Hägnat vilt

Om du visar dina djur för allmänheten minst sju dagar per år behöver du också läsa skötselreglerna för djurparksdjur.

• Djurparksdjur

Det finns en särskild sida om reglerna för hållning av strutsar.

• Skötsel och stallmiljö för strutsar

Alla lagar, förordningar och föreskrifter finns under rubriken Författningar längst ner på sidan.

Bygga nytt hägn eller överta hägn

Du behöver tillstånd

Hägntillstånd från länsstyrelsen

För att hålla djur i hägn behöver du tillstånd från länsstyrelsen enligt jaktförordningen, miljöbalken och djurskyddslagen. Du kan läsa mer om vilka djur som du får hålla i hägn i Naturvårdsverkets bestämmelser. Det är bara djur som har fötts upp i fångenskap som du får hålla i hägn. Djur som har hållits i hägn får du inte släppa ut i det fria. Om du tror att djur har rymt från din inhägnad ska du anmäla det till länsstyrelsen. 

Observera att ett tillstånd endast gäller för de djurarter du fått godkänt för att hålla. Vill du skaffa en ny viltart till ditt hägn måste du alltså göra en ny ansökan som rör den arten.

• Vilthägn (lansstyrelsen.se)

Överta ett befintligt hägn

Om du ska överta ett befintligt hägn ska du kontakta länsstyrelsen för att få överta hägntillståndet från den tidigare ägaren.

Tillstånd från Jordbruksverket för sambete med andra djur

Om du vill låta produktionsdjur beta tillsammans med vilt i hägnet ska du ansöka om tillstånd hos Jordbruksverket. Hästar får dock sambeta med hjortar utan särskilt tillstånd.

Tillstånd för försäljning av kött

Om du ska sälja kött behöver du också ta kontakt med Livsmedelsverket.

Att tänka på vid utformningen av ett vilthägn

Det finns flera saker att tänka på vid utformningen av ett vilthägn.

• Utforma och placera stängslet så att djuren inte skadar sig. Djuren måste lätt kunna upptäcka stängslet.
• Stängslet ska vara utformat så att de hägnade djuren inte kan ta sig ut. Stängslet ska också hindra andra djur att ta sig in i hägnet.
• Anpassa antalet djur i hägnet till hägnets storlek, vilken terräng och vilken växtlighet som finns där.
• Se till att dina djur kan söka skydd från väder och vind i hägnet.
• Du måste kunna övervaka och ta hand om sjuka djur.

Ansök om förprövning vid nybyggnation

Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.

Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat

• mått och utrymmen
  
• utfodrings- och dricksvattenanordningar
  
• brandskydd.

Registrering, märkning och journalföring av hägnat vilt

Registrera anläggning

Du som håller hjort i hägn ska registrera din anläggning när du börjar med djur eller när du tar över en anläggning. Krav på att registrera anläggning finns även för dig som har tillstånd för att hålla djur i vilthägn eftersom det handlar om separata regler.

Om du inte har någon produktionsplats eller anläggning sedan tidigare

Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet.

Om du ska ta över en tidigare produktionsplats eller anläggning

Om du ska ta över en befintlig anläggning som redan har ett produktionsplatsnummer, eller anläggningsnummer som det heter nu, ska du anmäla att du tar över anläggningen till Jordbruksverket. Detta gör du i e-tjänsten. Om det finns djur kvar på platsen som du tar över, kan du också ange det i e-tjänsten.

Du tar över det nummer som den tidigare registrerade aktören haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

Om du ändrar registrerad aktör från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn som privatperson.

Om du har en produktionsplats sedan tidigare

Du som redan har en produktionsplats ska inte skapa en ny anläggning. Du behåller ditt tidigare produktionsplatsnummer, men det heter numera anläggningens registreringsnummer, eftersom produktionsplats numera heter anläggning. Du behöver dock komplettera dina uppgifter om din anläggning och lägga till andra djurarter om du har andra djur som till exempel till exempel hästar och får. Det gör du i e-tjänsten.

Komplettera med bland annat följande uppgifter:

• antal djur som du avser att hålla på
  anläggningen och maxkapacitet per art
• beskrivning av anläggningen i form av areal eller antal byggnader
• arter.

Ett registreringsnummer för en plats

En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning. I annat fall behöver du registrera varje plats som egen anläggning.

Se och ändra registrerade uppgifter för din anläggning

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e‑tjänsten. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

• E-tjänst: Anläggningsregistret – platser med djur

Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor.

• Mina sidor

Märkning av hjortdjur

Hjortdjur behöver märkas med id-märken som har godkänts av Jordbruksverket. Dessa id-märken behöver uppfylla vissa krav. Hjortdjur ska märkas med ett öronmärke fäst vid varje öra. Detta ska ske senast vid 9 månads ålder. Om du flyttar djur från anläggningen där de är födda, ska de alltid vara märkta innan de flyttas. Du får inte flytta omärkta djur.

Djur som har märkts innan den 21 april 2021 behöver inte märkas om, förutom när de ska förflyttas till andra länder och mottagarlandet kräver en annan märkning.

• Djur som är födda eller flyttade innan den 21 april 2021, men inte har varit märkta i enlighet med de tidigare reglerna ska märkas med landskoden (SE) samt registrerings­numret för anläggning där de befann sig den 21 april 2021 och ett löpnummer
• Djur som är födda eller flyttade den 21 april 2021 eller senare ska märkas med landskoden (SE) samt registreringsnumret för födelseanläggning och ett löpnummer.

Både du som lämnar djur och den person som tar emot dem är ansvariga för att märkningen är rätt.

Märkning av hjortdjur i vilthägn

På hjortdjur som hålls i vilthägn som godkänts enligt 41 a § jaktförordningen (1987:905) får märkas vid en senare tidpunkt än vid 9 månads ålder. Detta gäller för djur som hålls under extensiva förhållanden där de inte är vana vid regelbunden mänsklig kontakt. Även dessa djur måste vara korrekt märkta innan de lämnar födelseanläggningen.

Märkning av renar

Renar som inte ingår i traditionell renskötsel ska följa reglerna för övriga hjortdjur. Renar som ingår i traditionell renskötsel ska märkas i enlighet med rennäringslagen.

• Renar som ingår i traditionell renskötsel

Omärkta djur får inte lämna eller tas emot på en anläggning!

För att djuren ska få lämna en anläggning måste dessa vara märkta på rätt sätt. Det gäller också för att du ska få ta emot djuren på en anläggning.

Godkända öronmärken för hjortdjur

Än så länge är det bara en modell av öronmärken som är godkänd och det är det runda öronmärket. I nuläget kan du bara beställa dessa från OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren). För att kunna beställa märken måste du ha registrerat din anläggning och den djurart som du håller på anläggningen.

Du beställer öronmärken och annan märkningsutrustning direkt från leverantören.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser.

Original- och ersättningsmärke

Du använder originalmärken när djuret märks för första gången.

Ersättningsmärket är identiskt med originalmärket och du använder den när ett djur har tappat sitt originalmärke.

Hur märkena ser ut och hur du beställer dem kan du läsa om under rubriken Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning.

Märkning av hjortdjur när du för ut dem från Sverige

De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem om mottagarlandet inte uttryckligen kräver detta. Djuren ska alltid ha två öronmärken.

När du för ut djur till utlandet finns det fler regler som du måste följa, läs mer under rubriken Föra ut hägnat vilt från Sverige.

Märkning av hjortdjur när du tar in dem till Sverige

Om du för in ett djur från ett annat EU-land ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronmärken.

Om du ska föra in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss så får du information om vad du behöver göra.

När du tar in djur till Sverige finns det fler regler som du måste följa, läs mer under rubriken Ta in hägnat vilt till Sverige.

Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning

Du beställer öronmärken och annan märkningsutrustning direkt från leverantören.

För hjortdjur är det bara OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren) som har godkända märken.

• OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren) (stallmastaren.se)

Fullmakt för beställning till annan registrerad aktör eller till företag

Om du ska beställa åt en annan person som är registrerad aktör för en anläggning måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

Godkänd märkningsutrustning

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten.

Skötsel av hägnat vilt

Tillgång till foder och vatten

Du ska se till att dina djur i hägnet har tillgång till ett bra bete så att du inte behöver stödutfodra dem under betessäsongen. När du utfodrar dina djur under vintern ska du se till att fodret inte blir förorenat och du bör undvika att utfodra direkt på marken. Du kan till exempel använda flyttbara anordningar för foder och vatten för att förhindra att marken på utfodringsplatsen blir upptrampad.

Djuren bör ha gott om utrymme vid ätplatsen för att bland annat undvika att yngre djur och de som är lägre ner på flockens sociala rangskala stöts bort från platsen. Varje djur i hägnet ska ha möjlighet att äta i lugn och ro.

Det är viktigt att du ser till att dina djur alltid har fri tillgång till vatten av god kvalitet. Under vinterperioden kan du därför behöva ordna så att djuren kan dricka ur frostfria baljor eller uppvärmda vattenkoppar.

Under vinterperioden ska du utfodra dina djur med foder av god kvalitet och som är lämpligt för det aktuella djurslaget. Det är lämpligt att ge djuren tillgång till vitamin- och mineralfoder. Det gör du genom att blanda in det i fodret och genom att sätta upp slickstenar.

Om du producerar eget foder ska du läsa mer här:

• Producera och hantera foder på lantbruk och annan primärproduktion

Se till dina djur

Under perioden som du stödutfodrar ska du se till dina djur varje dag. Under dräktighetens senare del och vid tiden för födsel ska du se till djuren extra noga. Du bör lära dig de vanor som dina hägnade djur har för att kunna se till dina djur på ett bra sätt året om.

Slakt, avlivning och hantering av döda djur

Det finns olika sätt som hägnat vilt kan avlivas på. Det vanligaste sättet är att skjuta djuren i hägnet och sedan skicka dem till en vilthanterings­­anläggning.

Hantera döda djur och biprodukter från hägnet och slakten

Du måste ta hand om döda djur och biprodukter från hägnet och slakten på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren och biprodukterna till en godkänd anläggning som får ta emot dem.

I vissa fall är det dessutom tillåtet att gräva ner döda djur och biprodukter från jakt och slakt. Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter i naturen.

Transport av hägnat vilt

De här reglerna gäller alltid, även när du transporterar egna djur med ditt eget fordon och transporten inte går längre från gården eller din anläggning än 50 kilometer.

• Du får inte transportera djur med basthorn eller djur som är dräktiga.
• Djur som är sjuka eller skadade får inte transporteras.
• Om det behövs ska du kunna sköta om djuren under transporten.
• Utrymmet där djuren transporteras ska vara utformat så att djuren kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning.
• Om det behövs ska du i utrymmet kunna sätta in skiljeväggar som skyddar djuren.
• Utrymmet där djuren transporteras ska ha god ventilation.
• När djuren lastas i eller ur fordonet ska du använda lämplig utrustning.
• Alla däggdjur som flyttas från ett vilthägn ska senast vid lastningen vara märkta i öronen med besättnings- och individnummer.

Längre transporter

Om du transporterar dina djur längre än 50 kilometer har du fler bestämmelser att följa. Du får själv läsa vad som gäller för dessa transporter i Jordbruksverkets föreskrifter.

Transporter utomlands

Du som transporterar hägnat vilt mellan länder ska vara registrerad som transportör. Registrering av transportörer är inte detsamma som tillstånd för transporter i ekonomisk verksamhet. Registreringen för transportörer gör du i vår e-tjänst. Där kan du läsa mer om de nya reglerna.

• E-tjänst: Registrera transportör – flytta djur mellan länder

Rengöring av transporten

De fordon du använder för att transportera djur ska vara lätta att rengöra. Det är du som transportör som ska se till att fordonen är rengjorda och torra när djuren lastas.

Skyddade djurarter

Djurarter som omfattas av artskyddsförordningen 2007:845 eller CITES-förordningen 338/97 kräver ibland särskilda tillstånd innan man får flytta dem.

Skyltar

Det ska finnas skyltar på motordrivna fordon och släpvagnar som djur transporteras i.

• Svenskregistrerade fordon ska ha skyltar både bak och fram.
• Det ska vara tydligt att det är levande djur i fordonet.
• Skyltarna ska vara lätta att läsa på håll.
• Texten kan vara på svenska eller engelska.

Skyltar som är godkända i andra länder

Svenskregistrerade fordon ska vara skyltade enligt svenska bestämmelser. Fordon som är registrerade i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska följa bestämmelserna i de länderna. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är EU-länderna, Norge, Lichtenstein och Island.
Skyltar som är godkända i andra länder inom EES är godtagbara om skylten tydligt visar att det är en transport av levande djur.

När du tar betalt för transporten eller transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet

Det finns ännu fler regler som du måste följa om du tar betalt för transporten eller om du transporterar djur som är en del av din ekonomiska verksamhet utan att du anlitar en transportör. Då behöver du bland annat skaffa ett transportörstillstånd och få ditt fordon besiktigat av länsstyrelsen. Läs mer om de reglerna på sidan om djurtransportörer.

• Djurtransportörer

Ta in hägnat vilt till Sverige

För dig som ska köpa hägnat vilt från andra länder finns det regler som du måste följa. Dessa gäller för hägnat vilt som ska hållas i vilthägn.

Du som tar emot hov- och klövdjur från andra länder på din anläggning ska registrera dig hos Jordbruksverket. Det ska du göra senast 30 dagar före det första tillfället som du beräknar att ta in djur till Sverige. Registreringen gäller i 2 år.

När djuret tas in i Sverige ska det följa med ett hälsointyg som ska vara utfärdat av en officiell veterinär i ursprungslandet. Intyget ska visa att djurhälsokraven är uppfyllda. Intyget ska vara utfärdat under det sista dygnet före lastningen och i original följa med transporten till destinationsorten. Du som tar emot djur på din anläggning ska kontrollera djurets identitet och hälsointyg. Du ska informera Jordbruksverket om det finns några oegentligheter. Du ska sedan behålla hälsointyget under minst 6 månader och på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.

Godkännande av anläggning

I vissa fall kan du även behöva ett godkännande för din anläggning. Om du håller eller föder upp djur som du använder vid utställningar, utbildningar, vid bevarande av arter eller i forskningssammanhang kan du under vissa förutsättningar ansöka om godkännande som avgränsad anläggning.

Du måste vara registrerad som importör

För att du ska få ta in djur måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 30 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället. Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 150 kronor.

• E-tjänst: Registrera in- och utförsel av djur, ägg sperma och embryo

Villkor för införsel

Viss provtagning ska ske i ursprungsbesättningen innan djuren levereras till Sverige och/eller efter djurens ankomst till Sverige.

Införsel får endast ske från registrerad handlare.

Kontakta oss för detaljerad information om villkoren.

• forflyttning.sparning@jordbruksverket.se

Transport utomlands

Om du transporterar djur mellan länder ska du vara registrerad. Se rubriken Transport av hägnat vilt.

Föra ut hägnat vilt från Sverige

Transport utomlands

Om du transporterar djur mellan länder ska du vara registrerad.

Se rubriken Transport av hägnat vilt.

Kontakta oss om du vill föra ut hägnat vilt

Du är välkommen att mejla till oss för information om villkoren för utförsel.

• forflyttning.sparning@jordbruksverket.se

Om du vill föra ut hägnat vilt till tredje land ska du också kontakta

• exportfragor@jordbruksverket.se

Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens

Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

• Smittor och smittsamma sjukdomar

Hygienregler

Alla som har djur ska se till att minska risken för att sprida smitta mellan djur och människor. Det finns också speciella krav om du tar emot besökare i din anläggning, då det räknas som en besöksverksamhet. Om du endast håller djur i din privata bostad omfattas du inte av hygienreglerna.

När du är primärproducent och livsmedelsföretagare har du ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien.

• Hygienregler

Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.

• Infektioner med resistenta bakterier

Tuberkulos hos hjort

Kontrollprogram för tuberkulos hos hjort

Det finns ett kontrollprogram för tuberkulos (Tb) hos hägnad hjort samt hos mufflon, vildsvin, älg och hästdjur som går tillsammans med hjort. Programmet innebär lättnader i hägn som är friförklarade från tuberkulos, det vill säga i tidigare A- och B-hägn. I dessa hägn ska en så kallad Tb-kontrollant kontrollera att slaktade djur inte visar tecken på tuberkulos.

• Blanketter för djurhållare och Tb-kontrollanter – hägnad hjort
  

Vad sker vid misstänkt fynd?

Om Tb-kontrollanten gör ett fynd som leder till Tb-misstanke så ska kontrollanten meddela detta till djurhållaren. Djurhållaren är då enligt lag skyldig att kontakta veterinär för att få misstanken utredd. Om veterinären beslutar att provta djuret så står Jordbruksverket för kostnaderna.

Det är viktigt att utreda sjukdom i besättningen dels för att minska smittrisker, dels för att upprätthålla bästa möjliga produktion.

Generella villkor – hägnjournal och årsrapport

Hägnjournal

Alla djurhållare ska föra en hägnjournal som löper från 1 januari till den 31 december. Där ska besättningens grunddata finnas. Djurhållaren ska också notera alla ändringar i besättningen, som till exempel köp eller försäljning av djur, sjukdomar, fynd av självdöda djur och staketskador. I hägnjournalen ska man kunna följa besättningens utveckling och sådant som kan påverka hälsostatusen. Vid eventuell smittspårning är hägnjournalen det viktigaste redskapet. Den ska därför sparas i minst fem år.

Årsrapport

Alla djurhållare ska dessutom varje år sammanfatta uppgifterna i hägnjournalen i en årsrapport som ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari. Årsrapporten ger en snabb överblick över besättningens storlek och viltarter samt hur den ändrats under året. Jordbruksverkets kan använda årsrapporten för att på ett tidigt stadium sortera fram de hägn som är viktiga att säkra om det skulle bli ett utbrott av en smittsam sjukdom. Årsrapporten är viktig för planeringen av skyddsåtgärder och smittspårning. Den som är försenad med att skicka in sin årsrapport får inte sälja livdjur innan Jordbruksverket fått in årsrapporten.

• Blankett: Årsrapport 2021: Hjorthägn

Länsstyrelsen sköter tillsynen

Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av kontrollprogrammet. Det innebär att djurhållare och Tb-kontrollanter kommer att få dokumentationen kring sin verksamhet kontrollerad av länsstyrelsen. Uppgifterna i djurhållarens hägnjournaler och Tb-kontrollintyg måste till exempel stämma överens med Tb-kontrollantens intygskopior och årsrapport. Länsstyrelsen kan också delta vid en kontrollbesiktning för att se att Tb-kontrollanten utför sitt uppdrag på rätt sätt.

Om en Tb-kontrollant inte sköter sitt uppdrag kan Jordbruksverket dra tillbaka Tb-kontrollantens godkännande.

Det är mycket viktigt att alla parter sköter kontrollprogrammet korrekt, eftersom det är detta program som Sverige har som främsta argument för att kräva extra införselkrav vid import av livdjur.

• Vägledning för kontroll av tuberkulos hos hjort

Ekologiska hjortar

Du som har ekologiska hjortar måste följa särskilda regler för att djuren ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel utfodra dina hjortar med ekologiskt foder och hägnet ska ge hjortarna goda möjligheter att gömma sig och söka skydd från väder. Reglerna för ekologiska hjortar gäller utöver andra regler som finns för hjortar.

• Ekologiska hjortar

Författningar

• Föreskrifter och allmänna råd om vilthägn (naturvardsverket.se)
• Djurskyddsförordning (2019:66) (riksdagen.se)

• Djurskyddslag (2018:1192) (riksdagen.se)
• Jaktförordning (1987:905) (riksdagen.se)
• Jaktlag (1987:259) (riksdagen.se)
• EU:s förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av förordning (EG) nr 1069/2009 (eur-lex.europa.eu)

• EU:s förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av förordning nr 2016/429 om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (eur-lex.europa.eu)EU:s förordning (EU) 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för förordning nr 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur (eur-lex.europa.eu)

Du kanske också är intresserad av det här

• Officiella veterinärer