Hägnat vilt

Här hittar du information om hägnhållning av hjort, vildsvin, mufflon, älg och bison. För att dina djur ska må bra ska du ha tillräckliga kunskaper om djurslaget och följa reglerna om skötsel, hygien, utfodring och hur hägnet ska utformas. För att hålla djur i hägn behöver du söka tillstånd.

Om du visar dina djur för allmänheten minst sju dagar per år behöver du också läsa skötselreglerna för djurparksdjur.

Det finns en särskild sida om reglerna för hållning av strutsar.

Alla lagar, förordningar och föreskrifter finns under rubriken Författningar längst ner på sidan.

Bygga nytt hägn eller överta hägn

Du behöver tillstånd

Hägntillstånd från länsstyrelsen

För att hålla djur i hägn behöver du tillstånd från länsstyrelsen enligt jaktförordningen, miljöbalken och djurskyddslagen. Du kan läsa mer om vilka djur som du får hålla i hägn i Naturvårdsverkets bestämmelser. Det är bara djur som har fötts upp i fångenskap som du får hålla i hägn. Djur som har hållits i hägn får du inte släppa ut i det fria. Om du tror att djur har rymt från din inhägnad ska du anmäla det till länsstyrelsen. 

Observera att ett tillstånd endast gäller för de djurarter du fått godkänt för att hålla. Vill du skaffa en ny viltart till ditt hägn måste du alltså göra en ny ansökan som rör den arten.

Överta ett befintligt hägn

Om du ska överta ett befintligt hägn ska du kontakta länsstyrelsen för att få överta hägntillståndet från den tidigare ägaren.

Tillstånd från Jordbruksverket för sambete med andra djur

Om du vill låta produktionsdjur beta tillsammans med vilt i hägnet ska du ansöka om tillstånd hos Jordbruksverket. Hästar får dock sambeta med hjortar utan särskilt tillstånd.

Tillstånd för försäljning av kött

Om du ska sälja kött behöver du också ta kontakt med Livsmedelsverket.

Att tänka på vid utformningen av ett vilthägn

Det finns flera saker att tänka på vid utformningen av ett vilthägn.

  • Utforma och placera stängslet så att djuren inte skadar sig. Djuren måste lätt kunna upptäcka stängslet.
  • Stängslet ska vara utformat så att de hägnade djuren inte kan ta sig ut. Stängslet ska också hindra andra djur att ta sig in i hägnet.
  • Anpassa antalet djur i hägnet till hägnets storlek, vilken terräng och vilken växtlighet som finns där.
  • Se till att dina djur kan söka skydd från väder och vind i hägnet.
  • Du måste kunna övervaka och ta hand om sjuka djur.

Ansök om förprövning vid nybyggnation

Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.

Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat

  • mått och utrymmen
  • utfodrings- och dricksvattenanordningar
  • brandskydd.

Registrering, märkning och journalföring av hägnat vilt

Hjortdjur som omfattas av reglerna

Reglerna gäller för de arter av hov- och klövdjur som hör till familjen Cervidae och släkterna Alces, Axis-Hyelaphus, Blastocerus, Capreolus, Cervus, Dama, Elaphodus, Elaphurus, Hippocamelus, Hydropotes, Mazama, Megamuntiacus, Muntiacus, Odocoileus, Ozotoceros, Przewalskium, Pudu, Rangifer, Rucervus och Rusa., med andra ord gäller reglerna bland annat kronhjortar, dovhjortar och älgar.

Märkning och registrering av bison, vildsvin och mufflonfår

För bison, vildsvin och mufflonfår tillämpas de regler som gäller för nötkreatur, grisar respektive får. Se respektive djurslag.

Registrera anläggning

Du som håller hjort i hägn ska registrera din anläggning när du börjar med djur eller när du tar över en anläggning. Krav på att registrera anläggning finns även för dig som har tillstånd för att hålla djur i vilthägn eftersom det handlar om separata regler.

Om du inte har någon produktionsplats eller anläggning sedan tidigare

Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet.

Om du ska ta över en tidigare produktionsplats eller anläggning

Om du ska ta över en befintlig anläggning som redan har ett produktionsplatsnummer, eller anläggningsnummer som det heter nu, ska du anmäla att du tar över anläggningen till Jordbruksverket. Detta gör du i e-tjänsten. Om det finns djur kvar på platsen som du tar över, kan du också ange det i e-tjänsten.

Du tar över det nummer som den tidigare registrerade aktören haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

Tänk på att om du ändrar registrerad aktör från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn som privatperson.

Om du har en produktionsplats sedan tidigare

Du som redan har en produktionsplats ska inte skapa en ny anläggning. Du behåller ditt tidigare produktionsplatsnummer, men det heter numera anläggningens registreringsnummer, eftersom produktionsplats numera heter anläggning. Du behöver dock komplettera dina uppgifter om din anläggning och lägga till andra djurarter om du har andra djur som till exempel till exempel hästar och får. Det gör du i e-tjänsten.

Komplettera med bland annat följande uppgifter:

  • antal djur som du avser att hålla på
    anläggningen och maxkapacitet per art
  • beskrivning av anläggningen i form av areal eller antal byggnader
  • arter.

Ett registreringsnummer för en plats

En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning. I annat fall behöver du registrera varje plats som egen anläggning.

Årlig kostnad för registrering

Efter att du har registrerat dig kommer du att få betala en årlig avgift. För tillfället är avgiften satt till 80 kronor per anläggning. En faktura skickas hem till dig. Det är samma kostnad för alla anläggningar oavsett djurslag. Tänk på att gå in och avregistrera dig om du inte längre driver en anläggning som håller djur eller avelsmaterial.

Se och ändra registrerade uppgifter för din anläggning

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e‑tjänsten. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor.

Märkning av hjortdjur

Hjortdjur behöver märkas med id-märken som har godkänts av Jordbruksverket. Dessa id-märken behöver uppfylla vissa krav. Hjortdjur ska märkas med ett öronmärke fäst vid varje öra. Detta ska ske senast vid 9 månads ålder. Om du flyttar djur från anläggningen där de är födda, ska de alltid vara märkta innan de flyttas. Du får inte flytta omärkta djur.

Djur som har märkts innan den 21 april 2021 behöver inte märkas om, förutom när de ska förflyttas till andra länder och mottagarlandet kräver en annan märkning.

  • Djur som är födda eller flyttade innan den 21 april 2021, men inte har varit märkta i enlighet med de tidigare reglerna ska märkas med landskoden (SE) samt registrerings­numret för anläggning där de befann sig den 21 april 2021 och ett löpnummer
  • Djur som är födda eller flyttade den 21 april 2021 eller senare ska märkas med landskoden (SE) samt registreringsnumret för födelseanläggning och ett löpnummer.

Både du som lämnar djur och den person som tar emot dem är ansvariga för att märkningen är rätt.

Märkning av hjortdjur i vilthägn

På hjortdjur som hålls i vilthägn som godkänts enligt 41 a § jaktförordningen (1987:905) får märkas vid en senare tidpunkt än vid 9 månads ålder. Detta gäller för djur som hålls under extensiva förhållanden där de inte är vana vid regelbunden mänsklig kontakt. Även dessa djur måste vara korrekt märkta innan de lämnar födelseanläggningen.

Märkning av renar

Renar som inte ingår i traditionell renskötsel ska följa reglerna för övriga hjortdjur. Renar som ingår i traditionell renskötsel ska märkas i enlighet med rennäringslagen.

Omärkta djur får inte lämna eller tas emot på en anläggning!

För att djuren ska få lämna en anläggning måste dessa vara märkta på rätt sätt. Det gäller också för att du ska få ta emot djuren på en anläggning.

Godkända öronmärken för hjortdjur

Än så länge är det bara en modell av öronmärken som är godkänd och det är det runda öronmärket. I nuläget kan du bara beställa dessa från OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren). För att kunna beställa märken måste du ha registrerat din anläggning och den djurart som du håller på anläggningen.

Du beställer öronmärken och annan märkningsutrustning direkt från leverantören.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser.

Original- och ersättningsmärke

Du använder originalmärken när djuret märks för första gången.

Ersättningsmärket är identiskt med originalmärket och du använder den när ett djur har tappat sitt originalmärke.

Hur märkena ser ut och hur du beställer dem kan du läsa om under rubriken: Beställa öronmärken och annan märkningsutrustning.

Märkning av hjortdjur när du för ut dem från Sverige

De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem om mottagarlandet inte uttryckligen kräver detta. Djuren ska alltid ha två öronmärken.

När du för ut djur till utlandet finns det fler regler som du måste följa.

Märkning av hjortdjur när du tar in dem till Sverige

Om du för in ett djur från ett annat EU-land ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska öronmärken.

Om du ska föra in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss så får du information om vad du behöver göra.

När du tar in djur till Sverige finns det fler regler som du måste följa.

Märkningen måste göras på rätt sätt

När du märker dina djur får du bara använda öronmärken och utrustning som är godkänd av oss. Du ska utföra märkningen på ett sådant sätt att det inte orsakar lidande hos djuret och så att öronmärkena sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig.

Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkarnas webbplatser.

Beställa öronbrickor och annan märkningsutrustning

Du beställer öronmärken och annan märkningsutrustning direkt från leverantören.

För hjortdjur är det bara OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren) som har godkända märken.

Fullmakt för beställning till annan registrerad aktör eller till företag

Om du ska beställa åt en annan person som är registrerad aktör för en anläggning måste du ha en fullmakt hos varje leverantör du ska beställa från. Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt från ditt bolag för att kunna beställa.

Godkänd märkningsutrustning

OS ID/MSD Animal Health (tidigare Stallmästaren)
OS ID Combi 3000 Rund

Originalmärke för hjortdjur. Handel präglad med SE + födelseplatsens registreringsnummer och individnummer. Hondel utan prägling.

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten.

Skötsel av hägnat vilt

Tillgång till foder och vatten

Du ska se till att dina djur i hägnet har tillgång till ett bra bete så att du inte behöver stödutfodra dem under betessäsongen. När du utfodrar dina djur under vintern ska du se till att fodret inte blir förorenat och du bör undvika att utfodra direkt på marken. Du kan till exempel använda flyttbara anordningar för foder och vatten för att förhindra att marken på utfodringsplatsen blir upptrampad.

Djuren bör ha gott om utrymme vid ätplatsen för att bland annat undvika att yngre djur och de som är lägre ner på flockens sociala rangskala stöts bort från platsen. Varje djur i hägnet ska ha möjlighet att äta i lugn och ro.

Det är viktigt att du ser till att dina djur alltid har fri tillgång till vatten av god kvalitet. Under vinterperioden kan du därför behöva ordna så att djuren kan dricka ur frostfria baljor eller uppvärmda vattenkoppar.

Under vinterperioden ska du utfodra dina djur med foder av god kvalitet och som är lämpligt för det aktuella djurslaget. Det är lämpligt att ge djuren tillgång till vitamin- och mineralfoder. Det gör du genom att blanda in det i fodret och genom att sätta upp slickstenar.

Om du producerar eget foder ska du läsa mer här:

Se till dina djur

Under perioden som du stödutfodrar ska du se till dina djur varje dag. Under dräktighetens senare del och vid tiden för födsel ska du se till djuren extra noga. Du bör lära dig de vanor som dina hägnade djur har för att kunna se till dina djur på ett bra sätt året om.

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.

Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskydds­lagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddslagstiftningen eftersom de ingår i de så kallade grundvillkoren.

Slakt, avlivning och hantering av döda djur

Det finns olika sätt som hägnat vilt kan avlivas på. Det vanligaste sättet är att skjuta djuren i hägnet och sedan skicka dem till en vilthanterings­­anläggning.

Om du själv avlivar djuret måste du behärska den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med avlivningen. Däremot måste du inte ha gått någon särskild utbildning för att få avliva djuret. 

Du måste följa reglerna för att avliva djur. Här är de viktigaste reglerna:

  • Du är skyldig att låta avliva svårt sjuka och skadade djur så snabbt som möjligt, om de inte går att behandla.
  • Djuret får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag under avlivningen. Därför måste den som avlivar djuret göra det på ett sätt som antingen omedelbart dödar djuret eller som gör det medvetslöst först.

Tillåtna metoder för att bedöva och avliva hägnat vilt

Här är de tillåtna avlivnings­metoderna för hägnat vilt:

  • Jakt: Det är tillåtet att jaga frilevande vilt* i hägn. Då skjuts djuren i hägnet, och sedan skickas kropparna till en vilthanterings­­anläggning. I dessa fall gäller inte Jordbruksverkets slakt- och avlivnings­föreskrifter. I stället ska du följa reglerna i jaktlagen (1987:259) och jakt­förordningen (1987:905).
  • Slakt med mekanisk bedövning och avlivning: Djuret bedövas mekaniskt och avblodas sedan genom att stora blodkärl skärs av. Denna metod används både när djuret avlivas vid slakt för livsmedel och när djuret inte ska bli livsmedel. Djuret kan vid behov få lugnande medel före, men då kan det inte användas som livsmedel. Det är avblodningen som är själva avlivningen, så du måste alltid avbloda djuret efter att ha bedövat det – oavsett vad som ska hända med kroppen efteråt.
  • Medicinsk avlivning: En veterinär kan ge djuret en överdos av sömnmedel direkt i blodet. Djuret faller då omkull efter en kort stund, och överdosen leder till medvetslöshet och att hjärtat slutar slå. Denna metod kan inte användas om djuret ska bli livsmedel.

* landlevande däggdjur är att betraktas som frilevande vilt om de i hägnet lever fritt under liknande förhållanden som vilda djur, de jagas i syfte att användas som livsmedel och de anses vara ”frilevande vilt” enligt nationell rätt.

Efter avlivningen måste du eller veterinären som utfört avlivningen kontrollera att djuret är dött innan du får vidta några andra åtgärder med kroppen.

Hantera döda djur och biprodukter från hägnet och slakten

Du måste ta hand om döda djur och biprodukter från hägnet och slakten på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren och biprodukterna till en mottagare som får ta emot dem.

I vissa fall är det dessutom tillåtet att gräva ner döda djur och biprodukter från jakt och slakt. Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter i naturen.

Gräva ner djurkroppar och andra animaliska biprodukter från frilevande vilt i hägn

Du får gräva ner dött frilevande vilt och biprodukter från jakt, om du inte väljer att skicka dem till en godkänd anläggning.

Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Dessa djur räknas som frilevande vilt i hägn

Landlevande däggdjur som lever fritt i hägn räknas som frilevande vilt om

  • djurslaget finns vilt i den svenska faunan, till exempel kronhjort, dovhjort, vildsvin och mufflonfår
  • hägnet är godkänt av länsstyrelsen
  • storleken på hägnet och biotopen i hägnet är anpassade till djuren, så att de inte har brist på föda under vegetations­perioden
  • djuren jagas enligt de jaktmetoder som uppfyller kraven i jaktlagen, jakt­förordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt.

Om det hägnade viltet inte uppfyller dessa villkor räknas de inte som frilevande vilt.

Gräva ner djurkroppar och andra animaliska biprodukter från annat hägnat vilt

Generellt sett är det förbjudet att gräva ner döda djur av hägnat vilt som inte räknas som frilevande vilt samt biprodukter från jakt och husbehovs­slakt. Vissa områden är dock undantagna från förbudet.

Undantag från nedgrävnings­förbudet i vissa områden

Du får gräva ner döda djur av hägnat vilt och biprodukter från jakt och husbehovs­slakt i vissa områden, om djuren har hållits och dött där. Det gäller främst

  • glesbygd i norra Sverige och en bit söderut längs norska gränsen
  • öar utan fastlands­förbindelse.

Du hittar en lista över områdena i bilaga 2 till Jordbruksverkets föreskrift 2006:84 om animaliska biprodukter, som finns länkad under rubriken Författningar.

Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Du får dock inte gräva ner djur som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom (till exempel mjältbrand eller mul- och klövsjuka). Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär.

Anmäla hämtning av döda djur och biprodukter från slakt

Det finns företag som hämtar döda djur och biprodukter från slakt, för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.

Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Gå in på deras webbplats för att

  • anmäla hämtning av döda djur och biprodukter via en e-tjänst eller telefon
  • få information om hur hämtningen går till
  • hitta kontaktuppgifter till lokala entreprenörer.

Transport av hägnat vilt

De här reglerna gäller alltid, även när du transporterar egna djur med ditt eget fordon och transporten inte går längre från gården eller din anläggning än 50 kilometer.

  • Du får inte transportera djur med basthorn eller djur som är dräktiga.
  • Djur som är sjuka eller skadade får inte transporteras.
  • Om det behövs ska du kunna sköta om djuren under transporten.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska vara utformat så att djuren kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning.
  • Om det behövs ska du i utrymmet kunna sätta in skiljeväggar som skyddar djuren.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska ha god ventilation.
  • När djuren lastas i eller ur fordonet ska du använda lämplig utrustning.
  • Alla däggdjur som flyttas från ett vilthägn ska senast vid lastningen vara märkta i öronen med besättnings- och individnummer.

Längre transporter

Om du transporterar dina djur längre än 50 kilometer har du fler bestämmelser att följa. Du får själv läsa vad som gäller för dessa transporter i Jordbruksverkets föreskrifter.

Transporter utomlands

Du som transporterar hägnat vilt mellan länder ska vara registrerad som transportör. Registrering av transportörer är inte detsamma som tillstånd för transporter i ekonomisk verksamhet. Registreringen för transportörer gör du i vår e-tjänst. Där kan du läsa mer om de nya reglerna.

Rengöring av transporten

De fordon du använder för att transportera djur ska vara lätta att rengöra. Det är du som transportör som ska se till att fordonen är rengjorda och torra när djuren lastas.

Skyddade djurarter

Djurarter som omfattas av artskyddsförordningen 2007:845 eller CITES-förordningen 338/97 kräver ibland särskilda tillstånd innan man får flytta dem.

Skyltar

Det ska finnas skyltar på motordrivna fordon och släpvagnar som djur transporteras i.

  • Svenskregistrerade fordon ska ha skyltar både bak och fram.
  • Det ska vara tydligt att det är levande djur i fordonet.
  • Skyltarna ska vara lätta att läsa på håll.
  • Texten kan vara på svenska eller engelska.

Skyltar som är godkända i andra länder

Svenskregistrerade fordon ska vara skyltade enligt svenska bestämmelser. Fordon som är registrerade i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska följa bestämmelserna i de länderna. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är EU-länderna, Norge, Lichtenstein och Island.
Skyltar som är godkända i andra länder inom EES är godtagbara om skylten tydligt visar att det är en transport av levande djur.

När du tar betalt för transporten eller transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet

Det finns ännu fler regler som du måste följa om du tar betalt för transporten eller om du transporterar djur som är en del av din ekonomiska verksamhet utan att du anlitar en transportör. Då behöver du bland annat skaffa ett transportörstillstånd och få ditt fordon besiktigat av länsstyrelsen. Läs mer om de reglerna på sidan om djurtransportörer.

Ta in hägnat vilt till Sverige

För dig som ska köpa hägnat vilt från andra länder finns det regler som du måste följa. Dessa gäller för hägnat vilt som ska hållas i vilthägn.

Du som tar emot hov- och klövdjur från andra länder på din anläggning ska registrera dig hos Jordbruksverket. Det ska du göra senast 30 dagar före det första tillfället som du beräknar att ta in djur till Sverige. Registreringen gäller i 2 år.

När djuret tas in i Sverige ska det följa med ett hälsointyg som ska vara utfärdat av en officiell veterinär i ursprungslandet. Intyget ska visa att djurhälsokraven är uppfyllda. Intyget ska vara utfärdat under det sista dygnet före lastningen och i original följa med transporten till destinationsorten. Du som tar emot djur på din anläggning ska kontrollera djurets identitet och hälsointyg. Du ska informera Jordbruksverket om det finns några oegentligheter. Du ska sedan behålla hälsointyget under minst 6 månader och på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.

Godkännande av anläggning

I vissa fall kan du även behöva ett godkännande för din anläggning. Om du håller eller föder upp djur som du använder vid utställningar, utbildningar, vid bevarande av arter eller i forskningssammanhang kan du under vissa förutsättningar ansöka om godkännande som avgränsad anläggning.

Du måste vara registrerad som importör

För att du ska få ta in djur måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 30 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället. Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 150 kronor.

Villkor för införsel

Viss provtagning ska ske i ursprungsbesättningen innan djuren levereras till Sverige och/eller efter djurens ankomst till Sverige.

Införsel får endast ske från registrerad handlare.

Kontakta oss för detaljerad information om villkoren.

Transport utomlands

Om du transporterar djur mellan länder ska du vara registrerad. Se rubriken Transport av hägnat vilt.

Föra ut hägnat vilt från Sverige

Transport utomlands

Om du transporterar djur mellan länder ska du vara registrerad.

Se rubriken Transport av hägnat vilt.

Kontakta oss om du vill föra ut hägnat vilt

Du är välkommen att mejla till oss för information om villkoren för utförsel.

Om du vill föra ut hägnat vilt till tredje land ska du också kontakta

Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens

Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Hygienregler

Alla som har djur ska se till att minska risken för att sprida smitta mellan djur och människor. Det finns också speciella krav om du tar emot besökare i din anläggning, då det räknas som en besöksverksamhet. Om du endast håller djur i din privata bostad omfattas du inte av hygienreglerna.

När du är primärproducent och livsmedelsföretagare har du ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien.

Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.

Läkemedelsjournal och dokumentation av döda djur

I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Du ska också dokumentera vilka djur som dör och anledningen till att de dör, och den dokumentationen ska du spara i 5 år.

Det här ska du dokumentera i din läkemedelsjournal

När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:

  • djurets identitet
  • diagnos eller orsak till behandlingen
  • läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid
  • namn på förskrivande veterinär
  • varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek, vilken veterinär (om det gäller jourdos) eller foderföretag (om det gäller läkemedel i foder)
  • datum för behandlingen samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar

Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen ska du spara i minst 5 år.

Tuberkulos hos hjort

Kontrollprogram för tuberkulos hos hjort

Det finns ett kontrollprogram för tuberkulos (Tb) hos hägnad hjort samt hos mufflon, vildsvin, älg och hästdjur som går tillsammans med hjort. Programmet innebär lättnader i hägn som är friförklarade från tuberkulos, det vill säga i tidigare A- och B-hägn. I dessa hägn ska en så kallad Tb-kontrollant kontrollera att slaktade djur inte visar tecken på tuberkulos.

Godkända Tb-kontrollanter

Listan över godkända Tb-kontrollanter innehåller kontaktuppgifter med de Tb-kontrollanter som har godkänt att deras kontaktuppgifter publiceras på Jordbruksverkets webbplats. Alla godkända Tb-kontrollanter finns inte med.

Godkända Tb-kontrollanter

 Län

Namn

Adress

Telefonnummer

Blekinge

Joacim Granhof

Riksdagsmannagården, Törnerydsvägen 302, 374 46 Trensum

070‑818 37 02


Rickard Havby

Västra Prinsgatan 20 A, 371 35 Karlskrona

073-314 21 36


Tim Ljungkvist

Skogsvägen 17, 370 30 Rödeby

070‑944 11 99


Nils G. Olsson

Lökaryd 147, 373 00 Jämjö

070‑838 23 16


Magnus Petersson

Germundsmålavägen 41, 371 92 Karlskrona

073‑425 71 64


Peter Widebrant

Askunga 422, 370 30 Rödeby

073‑330 48 25

Dalarna

Jan Petterson

Djupuddsvägen 35, 772 90 Grängesberg

070‑300 27 74

Gotland

Andreas Wiklund

Fole Stora Tollby 630, 621 75 Visby

070-346 26 51

Gävleborg

Susanne Larsson

Dristigsvägen 14, 811 70 Järbo

073‑673 78 03 (endast sms)

Halland

Jonas Albjär

Ahla 133, 312 93 Laholm

070‑543 64 51


Rasmus Gjerulf

Susegården, Lilla Brygghuset 110, 305 77 Getinge

070‑499 82 52


Mikael Peterson Lunde

Bumerangen 7, 312 34 Laholm

070‑733 53 05


Christoffer Schildt

Furugatan 4, 312 45 Veinge

070‑663 50 52


Peder Tham

Susegården, Källhagen 106, 305 77 Getinge

070‑691 12 14

Jämtland

Matti Ohlsén

Storgatan 8B, 840 93 Hede

010‑122 84 40


Anna Persson

Storgatan 8B, 840 93 Hede

010‑122 84 40


Mikael Östman

Åkarvägen 10, 837 96 Undersåker

070‑373 64 10

Jönköping

Svante Björklund

Box 2077, 561 02 Huskvarna

070‑531 21 40


Ove Cedersmyg

Brodstor, 563 93 Gränna

070‑494 45 45


Eric Karlsson

Ödebillstorp 2, 574 93 Vetlanda

076‑028 04 22


Bertil Nilsson

Bredegården 2, 566 93 Brandstorp

070‑651 03 53


Håkan Svensson

Fagerås 1, 565 97 Bottnaryd

070‑674 74 75


Mattias Svensson

Alabo, 330 27 Hestra

070‑283 70 53


Erik Öster

Sjöarp Skullaryd, 575 91 Eksjö

073‑812 28 68


Henrietta Berggren Öster

Sjöarp Skullaryd, 575 91 Eksjö


Kalmar

Germund Eriksson

Stora Glosebo 123, 385 92 Gullabo

070‑899 98 88


Niclas Göransson

Blackstad Klockaregården 5, 590 94 Blackstad

070‑671 88 19


Tommy Jonasson

Snickargården Fårhult, 593 96 Västervik

076-138 43 11


Stefan Andersson-Junkka

Sollidens Slott, 387 92 Borgholm

070‑633 35 03


Mikael Lind

Ulriksdalsvägen 31, 598 30 Vimmerby

073‑847 02 11


Erica Lindqvist

Teklas väg 1, 386 93 Färjestaden

073‑936 03 09


Fredrik Näsman

Kårby Gård 1, 593 95 Västervik

072‑216 29 70


Tomas Nilsson

Igersdela 103, 388 93 Ljungbyholm

0480‑341 07 eller 070‑310 84 33


Alf Pettersson

Kårby gård 1, 593 95 Västervik

070‑661 95 50


Morgan Sandeen

Åtorpet 2, 572 91

Oskarshamn

072-361 80 18


Patrick Schmuul-Thalenius

Larmgatan 14, 392 32 Kalmar

073-331 89 18


Lennart Stark

Stenskärsvägen 21, 383 92 Mönsterås

070‑649 60 66


Catarina Jansson

Storgatan 43 B, 383 30 Mönsterås

073‑556 14 42

Kronoberg

Pierre Ekelund

Vrankunge Lilla Mellangård 2, 355 97 Växjö

070‑275 96 26


Magnus Karlsson

Bro Håkansgård 15, 360 23 Älmeboda

070‑284 09 35


Petter Oskarsson

Grimslöv Svensgård 3, 340 32 Grimslöv

073‑766 37 36


Henrik Rickardsson

Stenkilsmåla Nybygget, 360 23 Älmeboda

070‑676 11 05


Stefan Rudenius

Februarivägen 1, 352 60 Växjö

070‑733 77 71


Stefan Tagesson

Hökhult 3493, 287 92 Traryd

070‑550 88 85


Mikael Landqvist

Sandhem 1, 34 255 Grimslöv

070-533 67 29


Skåne

Per-Ola Andersson

Sjunkaröd 1339 B, 288 90 Vinslöv

070‑558 11 73


Magnus Aronsson

Brovägen 3, 295 74 Näsum

070‑627 77 93


Johan Delin

Lärlingsgatan 8e, Mörarp, 251 89 Helsingborg

070‑822 93 73


Tom Espgård

Långstorp Hallahus 361, 243 93 Höör

073‑045 45 90


Sten-Yngve Herbst

Stoby Algustorp 2340B, 281 97 Ballingslöv

0451‑313 51


Erik Muhr

Ljunggatan 30, 288 32 Vinslöv

070‑412 65 06


Mona Hörgerud-Muhr

Lillaskog 208 4, 288 90 Vinslöv

070‑509 68 32


Per Muhr

Lönbladsgatan 3D, 291 33 Kristianstad

070‑606 15 42


Sven Möller

Björnstorp 781, 247 98 Genarp

070‑574 76 22


Fredrik Pedersen

Eriksdalsvägen 214, 275 92 Sjöbo

070‑511 34 58


Johannez Rahm

Villavägen 8, 243 35 Höör

070‑756 98 33


Rolf Rexmar

Hemmansvägen 49, 263 53 Lerberget

070‑333 51 51


Jan Strömberg

Maglehultsvägen 275, 291 92 Kristianstad

070‑880 28 29


Kurt Svensson

Ingelstorp gård 1205, 264 54 Ljungbyhed

070‑690 49 98


Sofie Svensson

Ingelstorp gård 1205, 264 54 Ljungbyhed

070‑951 62 52


Mats Wahlberg

Ågerupsvägen 178, 275 64 Blentarp

070‑535 41 93


Mikael Wilhelmsson

Kullastigen 6, 273 50 Brösarp

070‑330 06 71


Patrik Yngvesson

Östanböke 2110, 280 72 Killeberg

072‑233 34 69


Per-Ola Williamsson

Blekemossa 402, 284 91 Perstorp 

072‑210 16 52

Stockholm

Antonio Alonzo

Bygatan 5, 184 91 Åkersberga

070‑747 33 92


Per von Bahr

Frejgatan 28, 113 49 Stockholm

070‑551 51 57


Johan Collén

Utsiktsvägen 7, 183 52 Täby

070‑833 74 20


Klas Henriksson

Kvarnkärrvägen 16, 761 74 Norrtälje

070‑228 21 17


Henrik Ingvarsson

Sandemar Östra Ösby, 137 95 Österhaninge

0702‑55 40 70


Anders Kjerrman

Muravägen 19, 168 33 Bromma

072‑532 40 26


Thommy Larsson

Lillbacken 16, 761 13 Riala

070‑744 21 02


Bo Liljegren

Lambarudd 3, 178 93 Drottningholm

076‑948 33 66


Mikael Löf

Stensta 5, 153 91 Järna

070‑551 11 97


Andreas Philipson

Östermalmsgatan 42, 114 26 Stockholm

070‑855 55 28


Ludvig Svensson

Åvavägen 64, 137 95 Österhaninge

070‑945 80 49


Erik Westin

Yxvägen 2, 192 51 Sollentuna

073‑140 96 33

Södermanland

Jonas Elmwall

Bresätter 1, 646 95 Björlunda

070‑608 90 70


Ann-Sofie Hallberg

Eklångens gård Hylläng, 640 43 Ärla

073‑659 81 38


Arvid Johansson

Vadsbro Hagaberg, 642 94 Flen

073‑940 23 75


Anders Larsson

Hedenlunda Kärrtorp, 642 94 Flen

070‑453 45 23


Mikael Larsson

Rådhusgatan 9, 641 61 Valla

073‑803 88 71


Fredrik Parck

Fågelvägen 2 b, lgh 1102, 611 74 Tystberga

073‑632 10 12


Kaj Rehnholm

Högstens station, 642 96 Malmköping

073‑904 29 83


Tommy Räsänen

Lotsängsvägen 32, 619 92 Trosa

073‑951 99 80


David Skogström

Torsberga Nedergården 2, 611 93 Nyköping

070‑601 18 92


Jonas Svensson

Tegelbruksgatan 26 A, 632 28 Eskilstuna

070‑753 21 74


Monika Rehnholm

Furugatan 7, 642 60 Malmköping

073‑991 18 48


Joakim Wickbom

Hyltinge-Knäppinge 1, 649 91 Sparreholm

073‑841 98 73

Uppsala

Andreas Augustsson

Jägarbostaden 413, 742 95 Hargshamn

0173‑887 78


Stefan Bogström

Bagarbovägen 9, 746 96 Skokloster

070‑891 06 72


Christian Brandt

Bälinge Väsby 3, 743 86 Bälinge

070‑680 18 45


Håkan Eriksson

Malm Jerkers väg 20, 740 11 Länna

0738‑34 22 41


Josefine Jerlström

Edeby Ängsväg 23
741 91 Knivsta

070‑342 53 79


Pertti Jokinen

202 Prästarby, 748 96 Tobo

070‑257 02 92

Värmland

Per Larsson

Brattmon 90, 68 060 Sysslebäck

070‑601 13 05


Tomas Varberg

Lyckan 4, 667 91 Forshaga

070‑523 41 62

Västmanland

Gunilla Börjesson

Jugansbo 125, 733 91 Sala

073‑039 58 66


Magnus Frödell

Skäftruna 410, 736 91 Kungsör

070‑555 33 99

Västra Götaland

Göte Andersson

Hässelås 21, 514 91 Tranemo

070‑570 24 92


Morgan Andersson

Älvgatan 11, 547 91 Gullspång

070‑729 29 71


Jerker Andersson

Hjärtared 101, 523 94 Tvärred

070‑299 11 25


Lars Bengtsson

Tegelviksgård 7, 512 63 Östra Frölunda

0325‑303 90


Per Bårring

Stora Ebbarp, 512 92 Svenljunga

070‑523 52 11


Magnus Grönberg

Stacketorp 1, Norra Vånga, 53 593 Kvänum

070‑982 37 81


John-Frederik Grönvall

Högås 274, 463 71 Lödöse

070‑863 09 16


Runar Elverlind

Betesvägen 3, 446 41 Skepplanda

0303‑749 935


Johan Hässelås

Övergården Hässelås, 514 91 Tranemo

070‑327 06 86


Kjell Johansson

Kvarntorp 8, 660 10 Dals Långed

05331‑330 86


Per Hansson

Ekebacken Boryd, 466 91 Sollebrunn

073‑203 16 24


Peter Holmqvist

Sandåker 310, 446 96 Hålanda

076‑194 66 66


Marie Jonasson

Stenshult 2, 511 95 Öxabäck

073‑074 55 31


Lars Olof Lyrdal

Ulkeröds Gård, 455 96 Hedekas

0524‑620 50


Arne Långström

Åttingsberg 2, 458 91 Färgelanda

070‑577 06 02


Stefan Sivemark

Främmestad Gamlegården 201 465 98 Nossebro

070‑843 91 34


Stefan Skarp

Majramsvägen 1, 459 32 Ljungskile

076‑147 58 39


Christer Svensson

Främmestad Rossbo 203, 465 98 Nossebro

070‑333 00 05


Richard Tengström

Tingsgården 1, 467 92 Grästorp

072‑577 50 53


Arne Tilly

Kollanda 355, 446 95 Älvängen

076‑504 01 81


Ove Tjörnhed

Ubbhult Västra Ekåsen, 438 95 Hällingsjö


Östergötland

Rickard Hellström

Jonsberg Ormsätter, 610 26 Vikbolandet

070‑799 80 00


Emil Jarkrans

Borensbergsvägen 2, 590 33 Fornåsa

070‑373 65 50


Göran Nilsson

465 98 Nossebro

070‑679 57 00


Ulrik Saanum

Basunda Gård, 590 46 Rimforsa

070‑541 67 90


Oscar Wickbom

Fängtorps gård och hjorthägn 1, 614 93 Söderköping

070‑663 80 50

Vad sker vid misstänkt fynd?

Om Tb-kontrollanten gör ett fynd som leder till Tb-misstanke så ska kontrollanten meddela detta till djurhållaren. Djurhållaren är då enligt lag skyldig att kontakta veterinär för att få misstanken utredd. Om veterinären beslutar att provta djuret så står Jordbruksverket för kostnaderna.

Tänk på att det är viktigt att utreda sjukdom i besättningen dels för att minska smittrisker, dels för att upprätthålla bästa möjliga produktion.

Generella villkor – hägnjournal och årsrapport

Hägnjournal

Alla djurhållare ska föra en hägnjournal som löper från 1 januari till den 31 december. Där ska besättningens grunddata finnas. Djurhållaren ska också notera alla ändringar i besättningen, som till exempel köp eller försäljning av djur, sjukdomar, fynd av självdöda djur och staketskador. I hägnjournalen ska man kunna följa besättningens utveckling och sådant som kan påverka hälsostatusen. Vid eventuell smittspårning är hägnjournalen det viktigaste redskapet. Den ska därför sparas i minst fem år.

Årsrapport

Alla djurhållare ska dessutom varje år sammanfatta uppgifterna i hägnjournalen i en årsrapport som ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari. Årsrapporten ger en snabb överblick över besättningens storlek och viltarter samt hur den ändrats under året. Jordbruksverkets kan använda årsrapporten för att på ett tidigt stadium sortera fram de hägn som är viktiga att säkra om det skulle bli ett utbrott av en smittsam sjukdom. Årsrapporten är viktig för planeringen av skyddsåtgärder och smittspårning. Den som är försenad med att skicka in sin årsrapport får inte sälja livdjur innan Jordbruksverket fått in årsrapporten.

Så här fyller du i och skickar in årsrapporten

Du kan fylla i blanketten i datorn men du måste skriva ut den så du kan skriva under den för hand. Om din dator är inställd på att blockera externa dokument så är blanketten låst för redigering. Du kan då låsa upp blanketten genom att klicka på den gula rutan Öppna för redigering, som bör finnas längst upp i menylisten.

Om du till exempel har köpt eller sålt vid fler tillfällen är vad som får plats på en blankett kan du använda flera blanketter. Markera då i rutan överst på första sidan hur många blad rapporten totalt består av.

I ruta G ska du ange vilka datum du slaktat och vilken Tb-kontroll som utförts. Djur som inte behöver Tb-kontrolleras behöver du inte ange. Om du till exempel anlitat samma Tb-kontrollant eller samma vilthanteringsanläggning (VHA) flera gånger skriver du in alla dessa datum i den första rutan på respektive rad.

Exempel

1/10, 15/10, 6/11, 26/11; Tb-kontrollant Svea Svensson
1/12, 20/12; VHA i Bökebo, nr 234
1/1, 10/2, veterinär Sven Karlsson

Du kan skanna in rapporten och mejla den till

eller skicka den i ett kuvert till
Jordbruksverket
Djurregisterenheten
551 82 Jönköping.

Villkor i hägn som är friförklarade från tuberkulos

  • Alla hjortar samt mufflon, vildsvin och älgar i sambete med hjortar ska besiktigas efter slakt av en så kallad Tb-kontrollant om de är över ett år gamla och slaktas i syfte att säljas.
  • Märkta livdjur får flyttas mellan friförklarade hägn utan särskilt tillstånd om djurhållaren utfärdat intyget Förflyttning av vilt ur hjorthägn. Intyget ska följa med djuren och sparas av den nya djurhållaren. Om djurhållaren inte sänt in sin årsrapport i tid får dock inga djur flyttas förrän den har skickats in.
  • Det krävs tillstånd från Jordbruksverket för att flytta hjort till annan plats än till ett hjorthägn. Det krävs även tillstånd från Jordbruksverket för att flytta älg, mufflon eller vildsvin i sambete med hjort till annan plats än till ett hjorthägn.
  • Nötkreatur, tamfår, getter och tamsvin får flyttas från hägnet utan särskilt tillstånd.
  • Hästdjur får fritt flyttas in i och ut ur hjorthägn utan ett flyttintyg eller ett tillstånd.
  • Självdöda djur ska obduceras av veterinär på plats i hägnet eller sändas till laboratorium. Djur som måste avlivas av djurskyddsskäl, till exempel djur med benbrott eller djur som fastnat i hägnet, samt djur som uppenbart har dött av ett trauma, såsom en stångningsskada, behöver inte obduceras.

Vad innebär det att vara Tb-kontrollant?

Som Tb-kontrollant blir du kontaktad av djurhållaren för att kontrollera att slaktade hjortar, mufflon, vildsvin och älgar inte visar tecken på tuberkulos. Efter besiktningen utfärdar du ett Tb-kontrollintyg på en tvåbladig blankett med nummer E9.173. Du ger originalet till djurhållaren och sparar själv kopian. Blanketter finns att beställa hos Jordbruksverket. Se rubriken Blanketter.

Du ska också föra journal över alla besiktningar du utför i en årsredovisning på en särskild blankett. Du fyller i en rad per besiktningstillfälle, det vill säga en rad för varje Tb-kontrollintyg du utfärdat. Om raderna tar slut fortsätter du på ett nytt intygsblad. Årsredovisningen ska du posta eller scanna och e-posta så den är Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari varje år.

Om du finner förändringar som leder till att du misstänker tuberkulos så ska du meddela detta till djurhållaren. Det är därmed djurhållarens skyldighet att kontakta veterinär. Kostnaderna för provtagningen bekostar Jordbruksverket.

Som godkänd Tb-kontrollant har du möjlighet att utföra Tb-kontrollbesiktning av hägnat vilt men är inte skyldig att utföra besiktning om du av någon anledning inte kan eller vill. Du avgör själv vilka besiktningsuppdrag du vill ta och vad du tar betalt. Du får dock inte besiktiga dina egna djur.

Jäv

Du som är Tb-kontrollant ska vara opartisk och får till exempel inte besiktiga djur som du själv äger eller som du sköter åt någon annan.

Utbildning för Tb-kontrollanter

Du som är viltundersökare, det vill säga har gått Jägareförbundets grundutbildning i besiktning av slaktat vilt, kan läsa utbildningen för Tb-kontrollanter. Du kan sedan ansöka hos Jordbruksverket om att bli godkänd som Tb-kontrollant. Du fyller i och skickar in den ansökningsblankett som följer med utbildningspaketet, tillsammans med intyg om att du fullgjort viltundersökarutbildning.

Länsstyrelsen sköter tillsynen

Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av kontrollprogrammet. Det innebär att djurhållare och Tb-kontrollanter kommer att få dokumentationen kring sin verksamhet kontrollerad av länsstyrelsen. Uppgifterna i djurhållarens hägnjournaler och Tb-kontrollintyg måste till exempel stämma överens med Tb-kontrollantens intygskopior och årsrapport. Länsstyrelsen kan också delta vid en kontrollbesiktning för att se att Tb-kontrollanten utför sitt uppdrag på rätt sätt.

Om en Tb-kontrollant inte sköter sitt uppdrag kan Jordbruksverket dra tillbaka Tb-kontrollantens godkännande.

Det är mycket viktigt att alla parter sköter kontrollprogrammet korrekt, eftersom det är detta program som Sverige har som främsta argument för att kräva extra införselkrav vid import av livdjur.

Ekologiska hjortar

Du som har ekologiska hjortar måste följa särskilda regler för att djuren ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel utfodra dina hjortar med ekologiskt foder och hägnet ska ge hjortarna goda möjligheter att gömma sig och söka skydd från väder. Reglerna för ekologiska hjortar gäller utöver andra regler som finns för hjortar.

Författningar

Söker efter 2021:13

Söker efter 2019:30

Söker efter 2019:29

Söker efter 2016:28

Söker efter 2012:25

Söker efter 2019:7

Söker efter 2019:8

Söker efter 2006:84

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2022-12-09