagras, hanteras och används på ett sådant sätt att det är säkert för de djur som utfodras.
Bearbetade kommersiella foder kan användas fritt med ett par undantag. Idisslare får inte utfodras med foder som innehåller vissa animaliska beståndsdelar. Det finns också ett så kallat ”kannibalismförbud” som innebär att djur av en viss art inte får utfodras med bearbetat animaliskt protein av djur från samma art.
För att få ta emot och använda animaliska biprodukter av kategori 3 krävs det att du anmäler användningen till Jordbruksverket. Det gäller exempelvis slaktrester och rester från livsmedelsindustrin, fisk, samt döda insekter och larver. Vi tar ut en registreringsavgift på 400 kronor och därefter en årlig registeravgift på 200 kronor samt årlig kontrollavgift.
Registreringen gäller tills du själv säger upp den.
Du anmäler användningen via en elektronisk blankett.
När du registreras får du också ett registreringsnummer.
Slakterier, uppsamlingscentraler och andra anläggningar får bara lämna ut animaliska biprodukter till dig om du är registrerad. Den som lämnar ut produkterna till dig ska intyga att det är kategori 3‑material och att det är avsett som foder. Det görs på ett så kallat handelsdokument. Du ska få originalet av handelsdokumentet när du hämtar produkterna. Dokumentet ska du spara i minst 2 år.
För att få använda animaliska biprodukter av annan kategori än 3, som kan innebära en större risk, krävs dessutom tillstånd. Du anmäler användningen och söker tillstånd via samma digitala blankett.
Vi tar ut en avgift för handläggning av ett sådant ärende på 900 kronor per påbörjad timme. Därefter tar vi ut en årlig registeravgift på 200 kronor och årlig kontrollavgift. Tillståndet gäller tillsvidare.
Jordbruksverket kan inte ge tillstånd för att använda animaliska biprodukter för ”miljöberikning”. Men det finns inget som hindrar att foder indirekt används som ”berikning” till exempel genom att köttiga ben ger djuren sysselsättning.
Det finns allvarliga djursmittor som kan spridas med matavfall, till exempel svinpest, mul- och klövsjuka och newcastlesjuka. Det räcker med att det som kommer från köket innehåller små mängder animaliskt, eller att det finns risk för att det har kommit i kontakt med något animaliskt för att det ska vara en möjlig smittkälla. Du får därför inte utfodra grisar eller fåglar med matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök och andra typer av kök som centralkök och hushållskök.
Om du transporterar foder i någon form måste du följa EU:s regler om foder, både om du transporterar foder som är förpackat eller i bulk.
Överblivet obearbetat foder med animaliska beståndsdelar, vilket inkluderar benrester, ska transporteras för att omhändertas vid en anläggning som har tillstånd att ta emot den typen av material. Den som transporterar detta ska vara registrerad för att transportera animaliska biprodukter av den kategori som resterna har. Du ska skicka med ett handelsdokument i original som du ska spara en kopia av i minst två år.
Reglerna för handel med foder är till viss del olika beroende på om du handlar med länder inom eller utanför EU. De skiljer sig också beroende på om det gäller vegetabiliskt foder eller foder med animaliska beståndsdelar.
Om djurparken framställer foder och lämnar detta eller annat foder vidare till exempelvis andra djurparker måste fodret vara säkert och spårbart. Djurparken ska vara registrerad som foderanläggning. Rör det sig om foder med animaliska beståndsdelar krävs även godkännande eller registrering enligt den lagstiftning som reglerar animaliska biprodukter.
Om djurparken har djur som sedan ska gå in i livsmedelskedjan ställs samma krav på utfodringen av dessa djur som på livsmedelsproducerande djur i primärproduktionen på lantbruk. Djurparken ska vara registrerad som foderföretag inom primärproduktionen. Länsstyrelsen ansvarar för att kontrollera att djurparken håller djuren skilda från övriga djur på djurparken och att de utfodras i enlighet med de krav som ställs.
Det finns regler som alltid gäller vid transport av djur:
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Det gäller under förutsättning att transporten inte riskerar att öka djurets lidande. Om du är osäker på om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
När du transporterar djuren längre än 50 kilometer har du fler bestämmelser att följa. Du får själv läsa vad som gäller för dessa transporter i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur.
Verksamhet med offentlig förevisning räknas som ekonomisk verksamhet. Därför måste du följa EU:s djurtransportförordning när du transporterar djur som hålls för offentlig förevisning. Du måste bland annat ha ett transportörstillstånd och eventuellt kompetensbevis.
Om du ska transportera djur utomlands ska de besiktigas av en veterinär. Besiktningen får göras tidigast 24 timmar före lastning. Hästar får besiktigas tidigast 48 timmar före lastning.
Det är viktigt att djur som transporteras mellan länder inte för med sig smitta.
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Alla som har djur ska se till att minska risken för att sprida smitta mellan djur och människor. Det finns också speciella krav om du tar emot besökare i din anläggning, då det räknas som en besöksverksamhet. Om du endast håller djur i din privata bostad omfattas du inte av hygienreglerna.
När du är primärproducent och livsmedelsföretagare har du ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien.
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Du måste ta hand om döda djur på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren till en godkänd anläggning som får ta emot dem. Du kan även förbränna döda djur i en panna om den har blivit godkänd för det av Jordbruksverket.
I vissa fall är det dessutom tillåtet att gräva ner döda djur. Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur i naturen.
Du ska förvara döda djur på ett smittsäkert sätt innan de transporteras bort. Du ska bland annat se till att rovdjur och fåglar inte kan komma åt dem. Döda djur ska också förvaras skilt från levande djur så att transportören inte behöver komma i kontakt med de levande djuren i samband med hämtningen.
Det finns företag som hämtar döda djur för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.
Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Du kan gå in på deras webbplats för att
Om du bara har ett fåtal döda djur så kan du frysa in dem och anmäla hämtning vid ett senare tillfälle. Du måste kunna redogöra för hur du förvarar de döda djuren om du får frågor om det i samband med kontroll.
Generellt sett är det förbjudet att gräva ner döda djurparksdjur. Vissa områden är dock undantagna från nedgrävningsförbudet.
Du får gräva ner döda djurparksdjur i vissa områden, om djuren har hållits och dött där. Det gäller främst
Du hittar en lista över områdena i bilaga 7 till Jordbruksverkets föreskrift 2026:2 om animaliska biprodukter, som finns länkad under rubriken Författningar.
Vid nedgrävningen måste du följa kraven i EU‑lagstiftningen och miljölagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.
Du får dock inte gräva ner djur som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom. Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär.
Om du har en panna som är godkänd av Jordbruksverket kan du förbränna döda djur i den. Du kan läsa mer om det på sidan om förbränningsanläggningar.
För att föra in djur för offentlig förevisning från ett annat EU-land behöver djuret uppfylla förflyttningskraven som ställs för den djurarten.
En officiell veterinär i avsändarlandet behöver undersöka djuret och utfärda ett hälsointyg inom 24 timmar (48 timmar för hästdjur) innan djuret ska resa.
Du kan behöva söka införseltillstånd när du för in djur för offentlig förevisning från ett land utanför EU.
Djurarter från länder utanför EU och som inte är reglerade i lagstiftning kräver införseltillstånd från Jordbruksverket. Om du har frågor om vilka djurarter som kräver införseltillstånd så kontakta oss.
Du ansöker om tillstånd för att ta in dessa djurarter för offentlig förevisning till Sverige i vår e-tjänst.
Handläggningstiden för ansökningar om införseltillstånd är 30 dagar.
För att få mer information om vad som krävs när du ska föra in apdjur, hov- och klövdjur eller rovdjur för offentlig förevisning från ett land utanför EU behöver du kontakta oss.
Kontakta mottagande land för att få reda på vilka krav som ställs för att ta in djur för offentlig förevisning till det aktuella landet.
Anläggningar som regelbundet tar in djur från, eller för ut djur till andra länder kan få status som så kallade avgränsade anläggningar. En sådan anläggning måste hålla hög standard när det gäller biosäkerhet och smittskydd. De kan då få lättnader i djurhälsokraven när de flyttar djur mellan sin egen och andra avgränsade anläggningar. Det är frivilligt att ansöka om att bli avgränsad anläggning.
En avgränsad anläggning är en permanent, geografiskt begränsad anläggning som godkänts för förflyttningar av djur som
Alla tre punkterna måste vara uppfyllda.
Du ansöker om att bli avgränsad anläggning via blankett. Det kostar 12 200 kronor att få ansökan prövad inklusive veterinärbesök. Du kommer att få information om hur du ska betala efter att du har skickat in ansökningsblanketten till oss. Av ansökningsblanketten framgår vilka uppgifter och underlag som du måste skicka med ansökan. Din ansökan är komplett när ansökningsunderlaget är tillräckligt och du har betalat in avgiften. Skicka ansökan till: Jordbruksverket, djurinförselenheten, 551 92 Jönköping. Handläggningstid är ungefär 4 månader.
Inför ett beslut om godkännande kommer du att få ett besök av en distriktsveterinär som bland annat kontrollerar biosäkerheten och smittskyddet på din anläggning. När ansökan är komplett kommer du att få mer information om det här besöket. Veterinären använder en checklista för att bedöma om anläggningen uppfyller kraven för att bli en godkänd avgränsad anläggning.
Till checklistan finns en vägledning. Vägledningen syftar till att ge råd och stöd åt veterinären som utför ett besök på plats inför ett godkännande eller en kontroll av redan godkända avgränsade anläggningar. Vägledningen kan också vara ett stödjande dokument för dig som vill ansöka, eller redan har ett godkännande.
Om din anläggning blir godkänd som avgränsad anläggning kommer du att få uppföljande kontroller en gång per år. Vi kontaktar dig i god tid inför kontrollen.
Vissa arter omfattas av särskilda bestämmelser enligt CITES-konventionen. Det är en internationell överenskommelse som reglerar handel med hotade djur och växter. CITES A-listade arter kan behöva CITES-intyg för att flytta mellan djurparker inom EU. CITES A-, B- och C-listade arter måste ha CITES-tillstånd för att föras in till EU eller ut ur EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES. Artskyddsförordningen gäller alla arter av fåglar som förekommer i vilt tillstånd inom EU. Den omfattar även övriga fridlysta djur- och växtarter. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom de regler som finns om hur man får handla med och förvara dessa arter.
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Söker efter grundforeskrifter:
2026:2
Söker efter grundforeskrifter:
2019:29
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13