Hägnat vilt
Här hittar du information om hägnhållning av hjort, vildsvin, mufflon, älg och visent. För att dina djur ska må bra ska du ha tillräckliga kunskaper om djurslaget och följa reglerna om skötsel, hygien, utfodring och hur hägnet ska utformas. För att hålla djur i hägn behöver du söka tillstånd.
Om du visar dina djur för allmänheten minst sju dagar per år behöver du också läsa skötselreglerna för djurparksdjur. Djurparksreglerna gäller också för hållning av alpacka, kamel och ovanliga sällskapsdjur.
Det finns en särskild sida om reglerna för hållning av strutsar.
Alla lagar, förordningar och föreskrifter finns under rubriken Författningar längst ner på sidan.
CWD-provtagning av hägnad kronhjort
Varje hjorthägn som håller kronhjort måste skicka in CWD-prover från fem djur över ett års ålder till SVA. Provtagningen är obligatorisk.
Läs mer under rubriken CWD-övervakning hos hägnad kronhjort längre ner på sidan.
Nya regler för registrering av anläggning
Den 21 april börjar nya regler att gälla för registrering av vilthägn. För dig som håller hägnat vilt innebär reglerna bland annat att fler anläggningar kommer att omfattas av krav på registrering hos oss.
Du som har en anläggning med hägnat vilt ska registrera den senast den 21 april. Du kan redan nu göra det i e‑tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna.
I den här rutan står de nya reglerna som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller reglerna som gäller fram tills dess.
Bygga nytt hägn eller överta hägn
Du behöver tillstånd
Hägntillstånd från länsstyrelsen
För att hålla djur i hägn behöver du tillstånd från länsstyrelsen enligt jaktförordningen, miljöbalken och djurskyddslagen. Du kan läsa mer om vilka djur som du får hålla i hägn i Naturvårdsverkets bestämmelser. Det är bara djur som har fötts upp i fångenskap som du får hålla i hägn. Djur som har hållits i hägn får du inte släppa ut i det fria. Om du tror att djur har rymt från din inhägnad ska du anmäla det till länsstyrelsen.
Observera att ett tillstånd endast gäller för de djurarter du fått godkänt för att hålla. Vill du skaffa en ny viltart till ditt hägn måste du alltså göra en ny ansökan som rör den arten.
Överta ett befintligt hägn
Om du ska överta ett befintligt hägn ska du kontakta länsstyrelsen för att få överta hägntillståndet från den tidigare ägaren.
Tillstånd från Jordbruksverket för sambete med andra djur
Om du vill låta produktionsdjur beta tillsammans med vilt i hägnet ska du ansöka om tillstånd hos Jordbruksverket. Hästar får dock sambeta med hjortar utan särskilt tillstånd.
Tillstånd för försäljning av kött
Om du ska sälja kött behöver du också ta kontakt med Livsmedelsverket.
Att tänka på vid utformningen av ett vilthägn
Det finns flera saker att tänka på vid utformningen av ett vilthägn.
- Utforma och placera stängslet så att djuren inte skadar sig. Djuren måste lätt kunna upptäcka stängslet.
- Stängslet ska vara utformat så att de hägnade djuren inte kan ta sig ut. Stängslet ska också hindra andra djur att ta sig in i hägnet.
- Anpassa antalet djur i hägnet till hägnets storlek, vilken terräng och vilken växtlighet som finns där.
- Se till att dina djur kan söka skydd från väder och vind i hägnet.
- Du måste kunna övervaka och ta hand om sjuka djur.
Ansök om förprövning vid nybyggnation
Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.
Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat
- mått och utrymmen
- utfodrings- och dricksvattenanordningar
- brandskydd.
Skötsel av hägnat vilt
Märkning
Djur som hålls i samma hägn som de är födda i måste inte vara märkta, men om de ska flyttas från hägnet måste de märkas. Om djuren skulle rymma, får du bara återföra dem till hägnet om de är märkta.
Alla däggdjur som flyttas från ett vilthägn ska alltså senast vid lastningen vara märkta i öronen med besättnings- och individnummer. Besättningsnumret bestämmer länsstyrelsen i samband med att hägnet får sitt hägntillstånd. Besättningsnumret ska inte bytas ut om djuret flyttas till en annan besättning. Du kan läsa mer om märkning i föreskrifterna från Naturvårdsverket.
Tillgång till foder och vatten
Du ska se till att dina djur i hägnet har tillgång till ett bra bete så att du inte behöver stödutfodra dem under betessäsongen. När du utfodrar dina djur under vintern ska du se till att fodret inte blir förorenat och du bör undvika att utfodra direkt på marken. Du kan till exempel använda flyttbara anordningar för foder och vatten för att förhindra att marken på utfodringsplatsen blir upptrampad.
Djuren bör ha gott om utrymme vid ätplatsen för att bland annat undvika att yngre djur och de som är lägre ner på flockens sociala rangskala stöts bort från platsen. Varje djur i hägnet ska ha möjlighet att äta i lugn och ro.
Det är viktigt att du ser till att dina djur alltid har fri tillgång till vatten av god kvalitet. Under vinterperioden kan du därför behöva ordna så att djuren kan dricka ur frostfria baljor eller uppvärmda vattenkoppar.
Under vinterperioden ska du utfodra dina djur med foder av god kvalitet och som är lämpligt för det aktuella djurslaget. Det är lämpligt att ge djuren tillgång till vitamin- och mineralfoder. Det gör du genom att blanda in det i fodret och genom att sätta upp slickstenar.
Om du producerar eget foder ska du läsa mer här:
Se till dina djur
Under perioden som du stödutfodrar ska du se till dina djur varje dag. Under dräktighetens senare del och vid tiden för födsel ska du se till djuren extra noga. Du bör lära dig de vanor som dina hägnade djur har för att kunna se till dina djur på ett bra sätt året om.
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen i Sverige. Upptäcker de att du inte har följt reglerna ska de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken. Om du har brutit mot djurskyddsreglerna, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddsreglerna eftersom de ingår i de så kallade tvärvillkoren.
Slakt, avlivning och hantering av döda djur
Det finns olika sätt som hägnat vilt kan avlivas på. Det vanligaste sättet är att skjuta djuren i hägnet och sedan skicka dem till en vilthanteringsanläggning.
Du måste följa reglerna för att avliva djur. Här är de viktigaste reglerna:
- Du är skyldig att låta avliva svårt sjuka och skadade djur så snabbt som möjligt, om de inte går att behandla.
- Djuret får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag under avlivningen. Därför måste den som avlivar djuret göra det på ett sätt som antingen omedelbart dödar djuret eller som gör det medvetslöst först.
Om du själv avlivar djuret måste du behärska den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med avlivningen. Däremot måste du inte ha gått någon särskild utbildning för att få avliva djuret.
Tillåtna metoder för att bedöva och avliva hägnat vilt
Här är de tillåtna avlivningsmetoderna för hägnat vilt:
- Jakt: Det är tillåtet att jaga djur i hägn. Då skjuts djuren i hägnet, och sedan skickas kropparna till en vilthanteringsanläggning. I dessa fall gäller inte Jordbruksverkets slakt- och avlivningsföreskrifter. I stället ska du följa reglerna i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905).
- Mekanisk bedövning och avlivning: Djuret bedövas mekaniskt och avblodas sedan genom att stora blodkärl skärs av. Denna metod används både när djuret avlivas vid slakt för livsmedel och när djuret inte ska bli livsmedel. Djuret kan vid behov få lugnande medel före, men då kan det inte användas som livsmedel. Det är avblodningen som är själva avlivningen, så du måste alltid avbloda djuret efter att ha bedövat det – oavsett vad som ska hända med kroppen efteråt.
- Medicinsk avlivning: En veterinär kan ge djuret en överdos av sömnmedel direkt i blodet. Djuret faller då omkull efter en kort stund, och överdosen leder till medvetslöshet och att hjärtat slutar slå. Denna metod kan inte användas om djuret ska bli livsmedel.
Efter avlivningen måste du eller veterinären som utfört avlivningen kontrollera att djuret är dött innan du får vidta några andra åtgärder med kroppen.
Hantera döda djur och biprodukter från hägnet och slakten
Du måste ta hand om döda djur och biprodukter från hägnet och slakten på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren och biprodukterna till en mottagare som får ta emot dem.
I vissa fall är det dessutom tillåtet att gräva ner döda djur och biprodukter från jakt och slakt. Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter i naturen.
Gräva ner djurkroppar och andra animaliska biprodukter från frilevande vilt i hägn
Du får gräva ner dött frilevande vilt och biprodukter från jakt, om du inte väljer att skicka dem till en godkänd anläggning.
Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.
Dessa djur räknas som frilevande vilt i hägn
Landlevande däggdjur som lever fritt i hägn räknas som frilevande vilt om
- djurslaget finns vilt i den svenska faunan, till exempel kronhjort, dovhjort, vildsvin och mufflonfår
- hägnet är godkänt av länsstyrelsen
- storleken på hägnet och biotopen i hägnet är anpassade till djuren, så att de inte har brist på föda under vegetationsperioden
- djuren jagas enligt de jaktmetoder som uppfyller kraven i jaktlagen, jaktförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt.
Om det hägnade viltet inte uppfyller dessa villkor räknas de inte som frilevande vilt.
Gräva ner djurkroppar och andra animaliska biprodukter från annat hägnat vilt
Generellt sett är det förbjudet att gräva ner döda djur av hägnat vilt som inte räknas som frilevande vilt samt biprodukter från jakt och husbehovsslakt. Vissa områden är dock undantagna från förbudet.
Undantag från nedgrävningsförbudet i vissa områden
Du får gräva ner döda djur av hägnat vilt och biprodukter från jakt och husbehovsslakt i vissa områden, om djuren har hållits och dött där. Det gäller främst
- glesbygd i norra Sverige och en bit söderut längs norska gränsen
- öar utan fastlandsförbindelse.
Du hittar en lista över områdena i bilaga 2 till Jordbruksverkets föreskrift 2006:84 om animaliska biprodukter, som finns länkad under rubriken Författningar.
Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.
Du får dock inte gräva ner djur som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom (till exempel mjältbrand eller mul- och klövsjuka). Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär.
Anmäla hämtning av döda djur och biprodukter från slakt
Det finns företag som hämtar döda djur och biprodukter från slakt, för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.
Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Gå in på deras webbplats för att
- anmäla hämtning av döda djur och biprodukter via en e-tjänst eller telefon
- få information om hur hämtningen går till
- hitta kontaktuppgifter till lokala entreprenörer.
Transport av hägnat vilt
De här reglerna gäller alltid, även när du transporterar egna djur med ditt eget fordon och transporten inte går längre från gården eller din anläggning än 50 kilometer.
- Du får inte transportera djur med basthorn eller djur som är dräktiga.
- Djur som är sjuka eller skadade får inte transporteras.
- Om det behövs ska du kunna sköta om djuren under transporten.
- Utrymmet där djuren transporteras ska vara utformat så att djuren kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning.
- Om det behövs ska du i utrymmet kunna sätta in skiljeväggar som skyddar djuren.
- Utrymmet där djuren transporteras ska ha god ventilation.
- När djuren lastas i eller ur fordonet ska du använda lämplig utrustning.
- Alla däggdjur som flyttas från ett vilthägn ska senast vid lastningen vara märkta i öronen med besättnings- och individnummer.
Längre transporter
Om du transporterar dina djur längre än 50 kilometer har du fler bestämmelser att följa. Du får själv läsa vad som gäller för dessa transporter i Jordbruksverkets föreskrifter.
Rengöring av transporten
De fordon du använder för att transportera djur ska vara lätta att rengöra. Det är du som transportör som ska se till att fordonen är rengjorda och torra när djuren lastas.
Skyddade djurarter
Djurarter som omfattas av artskyddsförordningen 2007:845 eller CITES-förordningen 338/97 kräver ibland särskilda tillstånd innan man får flytta dem.
Skyltar
Det ska finnas skyltar på motordrivna fordon och släpvagnar som djur transporteras i.
- Svenskregistrerade fordon ska ha skyltar både bak och fram.
- Det ska vara tydligt att det är levande djur i fordonet.
- Skyltarna ska vara lätta att läsa på håll.
- Texten kan vara på svenska eller engelska.
Skyltar som är godkända i andra länder
Svenskregistrerade fordon ska vara skyltade enligt svenska bestämmelser. Fordon som är registrerade i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska följa bestämmelserna i de länderna. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är EU-länderna, Norge, Lichtenstein och Island.
Skyltar som är godkända i andra länder inom EES är godtagbara om skylten tydligt visar att det är en transport av levande djur.
När du tar betalt för transporten eller transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet
Det finns ännu fler regler som du måste följa om du tar betalt för transporten eller om du transporterar djur som är en del av din ekonomiska verksamhet utan att du anlitar en transportör. Då behöver du bland annat skaffa ett transportörstillstånd och få ditt fordon besiktigat av länsstyrelsen. Läs mer om de reglerna på sidan om djurtransportörer.
Ta in hägnat vilt till Sverige
Nya regler för handel med hägnat vilt
Den 21 april 2021 börjar nya regler att gälla för handel med hägnat vilt.
För dig som ska köpa hägnat vilt från andra länder inom EU innebär de nya reglerna att nuvarande provtagningar kommer att tas bort. Istället införs ett program för övervakning av hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar.
Du kommer att få mer information på webbplatsen i samband med att ändringarna träder i kraft i april.
Förbjudet att ta in hägnade eller frilevande vildsvin i Sverige
Det är förbjudet att flytta vildsvin mellan EU-medlemsländer och att importera vildsvin till EU från tredje land.
Restriktioner för införsel av hjortdjur från Norge och Finland
På grund av CWD finns det restriktioner för att ta in hjortdjur från Norge och vissa delar av Finland.
Du måste vara registrerad som importör
För att du ska få ta in djur måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället. Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 500 kronor.
Villkor för införsel
Viss provtagning ska ske i ursprungsbesättningen innan djuren levereras till Sverige och/eller efter djurens ankomst till Sverige.
Införsel får endast ske från registrerad handlare.
Kontakta oss för detaljerad information om villkoren.
Föra ut hägnat vilt från Sverige
Förbjudet att handla med frilevande vildsvin
Det är förbjudet att flytta vildsvin mellan EU-medlemsländer och att importera vildsvin till EU från tredje land.
Restriktioner för utförsel av hjortdjur från vissa delar av Sverige
På grund av CWD finns det restriktioner för att ta ut hjortdjur från Sverige.
Nya regler vid förflyttning av hägnat vilt mellan länder
Den 21 april börjar nya regler att gälla.
De nya reglerna innebär att du som transporterar hägnat vilt mellan länder ska vara registrerad som transportör. Registrering av transportörer är inte detsamma som tillstånd för transporter i ekonomisk verksamhet. Registreringen för transportörer kan du nu göra i vår e-tjänst.
I den här rutan står de nya reglerna som börjar gälla den 21 april. Resten av sidan innehåller reglerna som gäller fram tills dess.
Du måste vara registrerad som exportör
För att du ska få ta ut djur ur Sverige måste du vara registrerad för export hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före det första beräknade utförseltillfället. Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 500 kronor.
Kontakta oss om du vill föra ut hägnat vilt
Du är välkommen att mejla till oss för information om villkoren för utförsel.
Om du vill föra ut hägnat vilt till tredje land ska du också kontakta
Nya regler för djurhälsoansvar, biosäkerhetsåtgärder och bekämpning av djursjukdomar
Den 21 april 2021 börjar nya regler att gälla.
För dig som håller hägnat vilt innebär reglerna bland annat att du kommer att behöva vidta vissa åtgärder vid misstanke om allvarliga sjukdomar.
Du ska också minimera risken för att sjukdomar sprids och vidta så kallade biosäkerhetsåtgärder. Exempel på biosäkerhetsåtgärder som du kan behöva är vidta är instängsling, övertäckning med tak, rengöring, rutiner för inpassering och utpassering från anläggningen där djuren hålls, isolering eller separering av nya eller sjuka djur.
Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Hygienregler
Alla som har djur ska se till att minska risken för att sprida smitta mellan djur och människor. Det finns också speciella krav om du tar emot besökare i din anläggning, då det räknas som en besöksverksamhet. Om du endast håller djur i din privata bostad omfattas du inte av hygienreglerna.
När du är primärproducent och livsmedelsföretagare har du ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien.
Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
CWD-övervakning hos hägnad kronhjort
CWD har hittills konstaterats på ett fåtal äldre älgar i norra Sverige. För att bevaka läget pågår ett övervakningsprogram med provtagning i hela landet.
Tuberkulos hos hjort
Kontrollprogram för tuberkulos hos hjort
Det finns ett kontrollprogram för tuberkulos (Tb) hos hägnad hjort samt hos mufflon, vildsvin, älg och hästdjur som går tillsammans med hjort. Programmet innebär lättnader i hägn som är friförklarade från tuberkulos, det vill säga i tidigare A- och B-hägn. I dessa hägn ska en så kallad Tb-kontrollant kontrollera att slaktade djur inte visar tecken på tuberkulos.
Godkända Tb-kontrollanter
Listan över godkända Tb-kontrollanter innehåller kontaktuppgifter med de Tb-kontrollanter som har godkänt att deras kontaktuppgifter publiceras på Jordbruksverkets webbplats. Alla godkända Tb-kontrollanter finns inte med.
Län | Namn | Adress | Telefonnummer |
---|---|---|---|
Blekinge | Joacim Granhof | Riksdagsmannagården, Törnerydsvägen 302, 374 46 Trensum | 070‑818 37 02 |
Tim Ljungkvist | Skogsvägen 17, 370 30 Rödeby | 070‑944 11 99 | |
Nils G. Olsson | Lökaryd 147, 373 00 Jämjö | 070‑838 23 16 | |
Magnus Petersson | Germundsmålavägen 41, 371 92 Karlskrona | 073‑425 71 64 | |
Peter Widebrant | Askunga 422, 370 30 Rödeby | 073‑330 48 25 | |
Dalarnas | Jan Petterson | Djupuddsvägen 35, 772 90 Grängesberg | 070‑300 27 74 |
Gävleborg | Susanne Larsson | Dristigsvägen 14, 811 70 Järbo | 073‑673 78 03 (endast sms) |
Halland | Jonas Albjär | Ahla 133, 312 93 Laholm | 070‑543 64 51 |
Rasmus Gjerulf | Susegården, Lilla Brygghuset 110, 305 77 Getinge | 070‑499 82 52 | |
Mikael Peterson Lunde | Bumerangen 7, 312 34 Laholm | 070‑733 53 05 | |
Christoffer Schildt | Furugatan 4, 312 45 Veinge | 070‑663 50 52 | |
Peder Tham | Susegården, Källhagen 106, 305 77 Getinge | 070‑691 12 14 | |
Jämtland | Matti Ohlsén | Storgatan 8B, 840 93 Hede | 010‑122 84 40 |
Anna Persson | Storgatan 8B, 840 93 Hede | 010‑122 84 40 | |
Mikael Östman | Åkarvägen 10, 837 96 Undersåker | 070‑373 64 10 | |
Jönköping | Svante Björklund | Box 2077, 561 02 Huskvarna | 070‑531 21 40 |
Ove Cedersmyg | Brodstor, 563 93 Gränna | 070‑494 45 45 | |
Eric Karlsson | Ödebillstorp 2, 574 93 Vetlanda | 076‑028 04 22 | |
Bertil Nilsson | Bredegården 2, 566 93 Brandstorp | 070‑651 03 53 | |
Håkan Svensson | Fagerås 1, 565 97 Bottnaryd | 070‑674 74 75 | |
Mattias Svensson | Alabo, 330 27 Hestra | 070‑283 70 53 | |
Erik Öster | Sjöarp Skullaryd, 575 91 Eksjö | 073‑812 28 68 | |
Henrietta Berggren Öster | Sjöarp Skullaryd, 575 91 Eksjö | ||
Kalmar | Germund Eriksson | Stora Glosebo 123, 385 92 Gullabo | 070‑899 98 88 |
Niclas Göransson | Blackstad Klockaregården 5, 590 94 Blackstad | 070‑671 88 19 | |
Stefan Andersson-Junkka | Sollidens Slott, 387 92 Borgholm | 070‑633 35 03 | |
Mikael Lind | Ullriksdalsvägen 31, 598 30 Vimmerby | 073‑847 02 11 | |
Erica Lindqvist | Teklas väg 1, 386 93 Färjestaden | 073‑936 03 09 | |
Fredrik Näsman | Kårby Gård 1, 593 95 Västervik | 072‑216 29 70 | |
Tomas Nilsson | Igersdela 103, 388 93 Ljungbyholm | 0480‑341 07 eller 070‑310 84 33 | |
Alf Pettersson | Kårby gård 1, 593 95 Västervik | 070‑661 95 50 | |
Lennart Stark | Stenskärsvägen 21, 383 92 Mönsterås | 070‑649 60 66 | |
Catarina Jansson | Storgatan 43 B, 383 30 Mönsterås | 073‑556 14 42 | |
Kronoberg | Pierre Ekelund | Vrankunge Lilla Mellangård 2, 355 97 Växjö | 070‑275 96 26 |
Magnus Karlsson | Bro Håkansgård 15, 360 23 Älmeboda | 070‑284 09 35 | |
Petter Oskarsson | Grimslöv Svensgård 3, 340 32 Grimslöv | 073‑766 37 36 | |
Henrik Rickardsson | Stenkilsmåla Nybygget, 360 23 Älmeboda | 070‑676 11 05 | |
Stefan Rudenius | Februarivägen 1, 352 60 Växjö | 070‑733 77 71 | |
Stefan Tagesson | Hökhult 3493, 287 92 Traryd | 070‑550 88 85 | |
Skåne | Per-Ola Andersson | Sjunkaröd 1339 B, 288 90 Vinslöv | 070‑558 11 73 |
Magnus Aronsson | Brovägen 3, 295 74 Näsum | 070‑627 77 93 | |
Johan Delin | Lärlingsgatan 8e, Mörarp, 251 89 Helsingborg | 070‑822 93 73 | |
Tom Espgård | Långstorp Hallahus 361, 243 93 Höör | 073‑045 45 90 | |
Sten-Yngve Herbst | Stoby Algustorp 2340B, 281 97 Ballingslöv | 0451‑313 51 | |
Erik Muhr | Ljunggatan 30, 288 32 Vinslöv | 070‑412 65 06 | |
Mona Hörgerud-Muhr | Lillaskog 208 4, 288 90 Vinslöv | 070‑509 68 32 | |
Per Muhr | Lönbladsgatan 3D, 291 33 Kristianstad | 070‑606 15 42 | |
Sven Möller | Björnstorp 781, 247 98 Genarp | 070‑574 76 22 | |
Fredrik Pedersen | Eriksdalsvägen 214, 275 92 Sjöbo | 070‑511 34 58 | |
Johannez Rahm | Villavägen 8, 243 35 Höör | 070‑756 98 33 | |
Rolf Rexmar | Hemmansvägen 49, 263 53 Lerberget | 070‑333 51 51 | |
Jan Strömberg | Maglehultsvägen 275, 291 92 Kristianstad | 070‑880 28 29 | |
Kurt Svensson | Ingelstorp gård 1205, 264 54 Ljungbyhed | 070‑690 49 98 | |
Sofie Svensson | Ingelstorp gård 1205, 264 54 Ljungbyhed | 070‑951 62 52 | |
Mats Wahlberg | Ågerupsvägen 178, 275 64 Blentarp | 070‑535 41 93 | |
Mikael Wilhelmsson | Kullastigen 6, 273 50 Brösarp | 070‑330 06 71 | |
Patrik Yngvesson | Östanböke 2110, 280 72 Killeberg | 072‑233 34 69 | |
Per-Ola Williamsson | Blekemossa 402, 284 91 Perstorp | 072‑210 16 52 | |
Stockholm | Antonio Alonzo | Bygatan 5, 184 91 Åkersberga | 070‑747 33 92 |
Per von Bahr | Frejgatan 28, 113 49 Stockholm | 070‑551 51 57 | |
Johan Collén | Utsiktsvägen 7, 183 52 Täby | 070‑833 74 20 | |
Klas Henriksson | Kvarnkärrvägen 16, 761 74 Norrtälje | 070‑228 21 17 | |
Henrik Ingvarsson | Sandemar Östra Ösby, 137 95 Österhaninge | 0702‑55 40 70 | |
Anders Kjerrman | Muravägen 19, 168 33 Bromma | 072‑532 40 26 | |
Thommy Larsson | Lillbacken 16, 761 13 Riala | 070‑744 21 02 | |
Bo Liljegren | Lambarudd 3, 178 93 Drottningholm | 076‑948 33 66 | |
Mikael Löf | Stensta 5, 153 91 Järna | 070‑551 11 97 | |
Andreas Philipson | Östermalmsgatan 42, 114 26 Stockholm | 070‑855 55 28 | |
Ludvig Svensson | Åvavägen 64, 137 95 Österhaninge | 070‑945 80 49 | |
Erik Westin | Yxvägen 2, 192 51 Sollentuna | 073‑140 96 33 | |
Södermanland | Jonas Elmwall | Bresätter 1, 646 95 Björlunda | 070‑608 90 70 |
Ann-Sofie Hallberg | Eklångens gård Hylläng, 640 43 Ärla | 073‑659 81 38 | |
Arvid Johansson | Vadsbro Hagaberg, 642 94 Flen | 073‑940 23 75 | |
Anders Larsson | Hedenlunda Kärrtorp, 642 94 Flen | 070‑453 45 23 | |
Mikael Larsson | Rådhusgatan 9, 641 61 Valla | 073‑803 88 71 | |
Fredrik Parck | Fågelvägen 2 b, lgh 1102, 611 74 Tystberga | 073‑632 10 12 | |
Kaj Rehnholm | Högstens station, 642 96 Malmköping | 073‑904 29 83 | |
Tommy Räsänen | Lotsängsvägen 32, 619 92 Trosa | 073‑951 99 80 | |
David Skogström | Torsberga Nedergården 2, 611 93 Nyköping | 070‑601 18 92 | |
Jonas Svensson | Tegelbruksgatan 26 A, 632 28 Eskilstuna | 070‑753 21 74 | |
Monika Rehnholm | Furugatan 7, 642 60 Malmköping | 073‑991 18 48 | |
Joakim Wickbom | Hyltinge-Knäppinge 1, 649 91 Sparreholm | 073‑841 98 73 | |
Uppsala | Andreas Augustsson | Jägarbostaden 413, 742 95 Hargshamn | 0173‑887 78 |
Stefan Bogström | Bagarbovägen 9, 746 96 Skokloster | 070‑891 06 72 | |
Christian Brandt | Bälinge Väsby 3, 743 86 Bälinge | 070‑680 18 45 | |
Håkan Eriksson | Malm Jerkers väg 20, 740 11 Länna | 0738‑34 22 41 | |
Pertti Jokinen | 202 Prästarby, 748 96 Tobo | 070‑257 02 92 | |
Värmland | Per Larsson | Brattmon 90, 68 060 Sysslebäck | 070‑601 13 05 |
Tomas Varberg | Lyckan 4, 667 91 Forshaga | 070‑523 41 62 | |
Västmanland | Gunilla Börjesson | Jugansbo 125, 733 91 Sala | 073‑039 58 66 |
Magnus Frödell | Skäftruna 410, 736 91 Kungsör | 070‑555 33 99 | |
Västra Götaland | Göte Andersson | Hässelås 21, 514 91 Tranemo | 070‑570 24 92 |
Morgan Andersson | Älvgatan 11, 547 91 Gullspång | 070‑729 29 71 | |
Jerker Andersson | Hjärtared 101, 523 94 Tvärred | 070‑299 11 25 | |
Lars Bengtsson | Tegelviksgård 7, 512 63 Östra Frölunda | 0325‑303 90 | |
Per Bårring | Stora Ebbarp, 512 92 Svenljunga | 070‑523 52 11 | |
Magnus Grönberg | Stacketorp 1, Norra Vånga, 53 593 Kvänum | 070‑982 37 81 | |
John-Frederik Grönvall | Högås 274, 463 71 Lödöse | 070‑863 09 16 | |
Runar Elverlind | Betesvägen 3, 446 41 Skepplanda | 0303‑749 935 | |
Johan Hässelås | Övergården Hässelås, 514 91 Tranemo | 070‑327 06 86 | |
Kjell Johansson | Kvarntorp 8, 660 10 Dalslånged | 05331‑330 86 | |
Per Hansson | Ekebacken Boryd, 466 91 Sollebrunn | 073‑203 16 24 | |
Peter Holmqvist | Sandåker 310, 446 96 Hålanda | 076‑194 66 66 | |
Marie Jonasson | Stenshult 2, 511 95 Öxabäck | 073‑074 55 31 | |
Lars Olof Lyrdal | Ulkeröds Gård, 455 96 Hedekas | 0524‑620 50 | |
Arne Långström | Åttingsberg 2, 458 91 Färgelanda | 070‑577 06 02 | |
Stefan Sivemark | Främmestad Gamlegården 201 465 98 Nossebro | 070‑843 91 34 | |
Stefan Skarp | Majramsvägen 1, 459 32 Ljungskile | 076‑147 58 39 | |
Christer Svensson | Främmestad Rossbo 203, 465 98 Nossebro | 070‑333 00 05 | |
Richard Tengström | Tingsgården 1, 467 92 Grästorp | 072‑577 50 53 | |
Arne Tilly | Kollanda 355, 446 95 Älvängen | 076‑504 01 81 | |
Ove Tjörnhed | Ubbhult Västra Ekåsen, 438 95 Hällingsjö | ||
Östergötland | Rickard Hellström | Jonsberg Ormsätter, 610 26 Vikbolandet | 070‑799 80 00 |
Emil Jarkrans | Borensbergsvägen 2, 590 33 Fornåsa | 070‑373 65 50 | |
Göran Nilsson | 465 98 Nossebro | 070‑679 57 00 | |
Ulrik Saanum | Basunda Gård, 590 46 Rimforsa | 070‑541 67 90 | |
Oscar Wickbom | Fängtorps gård och hjorthägn 1, 614 93 Söderköping | 070‑663 80 50 |
Vad sker vid misstänkt fynd?
Om Tb-kontrollanten gör ett fynd som leder till Tb-misstanke så ska kontrollanten meddela detta till djurhållaren. Djurhållaren är då enligt lag skyldig att kontakta veterinär för att få misstanken utredd. Om veterinären beslutar att provta djuret så står Jordbruksverket för kostnaderna.
Tänk på att det är viktigt att utreda sjukdom i besättningen dels för att minska smittrisker, dels för att upprätthålla bästa möjliga produktion.
Generella villkor – hägnjournal och årsrapport
Hägnjournal
Alla djurhållare ska föra en hägnjournal som löper från 1 januari till den 31 december. Där ska besättningens grunddata finnas. Djurhållaren ska också notera alla ändringar i besättningen, som till exempel köp eller försäljning av djur, sjukdomar, fynd av självdöda djur och staketskador. I hägnjournalen ska man kunna följa besättningens utveckling och sådant som kan påverka hälsostatusen. Vid eventuell smittspårning är hägnjournalen det viktigaste redskapet. Den ska därför sparas i minst fem år.
Årsrapport
Alla djurhållare ska dessutom varje år sammanfatta uppgifterna i hägnjournalen i en årsrapport som ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari. Årsrapporten ger en snabb överblick över besättningens storlek och viltarter samt hur den ändrats under året. Jordbruksverkets kan använda årsrapporten för att på ett tidigt stadium sortera fram de hägn som är viktiga att säkra om det skulle bli ett utbrott av en smittsam sjukdom. Årsrapporten är viktig för planeringen av skyddsåtgärder och smittspårning. Den som är försenad med att skicka in sin årsrapport får inte sälja livdjur innan Jordbruksverket fått in årsrapporten.
Så här fyller du i och skickar in årsrapporten
Du kan fylla i blanketten i datorn men du måste skriva ut den så du kan skriva under den för hand. Om din dator är inställd på att blockera externa dokument så är blanketten låst för redigering. Du kan då låsa upp blanketten genom att klicka på den gula rutan Öppna för redigering, som bör finnas längst upp i menylisten.
Om du till exempel har köpt eller sålt vid fler tillfällen är vad som får plats på en blankett kan du använda flera blanketter. Markera då i rutan överst på första sidan hur många blad rapporten totalt består av.
I ruta G ska du ange vilka datum du slaktat och vilken Tb-kontroll som utförts. Djur som inte behöver Tb-kontrolleras behöver du inte ange. Om du till exempel anlitat samma Tb-kontrollant eller samma vilthanteringsanläggning (VHA) flera gånger skriver du in alla dessa datum i den första rutan på respektive rad.
Exempel
1/10, 15/10, 6/11, 26/11; Tb-kontrollant Svea Svensson
1/12, 20/12; VHA i Bökebo, nr 234
1/1, 10/2, veterinär Sven Karlsson
Du kan skanna in rapporten och mejla den till
eller skicka den i ett kuvert till
Jordbruksverket
Djurregisterenheten
551 82 Jönköping.
Villkor i hägn som är friförklarade från tuberkulos
- Alla hjortar samt mufflon, vildsvin och älgar i sambete med hjortar ska besiktigas efter slakt av en så kallad Tb-kontrollant om de är över ett år gamla och slaktas i syfte att säljas.
- Märkta livdjur får flyttas mellan friförklarade hägn utan särskilt tillstånd om djurhållaren utfärdat intyget Förflyttning av vilt ur hjorthägn. Intyget ska följa med djuren och sparas av den nya djurhållaren. Om djurhållaren inte sänt in sin årsrapport i tid får dock inga djur flyttas förrän den har skickats in.
- Det krävs tillstånd från Jordbruksverket för att flytta hjort till annan plats än till ett hjorthägn. Det krävs även tillstånd från Jordbruksverket för att flytta älg, mufflon eller vildsvin i sambete med hjort till annan plats än till ett hjorthägn.
- Nötkreatur, tamfår, getter och tamsvin får flyttas från hägnet utan särskilt tillstånd.
- Hästdjur får fritt flyttas in i och ut ur hjorthägn utan ett flyttintyg eller ett tillstånd.
- Självdöda djur ska obduceras av veterinär på plats i hägnet eller sändas till laboratorium. Djur som måste avlivas av djurskyddsskäl, till exempel djur med benbrott eller djur som fastnat i hägnet, samt djur som uppenbart har dött av ett trauma, såsom en stångningsskada, behöver inte obduceras.
Vad innebär det att vara Tb-kontrollant?
Som Tb-kontrollant blir du kontaktad av djurhållaren för att kontrollera att slaktade hjortar, mufflon, vildsvin och älgar inte visar tecken på tuberkulos. Efter besiktningen utfärdar du ett Tb-kontrollintyg på en tvåbladig blankett med nummer E9.173. Du ger originalet till djurhållaren och sparar själv kopian. Blanketter finns att beställa hos Jordbruksverket. Se rubriken Blanketter.
Du ska också föra journal över alla besiktningar du utför i en årsredovisning på en särskild blankett. Du fyller i en rad per besiktningstillfälle, det vill säga en rad för varje Tb-kontrollintyg du utfärdat. Om raderna tar slut fortsätter du på ett nytt intygsblad. Årsredovisningen ska du posta eller scanna och e-posta så den är Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari varje år.
Om du finner förändringar som leder till att du misstänker tuberkulos så ska du meddela detta till djurhållaren. Det är därmed djurhållarens skyldighet att kontakta veterinär. Kostnaderna för provtagningen bekostar Jordbruksverket.
Som godkänd Tb-kontrollant har du möjlighet att utföra Tb-kontrollbesiktning av hägnat vilt men är inte skyldig att utföra besiktning om du av någon anledning inte kan eller vill. Du avgör själv vilka besiktningsuppdrag du vill ta och vad du tar betalt. Du får dock inte besiktiga dina egna djur.
Jäv
Du som är Tb-kontrollant ska vara opartisk och får till exempel inte besiktiga djur som du själv äger eller som du sköter åt någon annan.
Utbildning för Tb-kontrollanter
Du som är viltundersökare, det vill säga har gått Jägareförbundets grundutbildning i besiktning av slaktat vilt, kan läsa utbildningen för Tb-kontrollanter. Du kan sedan ansöka hos Jordbruksverket om att bli godkänd som Tb-kontrollant. Du fyller i och skickar in den ansökningsblankett som följer med utbildningspaketet, tillsammans med intyg om att du fullgjort viltundersökarutbildning.
Du kan ladda ner eller beställa hem utbildningspaketet gratis via länken till höger. Observera att det är ett omfattande dokument med färgbilder som gör sig bäst utskrivna på en bra färgskrivare. Om du inte har tillgång till en sådan bör du beställa utbildningen per post.
Länsstyrelsen sköter tillsynen
Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av kontrollprogrammet. Det innebär att djurhållare och Tb-kontrollanter kommer att få dokumentationen kring sin verksamhet kontrollerad av länsstyrelsen. Uppgifterna i djurhållarens hägnjournaler och Tb-kontrollintyg måste till exempel stämma överens med Tb-kontrollantens intygskopior och årsrapport. Länsstyrelsen kan också delta vid en kontrollbesiktning för att se att Tb-kontrollanten utför sitt uppdrag på rätt sätt.
Om en Tb-kontrollant inte sköter sitt uppdrag kan Jordbruksverket dra tillbaka Tb-kontrollantens godkännande.
Det är mycket viktigt att alla parter sköter kontrollprogrammet korrekt, eftersom det är detta program som Sverige har som främsta argument för att kräva extra införselkrav vid import av livdjur.
Författningar
Söker efter 2019:30
Söker efter 2019:29
Söker efter 2016:28
Söker efter 2012:25
Söker efter 1996:24
Söker efter 2006:42
Söker efter 1996:25
Söker efter 1995:70
Söker efter 2019:7
Söker efter 2019:8
Söker efter 2006:84
- Föreskrifter och allmänna råd om vilthägn (naturvardsverket.se)
- Djurskyddsförordning (2019:66) (riksdagen.se)
- Djurskyddslag (2018:1192) (riksdagen.se)
- Jaktförordning (1987:905) (riksdagen.se)
- Jaktlag (1987:259) (riksdagen.se)
- EU:s förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av förordning (EG) nr 1069/2009 (eur-lex.europa.eu)
Du kanske också är intresserad av det här
Senast uppdaterad: 2021-02-23