Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Hägnat vilt

Hitta på sidan

Här hittar du information om hägnhållning av hjort, vildsvin, mufflon, älg och visent. För att dina djur ska må bra ska du ha tillräckliga kunskaper om djurslaget och följa reglerna om skötsel, hygien, utfodring och hur hägnet ska utformas. För att hålla djur i hägn behöver du söka tillstånd.

Om du visar dina djur för allmänheten minst sju dagar per år behöver du också läsa skötselreglerna för djurparksdjur. Djurparksreglerna gäller också för hållning av alpacka, kamel och ovanliga sällskapsdjur.

Det finns en särskild sida om reglerna för hållning av strutsar.

Alla lagar, förordningar och föreskrifter finns under rubriken Författningar längst ner på sidan.

CWD-provtagning av hägnad kronhjort

Varje hjorthägn som håller kronhjort måste skicka in CWD-prover från fem djur över ett års ålder till SVA. Provtagningen är obligatorisk.

Läs mer under rubriken CWD-övervakning hos hägnad kronhjort längre ner på sidan.

Bygga nytt hägn eller överta hägn

Du behöver tillstånd

Hägntillstånd från länsstyrelsen

För att hålla djur i hägn behöver du tillstånd från länsstyrelsen enligt jaktförordningen, miljöbalken och djurskyddslagen. Du kan läsa mer om vilka djur som du får hålla i hägn i Naturvårdsverkets bestämmelser. Det är bara djur som har fötts upp i fångenskap som du får hålla i hägn. Djur som har hållits i hägn får du inte släppa ut i det fria. Om du tror att djur har rymt från din inhägnad ska du anmäla det till länsstyrelsen. 

Observera att ett tillstånd endast gäller för de djurarter du fått godkänt för att hålla. Vill du skaffa en ny viltart till ditt hägn måste du alltså göra en ny ansökan som rör den arten.

Nya regler för registrering av anläggning

Den 21 april 2021 börjar nya regler att gälla för registrering av vilthägn. För dig som håller hägnat vilt innebär reglerna bland annat att fler anläggningar kommer att omfattas av krav på registrering hos Jordbruksverket.

Vi kommer att uppdatera webbplatsen med mer information om hur och när du kan registrera din anläggning.

Överta ett befintligt hägn

Om du ska överta ett befintligt hägn ska du kontakta länsstyrelsen för att få överta hägntillståndet från den tidigare ägaren.

Tillstånd från Jordbruksverket för sambete med andra djur

Om du vill låta produktionsdjur beta tillsammans med vilt i hägnet ska du ansöka om tillstånd hos Jordbruksverket. Hästar får dock sambeta med hjortar utan särskilt tillstånd.

Tillstånd för försäljning av kött

Om du ska sälja kött behöver du också ta kontakt med Livsmedelsverket.

Att tänka på vid utformningen av ett vilthägn

Det finns flera saker att tänka på vid utformningen av ett vilthägn.

  • Utforma och placera stängslet så att djuren inte skadar sig. Djuren måste lätt kunna upptäcka stängslet.
  • Stängslet ska vara utformat så att de hägnade djuren inte kan ta sig ut. Stängslet ska också hindra andra djur att ta sig in i hägnet.
  • Anpassa antalet djur i hägnet till hägnets storlek, vilken terräng och vilken växtlighet som finns där.
  • Se till att dina djur kan söka skydd från väder och vind i hägnet.
  • Du måste kunna övervaka och ta hand om sjuka djur.

Ansök om förprövning vid nybyggnation

Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.

Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat

  • mått och utrymmen
  • utfodrings- och dricksvattenanordningar
  • brandskydd.

Skötsel av hägnat vilt

Märkning

Djur som hålls i samma hägn som de är födda i måste inte vara märkta, men om de ska flyttas från hägnet måste de märkas. Om djuren skulle rymma, får du bara återföra dem till hägnet om de är märkta.

Alla däggdjur som flyttas från ett vilthägn ska alltså senast vid lastningen vara märkta i öronen med besättnings- och individnummer. Besättningsnumret bestämmer länsstyrelsen i samband med att hägnet får sitt hägntillstånd. Besättningsnumret ska inte bytas ut om djuret flyttas till en annan besättning. Du kan läsa mer om märkning i föreskrifterna från Naturvårdsverket.

Tillgång till foder och vatten

Du ska se till att dina djur i hägnet har tillgång till ett bra bete så att du inte behöver stödutfodra dem under betessäsongen. När du utfodrar dina djur under vintern ska du se till att fodret inte blir förorenat och du bör undvika att utfodra direkt på marken. Du kan till exempel använda flyttbara anordningar för foder och vatten för att förhindra att marken på utfodringsplatsen blir upptrampad.

Djuren bör ha gott om utrymme vid ätplatsen för att bland annat undvika att yngre djur och de som är lägre ner på flockens sociala rangskala stöts bort från platsen. Varje djur i hägnet ska ha möjlighet att äta i lugn och ro.

Det är viktigt att du ser till att dina djur alltid har fri tillgång till vatten av god kvalitet. Under vinterperioden kan du därför behöva ordna så att djuren kan dricka ur frostfria baljor eller uppvärmda vattenkoppar.

Under vinterperioden ska du utfodra dina djur med foder av god kvalitet och som är lämpligt för det aktuella djurslaget. Det är lämpligt att ge djuren tillgång till vitamin- och mineralfoder. Det gör du genom att blanda in det i fodret och genom att sätta upp slickstenar.

Om du producerar eget foder ska du läsa mer här:

Se till dina djur

Under perioden som du stödutfodrar ska du se till dina djur varje dag. Under dräktighetens senare del och vid tiden för födsel ska du se till djuren extra noga. Du bör lära dig de vanor som dina hägnade djur har för att kunna se till dina djur på ett bra sätt året om.

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden av djurskydds­lagstiftningen i Sverige. Upptäcker de att du inte har följt reglerna ska de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken. Om du har brutit mot djurskydds­reglerna, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddsreglerna eftersom de ingår i de så kallade tvärvillkoren.

Slakt, avlivning och hantering av döda djur

Det finns olika sätt som hägnat vilt kan avlivas på. Det vanligaste sättet är att skjuta djuren i hägnet och sedan skicka dem till en vilthanterings­­anläggning.

Du måste följa reglerna för att avliva djur. Här är de viktigaste reglerna:

  • Du är skyldig att låta avliva svårt sjuka och skadade djur så snabbt som möjligt, om de inte går att behandla.
  • Djuret får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag under avlivningen. Därför måste den som avlivar djuret göra det på ett sätt som antingen omedelbart dödar djuret eller som gör det medvetslöst först.

Om du själv avlivar djuret måste du behärska den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med avlivningen. Däremot måste du inte ha gått någon särskild utbildning för att få avliva djuret. 

Tillåtna metoder för att bedöva och avliva hägnat vilt

Här är de tillåtna avlivnings­metoderna för hägnat vilt:

  • Jakt: Det är tillåtet att jaga djur i hägn. Då skjuts djuren i hägnet, och sedan skickas kropparna till en vilthanterings­­anläggning. I dessa fall gäller inte Jordbruksverkets slakt- och avlivnings­föreskrifter. I stället ska du följa reglerna i jaktlagen (1987:259) och jakt­förordningen (1987:905).
  • Mekanisk bedövning och avlivning: Djuret bedövas mekaniskt och avblodas sedan genom att stora blodkärl skärs av. Denna metod används både när djuret avlivas vid slakt för livsmedel och när djuret inte ska bli livsmedel. Djuret kan vid behov få lugnande medel före, men då kan det inte användas som livsmedel. Det är avblodningen som är själva avlivningen, så du måste alltid avbloda djuret efter att ha bedövat det – oavsett vad som ska hända med kroppen efteråt.
  • Medicinsk avlivning: En veterinär kan ge djuret en överdos av sömnmedel direkt i blodet. Djuret faller då omkull efter en kort stund, och överdosen leder till medvetslöshet och att hjärtat slutar slå. Denna metod kan inte användas om djuret ska bli livsmedel.

Efter avlivningen måste du eller veterinären som utfört avlivningen kontrollera att djuret är dött innan du får vidta några andra åtgärder med kroppen.

Hantera döda djur och biprodukter från hägnet och slakten

Du måste ta hand om döda djur och biprodukter från hägnet och slakten på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren och biprodukterna till en mottagare som får ta emot dem.

I vissa fall är det dessutom tillåtet att gräva ner döda djur och biprodukter från jakt och slakt. Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter i naturen.

Gräva ner djurkroppar och andra animaliska biprodukter från frilevande vilt i hägn

Du får gräva ner dött frilevande vilt och biprodukter från jakt, om du inte väljer att skicka dem till en godkänd anläggning.

Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Dessa djur räknas som frilevande vilt i hägn

Landlevande däggdjur som lever fritt i hägn räknas som frilevande vilt om

  • djurslaget finns vilt i den svenska faunan, till exempel kronhjort, dovhjort, vildsvin och mufflonfår
  • hägnet är godkänt av länsstyrelsen
  • storleken på hägnet och biotopen i hägnet är anpassade till djuren, så att de inte har brist på föda under vegetations­perioden
  • djuren jagas enligt de jaktmetoder som uppfyller kraven i jaktlagen, jakt­förordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt.

Om det hägnade viltet inte uppfyller dessa villkor räknas de inte som frilevande vilt.

Gräva ner djurkroppar och andra animaliska biprodukter från annat hägnat vilt

Generellt sett är det förbjudet att gräva ner döda djur av hägnat vilt som inte räknas som frilevande vilt samt biprodukter från jakt och husbehovs­slakt. Vissa områden är dock undantagna från förbudet.

Undantag från nedgrävnings­förbudet i vissa områden

Du får gräva ner döda djur av hägnat vilt och biprodukter från jakt och husbehovs­slakt i vissa områden, om djuren har hållits och dött där. Det gäller främst

  • glesbygd i norra Sverige och en bit söderut längs norska gränsen
  • öar utan fastlands­förbindelse.

Du hittar en lista över områdena i bilaga 2 till Jordbruksverkets föreskrift 2006:84 om animaliska biprodukter, som finns länkad under rubriken Författningar.

Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Du får dock inte gräva ner djur som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom (till exempel mjältbrand eller mul- och klövsjuka). Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär.

Anmäla hämtning av döda djur och biprodukter från slakt

Det finns företag som hämtar döda djur och biprodukter från slakt, för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.

Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Gå in på deras webbplats för att

  • anmäla hämtning av döda djur och biprodukter via en e-tjänst eller telefon
  • få information om hur hämtningen går till
  • hitta kontaktuppgifter till lokala entreprenörer.

Transport av hägnat vilt

De här reglerna gäller alltid, även när du transporterar egna djur med ditt eget fordon och transporten inte går längre från gården eller din anläggning än 50 kilometer.

  • Du får inte transportera djur med basthorn eller djur som är dräktiga.
  • Djur som är sjuka eller skadade får inte transporteras.
  • Om det behövs ska du kunna sköta om djuren under transporten.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska vara utformat så att djuren kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning.
  • Om det behövs ska du i utrymmet kunna sätta in skiljeväggar som skyddar djuren.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska ha god ventilation.
  • När djuren lastas i eller ur fordonet ska du använda lämplig utrustning.
  • Alla däggdjur som flyttas från ett vilthägn ska senast vid lastningen vara märkta i öronen med besättnings- och individnummer.

Längre transporter

Om du transporterar dina djur längre än 50 kilometer har du fler bestämmelser att följa. Du får själv läsa vad som gäller för dessa transporter i Jordbruksverkets föreskrifter.

Rengöring av transporten

De fordon du använder för att transportera djur ska vara lätta att rengöra. Det är du som transportör som ska se till att fordonen är rengjorda och torra när djuren lastas.

Skyddade djurarter

Djurarter som omfattas av artskyddsförordningen 2007:845 eller CITES-förordningen 338/97 kräver ibland särskilda tillstånd innan man får flytta dem.

Skyltar

Det ska finnas skyltar på motordrivna fordon och släpvagnar som djur transporteras i.

  • Svenskregistrerade fordon ska ha skyltar både bak och fram.
  • Det ska vara tydligt att det är levande djur i fordonet.
  • Skyltarna ska vara lätta att läsa på håll.
  • Texten kan vara på svenska eller engelska.

Skyltar som är godkända i andra länder

Svenskregistrerade fordon ska vara skyltade enligt svenska bestämmelser. Fordon som är registrerade i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska följa bestämmelserna i de länderna. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är EU-länderna, Norge, Lichtenstein och Island.
Skyltar som är godkända i andra länder inom EES är godtagbara om skylten tydligt visar att det är en transport av levande djur.

När du tar betalt för transporten eller transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet

Det finns ännu fler regler som du måste följa om du tar betalt för transporten eller om du transporterar djur som är en del av din ekonomiska verksamhet utan att du anlitar en transportör. Då behöver du bland annat skaffa ett transportörstillstånd och få ditt fordon besiktigat av länsstyrelsen. Läs mer om de reglerna på sidan om djurtransportörer.

Ta in hägnat vilt till Sverige

Nya regler för handel med hägnat vilt

Den 21 april 2021 börjar nya regler att gälla för handel med hägnat vilt.

För dig som ska köpa hägnat vilt från andra länder inom EU innebär de nya reglerna att nuvarande provtagningar kommer att tas bort. Istället införs ett program för övervakning av hov- och klövdjur avsedda för avgränsade anläggningar.

Du kommer att få mer information på webbplatsen i samband med att ändringarna träder i kraft i april.

Förbjudet att ta in hägnade eller frilevande vildsvin i Sverige

Det är förbjudet att flytta vildsvin mellan EU-medlemsländer och att importera vildsvin till EU från tredje land.

Restriktioner för införsel av hjortdjur från Norge och Finland

På grund av CWD finns det restriktioner för att ta in hjortdjur från Norge och vissa delar av Finland.

Du måste vara registrerad som importör

För att du ska få ta in djur måste du vara registrerad för införsel hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället. Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 500 kronor.

Villkor för införsel

Viss provtagning ska ske i ursprungsbesättningen innan djuren levereras till Sverige och/eller efter djurens ankomst till Sverige.

Införsel får endast ske från registrerad handlare.

Kontakta oss för detaljerad information om villkoren.

Föra ut hägnat vilt från Sverige

Förbjudet att handla med frilevande vildsvin

Det är förbjudet att flytta vildsvin mellan EU-medlemsländer och att importera vildsvin till EU från tredje land.

Restriktioner för utförsel av hjortdjur från vissa delar av Sverige

På grund av CWD finns det restriktioner för att ta ut hjortdjur från Sverige.

Du måste vara registrerad som exportör

För att du ska få ta ut djur ur Sverige måste du vara registrerad för export hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före det första beräknade utförseltillfället. Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 500 kronor.

Kontakta oss om du vill föra ut hägnat vilt

Du är välkommen att mejla till oss för information om villkoren för utförsel.

Om du vill föra ut hägnat vilt till tredje land ska du också kontakta

Nya regler för djurhälsoansvar, biosäkerhetsåtgärder och bekämpning av djursjukdomar

Den 21 april 2021 börjar nya regler att gälla.

För dig som håller hägnat vilt innebär reglerna bland annat att du kommer att behöva vidta vissa åtgärder vid misstanke om allvarliga sjukdomar.

Du ska också minimera risken för att sjukdomar sprids och vidta så kallade biosäkerhetsåtgärder. Exempel på biosäkerhetsåtgärder som du kan behöva är vidta är instängsling, övertäckning med tak, rengöring, rutiner för inpassering och utpassering från anläggningen där djuren hålls, isolering eller separering av nya eller sjuka djur.

Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens

Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Hygienregler

Alla som har djur ska se till att minska risken för att sprida smitta mellan djur och människor. Det finns också speciella krav om du tar emot besökare i din anläggning, då det räknas som en besöksverksamhet. Om du endast håller djur i din privata bostad omfattas du inte av hygienreglerna.

När du är primärproducent och livsmedelsföretagare har du ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien.

Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.

CWD-övervakning hos hägnad kronhjort

CWD har hittills konstaterats på ett fåtal äldre älgar i norra Sverige. För att bevaka läget pågår ett övervakningsprogram med provtagning i hela landet.

Tuberkulos hos hjort

Kontrollprogram för tuberkulos hos hjort

Det finns ett kontrollprogram för tuberkulos (Tb) hos hägnad hjort samt hos mufflon, vildsvin, älg och hästdjur som går tillsammans med hjort. Programmet innebär lättnader i hägn som är friförklarade från tuberkulos, det vill säga i tidigare A- och B-hägn. I dessa hägn ska en så kallad Tb-kontrollant kontrollera att slaktade djur inte visar tecken på tuberkulos.

Godkända Tb-kontrollanter

Listan över godkända Tb-kontrollanter innehåller kontaktuppgifter med de Tb-kontrollanter som har godkänt att deras kontaktuppgifter publiceras på Jordbruksverkets webbplats. Alla godkända Tb-kontrollanter finns inte med.

Godkända Tb-kontrollanter

 Län

Namn

Adress

Telefonnummer

Blekinge

Joacim Granhof

Riksdagsmannagården, Törnerydsvägen 302, 374 46 Trensum

070‑818 37 02


Tim Ljungkvist

Skogsvägen 17, 370 30 Rödeby

070‑944 11 99


Nils G. Olsson

Lökaryd 147, 373 00 Jämjö

070‑838 23 16


Magnus Petersson

Germundsmålavägen 41, 371 92 Karlskrona

073‑425 71 64


Peter Widebrant

Askunga 422, 370 30 Rödeby

073‑330 48 25

Dalarnas

Jan Petterson

Djupuddsvägen 35, 772 90 Grängesberg

070‑300 27 74

Gävleborg

Susanne Larsson

Dristigsvägen 14, 811 70 Järbo

073‑673 78 03 (endast sms)

Halland

Jonas Albjär

Ahla 133, 312 93 Laholm

070‑543 64 51


Rasmus Gjerulf

Susegården, Lilla Brygghuset 110, 305 77 Getinge

070‑499 82 52


Mikael Peterson Lunde

Bumerangen 7, 312 34 Laholm

070‑733 53 05


Christoffer Schildt

Furugatan 4, 312 45 Veinge

070‑663 50 52


Peder Tham

Susegården, Källhagen 106, 305 77 Getinge

070‑691 12 14

Jämtland

Matti Ohlsén

Storgatan 8B, 840 93 Hede

010‑122 84 40


Anna Persson

Storgatan 8B, 840 93 Hede

010‑122 84 40


Mikael Östman

Åkarvägen 10, 837 96 Undersåker

070‑373 64 10

Jönköping

Svante Björklund

Box 2077, 561 02 Huskvarna

070‑531 21 40


Ove Cedersmyg

Brodstor, 563 93 Gränna

070‑494 45 45


Eric Karlsson

Ödebillstorp 2, 574 93 Vetlanda

076‑028 04 22


Bertil Nilsson

Bredegården 2, 566 93 Brandstorp

070‑651 03 53


Håkan Svensson

Fagerås 1, 565 97 Bottnaryd

070‑674 74 75


Mattias Svensson

Alabo, 330 27 Hestra

070‑283 70 53


Erik Öster

Sjöarp Skullaryd, 575 91 Eksjö

073‑812 28 68


Henrietta Berggren Öster

Sjöarp Skullaryd, 575 91 Eksjö


Kalmar

Germund Eriksson

Stora Glosebo 123, 385 92 Gullabo

070‑899 98 88


Niclas Göransson

Blackstad Klockaregården 5, 590 94 Blackstad

070‑671 88 19


Stefan Andersson-Junkka

Sollidens Slott, 387 92 Borgholm

070‑633 35 03


Mikael Lind

Ullriksdalsvägen 31, 598 30 Vimmerby

073‑847 02 11


Erica Lindqvist

Teklas väg 1, 386 93 Färjestaden

073‑936 03 09


Fredrik Näsman

Kårby Gård 1, 593 95 Västervik

072‑216 29 70


Tomas Nilsson

Igersdela 103, 388 93 Ljungbyholm

0480‑341 07 eller 070‑310 84 33


Alf Pettersson

Kårby gård 1, 593 95 Västervik

070‑661 95 50


Lennart Stark

Stenskärsvägen 21, 383 92 Mönsterås

070‑649 60 66


Catarina Jansson

Storgatan 43 B, 383 30 Mönsterås

073‑556 14 42

Kronoberg

Pierre Ekelund

Vrankunge Lilla Mellangård 2, 355 97 Växjö

070‑275 96 26


Magnus Karlsson

Bro Håkansgård 15, 360 23 Älmeboda

070‑284 09 35


Petter Oskarsson

Grimslöv Svensgård 3, 340 32 Grimslöv

073‑766 37 36


Henrik Rickardsson

Stenkilsmåla Nybygget, 360 23 Älmeboda

070‑676 11 05


Stefan Rudenius

Februarivägen 1, 352 60 Växjö

070‑733 77 71


Stefan Tagesson

Hökhult 3493, 287 92 Traryd

070‑550 88 85


Skåne

Per-Ola Andersson

Sjunkaröd 1339 B, 288 90 Vinslöv

070‑558 11 73


Magnus Aronsson

Brovägen 3, 295 74 Näsum

070‑627 77 93


Johan Delin

Lärlingsgatan 8e, Mörarp, 251 89 Helsingborg

070‑822 93 73


Tom Espgård

Långstorp Hallahus 361, 243 93 Höör

073‑045 45 90


Sten-Yngve Herbst

Stoby Algustorp 2340B, 281 97 Ballingslöv

0451‑313 51


Erik Muhr

Ljunggatan 30, 288 32 Vinslöv

070‑412 65 06


Mona Hörgerud-Muhr

Lillaskog 208 4, 288 90 Vinslöv

070‑509 68 32


Per Muhr

Lönbladsgatan 3D, 291 33 Kristianstad

070‑606 15 42


Sven Möller

Björnstorp 781, 247 98 Genarp

070‑574 76 22


Fredrik Pedersen

Eriksdalsvägen 214, 275 92 Sjöbo

070‑511 34 58


Johannez Rahm

Villavägen 8, 243 35 Höör

070‑756 98 33


Rolf Rexmar

Hemmansvägen 49, 263 53 Lerberget

070‑333 51 51


Jan Strömberg

Maglehultsvägen 275, 291 92 Kristianstad

070‑880 28 29


Kurt Svensson

Ingelstorp gård 1205, 264 54 Ljungbyhed

070‑690 49 98


Sofie Svensson

Ingelstorp gård 1205, 264 54 Ljungbyhed

070‑951 62 52


Mats Wahlberg

Ågerupsvägen 178, 275 64 Blentarp

070‑535 41 93


Mikael Wilhelmsson

Kullastigen 6, 273 50 Brösarp

070‑330 06 71


Patrik Yngvesson

Östanböke 2110, 280 72 Killeberg

072‑233 34 69


Per-Ola Williamsson

Blekemossa 402, 284 91 Perstorp 

072‑210 16 52

Stockholm

Antonio Alonzo

Bygatan 5, 184 91 Åkersberga

070‑747 33 92


Per von Bahr

Frejgatan 28, 113 49 Stockholm

070‑551 51 57


Johan Collén

Utsiktsvägen 7, 183 52 Täby

070‑833 74 20


Klas Henriksson

Kvarnkärrvägen 16, 761 74 Norrtälje

070‑228 21 17


Henrik Ingvarsson

Sandemar Östra Ösby, 137 95 Österhaninge

0702‑55 40 70


Anders Kjerrman

Muravägen 19, 168 33 Bromma

072‑532 40 26


Thommy Larsson

Lillbacken 16, 761 13 Riala

070‑744 21 02


Bo Liljegren

Lambarudd 3, 178 93 Drottningholm

076‑948 33 66


Mikael Löf

Stensta 5, 153 91 Järna

070‑551 11 97


Andreas Philipson

Östermalmsgatan 42, 114 26 Stockholm

070‑855 55 28


Ludvig Svensson

Åvavägen 64, 137 95 Österhaninge

070‑945 80 49


Erik Westin

Yxvägen 2, 192 51 Sollentuna

073‑140 96 33

Södermanland

Jonas Elmwall

Bresätter 1, 646 95 Björlunda

070‑608 90 70


Ann-Sofie Hallberg

Eklångens gård Hylläng, 640 43 Ärla

073‑659 81 38


Arvid Johansson

Vadsbro Hagaberg, 642 94 Flen

073‑940 23 75


Anders Larsson

Hedenlunda Kärrtorp, 642 94 Flen

070‑453 45 23


Mikael Larsson

Rådhusgatan 9, 641 61 Valla

073‑803 88 71


Fredrik Parck

Fågelvägen 2 b, lgh 1102, 611 74 Tystberga

073‑632 10 12


Kaj Rehnholm

Högstens station, 642 96 Malmköping

073‑904 29 83


Tommy Räsänen

Lotsängsvägen 32, 619 92 Trosa

073‑951 99 80


David Skogström

Torsberga Nedergården 2, 611 93 Nyköping

070‑601 18 92


Jonas Svensson

Tegelbruksgatan 26 A, 632 28 Eskilstuna

070‑753 21 74


Monika Rehnholm

Furugatan 7, 642 60 Malmköping

073‑991 18 48


Joakim Wickbom

Hyltinge-Knäppinge 1, 649 91 Sparreholm

073‑841 98 73

Uppsala

Andreas Augustsson

Jägarbostaden 413, 742 95 Hargshamn

0173‑887 78


Stefan Bogström

Bagarbovägen 9, 746 96 Skokloster

070‑891 06 72


Christian Brandt

Bälinge Väsby 3, 743 86 Bälinge

070‑680 18 45


Håkan Eriksson

Malm Jerkers väg 20, 740 11 Länna

0738‑34 22 41


Pertti Jokinen

202 Prästarby, 748 96 Tobo

070‑257 02 92

Värmland

Per Larsson

Brattmon 90, 68 060 Sysslebäck

070‑601 13 05


Tomas Varberg

Lyckan 4, 667 91 Forshaga

070‑523 41 62

Västmanland

Gunilla Börjesson

Jugansbo 125, 733 91 Sala

073‑039 58 66


Magnus Frödell

Skäftruna 410, 736 91 Kungsör

070‑555 33 99

Västra Götaland

Göte Andersson

Hässelås 21, 514 91 Tranemo

070‑570 24 92


Morgan Andersson

Älvgatan 11, 547 91 Gullspång

070‑729 29 71


Jerker Andersson

Hjärtared 101, 523 94 Tvärred

070‑299 11 25


Lars Bengtsson

Tegelviksgård 7, 512 63 Östra Frölunda

0325‑303 90


Per Bårring

Stora Ebbarp, 512 92 Svenljunga

070‑523 52 11


Magnus Grönberg

Stacketorp 1, Norra Vånga, 53 593 Kvänum

070‑982 37 81


John-Frederik Grönvall

Högås 274, 463 71 Lödöse

070‑863 09 16


Runar Elverlind

Betesvägen 3, 446 41 Skepplanda

0303‑749 935


Johan Hässelås

Övergården Hässelås, 514 91 Tranemo

070‑327 06 86


Kjell Johansson

Kvarntorp 8, 660 10 Dalslånged

05331‑330 86


Per Hansson

Ekebacken Boryd, 466 91 Sollebrunn

073‑203 16 24


Peter Holmqvist

Sandåker 310, 446 96 Hålanda

076‑194 66 66


Marie Jonasson

Stenshult 2, 511 95 Öxabäck

073‑074 55 31


Lars Olof Lyrdal

Ulkeröds Gård, 455 96 Hedekas

0524‑620 50


Arne Långström

Åttingsberg 2, 458 91 Färgelanda

070‑577 06 02


Stefan Sivemark

Främmestad Gamlegården 201 465 98 Nossebro

070‑843 91 34


Stefan Skarp

Majramsvägen 1, 459 32 Ljungskile

076‑147 58 39


Christer Svensson

Främmestad Rossbo 203, 465 98 Nossebro

070‑333 00 05


Richard Tengström

Tingsgården 1, 467 92 Grästorp

072‑577 50 53


Arne Tilly

Kollanda 355, 446 95 Älvängen

076‑504 01 81


Ove Tjörnhed

Ubbhult Västra Ekåsen, 438 95 Hällingsjö


Östergötland

Rickard Hellström

Jonsberg Ormsätter, 610 26 Vikbolandet

070‑799 80 00


Emil Jarkrans

Borensbergsvägen 2, 590 33 Fornåsa

070‑373 65 50


Göran Nilsson

465 98 Nossebro

070‑679 57 00


Ulrik Saanum

Basunda Gård, 590 46 Rimforsa

070‑541 67 90


Oscar Wickbom

Fängtorps gård och hjorthägn 1, 614 93 Söderköping

070‑663 80 50

Vad sker vid misstänkt fynd?

Om Tb-kontrollanten gör ett fynd som leder till Tb-misstanke så ska kontrollanten meddela detta till djurhållaren. Djurhållaren är då enligt lag skyldig att kontakta veterinär för att få misstanken utredd. Om veterinären beslutar att provta djuret så står Jordbruksverket för kostnaderna.

Tänk på att det är viktigt att utreda sjukdom i besättningen dels för att minska smittrisker, dels för att upprätthålla bästa möjliga produktion.

Generella villkor – hägnjournal och årsrapport

Hägnjournal

Alla djurhållare ska föra en hägnjournal som löper från 1 januari till den 31 december. Där ska besättningens grunddata finnas. Djurhållaren ska också notera alla ändringar i besättningen, som till exempel köp eller försäljning av djur, sjukdomar, fynd av självdöda djur och staketskador. I hägnjournalen ska man kunna följa besättningens utveckling och sådant som kan påverka hälsostatusen. Vid eventuell smittspårning är hägnjournalen det viktigaste redskapet. Den ska därför sparas i minst fem år.

Årsrapport

Alla djurhållare ska dessutom varje år sammanfatta uppgifterna i hägnjournalen i en årsrapport som ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari. Årsrapporten ger en snabb överblick över besättningens storlek och viltarter samt hur den ändrats under året. Jordbruksverkets kan använda årsrapporten för att på ett tidigt stadium sortera fram de hägn som är viktiga att säkra om det skulle bli ett utbrott av en smittsam sjukdom. Årsrapporten är viktig för planeringen av skyddsåtgärder och smittspårning. Den som är försenad med att skicka in sin årsrapport får inte sälja livdjur innan Jordbruksverket fått in årsrapporten.

Så här fyller du i och skickar in årsrapporten

Du kan fylla i blanketten i datorn men du måste skriva ut den så du kan skriva under den för hand. Om din dator är inställd på att blockera externa dokument så är blanketten låst för redigering. Du kan då låsa upp blanketten genom att klicka på den gula rutan Öppna för redigering, som bör finnas längst upp i menylisten.

Om du till exempel har köpt eller sålt vid fler tillfällen är vad som får plats på en blankett kan du använda flera blanketter. Markera då i rutan överst på första sidan hur många blad rapporten totalt består av.

I ruta G ska du ange vilka datum du slaktat och vilken Tb-kontroll som utförts. Djur som inte behöver Tb-kontrolleras behöver du inte ange. Om du till exempel anlitat samma Tb-kontrollant eller samma vilthanteringsanläggning (VHA) flera gånger skriver du in alla dessa datum i den första rutan på respektive rad.

Exempel

1/10, 15/10, 6/11, 26/11; Tb-kontrollant Svea Svensson
1/12, 20/12; VHA i Bökebo, nr 234
1/1, 10/2, veterinär Sven Karlsson

Du kan skanna in rapporten och mejla den till

eller skicka den i ett kuvert till
Jordbruksverket
Djurregisterenheten
551 82 Jönköping.

Villkor i hägn som är friförklarade från tuberkulos

  • Alla hjortar samt mufflon, vildsvin och älgar i sambete med hjortar ska besiktigas efter slakt av en så kallad Tb-kontrollant om de är över ett år gamla och slaktas i syfte att säljas.
  • Märkta livdjur får flyttas mellan friförklarade hägn utan särskilt tillstånd om djurhållaren utfärdat intyget Förflyttning av vilt ur hjorthägn. Intyget ska följa med djuren och sparas av den nya djurhållaren. Om djurhållaren inte sänt in sin årsrapport i tid får dock inga djur flyttas förrän den har skickats in.
  • Det krävs tillstånd från Jordbruksverket för att flytta hjort till annan plats än till ett hjorthägn. Det krävs även tillstånd från Jordbruksverket för att flytta älg, mufflon eller vildsvin i sambete med hjort till annan plats än till ett hjorthägn.
  • Nötkreatur, tamfår, getter och tamsvin får flyttas från hägnet utan särskilt tillstånd.
  • Hästdjur får fritt flyttas in i och ut ur hjorthägn utan ett flyttintyg eller ett tillstånd.
  • Självdöda djur ska obduceras av veterinär på plats i hägnet eller sändas till laboratorium. Djur som måste avlivas av djurskyddsskäl, till exempel djur med benbrott eller djur som fastnat i hägnet, samt djur som uppenbart har dött av ett trauma, såsom en stångningsskada, behöver inte obduceras.

Vad innebär det att vara Tb-kontrollant?

Som Tb-kontrollant blir du kontaktad av djurhållaren för att kontrollera att slaktade hjortar, mufflon, vildsvin och älgar inte visar tecken på tuberkulos. Efter besiktningen utfärdar du ett Tb-kontrollintyg på en tvåbladig blankett med nummer E9.173. Du ger originalet till djurhållaren och sparar själv kopian. Blanketter finns att beställa hos Jordbruksverket. Se rubriken Blanketter.

Du ska också föra journal över alla besiktningar du utför i en årsredovisning på en särskild blankett. Du fyller i en rad per besiktningstillfälle, det vill säga en rad för varje Tb-kontrollintyg du utfärdat. Om raderna tar slut fortsätter du på ett nytt intygsblad. Årsredovisningen ska du posta eller scanna och e-posta så den är Jordbruksverket tillhanda senast den 1 februari varje år.

Om du finner förändringar som leder till att du misstänker tuberkulos så ska du meddela detta till djurhållaren. Det är därmed djurhållarens skyldighet att kontakta veterinär. Kostnaderna för provtagningen bekostar Jordbruksverket.

Som godkänd Tb-kontrollant har du möjlighet att utföra Tb-kontrollbesiktning av hägnat vilt men är inte skyldig att utföra besiktning om du av någon anledning inte kan eller vill. Du avgör själv vilka besiktningsuppdrag du vill ta och vad du tar betalt. Du får dock inte besiktiga dina egna djur.

Jäv

Du som är Tb-kontrollant ska vara opartisk och får till exempel inte besiktiga djur som du själv äger eller som du sköter åt någon annan.

Utbildning för Tb-kontrollanter

Du som är viltundersökare, det vill säga har gått Jägareförbundets grundutbildning i besiktning av slaktat vilt, kan läsa utbildningen för Tb-kontrollanter. Du kan sedan ansöka hos Jordbruksverket om att bli godkänd som Tb-kontrollant. Du fyller i och skickar in den ansökningsblankett som följer med utbildningspaketet, tillsammans med intyg om att du fullgjort viltundersökarutbildning.

Du kan ladda ner eller beställa hem utbildningspaketet gratis via länken till höger. Observera att det är ett omfattande dokument med färgbilder som gör sig bäst utskrivna på en bra färgskrivare. Om du inte har tillgång till en sådan bör du beställa utbildningen per post.

Länsstyrelsen sköter tillsynen

Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av kontrollprogrammet. Det innebär att djurhållare och Tb-kontrollanter kommer att få dokumentationen kring sin verksamhet kontrollerad av länsstyrelsen. Uppgifterna i djurhållarens hägnjournaler och Tb-kontrollintyg måste till exempel stämma överens med Tb-kontrollantens intygskopior och årsrapport. Länsstyrelsen kan också delta vid en kontrollbesiktning för att se att Tb-kontrollanten utför sitt uppdrag på rätt sätt.

Om en Tb-kontrollant inte sköter sitt uppdrag kan Jordbruksverket dra tillbaka Tb-kontrollantens godkännande.

Det är mycket viktigt att alla parter sköter kontrollprogrammet korrekt, eftersom det är detta program som Sverige har som främsta argument för att kräva extra införselkrav vid import av livdjur.

Författningar

Söker efter 2019:30

Söker efter 2019:29

Söker efter 2016:28

Söker efter 2012:25

Söker efter 1996:24

Söker efter 2006:42

Söker efter 1996:25

Söker efter 1995:70

Söker efter 2019:7

Söker efter 2019:8

Söker efter 2006:84

Du kanske också är intresserad av det här

Senast uppdaterad: 2021-01-20