Renar

Den här sidan handlar framför allt om renar inom den traditionella renskötseln inom renskötselområdet. Här finns de regler som du ska känna till om bland annat registrering, märkning, skötsel, smittspridning, slakt och döda djur samt transport av renar.

Renar som inte ingår i traditionell renskötsel

Renar som inte hålls inom den traditionella renskötseln följer reglerna för övriga hjortdjur. Om du har renar i annat syfte kan du vända dig till Jordbruksverket för att få veta vad som gäller.

Registrering, märkning och journalföring av renar

När du har renar ska du registrera din anläggning, märka och journalföra dina djur.

När det gäller renar inom den traditionella rennäringen är det samebyn som är anläggningen där renarna hålls och som ska registreras.

Samebyns hela område registreras som en anläggning. Anläggningar från olika samebyar kan överlappa varandra. Anläggningens adress kan vara samebyns postadress, om adressen finns inom anläggningen.

Det den som har fullmakt för samebyn som ska registrera anläggningen. Det gör den antingen via e-tjänsten Registrera anläggning eller med en blankett.

Märkning och journalföring av renar

Så länge renarna inte lämnar renskötselområdet för annan anledning än direkt till slakt är den märkning och journalföring av renarna som krävs enligt rennäringslagen tillräcklig.

För närvarande är det inte tillåtet med förflyttningar ut ur rennäringsområdet. Om detta tillåts i framtiden kommer de djuren att behöva märkas på samma sätt som övriga hjortdjur.

Det finns krav på att journalföra läkemedel och behandlingar. Se rubriken Läkemedelsjournal och dokumentation av döda djur.

Skötsel av renar

Du ska behandla dina renar väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdom. Djuren får inte överansträngas och inte hållas bundna på ett plågsamt sätt.

Du ska anpassa tillsynen av renarna så att du snabbt kan ge sjuka och skadade renar nödvändig vård. Det ska finnas hanteringsfållor som du lätt kan övervaka och nödvändig utrustning för att hantera sjuka djur och du måste ha nödvändig kunskap för att hantera utrustningen.

Du bör känna till flockens vanor för att kunna se till djuren på ett bra sätt och vara särskild uppmärksam under dräktighetens senare del, vid kalvningstiden eller när väsentliga förändringar i omständigheterna inträffar.

Under tillskottsutfodringsperioden ska du se till renarna i samband med den dagliga utfodringen.

Märkning av djur och operativa ingrepp

Enligt djurskyddslagen ska du kalla på veterinär då ett djur ska opereras eller få sprutor. För att få injicera djur själv måste du ha genomgått särskild utbildning. Handjur av ren får du dock kastrera utan att anlita veterinär. Det bör ske med så kallad burdizzotång och du måste ha kunskap om hur det ska utföras för att det ska kunna göras på ett djurskyddsmässigt bra sätt.

Du får själv märka dina renar genom att klippa hack i djurens öron. Ingreppet måste göras på ett djurskyddsmässigt sätt och du måsta ha kunskap om hur du ska göra ingreppet. För djur som vistas utomhus måste temperaturen vara över -5 grader C vid märkningstillfället.

Du får också såga av horn som är fejade och alltså inte i bast, det vill säga de får inte vara täckta av nerv- och blodförsörjd hud.

Driv djuren på rätt sätt

Du får inte använda metoder som kan skada eller stressa djuren när du driver dem. Om du ska driva dina renar med hjälp av helikopter måste du vara särskilt försiktig om du driver djuren där terrängen är stenig eller om marken är mycket ojämn. Om snödjupet är över 30 centimeter eller om skaren på snön inte kan bära renarna bör du undvika att driva djuren med hjälp av helikopter. Detsamma gäller givetvis också när djuren är högdräktiga eller runt kalvningstiden eller när de annars är särskilt känsliga.

Det bör alltid följa med en erfaren renskötare i helikoptern och du bör inte driva djuren snabbare än att renar, renvallare och hundar hinner med.

Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens

Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Avmagringssjuka, CWD

CWD (chronic wasting disease eller avmagringssjuka) är en allvarlig och dödlig sjukdom som kan drabba renar och andra hjortdjur. Det finns inga konstaterade fall av avmagringssjuka på ren i Sverige, men den har påträffats på älg i Sverige och på vildren och älg i Norge.

På grund av CWD är det inte tillåtet att flytta renar ut ur renskötselområdet annat än för slakt.
Vi övervakar sjukdomen.

Hygienregler

Alla som har djur ska se till att minska risken för att sprida smitta mellan djur och människor. Det finns också speciella krav om du tar emot besökare i din anläggning, då det räknas som en besöksverksamhet.

När du är primärproducent och livsmedelsföretagare har du ett speciellt ansvar när det gäller livsmedelshygien.

Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.

Läkemedelsjournal och dokumentation av döda djur

I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Du ska också dokumentera vilka djur som dör och anledningen till att de dör, och den dokumentationen ska du spara i 5 år.

Det här ska du dokumentera i din läkemedelsjournal

När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:

  • djurets identitet
  • diagnos eller orsak till behandlingen
  • läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid
  • namn på förskrivande veterinär
  • varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek eller vilken veterinär (om det gäller jourdos)
  • datum för behandlingen samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar

Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen ska du spara i minst 5 år.

Villkorad läkemedelsanvändning, ViLA

Om du har renar kan du använda dig av villkorad läkemedelsanvänding.

Det här är ViLA

Villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, innebär att du som djurhållare under vissa förutsättningar kan tillåtas att behandla djur med läkemedel utan att du först kontaktar en veterinär. Det är din veterinär som avgör om din djurhållning har förutsättningar för att du ska få ha läkemedel hemma och vid vissa symtom själv få sätta in behandling.

Genom ViLA har du och veterinären ett tätt samarbete för att långsiktigt arbeta sjukdomsförebyggande för att få en bättre djurhälsa i besättningen.

Vad som krävs för att få ha villkorad läkemedelsanvändning

För att få ha villkorad läkemedelsanvändning krävs det här:

  • godkänd utbildning i läkemedelshantering för den som ska behandla djuren i besättningen
  • skriftlig överenskommelse med ansvarig veterinär som bedömt att det är lämpligt med hänsyn till djurhälsan och djurskyddet i besättningen

Efter att ha godkänts på den avslutande examinationen får du ett kursintyg som visar att du har klarat utbildningen. Spara kursintyget för att kunna visa upp vid en kontroll.

Du behöver vidareutbilda dig vartannat år.

Kursarrangörer

Namn

Kan hålla kurser i

Kontaktuppgifter

Falkenbergs Veterinärservice, Eleonor Hovelius

Halland med omnejd

0346‑751 880

fbg.vets@live.se

Oskarshamns veterinärstation, Helen Hult


0491‑170 80

070‑398 49 93

Stordjursveterinärerna i Varberg

Varbergs kommun med omnejd, Hallands län med omnejd

0340‑410 15

Henrik Hansson


070‑243 36 43 veterinarhenrik@telia.com www.veterinarhenrik.com

Tvååkers veterinärservice

Halland

0340‑414 83 tvaakersveterinarservice@telia.com

Distriktsveterinärerna

Hela Sverige

Distriktsveterinärerna.se

Jesper Ordell

Uppland, Dalarna

0760‑240 200

jesper.ordell@vetfoder.se

Majken Möller

Skåne, Halland, Blekinge, Småland

0761‑630 321

info@vetcare.se

Växa Sverige

Lantbrukare: hela Sverige Veterinärer: Stockholm

asa.lundberg@vxa.se

010‑471 06 47

anna.ohlson@vxa.se

010‑471 06 53

www.vxa.se

Tibro Nya Veterinärstation, Åsa Bergström


tibrovet@gmail.com

070‑220 37 31

Ylva Righard


ylva.righard.yr@gmail.com

070‑574 20 20

Veterinären bedömer om det är lämpligt med villkorad läkemedelsanvändning i besättningen

Veterinären bedömer om det är lämpligt med villkorad läkemedelsanvändning i besättningen. Veterinären ska känna till din djurhållning väl och utreda förekomsten av sjukdomar och djurvälfärden, det vill säga båda djurhälsa och djurskydd. 

Veterinären skriver en instruktion

Om veterinären bedömer att det är lämpligt med villkorad läkemedelsanvändning i din djurhållning ska du och veterinären göra en skriftlig överenskommelse. I överenskommelsen ska det stå under vilken tidsperiod som du ska ha villkorad läkemedelsanvändning och vilka villkor som ska uppfyllas.

Du ska också få noggranna skriftliga instruktioner från veterinären om vid vilka symtombilder du ska behandla djur och med vilket läkemedel. Instruktionerna ska innehålla utförliga anvisningar för behandling av varje symtom och hur du ska använda och hantera läkemedlen.

Läkemedelsjournal för VILA

Alla behandlingar av livsmedelsproducerande djur ska dokumenteras av dig som djurhållare. Många gånger kan du använda veterinärens besöksjournal som dokumentation. Med villkorad läkemedelsanvändning behandlar du själv dina djur och du ska därför själv dokumentera behandlingen.

Under rubriken Läkemedelsjournal och dokumentation av döda djur kan du hitta information om vad som ska ingå i journalen.

Använd gärna läkemedelsjournalen för villkorad läkemedelsanvändning.

Kontrollbesök

ViLA-veterinären ska besöka din besättning för rådgivning och kontroll med viss regelbundenhet. Ett normalt besöksintervall är 5 veckor. Om läkemedelsförbrukningen är låg kan intervallet i vissa fall utökas till 8 veckor.

Slakt, avlivning och hantering av döda renar

Renar får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag när de ska slaktas eller avlivas. Den som slaktar eller avlivar djuren måste hantera dem lugnt, ha kunskap om reglerna och behärska avlivnings­metoden. Det är också viktigt att ta hand om döda renar och biprodukter från slakt på ett säkert sätt.

Skicka renar till slakt

För att du ska kunna skicka dina djur till slakt måste de bland annat vara friska, rena och id‑märkta. Du ska intyga detta för slakteriet minst 24 timmar innan djuren kommer fram till slakteriet. Kontakta ditt slakteri för mer information.

Du måste också följa transport­reglerna. Du kan läsa mer om dem under rubriken Transport av renar.

Slakteriets personal ska ha dokumenterad utbildning i djurskydd, djurhantering samt bedövnings- och avlivningsmetoder. De ska också följa djurskyddsreglerna.

Efter slakten klassas vanligtvis slaktkropparna av slakteriet. Klassningen kan ligga till underlag för hur mycket du får betalt för slaktkropparna.

På sidan för slakterier kan du läsa mer om kraven som gäller före, under och efter slakt. Där står det också mer om klassningen av slaktkroppar.

Slakt för husbehov och annan avlivning

Slakt för husbehov är när du avlivar djur och sedan tar vara på köttet inom det egna hushållet. Om djuret avlivas och inte blir livsmedel kallas det för annan avlivning.

Du måste följa reglerna för att avliva djur, oavsett vad som ska hända med kroppen efteråt. Här är de viktigaste reglerna:

  • Du är skyldig att låta avliva svårt sjuka och skadade djur så snabbt som möjligt, om de inte går att behandla. Om djuret dessutom har svårt att gå eller röra på sig ska det avlivas på plats, utan att först flyttas.
  • Djuret får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag under avlivningen. Därför måste den som avlivar djuret göra det på ett sätt som antingen omedelbart dödar djuret eller som gör det medvetslöst först.

Om du inte kan eller vill utföra avlivningen själv ska du kontakta en veterinär eller någon annan med rätt kompetens.

Om du själv avlivar djuret måste du behärska den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med avlivningen. Däremot måste du inte ha gått någon särskild utbildning för att få avliva djuret. 

Regler för mekanisk bedövning och avlivning av renar

Det vanligaste sättet att avliva renar på är genom att mekaniskt bedöva och därefter avbloda djuret. Den metoden används både när djuret slaktas för att bli livsmedel och när djuret inte ska bli livsmedel.

Vid bedövning får du fixera djuret om det behövs. Dessa fixerings­metoder är tillåtna för renar:

  • att hålla fast huvudet med en grimma, horntag eller liknande (mindre djur kan du hålla fast manuellt)
  • att använda en bedövningsbox.

Dessa bedövnings­metoder får du använda på renar:

  • bultpistol
  • kulvapen
  • hagelgevär.

Du måste kontrollera att djuret är helt medvetslöst innan du avblodar det.

Det är avblodningen som är själva avlivningen. Därför måste du alltid avbloda djuret efter att ha bedövat det, även om köttet inte ska bli livsmedel. Det gör du genom att öppna båda halspulsådrorna.

Avblodning av renar ska påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning.

Efter avlivningen måste du kontrollera att djuret är dött innan du får vidta några andra åtgärder med kroppen.

Regler för skjutvapen

Reglerna för skjutvapnets typ, ammunition, skjutavstånd och träff­område är relativt detaljerade. Du kan läsa mer om reglerna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning (SJVFS 2019:8), som du hittar under rubriken Författningar.

Dessutom kan det finnas andra krav som inte regleras i djurskydds­föreskrifterna, till exempel krav på vapenlicens. För att licenspliktiga vapen ska få användas vid bedövning måste det vara angivet på vapenlicensen att ändamålet är antingen jakt eller avlivning av djur. Du får alltså inte använda ett vapen som du har licens för om ändamålet enligt licensen är målskjutning.

Strövrenar får slaktas på plats

Vissa renar får du slakta på platsen där de befinner sig, utan att först besiktiga dem. Det gäller strövrenar som befinner sig inom ett så kallat vinter­betesmark­område under perioden 1 maj till 30 september, och som av praktiska skäl inte kan samlas ihop.

Vid slakt av strövren får du använda kulgevär med ett skjutavstånd på högst 50 meter.

Kontakta Livsmedelsverket om du vill veta mer om slakt av strövren.

Vid slakt för husbehov får bara du och ditt hushåll äta köttet

Om du har slaktat djur för husbehov så får köttet bara ätas av dig som håller djuren och ditt hushåll. Du får alltså inte sälja eller ge bort köttet som livsmedel. För att få göra det måste slakten göras på ett godkänt slakteri. Dessutom ska en officiell veterinär besiktiga djuret både före och efter slakt.

Du kan läsa mer på Livsmedelsverkets webbplats.

Distansavlivning med skjutvapen är tillåtet i vissa fall

Du kan få avliva ett enstaka djur på distans med vissa skjutvapen, om djuret är förvildat, förrymt eller skadat och inte kan fångas in utan att djuret lider. Det kallas för distansavlivning.

Regler för skjutvapen

Reglerna för skjutvapnets typ, ammunition, skjutavstånd och träffområde är relativt detaljerade. Du kan läsa mer om reglerna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning (SJVFS 2019:8), som du hittar under rubriken Författningar.

Dessutom kan det finnas andra krav som inte regleras i djurskydds­föreskrifterna, till exempel krav på vapenlicens. För att licenspliktiga vapen ska få användas vid avlivning måste det vara angivet på vapenlicensen att ändamålet är antingen jakt eller avlivning av djur. Du får alltså inte använda ett vapen som du har licens för om ändamålet enligt licensen är målskjutning.

Nödslakt av akut skadade djur

Nödslakt är när akut skadade djur avlivas på gården och sedan skickas till ett slakteri för att bli livsmedel. Det är inte alla slakterier som tar emot nödslaktade djur, så kontrollera det med slakteriet först.

Här är reglerna som gäller om du vill låta nödslakta djur:

  • Bara akut skadade djur som annars skulle ha varit friska får nödslaktas.
  • Djuret ska avlivas på gården av behörig slaktpersonal så snart som möjligt efter att en veterinär har besiktigat djuret levande. Tiden mellan undersökningen av djuret och avlivningen får inte överstiga 24 timmar.
  • En veterinär måste vara med om mage och tarmar avlägsnas på gården. I sådana fall måste inälvorna följa med djuret till slakteriet.
  • Om det tar mer än 2 timmar mellan avlivandet av djuret och dess ankomst till slakteriet ska djuret kylas.
  • Du ska skicka med ett nödslakts­intyg som fyllts i av veterinären till slakteriet.

Hör av dig till Livsmedelsverket om du vill veta mer nödslakts­intyg och hygienregler vid nödslakt.

Hantera döda renar och biprodukter från slakt för husbehov

Du måste ta hand om döda renar och biprodukter från slakt för husbehov på ett säkert sätt. I områden med renskötsel är det vanligt att gräva ner de döda djuren och biprodukterna, men biprodukterna kan även användas som foder till egna djur. Du kan också skicka djuren eller produkterna till en mottagare som är godkänd för att ta emot dem.

Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter i naturen.

Gräva ner döda renar och biprodukter från slakt

Generellt sett är det tillåtet att gräva ner döda renar och biprodukter från slakt i områden där det bedrivs renskötsel. Du hittar mer information om vilka områden det gäller i bilaga 2 till Jordbruksverkets föreskrift 2006:84 om animaliska biprodukter, som finns länkad under rubriken Författningar.

Vid nedgrävningen måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Du får dock inte gräva ner renar som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom (till exempel mjältbrand eller mul- och klövsjuka). Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär.

Anmäla hämtning av döda renar och biprodukter från slakt

Det finns företag som hämtar döda djur och biprodukter från slakt, för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.

Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Gå in på deras webbplats för att

  • anmäla hämtning av döda djur och biprodukter via en e-tjänst eller telefon
  • få information om hur hämtningen går till
  • hitta kontaktuppgifter till lokala entreprenörer.

Transport av renar och förflyttning mellan länder

Renskötselområdet omfattar renbete i Norge. När renarna flyttas till eller från dessa renbeten räknas det som en förflyttning mellan länder.

Du som transporterar renar mellan länder ska vara registrerad som transportör. Registrering av transportörer är inte samma sak som tillstånd för transporter i ekonomisk verksamhet. Registreringen för transportörer gör du i vår e-tjänst.

Det finns regler för hur du får transportera renar som grundar sig på djurskydd och det finns regler om förflyttning som handlar om smittskydd. Vissa regler gäller alla transporter av djur och andra bara när man flyttar djuren mellan länder

Undantag från vissa krav vid förflyttning inom den traditionella renskötseln

Förbudet på grund av CWD gäller inte när det gäller förflyttning av renar över gränsen mellan Norge och Sverige för bete och vissa andra aktiviteter inom den traditionella renskötseln

Renar som du flyttar fram och tillbaka mellan Sverige och Norge inom ett renskötselområde som delas av svenska och norska samer är undantagna från kraven på djurhälsointyg, förhandsanmälan samt vissa djurhälsokrav om det gäller

  • säsongsbete
  • att delta i en utställning, kultur eller idrottsevenemang. För kultur och idrottsevenemang krävs tillstånd från Jordbruksverket på grund av CWD.

Krav för att flytta renar mellan Sverige och Norge

För att få flytta renar mellan Sverige och Norge finns följande kravs för renarna:

  • De får inte uppvisa några sjukdomssymtom
  • De ska komma från en registrerad anläggning (sameby) där det inte förekommer någon onormal dödlighet som du inte kunnat fastställa orsaken till.
  • De får inte omfattas av förflyttningsförbud till exempel på grund av utbrott av någon sjukdom.
  • De har inte kommit i kontakt med några djur som omfattas av ett förflyttningsförbud på grund av sjukdomar som även kan drabba renar.

Om du transporterar renarna på ett fordon ska det följa med en egenförsäkran om att kraven är uppfyllda. Egenförsäkran behövs inte om djuren går själva. En egenförsäkran ska innehålla:

  • ursprungsplats som ska vara en registrerad anläggning
  • destination
  • platser för vila
  • transportmedel och transportör - tänk på att transportören ska vara registrerad
  • identifiering av djuren
  • en försäkran om att djuren inte kommer från en anläggning med restriktioner eller onormal dödlighet utan fastställd orsak och att djuren inte haft kontakt med djur som omfattas av förflyttningsrestriktioner

Regler för alla transporter

De här reglerna gäller alltid, även när du transporterar egna djur med ditt eget fordon och transporten inte går längre från gården eller din anläggning än 50 kilometer.

  • Du får bara transportera dina djur när de är lämpliga att transportera.
  • Djur som är sjuka eller skadade får inte transporteras. Om djuren är lindrigt sjuka eller skadade kan du transportera dem om de inte lider under transporten.
  • Om det behövs ska du kunna sköta om djuren under transporten.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska vara utformat så att djuren kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning.
    • Djuren ska inte kunna rymma eller falla ut ur transporten.
    • Det ska vara möjligt att inspektera utrymmet där djuren hålls.
    • Spridning av gödsel, strö och foder ska förhindras
  • Om det behövs ska du i utrymmet kunna sätta in skiljeväggar som skyddar djuren.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska ha god ventilation.
  • När djuren lastas i eller ur fordonet ska du använda lämplig utrustning.

Rengöring av transporten

De fordon du använder för att transportera djur ska vara lätta att rengöra. Det är du som transportör som ska se till att fordonen är rengjorda, desinficerade och torra när djuren lastas. När du bara transporterar egna djur med ditt eget fordon inom egen anläggning räcker det att tvätta och desinficera vid dagens slut.

När du tar betalt för transporten eller transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet

Det finns ännu fler regler som du måste följa om du tar betalt för transporten eller om du transporterar djur som är en del av din ekonomiska verksamhet utan att du anlitar en transportör. Då behöver du bland annat skaffa ett transportörstillstånd och få ditt fordon besiktigat av länsstyrelsen. . Om du transporterar djur till andra länder ska du också registrera dig som transportör mellan länder. Läs mer om de reglerna på sidan om djurtransportörer.

Skyltar på fordon och släp

Det ska finnas skyltar på motordrivna fordon och släpvagnar som djur transporteras i. Kravet gäller inte personbilar.

  • Svenskregistrerade fordon ska ha skyltar både bak och fram.
  • Det ska vara tydligt att det är levande djur i fordonet.
  • Skyltarna ska vara lätta att läsa på håll.
  • Texten kan vara på svenska eller engelska.

Fler regler för transporter som är längre än 50 kilometer

Om du transporterar dina renar längre än 50 kilometer har du fler bestämmelser att följa.

Allmänna krav för längre transporter

  • Du får börja lasta renarna först då alla renar har samlats och alla förberedande moment inför transporten är avslutade.
  • Du ska kunna se till renarna varannan timme under transporten.
  • Golvet ska vara slätt och halkfritt.
  • Om transporten vara över 8 timmar ska golvet vara täckt med lämpligt strö- eller bäddmaterial.
  • Om renarna står i burar eller liknande under transporten ska de inte kunna fastna med hornen, klövarna eller någon annan kroppsdel.
  • Du ska transportera renar med stora hornkronor individuellt. Transporterar du sarvar i grupp ska deras horn sågas av före transporten. Andra hornbärande renar ska grupperas efter hornstorlek.
  • Du får inte transportera renarna under den tid de har basthorn, såvida det inte gäller kastrerade hanrenar vars horn inte har fejats och där huden inte innehåller levande blodkärl och nerver. Du får dock transportera renar vars horn börjat växa ut om du ökar utrymmet så att djuren inte skadas.
  • Du får inte transportera renarna om utomhustemperaturen är över +18°C.
  • Om det är mycket kallt ska du säkerställa att djuren inte får frostskador.
  • Det ska finnas bra möjligheter att rädda djuren ur fordonet vid brand eller annan olycka.
  • Renar får inte vara infängslade eller på annat sätt bundna när de transporteras.
  • Det får bara finnas en transportvåning på släpfordon som är kopplade till motorfordon med en totalvikt på högst 3,5 ton.

Transporttid

Du får transportera dina renar i högst 8 timmar. Om transporten uppfyller ytterligare krav kan du få transportera renarna upp till 15 timmar. De kraven är att:

  • det ska finnas tillräckligt mycket strö på golvet för att djuren ska ha det bra
  • djuren ska kunna ligga ner
  • det ska gå att nå djuren för inspektion
  • ventilationen ska vara tillräcklig och den ska kunna anpassas efter både den inre och yttre temperaturen
  • det ska finnas rörliga skiljeväggar så att det går att skapa olika avdelningar
  • det ska finnas bra anordningar för att utfodra djuren om det behövs, det ska finnas lämpligt foder och mängden foder ska vara anpassad till djuren och transporttiden
  • det ska vara möjligt att ge djuren vatten på transporten.

Renar får inte transporteras mer än 15 timmar i taget. Om transporttiden överstiger 15 timmar från platsen renarna skickas ifrån till platsen de ska till måste de få vila i minst 24 timmar mellan de olika transporterna.

Transporttid vid transport till slakt

Renarna får transporteras i högst 8 timmar inom Sverige. I enstaka fall får djuren transporteras i högst 11 timmar, om det krävs för att nå fram till närmaste slakteri och fordonet uppfyller kraven för långa transporter.

Vajor

En vaja som har mindre än 6 veckor kvar till den beräknade kalvningen får inte transporteras under längre tid än 1 dygn, inklusive paus. Precis som för övriga renar får vajan inte transporteras mer än 15 timmar i taget.

Du får inte transportera en vaja alls

  • om det är mindre än 23 dygn kvar till den beräknade kalvningen
  • tidigare än 1 vecka efter kalvningen.

Kalvar

En kalv måste vara minst 14 dagar och naveln ska vara helt läkt innan du får transportera den.

Minsta utrymme

Utrymmet som renarna transporteras i ska ha en sådan höjd att renarna kan stå med huvudet lyft i naturlig kroppsställning.

Djur som är avsevärt olika stora eller vars kondition skiljer sig avsevärt åt får inte transporteras i samma grupp.

Minsta utrymme per djur

Kategori

Transport kortare än 4 timmar

Transport längre än 4 timmar

Maximal gruppstorlek

Stor ren (fullvuxen sarv)

0,60 m²

0,90 m²

5

Medelstor ren (fullvuxen vaja)

0,40 m²

0,60 m²

8

Liten ren (års- eller fjolårskalv)

0,30 m²

0,40 m²

11

Du ska följa de svenska bestämmelserna när du transporterar renar utomlands, även bestämmelserna om transporttider.

Transporter utomlands

Du ska följa de svenska bestämmelserna när du transporterar renar utomlands, även bestämmelserna om transporttider.

Svenskregistrerade fordon ska vara skyltade enligt svenska bestämmelser. Fordon som är registrerade i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska följa bestämmelserna i de länderna. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är EU-länderna, Norge, Lichtenstein och Island.

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.

Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskydds­lagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddslagstiftningen eftersom de ingår i de så kallade tvärvillkoren.

Författningar

Söker efter 2019:25

Söker efter 2019:32

Söker efter 2021:13

Söker efter 2016:28

Söker efter 2019:7

Söker efter 2008:68

Söker efter 2019:8

Söker efter 2006:84

Senast granskad: 2022-03-28